9789174242942

Page 1

Jimmy Dymott: Cocktails // Foto Ingvar Eriksson // bonnier fakta

Cocktail_195*225_inlaga_KR_cs5,5_Ny.indd 1

2013-01-30 08.44


Cocktail_195*225_inlaga_KR_cs5,5_Ny.indd 4

2013-01-30 08.45


s l i a t k c o C InnehÄll

1. Inledning – det var sĂ„ hĂ€r allt började _6

2. Bartendersnack – allt du behöver veta för att komma igĂ„ng _10 3. Juleps _16 4. Drinkmenyn – en bartenders cv _19 Inga genvĂ€gar – smaken hĂ€nger pĂ„ rĂ„varan _ 32 5. Dry Martini-varianter _ 34 Speakeasies – frĂ„n lönnkrogar till innestĂ€llen _41 6. Klassiker _44 Verktyg och glas – tillbehören som gör drinken _70 7. Champagnecocktails och cobblers _78 Is – det bĂ€sta och snyggaste sĂ€ttet att kyla en drink _86 8. Sours _ 92 Sprit – grunden till en perfekt cocktail _113 9. Flip- och egg nogg-drinkar _116 Inspiration – klassiska drinkböcker och förebilder _122 10. Fizz _124 Skapa en ny drink _134 11. Punch _138 Register _142 KĂ€llor _143 Tack _144

Cocktail_195*225_inlaga_KR_cs5,5_Ny.indd 5

2013-01-30 08.46


InledningNo 1 – det var sĂ„ hĂ€r allt började

Jag började plocka glas pĂ„ en nattklubb nĂ€r jag var nitton bast och insĂ„g snabbt att jag hade hamnat rĂ€tt. För mig var det uppenbart att det var i baren man ville stĂ„ och att vara bartender var nĂ„got som skulle passa mig perfekt. Jag började plugga drinkar och analysera andra bartenders tekniker, utan en aning om att detta var början pĂ„ en besatthet som Ă€nnu inte gĂ„tt över. Jag kan Ă€n i dag inte sitta i en bar utan att analysera varenda rörelse, varenda drink, glas, verktyg, istyp, drinklista, uppbyggnad osv, osv ... Jag Ă€lskar det, samtidigt som det Ă€r lite av en förbannelse – dĂ€r andra kan slappna av fortsĂ€tter jag mentalt att jobba. NĂ€r jag inledde min karriĂ€r bakom bardisken fanns det inte mĂ„nga cocktailbarer i Sverige och barkulturen hade nog nĂ„tt botten nĂ„gra Ă„r innan med Hot Shoten som den mest avancerade och mest favoriserade dryckesprodukten för den svenska publiken.

