9789121210994 by Smakprov Media AB

Hans Gunnarson

versionen av den populära Vältalaren – konsten att tala. Boken förenar klassisk retorikundervisning med amerikansk speech-tradition och anpassar de båda traditionerna till svenska förhållanden.

Hans Gunnarson

Vältalaren – en handbok i retorik är den reviderade

Vältalaren

Vältalaren – en handbok i retorik är uppbyggd kring

retorikens fem grundpelare: innehåll, struktur, språkdräkt, memorering och framförande. Dessutom behandlas talängslan, argumentation och lyssnandets ädla konst. Boken är pratiskt inriktad men tar även upp retorikens teori och terminologi samt ger inblickar

i talekonstens fascinerande historia. Språket är lätt och personligt med ett tilltal som passar lika bra i ungdomsskolan som i vuxenutbildningen.

Best nr 21-21099-3 Tryck nr 21-21099-3-01

Vältalaren

stor mängd praktiska övningar vilket gör den mycket användbar inom svenskämnet såväl som i utbildningar som har med muntligt framförande, media, kommunikation och marknadsföring att göra.

Almqvist & Wiksell

Vältalaren – en handbok i retorik innehåller en

– en handbok i retorik

® ® ® ® ®® ® ® ® ®

Redaktion Lisa Iverstam, Marie Carlsson Form Ingmar Rudman Omslag Eva Jerkeman Omslagsbilder Lena Granfelt/Bildhuset, Mikael Andersson/Mira Illustrationer Christina Alvner Produktion Thomas Sjösten Andra upplagan 2 Tryck: Elanders Berlings Malmö 2006

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01/02 e-post: kundservice.liber@liber.se

F Ö RO R D Det är roligt att veta att du nu är på väg att sätta dig in i ett väldigt nyttigt och användbart ämne, nämligen retoriken. Själv hade jag jobbat som svensklärare i många år innan jag kom i kontakt med den. Det var Stina Hansson, professor i Göteborg, som lärde mig grunderna. Hon har sedan stöttat och uppmuntrat mig under arbetet med den här boken. För mig var det en aha-upplevelse att upptäcka att det fanns ett färdigt, detaljerat system för hur man kan lära sig tala, ett system med 2000-åriga traditioner. Så småningom fann jag tack vare Egon Österbrand att den gamla retoriken lever kvar i amerikanska skolor i moderniserad form. Den här boken är ett försök att föra samman antik retorik med modern amerikansk speech-tradition. Jag har velat skriva en bok som är personlig och lättläst. När jag använder latinska och grekiska uttryck är det för att jag uppfattar dem som praktiska och tydliga. Dessutom ger de en härlig känsla av att vi är länkar i en tradition, som sträcker sig ända tillbaka till antiken. Det viktigaste syftet med övningarna och uppgifterna är att de ska ge många tillfällen till diskussioner och framträdanden och därmed bygga upp självkännedom och självförtroende. Min förhoppning är att du som lärare eller elev ska finna boken stimulerande och att den bidrar till att skapa många vältalare! Jag vill tacka Stina Hansson, Åsa Wedberg, Bosse Andersson och PerAnders Wadman som lagt ner många timmar på att hjälpa mig med tips och handfast kritik. För att de läst och gett råd vill jag tacka Lena Johannesson, Bob Rovinsky, Gunnar Steiner, Göran Sandblom och mina elever på Marks gymnasieskola, på Mitthögskolan och på Högskolan i Halmstad. Slutligen ett stort tack till min familj – Inger, Nina och Ola – för all hjälp och för att de stått ut med att jag ständigt suttit vid datorn.

Kinna, augusti 2003 Hans Gunnarson e-post: hans.gunnarson@tele2.se hemsida: http://home.tele2.se/rhetor

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Förord 3

1. Varför är det bra att kunna tala väl? Nina 8 Det talade ordet tar över 9 Retoriken har kommit tillbaka 9 Förutsättningar för ett lyckat tal 11 Kan du bli en bra talare? 11 Ciceros fempunktsplan 12 UPPGIFTER

2. Nervositet

13 15

Fly eller slåss? 16 Hur kommer man över sin nervositet? Tre farhågor 17 Skild från hjorden 17 Att våga göra bort sig 18 Dåligt förberedd 19 UPPGIFTER

3. Lyssnaren

Vi filtrerar 23 Du kan förbättra din förmåga att lyssna Knep för bättre lyssnande 24 Tolka budskapet rätt 28 Checklista för bra lyssnande 30 Lyssna kritiskt 30 UPPGIFTER

4. Inventio – förberedelsearbetet

Att välja ämne 36 Gör en tesaurus 38 Talets syfte 40 Fördjupa ditt ämne 41 Quintilianus ger oss beten för ett lyckat fiske 43 Vägar till kunskap 46 Intervjuer 49 UPPGIFTER

5. Dispositio – att organisera

Disposition av informerande tal 53 Avhandlingen 54 Fyra strategier för att disponera avhandlingen Att börja och sluta 56 Inledningen – exordium 56 Att fånga uppmärksamhet och intresse 56 Att göra publiken välvilligt inställd 59 Presentera ämnet 62 Avslutningen – peroratio 62 Att skriva dispositionen 63 Förberedande disposition 64 Taldispositionen 64 UPPGIFTER

6. Konsten att övertyga – argumenterande tal

Sandra och Ola 72 Frågan och tesen 72 Argument och stödargument 73 Toulminmodellen 74 Logos, ethos och pathos 75 Var hittar du dina argument? 75 Hur kan du stödja dina argument? 77 Stödjande resonemang 77 Logiska resonemang 78 Direkta bevis 80 Ethos – talarens trovärdighet 81 Pathos – känsloargument 82 UPPGIFTER

Tre typer av argumenterande tal 86 Rådgivande tal 86 Debatter 88 Juridiska tal 89 Värderande tal – att hylla eller klandra Det värderande talets disposition 93 Speciella situationer 93 Råd för övertygande tal 94 Checklista för övertygande tal 96 UPPGIFTER

7. Elocutio – de rätta och de sköna orden Korrekthet – puritas 101 Klarhet – perspicuitas 102 Upp flyger talet – skriften stilla står Deskription och evidentia 106 UPPGIFT

