August Strindberg 2012
1
August Strindberg
Ensam fyra noveller
två essäer av Per Magnus Johansson efterord av Anna Ek
Lindelöws Bokförlag
3
Innehåll
Förord 7 Essä: Att överskrida ensamheten 9 Essä: Slitningar på den inre scenen 27 Ett halvt ark papper 43 Betraktelser på Kyrkogården. 47 Ensam 63 Samvetskval 153 Efterord 201
5
Förord
M
ånga har i skolan läst August Strindbergs korta novell Ett halvt ark papper (1903). Den är den första av den här samlingens utvalda noveller. Ibland är just denna text elevens första kontakt med författaren. Att en av Strindbergs förlagor till novellens änkling var hans egen bror Axel Strindberg är mindre känt. Samma år som novellen skrevs avled Axels hustru Charlotte. Två år tidigare hade Axels och Charlottes dotter dött i barnsäng. Ett liknande famljedrama utkämpar novellens änkling. Strindberg hade till denna korta novell fler förlagor – bland sina vänner. Dessutom kände han sig ibland själv som änkling när det stormade i äktenskapet med den 24-åriga norska skådespelerskan Harriet Bosse. Deras gemensamma dotter Anne-Marie föddes den 25 mars 1902. August och Harriet bodde bara några kortare perioder tillsammans. August Strindberg var under sitt liv, 1849‒1912, gift tre gånger och hade fyra döttrar. Som 34-åring gick Strindberg i landsflykt från Sverige på 1880-talet och bodde länge i flera europeiska länder. Innan han kom tillbaka till Sverige och gifte sig med Harriet Bosse 7
hade han sitt hem i Paris. Från tiden i Paris är den här bokens andra text hämtad, Betraktelser på Kyrkogården. (1896). Den kyrkogård han skriver om är Montparnasse. Där fick Strindberg under sina promenader många tankar, en försmak inför de vandringar som huvudpersonen sedan gör i bokens tredje text, novellen Ensam (1903), som tillkom samma år som »Ett halvt ark papper«. En annan sida av August Strindberg som denna bok vill lyfta fram är hans engagemang i 1880-talets fredsrörelse. 1885 blev han medlem i den nybildade »Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen«, ett medlemskap som han behöll till sin död. I bland annat tidningen »Tiden« skrev han flera gånger reportage från internationella fredskongresser. Där publicerade han även novellen Samvetskval (1885) första gången, som i textens final slår fast att Schweiz föredömligt valt neutraliteten. I novellen häcklar Strindberg de europeiska arméerna och drömmer om ett enat Europa. När novellen skrevs hade Europa två världskrig framför sig och bortom det starten av EU-projektet. Det är viktigt att hantera konflikter, i Strindbergs anda, det skriver Anna Ek om i bokens avslutande efterord. Hon är Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens nuvarande ordförande. August Strindbergs novellsamling »Ensam« inleds med att psykoanalytikern Per Magnus Johansson tränger in i två av Strindbergs texter och med hjälp av Sigmund Freuds teorier lodar han i de två sinnesstämningarna ensamhet och samvetskval. Tomas Lindelöw
förläggare, januari 2012
8
Ett halvt ark papper 1903
S
ista flyttningslasset hade gått; hyresgästen, en ung man med sorgflor på hatten, vandrade ännu en gång genom våningen för att se om han glömt något. – Nej, han hade icke glömt något, absolut ingenting; och så gick han ut, i tamburen, fast besluten att icke mer tänka på det han upplevat i denna våning. Men se, i tamburen, invid telefonen, satt ett halvt ark papper fastnubbat; och det var fullskrivet med flera stilar, somt redigt med bläck, annat klottrat med blyerts eller rödpenna. Där stod det, hela denna vackra historia, som avspelats på den korta tiden av två år; allt han ville glömma stod där; ett stycke mänskoliv på ett halvt ark papper. Han tog ner arket; det var sådant där sol-gult konceptpapper, som det lyser av. Han lade det på salskakelugnens kappa, och lutad över detsamma läste han. Först stod hennes namn: Alice, det vackraste namn han då visste, därför att det var hans fästmös. Och numret – 151,1. Det såg ut som 43
ett psalmnummer i kyrkan. Därpå stod: Banken. Det var hans arbete, det heliga arbetet, som gav brödet, hemmet och makan, grunden till existensen. Men det var överstruket! Ty banken hade störtat, men han hade räddats över på en annan bank, dock efter en kort tid av mycken oro. Så kom det. Blomsterhandeln och Hyrkusken. Det var förlovningen, då han hade fickan full av pengar. Därpå: Möbelhandlarn, Tapetserarn: han sätter bo. Expressbyrån: de flytta in. Operans biljettkontor: 50,50. De äro nygifta och gå på Operan om söndagarne. Deras bästa stunder då de själva sitta tysta, och råkas i skönhet och harmoni i sagolandet på andra sidan ridån. Här följer ett mansnamn som är överstruket. Det var en vän, som nått en viss höjd i samhället, men som icke kunde bära lyckan, utan föll, ohjälpligt, och måste resa långt bort. Så bräckligt är det! Här synes något nytt ha inträtt i makarnes liv. Det står, med en fruntimmershand, och blyertspenna: »Frun«. Vilken fru? – Jo, den med den stora kappan och det vänliga deltagande ansiktet, som kommer så tyst, och aldrig går genom salen, utan tar korridorvägen till sängkammaren. Under hennes namn står Doktor L. För första gången dyker här upp namnet på en släkting. Det står »Mamma«. Det är svärmodren, som diskret hållit sig undan för att icke störa de nygifta, men nu påkallas i nödens stund, och kommer med glädje, efter som hon behövs. Här börjar ett stort klotter med blått och rött. Kommissionskontoret: Jungfrun har flyttat, eller skall en ny anställas. Apoteket. Hm! Det mörknar! Mejeribolaget. Här rekvireras mjölk, tuberkelfri. 44