6 Cocktail_195*225_inlaga_KR_cs5,5_Ny.indd 6

2013-01-30 08.46


Det sĂ€gs att Galliano öppnade en ny fabrik för att kunna möta den svenska marknadens sug efter den vaniljsmakande likören som skulle blandas med kaffe och grĂ€dde. Jag har hört skrĂ€ckhistorier frĂ„n bartenders som roddade flera hundra skiktade kaffe- och Galliano-shots i plastbackar före service för att bara kunna toppa med grĂ€dde vid bestĂ€llning. Det sĂ€gs ocksĂ„ att Galliano fick stĂ€nga den nya fabriken nĂ„gra Ă„r senare nĂ€r Hot Shot-hetsen dog ut lika snabbt som den kom. Skröna eller inte – en bra story Ă€r det i alla fall. Utbudet i de flesta barer var en katastrof pĂ„ den tiden: man blandade sour-mix pĂ„ pulver – Franco’s Lime- och Citron-mixer kĂ€nner varje bartender till som jobbade pĂ„ den tiden – juicer kom pĂ„ burk och tranbĂ€rsjuice var det nyaste hetaste. Det var ingen som riktigt tog yrket pĂ„ allvar, utom ett fĂ„tal som var avsevĂ€rt Ă€ldre och redan dĂ„ för femton Ă„r sedan tillhörde den gamla ligan. Men saker och ting var pĂ„ vĂ€g att förĂ€ndras. I London och Ă€ven New York började eldsjĂ€lar skaka liv i yrket och fĂ€rskpressa fruktjuicer och anvĂ€nda sig av fĂ€rsk frukt och purĂ©er i drinkarna. Vi var nĂ„gra som reste fram och tillbaka för att fĂ„ inspiration (det hĂ€r var före internet sĂ„ man var tvungen att snacka med folk, leta upp dem – the good old days). Det var Ă€ven flera som packade ihop sina droppkorkar och shakers och tog sig dit dĂ€r allt hĂ€nde och skaffade sig ovĂ€rderlig kunskap om service, teknik och drinkar. NĂ„gra av oss stannade kvar och gjorde vad vi kunde för att övertyga krögare att inte bara se baren som ett onödigt ont och alla bartenders som fyllon som bara ville trĂ€ffa brudar eller dricka jĂ€rn. Och sakta men sĂ€kert sĂ„ började saker och ting förĂ€ndra sig hĂ€r pĂ„ hemmaplan ocksĂ„. Med Ă„lder och erfarenhet fick man mer och mer att sĂ€ga till om, och om jag ska vara Ă€rlig var det inte ­speciellt svĂ„rt att sticka ut i början dĂ„ de flesta inte ville lĂ€gga ner jobbet som krĂ€vs för att driva en bar med högre standard. Jag var en av dem som fick förtroende att jobba pĂ„ det ambitiösa sĂ€tt som jag ville. Det var ett hĂ„rt slit, men belöningen var sĂ„

Cocktail_195*225_inlaga_KR_cs5,5_Ny.indd 7

2013-01-30 08.46


8 8

mÀktig: nöjda gÀster, yrkesstolthet, skriverier, nöjda krögare, mer ansvar, högre lön, mer dricks och ett erkÀnnande frÄn kollegor. Ju mer man gav desto mer fick man tillbaka, jag blev helt besatt av mitt yrke och ville bara veta mer och utvecklas sÄ mycket jag kunde. Med förÀndringen kom det ocksÄ helt nya gÀster som var intresserade av det man gjorde, diskussionerna och stÀmningen i baren förÀndrades. GÀster mÀrker om man bryr sig och det öppnade upp en helt ny vÀrld. Allt blev bÀttre. Nu har vi kommit riktigt lÄngt i min bransch, och med internet sÄ har vÀrlden samtidigt krympt och vÀxt pÄ ett sÀtt som man inte kunde tro var möjligt. Vilken dag som helst kan man gÄ ut pÄ nÀtet och resa runt i vÀrlden för inspiration. SmakmÀssigt har vi ocksÄ gjort en resa nÀr det kommer till drinkar. FrÄn början skulle det bara vara ljusa spritsorter och allt skulle maskeras med frukt; nu serveras det stiffa cocktails med starkspriten som stjÀrnan. Folk har börjat uppskatta smaken av alkohol vilket gör mitt jobb sÄ mycket roligare. Jag har haft turen att fÄ öppna fler barer i Stockholm Àn nÄgon annan bartender och jag har varit delaktig i att bygga upp Sveriges moderna cocktailscen. Det har varit hÄrt jobb, samtidigt som jag har haft otroligt roligt. Den hÀr boken Àr en Äterblick över den tiden, men framförallt en riktigt grym drinkbok.