100

105

108

Utsmyckning – ornatus 109 Figurer 111 Det passande – decorum 114 Anpassning till personlighet och publik 114 Anpassning till ämne 115 UPPGIFTER

115

Visuella hjälpmedel UPPGIFTER

117

121

8. Memoria – öva och lär in

123

Kunskapen om minnet – memoria 124 Simonides platsmetod 125 Enkla och klara mönster underlättar för minnet 127 Manus 128 Öva, öva och åter öva 129 Checklista för taldisposition 131 Kopieringsunderlag: Kriterier för utvärdering av informerande tal 134 Kopieringsunderlag:: Kriterier för utvärdering av övertygande tal 135 UPPGIFTER

136

9. Actio – framförandet

137

Talet och rösten – pronuntiatio 138 Kroppsspråket 142 UPPGIFTER

148

Du och publiken UPPGIFTER

148

152

E F T E RO R D

153

155

Förutsättningar för ett lyckat tal Retoriklärarna under romartiden studerade och utvecklade Aristoteles teorier. Den mest kände vältalaren hette Cicero. Han var en berömd politiker och advokat i Rom, århundradet före Kristus. År 64 f.Kr. ställde han upp i valet för att bli konsul. Han avskydde sin motståndare Catilina till den grad att han önskade livet ur honom. Genom fyra eleganta tal inför senaten lyckades han få Catilina avrättad. Inte ens hans stora skicklighet kunde rädda honom från att bli mördad av sina politiska fiender. Hans huvud och händer spikades upp på Rostra, talarstolen på Forum Romanum. Dessförinnan hade en fiendes hustru fått nöjet att sticka en hårnål genom den hatade tungan. Cicero menar att ett tals effektivitet är beroende av tre faktorer: talarens egna resurser, talets innehåll och talsituationen, det vill säga publiken. Talarens resurser delar Cicero upp i tre underavdelningar: medfödda anlag, kunskaper om teorierna för talekonst och förmågan att underkasta sig träning. C I C E RO S FA K TO R E R F Ö R E T T LY C K AT TA L 1. Talarens egna resurser a. Medfödda anlag b. Kunskap om teorier c. Övning

2. Talets innehåll 3. Talsituationen och publiken

Cicero anser att en av de här kategorierna inte går att påverka, nämligen anlagen. I dag vet vi att människans personlighet inte bara formas av generna; uppväxten har också betydelse. Ändå verkar vissa personer vara födda till goda talare. De älskar att framträda och gör det bra. Andra är tysta och blyga och vill helst inte stå inför publik. Cicero menar emellertid att man inte behöver ge upp för att man inte råkar vara en talarbegåvning redan från födseln – de allra flesta kan komma mycket långt genom att lära sig talekonstens teorier och framför allt genom att öva, öva och åter öva.

Kan du bli en bra talare? En vuxen människa tillbringar faktiskt 30 % av sin vakna tid i samtal med andra personer. Om den siffran också gäller för yngre personer, har den som fyller 18 år tränat i över tre år på att tala med sin omgivning. Förmodligen är du alltså ganska väl förberedd för att kunna tala offentligt vid det här laget. Trots att det finns många likheter mellan dina dagliga samtal och det 11

formella talet är det förstås inte alls samma sak att stå framför en publik och tala som att tala med dina vänner. I båda sammanhangen måste du visserligen se till att det du säger är logiskt och klart och du måste också anpassa ditt tal efter dina lyssnare. Ändå är det inte säkert att du blir en bra talare även om du är duktig på att konversera.

Formellt tal inte det samma som konversation När du håller tal är situationen mycket mera formell än när du samtalar. Du kanske har fått en viss tid som du måste hålla. I allmänhet kan inte publiken avbryta dig och ställa frågor. När du lägger upp talet måste du därför tänka dig vilka frågor som din publik skulle vilja ha svar på. Stilen blir annorlunda och språket blir också mera formellt. När du pratar med någon använder du utfyllnadsord som ”du vet”, ”så att säga” eller tveksamhetsstönanden som ”öh” eller ”eh”, du kliar dig, skramlar med nycklar och så vidare. Sådana störningar märks mycket mer när du håller tal. De flesta blir också nervösa när de står inför publik. Det är helt normalt. I en amerikansk undersökning tillfrågades 2 500 personer om vad de var mest rädda för. 41 % svarade att deras största skräck var att tala inför publik. Motsvarande siffra för döden var bara 18 %. Människor är alltså mer rädda för att tala än för att dö! Du är alltså redan en i grunden väl tränad och erfaren talare. Felet är bara att du inte är van att stå framför en större publik. Genom att lära dig teori och genom att träna mycket kommer du att kunna förvandla dina kunskaper i konversation till kunskaper i formellt talande. FUNDERA ÖVER Kommer du på några personer som du tycker är goda talare? Varför är de bra?

Ciceros fempunktsplan I sin mest kända skrift om retorik, De Oratore, skriver Cicero att talekonsten kan systematiseras enligt en fempunktsplan som kan anpassas till de flesta tal. Punkterna ser ut så här: 1. Inventio – att komma på vad man ska säga 2. Dispositio – att ordna de idéer som man kommit på 3. Elocutio – att klä talet i en språklig dräkt 4. Memoria – att fästa talet i minnet 5. Actio – att framföra talet

Alla har vi lidit av åkomman. Oftast börjar den natten före. Du som normalt brukar sova sött ligger plötsligt och snurrar varv efter varv i sängen. Lakanet blir alltmer tillknycklat. När kylskåpet startar eller en bil kör förbi blir du plötsligt klarvaken och ligger och lyssnar till hur hjärtat dunkar. På morgonen försöker du intala dig att du nog är lite sjuk och borde stanna hemma. Du har ju också sovit väldigt dåligt på natten så det vore nog bäst att försöka ta igen lite sömn. Problemet är bara att det är ju idag som … Det regnar väldigt kraftigt ute och det är ganska så långt till bussen och regnstället läcker. Kanske … men det var ju idag som jag skulle vara extra pigg och på alerten! Ja, du känner kanske igen dig. De allra flesta har känt så här innan de ska framträda inför publik. FUNDERA ÖVER Vilka är de värsta saker som du tror skulle kunna hända när du håller ett tal? Vad skulle det innebära för dig? Hur stor är sannolikheten för att det skulle inträffa?