Kryddbon, Slaktarn etc.! Huset börjar skötas per telefon; då är husmodern icke på sin plats. Nej. Ty hon ligger till sängs. Det som sedan följde kunde han icke läsa, ty det börjar skymma för hans ögon, som det måtte göra för den drunk nande på havet, när han skall se igenom salt vatten. Men där stod: Begravningsbyrån. Det talar ju nog! – En större och en mindre, underförstått: kista. Och i parentes var skrivet: av stoft. Sedan stod där intet mer! Stoft slutade det med; och det gör det. Men han tog sol-papperet, kysste det och lade det i sin bröstficka. På två minuter hade han genomlevat två år av sitt liv. Han var icke böjd, när han gick ut; han bar tvärtom sitt huvud högt, som en lycklig och stolt människa, ty han kände att han dock ägt det skönaste. Hur många arma som aldrig fått det!
45
Efterord
J
ag har precis lagt ifrån mig August Strindbergs novell Samvetskval. Många tankar rör sig i huvudet. Samvetskval är en träffande beskrivning av hur en människa påverkas av krig, hur smärtsamt det är när konsekvenserna av de beslut man fattat faller över en. Man brukar ibland prata om den lilla och den stora freden. Den lilla inom eller mellan människor. Den stora mellan stater. Dessa två hänger samman. Båda dessa skildras i Samvetskval. Fredsrörelsen brukar ibland avfärdas som utopisk, naiv och oansvarig. Detta gäller såväl idag som på Strindbergs tid. Att föra fram krav på nedrustning och fredlig konflikthantering liksom kritisera de beslut som leder till krig ses som något oerhört radikalt, när det snarare borde ses som de enda hållbara i längden. Hur kommer det sig att fredsförespråkare anklagas för att vara naiva när vi alla vet hur krigets gissel skapar söndrade samhällen och människor? Är det verkligen realistiskt att tro att en hållbar fred uppnås med krig? Samvetskval är inte bara en kraftig kritik av kriget. Det är också ett förslag, en realistisk idé, om hur freden kan främjas 201
och därmed även förhindra de hemska våndor som drabbar människor under och efter krig. August Strindberg gick med i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen 1885, två år efter att föreningen bildats. Han ska ha varit en trogen medlem fram till sin bortgång och bidrog med texter till tidskriften »Tiden« som startades upp av den liberale riksdagsledamoten KP Arnoldson, en av Svenska Freds grundare och sedermera Nobels fredspristagare 1908. Det var i denna tidning som Samvetskval trycktes första gången. Strindberg deltog även på en rad internationella fredskongresser och går i sina kommande verk till attack mot exempelvis kasernlivet och värnplikten. Hans kritik mot överhetens makt att sända sina undersåtar i krig är tydlig. Strindberg lyfter fram hur den enskilda människan försvinner under statens plikter och krav och slits mellan dessa två ibland oförenliga roller. När staten utfärdar plikter som individen ska utföra uppstår en lojalitetskonflikt: Ska man vara trogen sina egna värderingar eller överhetens? Huvudpersonen herr von Bleichroden drabbas av en stark ångest när han inser vad hans beslut inneburit; tre män skjuts ihjäl. »Och man vågar påstå att känslan av uppfyllda plikter skall vara den bästa huvudkudde«, skriver han i ett brev till sin hustru. Denna lojalitetskonflikt existerar självfallet inte bara i krig. Men Strindberg sätter fingret på en problematik som blir extra tydlig genom de oåterkalleliga konsekvenser ett beslut att döda en annan människa innebär. Samhällslögnen har gjort oss alla utrustade med dubbla samveten, konstaterar prästen som samtalar med den plågade herr von Bleichroden, och frågar: »Varför ni krigare, varför klädas ni i granna dräkter med guld och lysande färger? Varför arbeta ni alltid under musik och flygande fanor? 202