Det var en gÄng 


Jag tĂ€nkte ge mig pĂ„ att försöka förklara lite om den tiden som den moderna cocktailkulturen inspireras av, för sĂ„ mycket i yrket bygger pĂ„ vad andra har gjort tidigare. Cocktailen och bartenderyrket hĂ€rstammar frĂ„n Amerika och storhetstiden strĂ€ckte sig frĂ„n omkring 1850 till 1935. Baren var stĂ€llet dĂ€r man möttes före jobbet, under arbetstid och efter jobbet (om man nu hade ett). Baren var den sjĂ€lvklara mittpunkten och bartendern var stjĂ€rnan. Bartenders tillhörde oftast ”the Sporting

Cocktail_195*225_inlaga_KR_cs5,5_Ny.indd 8

2013-01-30 08.47


Fraternity”, alltsĂ„ personer som levde för att spela pĂ„ hĂ€star och knytnĂ€vsfighter. De var ofta ocksĂ„ beresta och erbjöd en massa visdom bakom bardisken. SjĂ€lvklart söps det pĂ„ tok för mycket och alkoholens skadeverkningar var fortfarande inte kĂ€nda, bortsett frĂ„n dem som kvinnor och barn drabbades av nĂ€r mĂ€nnen var fulla, sĂ„ det Ă€r inte svĂ„rt att förstĂ„ varför Prohibition, förbudstiden, infördes. Det var under denna tid som bartenders som Jerry Thomas, O.H. Byron, Harry Johnson, Thomas Stuart och Harry Craddock för att nĂ€mna nĂ„gra skrev sina bartendermanualer som nu fungerar som biblar för den moderna bartendern. FrĂ„n början var dessa just manualer för andra yrkesmĂ€n och var inget som lĂ€stes av andra mĂ€nniskor. Eftersom man inte kunde gĂ„ till nĂ€rmsta snabbköp (eller spritbutik för den delen) sĂ„ tillverkade dessa herrar allting frĂ„n scratch – bitters, smaksatt sockerlag, lĂ€sk, sprit och allt annat som behövdes. De var kemister, drinkblandare, psykologer, entertainers, busar, gamblers och ja, hjĂ€ltar. Dessa böcker har nu letats upp av eldsjĂ€lar och reproducerats sĂ„ att den nya generationen har kunnat lĂ€ra sig yrkets grunder. Sedan ett par Ă„r tillbaka sveper en ny cocktail-era över vĂ€rlden och bartenders har Ă€n en gĂ„ng blivit en yrkeskĂ„r som utövar sitt yrke med stolthet. Man vĂ€rnar traditionen och tar yrket pĂ„ allvar, och vi kan Ă„terigen avnjuta cocktails som Corpse Revivers, Brandy Crustas och perfekta Old Fashioned samtidigt som nya drinkar skapas med hjĂ€lp av ny teknik, nya ingredienser och moderna tankar. Det Ă€r en underbar tid att sitta i en bar och prova pĂ„ nya kreationer och upptĂ€cka nya smaker. Cocktails har aldrig smakat eller varit bĂ€ttre Ă€n de Ă€r nu!

Cocktail_195*225_inlaga_KR_cs5,5_Ny.indd 9

2013-01-30 08.47


Vesper Bond-drinken frĂ„n Casino Royale uppfanns av Ian Flemings polare Ivar Bryce. Om man ska Ă„terskapa den som den var frĂ„n början nĂ€r Lillet hette Kina-Lillet sĂ„ kan du addera ett halvt kryddmĂ„tt kininpulver. Eller leta upp Cocchi Americano som har mer kinin i sig. Jag personligen tycker inte att man skakar en ”klar” drink – det blir för mycket luft i drinken och den vattnas ut i onödan. Men nĂ€r det kommer till Bond-drinken Ă€r det ju svĂ„rt att inte höra ”shaken, not stirred” i bakhuvudet. 3 delar Gordon’s gin 1 del vodka (Bond gillade rysk) 1/2 del Lillet

38

Cocktail_195*225_inlaga_KR_cs5,5_Ny.indd 38

Blanda ingredienserna i en shaker med is och skaka. HÀll upp i ett martiniglas och avsluta drinken med en bit citronzest som du pressar oljan ur och lÀmnar i glaset.