Fly eller slåss? Att vara nervös när man ska tala inför publik är helt normalt. Ditt beteende styrs nämligen från hjärnan, samma delar som reglerar vår andning och vår hjärtverksamhet. När vi blir rädda eller ställs inför ett hot pumpas adrenalin ut i kroppen. Vi reagerar snabbare och uppmärksamheten och uthålligheten stärks. Kroppen ställer in sig på att fly eller slåss. Den ger oss alltså hjälp att klara en svår situation. Samtidigt ställer den till besvär för oss om vi inte lär oss att kontrollera vår nervositet. T.ex. försökte lusten att fly ta överhanden i exemplet med bussen och regnet. Bättre då att ut och slåss med ovädret!

Hur kommer man över sin nervositet? Hur gör man då för att komma över sin nervositet? Det är faktiskt inte så lätt. Mycket har skrivits om problemet, men det bästa sättet är förmodligen helt enkelt att systematiskt öva talandet i en miljö som är varm, öppen, vänlig och intresserad. Ett litet fåtal är inte alls nervösa. Hos andra kan nervositeten variera från lätt oro till scenskräck. Grundorsaken är ofta att du har för stora krav på dig själv. Ett annat är att du inte gillar att bli uttittad. Då är det bra att du börjar med småövningar där du utan krav får stå framför en publik. När du börjar känna dig säker kan du fortsätta med allt mera krävande och längre tal. 16

Det är viktigt att gruppen ofta tar upp och diskuterar rädslan så att alla känner trygghet. Ur positiva erfarenheter växer sedan vana och självförtroende fram. Du lär dig att inte ställa så stora krav på dig själv och nervositeten minskar. Hos de flesta upphör den aldrig riktigt och det är bara bra, för en viss nervositet kan hjälpa en att prestera bättre.

Tre farhågor Nervositet behöver inte vara något ont. Cicero menar t.ex. att alla tal av klass karaktäriseras av en viss nervositet. Men för att kunna vända nervositeten till vår fördel måste vi förstå varför den uppkommer. Varför är vi så rädda? I allmänhet talar vi ju inte till några stridströtta romerska legionärer utan till vanliga människor som är snälla och bussiga. De flesta experter är överens om följande orsaker till talrädsla: • Du är plötsligt skild från gruppen. • Du är rädd för att göra bort dig. • Du är för dåligt förberedd.

Skild från hjorden När du ställer dig framför en publik har du plötsligt förvandlats från en i mängden till ledaren. Du är isolerad, skild från hjorden. Vissa njuter av att stå i rampljuset, men många trivs bättre med att vara en i gruppen och slippa bli ”uttittade”. Du är alltså för en stund alldeles ensam, utanför gruppen. En tröst är att din isolering är mycket tillfällig. Snart är du tillbaka i den trygga gruppgemenskapen igen. Anföranden är ju i grunden soloframträdanden men du kan upphäva din isolering på olika sätt. Om du, när du skriver talet, tänker på vilka behov din publik har och sätter dig i deras ställe, bidrar det till att du känner dig som en av dem. Försök att känna hur roligt det är att få stå i centrum för uppmärksamheten! Den tid som din presentation upptar är vikt bara för dig. En grupp människor ger dig sin tid och sin uppmärksamhet. De lyssnar bara på dig. Betrakta talet som en ära och en utmaning, inte som ett straff!

Hjärnan smiter från det tråkiga och långsamma Föreläsningen fortsätter och Emma och Madde har börjat komma ifatt. Men nu tar föreläsaren upp saker som Emma redan känner till. Hon börjar tänka på annat: ”Vad kul det var att träffa honom igen. Pirrigt …” Emma märker att föreläsaren gör en paus och hon börjar lyssna på honom igen, men har nu svårt att orientera sig eftersom hon återigen har missat en del. Vad berodde det på? Ord/minut

400

Hjärnans kapacitet H Ä R Ä R H J Ä R N A N U N D E R S Y S S E L S AT T

150

Normal talhastighet

Ett av skälen kan vara att Emmas hjärna är alldeles för snabb. Medan normal talhastighet ligger på 150 ord i minuten kan människohjärnan ta in 400 – 600 ord per minut. Normalt är alltså hjärnan undersysselsatt när den bara lyssnar.

Emmas lyssnarkurva

Lyssnar

Lyssnar ej

Talets början

Talets slut

1. Emma pratar med sin kompis och missar början. 2. Emma tänker på träffen med Johan. 3. Föreläsaren berättar något intressant. 4. Emma funderar på om hon ska ringa Johan. 5. Föreläsaren har ett intressant slut så Emma vaknar.

Anteckna på rätt sätt Emma borde förstås inte låta tankarna flyta iväg på det där sättet. Om hon hade vetat hur hjärnan fungerar hade hon kunnat föra anteckningar. Om hon hade antecknat på rätt sätt hade hon kunnat fylla ut de där små mellanrummen då det är risk att hon börjar tänka på annat. Med rätt sätt menas att hon inte försöker anteckna allt. I stället måste hon lära sig att lyssna efter det väsentliga och sortera bort det som hon inte behöver anteckna.

Bestäm träff med hjärnan Låt oss säga att Emma känner till alla de här lyssnarknepen men ändå inte kan koncentrera sig. Tankarna går bara iväg till träffen med Johan: ”Undrar om han flyttat hit för gott? Kanske jag skulle ringa honom?” Ett sätt att lugna hjärnan kan vara att lova den att du ska tänka på de där sakerna vid en särskild tidpunkt längre fram, t.ex. på rasten. Det finns naturligtvis tillfällen då inget knep i världen kan få dig att lyssna. Du kanske är sjuk och har feber eller har varit med om ett gräl som du helt enkelt inte kan sluta tänka på. Då får du ge upp, kanske be någon annan anteckna vad som händer på föreläsningen åt dig och gå hem.