Är det icke för att dölja vad som ligger i ert sanna yrke. Om ni älskade sanningen, skulle ni gå i vita blusar, som slaktare så att blodfläckarna syntes väl.« Strindberg låter herr von Bleichroden kategorisera de två samvetena i ett artificiellt och ett naturligt. Novellen är också en skildring av hur vansinnet och samvetskvalet hänger ihop. När en människas inre går sönder totalt under vetskapen om att man svikit mellanmänskligheten, eller vad Strindberg kallar för det naturliga samvetet. En oförmåga att hantera konsekvenserna av de plikter du förväntas leva upp till diagnostiseras som vansinne. Soldaten ska visa sig stark och oberörd inför de uppgifter som ska utföras och inte bryta samman. Strindberg är inte bara en uppkäftig författare som tycker om att kritisera. Han ägnar också tid åt att ge förslag på hur en fredlig världsordning kan se ut. August Strindberg dog för hundra år sedan, 1912. Då hade Sverige bara några år tidigare haft en fredlig unionsupplösning med Norge. Kung Oscar II och militären i Sverige förde 1905 en hetsig retorik om hur norrmännen skulle slås ner ifall de försökte göra uppror. Tack vare ett stort engagemang från bland annat fredsrörelsen förhindrades lyckligtvis att ett krig bröt ut. Ett utmärkande drag från fredsrörelsen är dess kosmopolitska utblick. När vapenskramlare ställer sig i ett protektionistiskt hörn anlägger fredsaktivismen ett annat perspektiv: människan måste vara viktigare än staten, oberoende av territoriella gränser. Jag tycker detta är kärnan i vad all form av fredsarbete utgår ifrån. I novellen formulerar herr von Bleichrodens fru det som ”att vara människa, är större 203
än att vara Europé«. Vi kan som människor organisera oss i stater, men dessa är inte de enda associationsramar vi har. Staten måste vara kompletterad med en stark utblick av mellanmänskliga relationer och utbyten frikopplat från denna. Det är dessa relationer som verkar som ett fredsfrämjande kitt gentemot en överhet som vill dra ut i krig. Strindberg lyfter i novellen fram neutraliteten som ett alternativ för stater och människor att inte delta i krig. När huvudpersonen i novellen blir inkallad till krigstjänstgöring ansöker han om medborgarskap i det neutrala Schweiz och kan därmed slippa delta. Personligen har jag dubbla känslor inför att använda neut raliteten som ett fredspolitiskt verktyg. Jag kan ha förståelse för de som ser neutraliteten som något önskvärt på grund av det klara ställningstagande man gör om att inte ta ställning för någon sida i en väpnad konflikt. Men vad man ofta glömmer bort då är att en neutral stat i princip alltid har ett starkt försvar och därmed även lägger ner enorma resurser på att bibehålla detta. Sverige har som neutralt land haft en av världens högsta rustningskostnader, exporterat krigsmateriel till krigförande länder, till länder som kränker mänskliga rättigheter och till diktaturer. Allt detta har motiverats med att det behövs för att upprätthålla vårt eget försvar och för att kunna värna vår neutralitet. Därför är det för mig väldigt svårt att säga att man kan föra en trovärdig politik för fred och nedrustning om man samtidigt värnar neutraliteten. En bra fredspolitik tar tydligt ställning för fred, nedrustning, mänskliga rättigheter och demokrati. Att förhålla sig neutral inför övergrepp och orättvisor får aldrig vara ett alternativ. Tydligt i Samvetskval är också skiljedomens möjligheter, 204
att politiska konflikter ska lösas på fredlig väg genom att vända sig till en domstol. Det var i slutet av 1800-talet som skiljedomstanken blev populär och Strindberg lär ha blivit inspirerad av denna i sitt arbete. Bland annat bildades »Permanenta skiljedomstolen« i Haag under den här tidsperioden, en domstol som finns än idag och utgör grunden för en internationell rättsordning för fredlig konflikthantering. Varje år hjälper domstolen till att lösa tvister mellan stater, organisationer och privata aktörer. I ett avsnitt i novellen berättar en engelsman stolt om hur Alabamaaffären 1872 lösts på fredlig väg genom att de två stormakterna USA och Storbritannien använde skiljedom och fredliga förhandlingar för att lösa sin dispyt. De klara fördelarna med denna typ av konflikthantering lyfts fram: hundra tusen människor kan känna glädje över att de ännu är i livet. Konflikten har lösts till förmån för rätten och framtida väl. Skiljedomsförfarandet borde vara det självklara konfliktlösningsverktyget vid alla tvister och dispyter, tillsammans med medling och diplomati. En världsordning baserat på ett rättssystem som behandlar små som stora stater lika är den bästa garanten för en hållbar fred, tillsammans med en aktiv och stark fredsrörelse. Jag är glad för att Strindberg lyfte fram detta i sitt arbete och jag hoppas att hans tankar om fred uppmärksammas mer framöver. Anna Ek, Stockholm januari 2012
ordförande i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
P.S. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är Sveriges största och världens äldsta fredsförening. 205
Den bildades 1883 och har cirka 5 500 medlemmar. Föreningen arbetar för hållbar fred, nedrustning, demokrati och fredlig konflikthantering genom att sprida kunskap, bilda opinion och påverka politiker: www.svenskafreds.se
206