2013-01-30 08.59


Cocktail_195*225_inlaga_KR_cs5,5_Ny.indd 39

2013-01-30 09.00


Old Fashioned För mig började allt med Old Fashioned, första gĂ„ngen jag drack den ville jag bemĂ€stra den och första gĂ„ngen jag blandade den var jag fast. NĂ€r jag sedan fick veta att det Ă€r en av vĂ€rldens Ă€ldsta cocktails och att den endast bestĂ„r av fyra ingredienser (sprit, socker, bitters och vatten) sĂ„ var jag helt sĂ„ld. Efter det ville jag lĂ€ra mig allt om olika sorters drinkar och var de kom ifrĂ„n. Old Fashioned sĂ€gs ha upp­ funnits runt 1880 av en bartender pĂ„ en herrklubb vid namn The Pendennis Club i Louisville, Kentucky. ”The Old Fashioned Way” betyder att man blandar valfri sprit med socker, bitters och vatten. Pröva till exempel en Old Fashioned med gin. Riktigt gott. För mig Ă€r det ocksĂ„ ett bra sĂ€tt att se vad en bartender har för skills, kan han sin Old Fashioned vĂ„gar man kanske ­fortsĂ€tta vidare pĂ„ listan och ge honom lite ytterligare förtroende. Hursomhelst, till drinken behöver du följande: 7 1 5 3 1

cl bourbon eller rye whiskey rÄsockerbit stÀnk Angostura Bitters bitar apelsinzest maraschinobÀr

DrĂ€nk in rĂ„sockerbiten med Angostura Bitters. Ett snyggt knep Ă€r att lĂ€gga sockerbiten pĂ„ en servett över rörglaset och drĂ€nka den med bitters för att sedan lĂ„ta den falla ner i rörglaset. Förutom att man slipper fĂ„ svarta fingrar av Angosturan (som man fĂ„r om man gör sisĂ„dĂ€r 20–30 stycken pĂ„ en kvĂ€ll), sĂ„ blir sockret jĂ€mnt indrĂ€nkt och du kontrollerar mĂ€ngden bitters i drinken pĂ„ ett snyggt sĂ€tt. Lös upp sockret i lite vatten sĂ„ att du tillverkar en snabb sockerlag med socker och bitters. TillsĂ€tt sedan bourbon eller rye whiskey och pressa i oljorna frĂ„n tvĂ„ bitar apelsinzest. Rör blandningen med is och hĂ€ll över i ett stort whiskyglas. TillsĂ€tt is och pressa oljorna ur den sista biten apelsinzest över drinken och garnera med zest och maraschinobĂ€r. Det blir inte mycket bĂ€ttre Ă€n sĂ„ hĂ€r enligt mig.

46

Cocktail_195*225_inlaga_KR_cs5,5_Ny.indd 46

2013-01-30 09.03


Perfek tion och gudarnas nek tar!

Cocktail_195*225_inlaga_KR_cs5,5_Ny.indd 47

2013-01-30 09.04


Champagne Cocktail Att blanda starksprit med champagne Ă€r bland det trevligaste man kan göra och det har blandats drinkar pĂ„ bubbel vĂ€ldigt lĂ€nge. Mark Twain nĂ€mner Champagne Cocktail i sin första bok En tripp kring gamla vĂ€rlden frĂ„n 1869. Jag kan bara instĂ€mma med Churchill nĂ€r han sa att ­champagne ska vara kall, torr och gratis! Originalet frĂ„n Jerry Thomas The Bar-Tender’s Guide (1887) hade inte brandy i sig. 3,5 cl brandy 1 rĂ„sockerbit 4 stĂ€nk Angostura Bitters champagne

Variant

Ett annat sÀtt att blanda drinken pÄ Àr att bygga den pÄ is direkt i ett vinglas med socker­lag istÀllet för rÄsockerbiten. Men dÄ mÄste den drickas snabbt sÄ den inte vattnas ut.

DrÀnk in rÄsockerbiten med Angostura Bitters. LÀgg den i glaset och hÀll pÄ brandy. Fyll glaset med champagne och garnera med citronzest.