Lyssna efter huvudtanken och huvudpunkterna Även om du har en hjärna som en hårddisk och en väldig koncentrationsförmåga kan du inte komma ihåg varje detalj i ett tal. Risken är att om du försöker komma ihåg allt, så har du till slut bara en vag uppfattning om helheten. Vår hjärna kommer lättare ihåg mönster än enskilda fakta. Kan vi sedan binda ihop dem med sådant som är välbekant för oss stannar de bättre kvar. Försök därför att knyta det du hör till ditt eget liv och dina egna erfarenheter. För att få så bra behållning som möjligt av innehållet i ett tal bör du jobba från helheten till delarna. Först skaffar du dig en uppfattning om talets huvudtanke. Om det är en bra talare så får du höra huvudtanken och dispositionen redan i inledningen. Annars får du försöka leta reda på den i den allmänna röra som talet i värsta fall kan bestå av. Hela tiden är du noga med att identifiera huvudpunkterna i talarens budskap. Du kommer ihåg dem bättre om de inte är för många och om du kan relatera dem till egna erfarenheter. Anteckna huvudpunkterna och skriv sedan stödord eller rita bilder för att förklara punkterna.

Lyssna framåt, lyssna bakåt För att kunna anteckna bättre bör du försöka förutse vart talaren vill komma eller vad nästa punkt kommer att bli. Det betyder inte att du ska dra egna slutsatser och sedan slå dövörat till, utan att du först tänker framåt och sedan kontrollerar om du tänkt rätt. Du kan också tänka bakåt. Tänk efter vad talaren just sagt och kontrollera att du verkligen förstått. Ett gott tecken på att du har förstått är om du kan anteckna det som sägs med egna ord och inte bara citera talarens.

Leta efter dolda budskap Hela budskapet kommer inte fram genom att du bara antecknar vad som uttryckligen sägs. Du måste också kunna tolka dolda budskap. Talarens kroppsspråk kanske säger en sak medan det ordagranna budskapet är ett annat. När du skriver ner och sammanfattar en talares åsikt bör du förstås skriva upp vad du tror att han egentligen tycker. FUNDERA ÖVER Din chef Per möter dig första dagen på jobbet, tar dig i handen och säger: – Så roligt att just du ville börja här! Jag hoppas verkligen att du kommer att trivas! Samtidigt som han hälsar visar hans ansiktsuttryck att han egentligen inte är ett skvatt intresserad av dig. Vilken slutsats drar du av Pers agerande? Har du varit med om att du har fått ett budskap där kroppsspråk och formuleringar inte stämt med innehållet? 27

Att välja ämne Innan det verkliga förberedelsearbetet kan börja måste du välja ämne för ditt tal. Oftast kräver situationen att du talar om ett visst givet ämne, men ibland har du stor frihet att välja ämne på egen hand, åtminstone inom vissa ramar. Fördelen med att välja själv är naturligtvis att du kan välja efter intresse och för det mesta gör du det bästa talet över ämnen som du redan vet lite om och är intresserad av. Det borde alltså vara enkelt att välja ämne. Trots detta är nog den här delen av förberedelsearbetet den som vållar mest svett och frustration. Personer som normalt kan prata utan uppehåll i timmar om sitt liv och sina erfarenheter kan bli sittande lika länge med ett tomt vitt papper framför sig när de får i uppgift att hitta på ett ämne. Vad är det som har hänt?

Väktarna vid medvetandets port Den tyske författaren Schiller talade om en ”väktare vid medvetandets port”, ett slags inre censur som hindrar idéer från att nå fram till medvetandet. Han menade att hos den kreative ”har intellektet dragit tillbaka sina väktare från portarna och idéerna rusar fram huller om buller och först då överblickar och granskar han mångfalden”. Icke kreativa människor reagerar på ett annat sätt. De ”skäms över de ögonblick av passerande galenskap som återfinns hos alla sant kreativa människor”. Den kreativa människan släpper fram idéer som var för sig kan tyckas oviktiga eller till och med farliga att tänka. Genom att de släpps fram får de chansen att ställas mot andra till synes lika tokiga idéer och sammantaget kan de bilda mycket användbara länkar i en kedja. De människor som inte är så kreativa är rädda för att släppa loss. Det står ett helt koppel av dörrvakter framför deras medvetandes dörr, väktare som försöker censurera deras tankar. Vilka är då väktarna? Jo, det kan vara minnen av lärare eller föräldrar som man fått dålig kritik av eller alltför höga förväntningar som man ställer på sig själv. Kanske skapas väktarna av den rädsla man känner för att man ska skilja sig från mängden eller för att man ska skriva eller säga något som andra kommer att skratta åt. FUNDERA ÖVER Vad brukar du göra när idéerna sinar?

Brainstorming och listor kan lura dörrvakterna! För att kunna passera dörrvakterna gäller det att handla snabbt och att lära sig olika sätt att lura dem. Till att börja med är det bra om du har grundinställningen att de idéer du skriver ner inte nödvändigtvis behöver användas utan kan kastas bort när som helst. Då gör det ju inget om du skriver fel eller kastar ur dig dumheter. Även tokiga tankar kan ge dig nya idéer som har med ditt ämne att göra. Börja alltså med att göra en brainstorm. Skriv snabbt, på ett par minuter, och utan självkritik en lista över det som intresserar dig just nu, saker som du vill kämpa för, roliga händelser ur ditt liv eller saker som du kan mycket om. Det är viktigt att du har en fast tidsgräns. Kom ihåg att ingen behöver läsa vad du skriver. Om du tycker att du inte har något intressant att berätta om dig själv kan du skriva upp ämnen som du skulle vilja veta mera om. Eftersom du ändå ska göra ett tal kan du ta tillfället i akt att bättra på dina kunskaper om något intressant ämne. Då blir faktainsamlingen rolig och meningsfull. Det allra viktigaste är att du väljer ett ämne som du känner något för och som du skulle kunna tänka dig att ägna eftertanke åt. Du måste alltid satsa en del av dig själv i talet.

Goda idéer är som svamp När du har arbetat fram en lista kan du stryka ner tills du har bara ett ämne kvar som du känner att du kan lite om eller vill samla stoff runt. Då kan du göra en tankekarta där du skriver upp alla associationer som du kan komma på. Tankekartor gör det lätt att associera. Den ena idén leder till den andra. Med goda idéer är det som med svamp. Där man hittar en finns det ofta flera, bara man ser sig omkring. Dina listor kanske ser ut så här:

Ett annat sätt att skapa listor är att bläddra i uppslagsverk. Du kan t.ex. bestämma dig för en bokstav. Söker du ämnen för argumenterande tal kan du göra listor genom att titta i tidningar och skriva upp ämnen som är värda att debattera.

Det sämsta sättet att komma på idéer är att jaga dem De bästa idéerna kommer inte alltid fram när du sitter vid ditt skrivbord och känner dig tvingad att hitta på något. Ofta kommer man på idéer precis när man vaknar på morgonen. Då har det undermedvetna arbetat med problemen under natten och lösningarna kan vara mycket kreativa. Många författare, musiker och konstnärer berättar om hur lösningen på ett problem plötsligt varit fix och färdig på morgonen när de vaknat, så att de bara behövt skriva ner den. Beatles arbetade t.ex. mycket snabbt och hade en flödande kreativitet under några korta år. Paul McCartney skrev sin klassiska ballad “Yesterday” efter att melodin kommit till honom i en dröm. George Harrison krafsade ner “Here comes the sun” en vårdag under en promenad i vännen Eric Claptons trädgård. John Lennon var tvungen att stiga upp mitt i natten för att fästa temat i “Across the universe” på papper. ”Jag var helt enkelt tvungen. Den lämnade mig inte i fred” sa han.

Gör en tesaurus Du fungerar kanske på samma sätt som Beatles. Ibland ser du något som är värt att komma ihåg när du läser en bok, när du samtalar med dina vänner eller när du sitter och funderar för dig själv. Då gäller det att snabbt kunna skriva upp idén innan du glömmer bort den. Ha därför alltid med dig en liten bok där du antecknar ämnen och fakta som kan vara användbara. Skolelever för några hundra år sedan hade ofta en så kallad skattkammare eller tesaurus. I denna samlade de modeller för olika tal och där skrev de också upp användbara citat från olika källor. Det kunde t.ex. vara yttranden från berömda personer eller citat från dikter.

De sanningar som vi inte vill höra är nyttigast för oss att lyssna till. k i n e s i s k t or d s p r å k

Att förlita sig på sig själv är att fördubbla sin förmåga. joh a n h e n r i k k e l l g re n 38

Sandra och Ola Det är kvällen före fjällresan. Sandra och hennes äldre bror Ola sitter i vardagsrummet och tittar på TV. – Vi ser väl på naturprogrammet om genmanipulation klockan åtta, säger Ola. – Nej, jag hade faktiskt tänkt titta på matchen. Du kan väl se på reprisen som kommer i morgon, eller spela in, säger Sandra. Ishockey måste ses i direktsändning! Hoppas Sverige vinner! – Inte en chans med laget de har nu. Alldeles för många skadade. Du kommer bara att bli besviken. Förresten måste jag titta på genprogrammet idag, för DVD:n funkar inte. Jag kan inte se det i repris, för vi ska ju till fjällen i morgon. – Det finns säkert en TV i stugan, replikerar Sandra. Annars kan du gå till hotellet och titta. Jag kan få bestämma den här gången! Du tror att du alltid ska bestämma bara för att du är äldre! – Böj dig för ålderdomen! skojar Ola. Om du tittar på genprogrammet kanske du kan få se hur de ändrar generna på sportfånar så de blir lite smartare. Dessutom lär du dig en massa biologi! Tänk vilket bra biologibetyg du får! Tänk vad du kan glänsa på lektionerna! – Nej, jag vill inte se. Det är otäckt när de ändrar arvsmassan. De kanske får fram en mördarbakterie som inget rår på! Det vore inte så smart, va? Nu är klockan åtta. Jag sätter på matchen! säger Sandra bestämt. – OK då, jag kan säkert se programmet i fjällen, säger Ola, men nästa gång är det min tur att bestämma vad vi ska se på! FUNDERA ÖVER Egentligen diskuterar Ola och Sandra flera olika frågor. Tänk efter vilka som är de viktigaste frågorna. Vilken fråga tycker du avgör debatten?

Frågan och tesen För att en debatt ska fungera väl bör vi göra klart för oss vad vi egentligen diskuterar. Ett bra sätt att göra detta är att formulera oenigheten som en fråga. För Ola och Sandra blir den viktigaste frågan: ”Ska vi se på sport eller på naturprogram?” Nästa steg blir att definiera vilken åsikt var och en står för. Det gör vi genom att formulera teser. Olas tes ser ut så här: ”Jag tycker att vi ska se på naturprogrammet.” Sandras tes blir förstås: ”Jag tycker att vi ska se på matchen.” I det här fallet rör sig diskussionen om vilken handlingslinje som var och en förordar. Teser av det här slaget kan vi kalla handlingsteser. 72

Sandra och Ola diskuterar också frågan om det är bra eller dåligt att se på naturprogram. Olas uppfattning kan formuleras till en värderande tes: ”Det är mera värt att titta på naturprogram än på sport.” En tredje fråga handlar om när de ska titta på naturprogrammet. Sandras tes blir: ”Det går att se programmet vid ett annat tillfälle.” Tesen handlar om hur verkligheten beskrivs, den kan kallas en beskrivande tes.

Argument och stödargument Ola och Sandra är oeniga, men trots det för de ett sansat samtal. Båda försöker övertyga varandra genom att föra fram vettiga argument som stöd för sin tes. Argumenten underbygger de i sin tur med stödargument. Sandras viktigaste argument för att få se matchen är att spänningen försvinner om hon ser på den i efterhand. Avgörande för diskussionen blir emellertid argumentet att det går att se naturprogrammet i repris. Argumentet stöds av sakargumentet att det antagligen finns TV i fjällstugan. När Ola ändrar sig är det hans eget beslut och det är bra. En attitydförändring som tvingats eller tjatats fram är inte lika fast som den som tagits på eget initiativ. Aristoteles definierar retoriken som ”konsten att finna de bästa sätten att övertyga”, inte att övertala! Han slutar sin bok Ars Rhetorica med orden: ”Jag har talat, du har hört, du vet fakta, besluta dig!”