Champagne Cobbler

82 Cocktail_195*225_inlaga_KR_cs5,5_Ny.indd 82

12 cl champagne 3 bitar apelsinzest 2 bitar citronzest 3 bitar grapezest 3 cl sockerlag Stöt ihop zest och sockerlag i en shaker. HÀll pÄ 4 cl champagne och skaka med is, se upp för bubblorna. HÀll upp i ett vinglas fyllt med is och toppa med resten av champagnen. Dekorera med frukt.

2013-01-30 08.56


Champagne cobbler

Cocktail_195*225_inlaga_KR_cs5,5_Ny.indd 83

2013-01-30 08.57


År 1847 levererade han 52 000 ton is med fartyg eller tĂ„g till 28 stĂ€der runtom i USA. NĂ€stan hĂ€lften av isen kom frĂ„n Boston och han hade Ă€ven rĂ€ttigheterna till flera av de största ”kĂ€llorna” i Massachusetts. År 1860 var Frederic Tudors företag som störst och trots ett annalkande inbördeskrig blomstrade företaget. Tudor dog 1864, och vid den hĂ€r tiden hade alla med tillgĂ„ng till fruset vatten börjat ta en del av kakan. Amerikanerna (i alla fall de som hade rĂ„d) började vĂ€nja sig vid fĂ€rskt kött, mjölk, frukt och allt annat som hĂ€nger ihop med kylförvaring, vilket gjorde att isindustrin vĂ€xte till den största industrin i USA. I början pĂ„ 1900-talet hade efterfrĂ„gan pĂ„ kyla och is gjort att man började uppfinna frysar och kylar och 1940 hade fler Ă€n fem miljoner enheter sĂ„lts. Detta innebar ironiskt nog Ă€ven slutet för isindustrin, eftersom ingen lĂ€ngre behövde köpa is nĂ€r man enkelt kunde göra den hemma. Men man mĂ„ste ju Ă€ndĂ„ respektera mannen som gjorde vatten till pengar och som sĂ„g till att vi alla pĂ„ ett eller annat sĂ€tt kan avnjuta en iskall cocktail i en bar eller hemma.

88 Cocktail_195*225_inlaga_KR_cs5,5_Ny.indd 88

2013-01-30 08.59


Cocktail_195*225_inlaga_KR_cs5,5_Ny.indd 89

2013-01-30 08.59


Isfilosofi NĂ€r det kommer till is och vilken is man anvĂ€nder sĂ„ finns det en hel del Ă„sikter om vad som gör den bĂ€sta cocktailen. Jag anvĂ€nder is som Ă€r helt klar och mekaniskt producerad i en maskin som heter Clinebell. Det tar tre dagar att producera ett block och i Sverige anvĂ€nder vi vanligt kranvatten eftersom vĂ„rt vatten Ă€r sĂ„ rent och fint frĂ„n början. För att isen ska bli helt klar har Clinebellmaskinen smĂ„ flĂ€ktar som pumpar runt vattnet i tanken samtidigt som den sakta fryser underifrĂ„n. Eftersom luft Ă€r lĂ€ttare Ă€n vatten trycks luftbubblorna uppĂ„t samtidigt som vattnet lĂ„ngsamt fryser och ­skapar ett isblock utan luft i sig, sĂ„ kallad mekanisk klaris. NĂ€r isblocken kommer till baren vĂ€ger de 125 kg och mĂ€ter 100 x 25 x 50 cm. För att man ska kunna hantera blocket utan att det spricker packas det upp och fĂ„r tina i cirka tvĂ„ timmar. NĂ€r isen har tinat och blivit helt klar kapas den ner i mindre, mer arbetsvĂ€nliga bitar. HĂ€r finns det flera olika varianter pĂ„ hur man kan göra det, allt beroende pĂ„ vilka glas man anvĂ€nder och vilken filosofi man har angĂ„ende drinkblandning. En del skapar kulor, diamanter och andra tokiga kreationer. Jag jobbar lite mer traditionellt och hĂ„ller mig till en större bit till de lĂ„ga glas jag gillar att servera i, tvĂ„ mindre bitar till de höga glasen och en stor att skaka med. Jag brukar anvĂ€nda en bit som Ă€r precis sĂ„ stor att den ryms i shakern. PĂ„ Little Quarter anvĂ€nder vi den syrefattiga isen för att vi tycker att den kyler drinken bĂ€ttre utan att vattna ut den lika mycket som en vanlig iskub, men Ă€ven för att isen passar in i vĂ„rt barkoncept. Vi Ă€r en ”no short cut bar” dĂ€r allting handlar om att producera och hantera sĂ„ mycket som möjligt in-house. HĂ€r kokar, pressar och smaksĂ€tter vi sĂ„ mycket vi kan pĂ„ plats och gĂ€rna pĂ„ bestĂ€llning och dĂ€r har ocksĂ„ isen en naturlig plats i vĂ„rt koncept.