Krav på argumenten – hållbarhet och relevans För att ett argument ska vara användbart måste det vara hållbart och relevant. Hållbart: Är argumentet rimligt och underbyggt med hjälp av exempel och bevis? Beskriver argumentet ett faktaförhållande eller är det uttryck för en värdering? Är det sant eller bara sannolikt? För att ett värderingsargument ska fungera krävs att det är så sannolikt att det kan accepteras. Det är t.ex. fakta att många i landslaget är skadade, men en värdering att det är orättvist om äldre bestämmer. Relevant: Har argumentet med saken att göra? Är sambandet mellan tes och argument starkt nog? Argumentet att man får bättre betyg av att se på programmet om gener är relevant under förutsättning att Sandras lärare behandlar det momentet i sin undervisning och att Sandra då visar att hon fått goda kunskaper genom att se på programmet.

Toulminmodellen Den engelska filosofen och vetenskapsmannen Stephen Toulmin presenterade 1958 en modell för hur man grafiskt kan illustrera en vardaglig argumentation. Han menade att en argumentation består av sex delar. 1. Tesen: ”Sandra får säkert bättre betyg i biologi av att titta på genprogram.” 2. Data: Stödjande material som jämförelser, auktoriteter, statistik eller forskning. ”Du lär dig en massa jämfört med de andra eleverna.” 3. Säkring: Argument som visar att data är hållbara och relevanta. ”Läraren kommer att uppskatta att du sett programmet.” 4. Uppbackning: Kan publiken acceptera de data som stöder tesen? En uppbackning kan behövas om det inte är tydligt att data eller säkring stöder tesen. ”Du kan glänsa på lektionerna!” 5. Motargument: Om kan man förutse motargumenten stärks den egna argumentationen. ”Läraren kanske inte vet att jag sett programmet.” 6. Sannolikhet? Hur säkert är det att lyssnaren accepterar tesen. Är du säker på att läraren kommer att ge Sandra bättre betyg? Tänk på att det inte är fråga om hur säker du är utan i vilken mån lyssnaren kan tänkas övertygas. Grader av säkerhet kan t.ex. vara, kan inte, möjligen, måste, säker. Om du vill analysera hur en argumentation är uppbyggd kan du använda Toulmins modell. Grafiskt kan argumentationen illustreras så här:

Sannolikhet. Säkert.

Tes ”Sandra får säkert bättre betyg i biologi av att titta på genprogram.”

Data ”Du lär dig en massa jämfört med de andra eleverna.”

Säkring ”Läraren kommer att uppskatta att du sett programmet.”

Uppbackning ”Du kan glänsa på lektionerna!”

Motargument. ”Läraren kanske inte vet att jag sett programmet.”

Logos, ethos och pathos Ovanstående resonemang ger kanske intryck av att det är tillräckligt att argumentera på ett förnuftigt sätt för att bli en framgångsrik debattör. Logosargumenten– förnuftsargumenten, är förstås de grundläggande. Utan logos faller ofta en argumentation. Men människan är inte bara hjärna utan också hjärta. Ethos- och pathosargument är sådana argument som vädjar till känslan. Ethosargumenten handlar om förtroende för talaren. Aristoteles definierade ethos som långvariga känslor. Pathosargumenten är rena känsloargument som ilska eller medlidande. Aristoteles kallade dem kortvariga känslor. Vid varje argumentation bör du fundera på om du ska använda logos-, ethos- eller pathosargument. Ofta samverkar de tre, men du bör alltid vara medveten om var tyngdpunkten ligger.

Logos = förnuftsargument

Ethos = förtroende, välvilja

Pathos = känsla

Var hittar du dina argument? Logos – förnuftsargument Logosargument är sådana bevis som vädjar till åhörarens förnuft. De klassiska platserna, loci, där du kan söka efter argument är: nytta, heder, hälsa, trygghet och genomförbarhet.

Nytta: Nyttoargumenten är de allra vanligaste. De brukar ibland kallas plånboksargument. De kan handla om att vinna fördelar eller att göra något mera effektivt och lätt. • • • •

Kan förslaget innebära fördelar för mig? Kan förslaget göra livet mer effektivt och lätt? Överväger fördelarna nackdelarna om jag ändrar mig? Är förslaget bättre än något annat?

Heder och ära: Om man bara argumenterar för nyttan ger det gärna ett egoistiskt intryck. Därför kombineras ofta nyttoargument med hedersargument. Vid OS-kampanjer kombineras t.ex. nyttoargumentet att arrangörslandet får inkomster av spelen med argumenten att OS ger heder och good will. Är förslaget • hedersamt för mig? • hedersamt för människor som är beroende av mig? • hedersamt för grupper som jag är lojal med, staten, partiet, religionen? • lagligt? • moraliskt rätt? • lämpligt eller olämpligt? Hälsa och trygghet: Att behålla hälsan och att skapa ett tryggt liv är viktiga grundläggande behov för oss människor och därför viktiga sökplatser. Bygget av en ny väg kan t.ex. kännas hotande för människor som bor i närheten. Utsläpp från bilar och ökad trafik kan vara argument mot bygget. • Kan förändringen påverka min eller min familjs hälsa? • Innebär förändringen hälsorisker för mina bekanta, min trakt eller mitt land? • Skapar förändringen trygghet eller otrygghet för mig och mina barn? • Skapar förändringen trygghet eller otrygghet för mina bekanta, min trakt, mitt land?

Genomförbarhet: Om du t.ex. vill argumentera för en total omläggning av arbetsrutinerna på en arbetsplats kan du få många motargument. Sökplatsen handlar ofta om kontroll kontra självständighet. • • • • • • • •

Går förändringen att genomföra? Hur har en liknande förändring fungerat tidigare? Blir kostnaderna för höga? Vilka praktiska konsekvenser får förändringen? Är det bara en symbolisk förändring eller en verklig? Går det att få uppslutning kring förslaget? Har vi de kunskaper som behövs? Får vi själva bestämma över förändringen?

Nytta

Heder och ära

Hälsa och trygghet

Genomförbarhet

och hans budskap – att bygga ethos. Utgå från publikens behov. Gör en intervju med den som ska presenteras, leta i media. Nämn någon av talarens egenskaper och illustrera med biografiskt material eller en anekdot.

Tänk på att … • inte tala för länge • inte angripa någon • inte använda ironier

Råd för övertygande tal De viktigaste principerna för inventio och dispositio har du läst om i tidigare kapitel. Här är några kompletterande råd speciellt för argumenterande tal.

Inventio a. Bestäm syftet och formulera tesen När du beslutat dig för vilket ämne du ska tala om bestämmer du syftet med talet. Sedan formulerar du huvudtanken. Du gör en kort beskrivning av din ståndpunkt – tesen. Den bör helst bestå av en enda mening. Exempel: Syfte: Att övertyga publiken om att genmanipulation bör förbjudas. Tes: Genmanipulation är ett hot mot människor och djur. b. Samla argumenten Nu samlar du argument som styrker din tes. Glöm inte att också samla motargument. Tänk på att få med argument som appellerar till både logos, ethos och pathos. Dina argument kan du ställa upp i en för- och emotlista, pro-contra. Ta också med stödjande material som förklaringar, exempel och berättelser, jämförelser, logiska resonemang och bevis i form av statistik och vittnesmål. (se s. 80) c. Välj huvudargument När dina argument är klara bestämmer du dig för vilka som är dina huvudargument. Ta inte med för många. Tre till fyra argument är lagom. Till varje huvudargument skriver du ned andra typer av argument som stöder eller bevisar huvudargumenten.

Pro – Contra Tes – pro:

Tes – contra:

Genmanipulation av mat bör tillåtas

Genmanipulation av mat bör förbjudas

Argument

Stöd

Argument

Stöd

Ger stör re skördar.

Statistik: pathos – hopp. Skörden av sojabönor har gått upp med 20 % i USA eftersom man använt genmanipulerat utsäde.

Stor a skördar u t a r mar jor d e n .

Exempel: I ett område i USA där genmanipulerade sojabönor odlats kan man inte odla ngt annat.

Framkal lar c ancer.

Statistik: 200 studier med olika sorter av genmanipulerad mat i Japan visar ett stort antal cancerogena förändringar.

Kan gå helt f el.

Pathos – fruktan. I Bangladesh växer vetet okontrollerat och tar över allt annat.

Det finns al lt id skurkar som miss br u k a r v e t e n s k a p en.

Pathos – fruktan. Logos – vittnesmål. Genom genmanipulation har man fått fram farliga biologiska stridsmedel enligt Pentagon.

Är ofar ligt.

Kan för bätt ra liv et för många.

Vittnesmål: En forskargrupp i Malmö har matat möss med genmanipulerad mat i motsvarande 2000 år men inte sett några förändringar. Fakta: Vete kostar bara en bråkdel per sädeskorn.

Man får inte hindr a v etenskap ens ut vec kling.

Jämförelse: Om utvecklingen av televisionen hade förbjudits på grund av rädsla för strålning hade vi inte haft TV.

Kan rädda liv.

Pathos – hopp. Miljoner afrikaner skulle överleva om man fick fram genmanipulerade mediciner.

V å l lar lidande hos försöksdjur.

Statistik: Pathos – medlidande. 20 000 försöksdjur dör varje år bara i Europa.

V i kan lita på vår a v etenskapsmän.

Jämförelse – vittnesmål: Se på alla fina Nobelpristagare.

Vetenskapsmän döljer fakta oc h manipuler ar.

V i kan klar a a v att mätta jor d e n s befolkning .

Fakta: De försök som gjorts visar på detta.

Vittnesmål: Exempel från medicinframställning där forskare mutats.

V i kommer att få en stor mängd sjuka.

Fakta: Pathos – rädsla. Resistensen mot sjukdomar kan helt försvinna.

Dispositio för övertygande tal Dispositionen för ett övertygande tal skiljer sig en aning från den grunddisposition som du lärde dig i dispositiokapitlet, och som alltså gällde informerande tal. Den ser ut så här:

Inledningen Inledningen av ett argumenterande tal är naturligtvis viktig. Du måste etablera ditt ethos och få lyssnarna känslomässigt engagerade för det som du vill föra fram. Du fångar publikens uppmärksamhet och välvilja. Sedan presenterar du ämnet på ett till synes objektivt sätt och därefter lägger du fram din tes. Eventuellt presenterar du också talets delar.

Argumentationen Dina bästa argument bör du lägga först eller sist. Publiken kommer ihåg dem bäst då. Motståndarens bästa argument bemöter du strax efter mitten. Då kommer inte åhörarna ihåg dem så bra. En vanlig strategi är följande: • • • •

Börja med ditt bästa argument. Fortsätt med ett bra argument. Bemöt motståndarens bästa argument. Avsluta med ett mycket bra argument.

Avslutningen Avslutningen ska vara kort. Du sätter fulla segel och vädjar till publikens känslor, pathos, samtidigt som du ännu en gång påminner om din tes och huvudargumentet. C H E C K L I S TA F Ö R Ö V E R T Y G A N D E TA L Inledning – exordium (Lösenord, pathos)

❑ ❑ ❑ ❑

1. 2. 3. 4.

Uppmärksamhet, intresse, välvilja Bakgrund – narratio (kort, klar, sannolik) Tes (en klar mening) Partitio (kan utelämnas)

Argumentation

❑ ❑ ❑ ❑ ❑ 96

1. Bevisning – confirmatio Stödargument 2. Vederläggning – refutatio Stödargument 3. Eventuellt ytterligare argument Stödargument

Avslutning: Lösenord pathos

❑ ❑ ❑

Huvudargument: Kort appell: Knorr:

UPPGIFTER 1. Mock trial – låtsasrättegång a. Jobba i grupper om 4-6 deltagare. Hitta på ett brott gemensamt, leta upp något ur tidningen eller välj från nedanstående lista. Utveckla gemensamt omständigheterna runt situationen för det misstänkta brottet. b. Gruppmedlemmarna blir åklagare, försvarare, anklagad, och vittne(n). Åklagare och försvarare gör först en beskrivning av brottet – en sakframställan. Sedan frågar de ut vittnen och den anklagade. Slutligen görs en slutplädering i form av anklagelse och försvar. Sakframställan bör enbart bygga på logos. Den ska vara kort, klar och sannolik. Slutpläderingen får innehålla ethos och pathos. Försök att tänka på vad du lärt dig i elocutioavsnitten om ordval och konnotationer, om troper och figurer, framför allt evidentia och exemplum. 2. Hitta själva på ett brott eller välj från nedanstående lista. a. Den misstänkte anklagas för att ha använt företagets kontokort för privat bruk. b. Den misstänkte anklagas för att ha skrivit dubbla fakturor. c. Den misstänkte anklagas för att ha rånat, knivskurit en jämnårig och stulit hans/hennes mobiltelefon. d. Den misstänkte är kommunpolitiker och anklagas för att ha låtit kommunen betala ett porrklubbsbesök i Bryssel. e. Den misstänkte anklagas för djurplågeri eftersom hönsen i hans/ hennes hönseri har alldeles för små burar. f. Den misstänkte anklagas för rasism efter att ha startat en demonstration mot att romer ska få flytta in i ett bostadsområde. g. Den misstänkte anklagas för att ha favoriserat en släkting vid tillsättning av en kommunal tjänst.