Cocktail_195*225_inlaga_KR_cs5,5_Ny.indd 90

2013-01-30 09.00


Sedan finns det ytterligare en anledning, och det Ă€r att det inte finns nĂ„got snyggare Ă€n en klar handhackad isbit som fyller upp ett glas med bourbon. Ljudet av den hĂ„rda isen som slĂ„r mot glaskanten Ă€r ett ”höra glassbilen en sommardag nĂ€r man var Ă„tta Ă„r”ljud för en bartender, i alla fall för mig och mina kollegor. Vi Ă€lskar att jobba med den hĂ€r isen och vi Ă€r stolta över jobbet vi lĂ€gger ner pĂ„ hanteringen och över den perfekta isbiten som lĂ„ngsamt smĂ€lter i gĂ€stens glas.

Frys Kuben

Fryser du din is hemma finns det en mÀngd olika formar att köpa, sÄ det Àr bara att vÀlja nÄgon du gillar. Vill du hacka isen sjÀlv kan du frysa ett eget isblock i en gammal Big Pack-förpackning.

91 Cocktail_195*225_inlaga_KR_cs5,5_Ny.indd 91

2013-01-30 09.00


Aviation Ett tag kÀndes det som det enda vi blandade pÄ f/l Cocktailbar (Bageriet) var drinken Aviation. Jag lyckades hitta viollikör som hade varit vÀldigt svÄr att fÄ tag pÄ och folk var som tokiga i den nygamla smaken. Drinken var med i Hugo Ensslins Recipes For Mixed Drinks (1916). Den var Àven med i Harry Craddocks The Savoy Cocktail Book (1930), men dÄ hade violen fallit bort och drinken Àr en mycket skarpare skapelse. Jag föredrar den med CrÚme de Violette, det rundar av den och gör den mycket intressantare. 5 cl Millers Gin 1,5 cl Maraschinolikör 1 cl CrÚme de Violette 3,5 cl pressad citron Blanda ingredienserna i en shaker i samma ordning som receptet. Skaka pÄ is och servera i ett cocktailglas. Garnera med ett maraschinobÀr.

98 Cocktail_195*225_inlaga_KR_cs5,5_Ny.indd 98

2013-01-30 09.03


Cocktail_195*225_inlaga_KR_cs5,5_Ny.indd 99

2013-01-30 09.03


The Millionaire Cocktail Millionaire Cocktail finns i flera varianter, denna kommer frÄn The Savoy Cocktail Book (1930) och Àr den jag gillar mest. Harry Craddock som skrev boken förenklade mÄnga recept pÄ grund av dÄlig tillgÄng till en del spritsorter i Europa, men jag gillar verkligen hans förenklade cocktails och för mig Àr Savoy en riktig bibel. 4 cl rom 2 cl Sloe Gin 1,5 cl apricot brandy 3,5 cl pressad lime 1,5 cl Grenadine Blanda ingredienserna i en shaker och skaka med is. HÀll upp i ett cocktailglas och garnera med ett maraschinobÀr.

Cocktail_195*225_inlaga_KR_cs5,5_Ny.indd 110

2013-01-30 08.49


Cocktail_195*225_inlaga_KR_cs5,5_Ny.indd 111

2013-01-30 08.49


No 9

Flip- och Egg Noggd inka

Äggdrinkar Ă€r en kategori för sig, och det finns varma vari­ anter och kalla varianter. Under tidigt 1800-tal dracks de ­dagligen i USA och Ă€ven i Europa. NĂ€r de kom till sĂ„ var de nĂ„got av det lyxigaste man kunde dricka med Ă€gg och dyr muskot som krydda. De senaste Ă„ren har just flippen fĂ„tt en revival och den efterfrĂ„gas mer och mer. Flippen serveras kall och rĂ€tt ­till­verkad Ă€r den riktigt len och smakar som den godaste ­sockerkakssmeten. FrĂ„n början, och dĂ„ snackar vi 1600-tal, sĂ„ var en flip en blandning pĂ„ öl, rom och socker som man vĂ€rmde upp med ett glödande jĂ€rn vilket fick blandningen att bubbla (flip), dĂ€rav namnet. Med tiden försvann ölen, socker­mĂ€ngden ökade och Ă€gg kom pĂ„ nĂ„got sĂ€tt in i bilden. Jag har inte hittat nĂ„gon riktig förklaring till varför men sĂ„ var det. De varma varianterna har alltid varit sjĂ€lvklara runt jul och nyĂ„r.

Cocktail_195*225_inlaga_KR_cs5,5_Ny.indd 116

2013-01-30 08.50


Coffee Cocktail Ett klassiskt recept frĂ„n Jerry Thomas The Bar-Tender’s Guide frĂ„n 1887. Jerry anvĂ€nde inga bitters i sin variant men jag brukar ha ett par stĂ€nk Angostura Bitters i dĂ„ jag tycker det ger drinken lite ”kropp”. 3,5 cl Ruby Port 3,5 cl brandy 1 Ă€gg 2,5 cl sockerlag (ev. Angostura Bitters) muskot Blanda ingredienserna i en shaker och skaka med is. Servera i ett mindre vinglas utan is och riv lite muskot pĂ„ toppen.

Cocktail_195*225_inlaga_KR_cs5,5_Ny.indd 117

2013-01-30 08.51


Cocktail_195*225_inlaga_KR_cs5,5_Ny.indd 130

2013-01-30 08.56


Alabama Fizz Ibland kan en drink faktiskt bli för populĂ€r. Det finns nĂ€stan ingen­ ting trĂ„kigare för en bartender Ă€n att tillbringa hela kvĂ€llen med att blanda samma drink. Detta Ă€r Alabama Fizz ett bra exempel pĂ„. Drinken Ă€r en Southside med soda, och den finns med i The Savoy Cocktail Book frĂ„n 1930. Det Ă€r en riktig kioskvĂ€ltare nĂ€r den sitter pĂ„ en lista. Jag har varit tvungen att plocka bort den frĂ„n tvĂ„ olika listor, dĂ„ vi bara fick blanda den och inget annat. Kombinationen sött, surt och mynta gör Alabama Fizz till den ultimata sommardrinken. Mynta verkar ocksĂ„ orsaka masspsykos hos bargĂ€ster – sĂ„ fort man blandat en drink med mynta sĂ„ Ă€r det allt folk vill ha i baren. 7 cl gin en liten nĂ€ve mynta 3 cl sockerlag 4 cl pressad citron 2,5 cl Ă€ggvita 4 cl soda Stöt mynta med sockerlag i en shaker. TillsĂ€tt gin, pressad citron och Ă€ggvita. Torrskaka utan is och skaka sedan med is. HĂ€ll upp i ett hi ball-glas utan is och toppa med soda. Garnera med en myntakvist.

131 Cocktail_195*225_inlaga_KR_cs5,5_Ny.indd 131

2013-01-30 08.56


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.