h Den misstänkte är chef för en vårdfirma och anklagas för att gamla misskötts på ålderdomshemmet. i. Den misstänkte är lasarettschef och anklagas för att tillsammans med landstingspolitiker ha supit upp de pengar som inkommit vid försäljning av föremål som hittats i avlidnas fickor. j. Den misstänkta anklagas för att ha skurit av sin mans penis med motiveringen att mannen varit otrogen. 2. För- och emot-debatt a. Gör en kortlek med olika aktuella debattämnen. b. Dela upp i lag med tre deltagare och lotta lagen mot varandra två och två. De lag som lottats mot varandra drar ett ämne. c. Deltagarna får 20 min på sig att skriva en för- och emot-lista. d. En debattledare och en tidtagare utses. e. Lotta vilket lag som ska vara för och vilket som ska vara emot. f. Lotta vilket lag som ska börja. g. Varje debattdeltagare får en minut för inledning. När det är tio sekunder kvar av talarens tid vinkar tidtagaren. h. Debatten släpps fri. Replikerna går omväxlande till de båda lagen. Om inte motståndarlaget anmäler replik får det lag som haft repliken fortsätta. Samma person får inte mer än två repliker i följd. Alla måste delta i debatten. Det är tillåtet att skicka hjälplappar, men inte att tala utan att ha fått ordet. i. Debatten avslutas antingen efter överenskommen tid eller när debattledaren anser att inga fler argument kommer fram. j. Debattledaren sammanfattar argumenten och publiken röstar om segraren. Tävlingen kan också byggas upp som en utslagsserie. 3. Debatten om fritidscentret a. Kommunen planerar att bygga ett stort fritidscenter. Det kommer att innehålla en konsertsal, teaterverkstäder, studio för lokal-TV och radio, bibliotek, bio, restauranger, rekreationscenter med gym, swimmingpool och bastu. Förslaget innebär omfattande förändringar i stadsplanen. Den gamla teatern måste rivas, en stor trafikerad led byggas i närheten av ett bostadsområde och kommunalskatten måste höjas. Förslaget har sänts på remiss till kommuninnevånarna. Anpassa gemensamt förslaget till din ort och gör en karta som visar hur det påverkar stadsplanen. b. Fyrgrupper bildas och varje grupp bestämmer sig för att representera en grupp av kommuninvånare. Ungdomar, barnfamiljer, pensionärer, boende i området, miljövårdare, kulturarbetare, byggnadsbolag, villaägare.

c. Varje grupp förbereder hur de ska presentera sin sak vid det gemensamma mötet. Se s. 88–89 om förberedelse för pro-contradebatt. Se också avnittet om statistik och försök utnyttja strategierna med mängd, segment och trender. Debatten leds av en ordförande och avslutas med en omröstning. 4. Ballongdebatt. Syfte: Att argumentera sig ur en svår situation. Bilda fyrgrupper där varje medlem representerar ett yrke t.ex. läkare, politiker, lärare, domare, polis, sportstjärna, sångare, skådespelare, vetenskapsman, miljökämpe. Du och dina tre vänner har fått chansen att åka på en äventyrssemester i vilken ni ska korsa Atlanten i en ballong. Efter stormar och umbäranden kan ni på tredje veckan i ballongen se land. Men vad är det som pyser? Ballongen har fått ett hål och håller på att sjunka i havet! – Vilken tur att det hände nu, säger någon, när vi är så nära land! – Inte tillräckligt nära, säger en annan. Om vi ska ha en chans måste någon hoppa. Tyvärr finns det människoätande hajar i vattnet. Alla börjar bli nervösa. En säger: – Faktum är att jag nog är mera viktig än du. Du tar ett djupt andetag och börjar argumentera: Varje gruppmedlem får en stund att förbereda ett argumenterande tal för att få stanna kvar i ballongen. Debatten avslutas med en votering i hela gruppen där någon utses att hoppa. Denne får som avslutning hålla ett heroiskt avskedstal. Det är förstås viktigt att gruppen tar hela övningen på skoj så att inte den som blir ”utröstad” upplever händelsen som frustrerande. 5. Ballongdebatt – variant a. Bilda grupper om sex. I luftballongen finns sex lådor med idémässigt innehåll, där en låda måste kastas ut. Det kan handla om mänskliga rättigheter: Rätten Rätten Rätten Rätten Rätten Rätten

till till till till till att

frisk luft. undervisning. ledighet och rekreation. kärlek. pengar. ha ett eget hus.

b. Varje gruppmedlem förbereder ett tal för att försvara ”sin” låda. Hela gruppen voterar sedan om vilken låda som ska kastas ut. 6. Tacktalet. Arbeta i par. En förbereder ett belöningstal och den andre ett tacktal. Utgå från sökplatser för värderande tal, fantasiteman, retoriska visioner och instruktionerna på s. 91–93. Använd eventuellt någon rekvisita. Priset kan utdelas för insatser i idrott, studier, film eller musik, uppfinning eller något annat.

Hans Gunnarson

Vältalaren – en handbok i retorik är den reviderade

Vältalaren

Vältalaren – en handbok i retorik är uppbyggd kring

i talekonstens fascinerande historia. Språket är lätt och personligt med ett tilltal som passar lika bra i ungdomsskolan som i vuxenutbildningen.

Best nr 21-21099-3 Tryck nr 21-21099-3-01

Vältalaren

stor mängd praktiska övningar vilket gör den mycket användbar inom svenskämnet såväl som i utbildningar som har med muntligt framförande, media, kommunikation och marknadsföring att göra.

Almqvist & Wiksell

Vältalaren – en handbok i retorik innehåller en

– en handbok i retorik

® ® ® ® ®® ® ® ® ®