På fjälltur SAREK Claes Grundsten Leder • Färdstråk • Utflyktsmål • Stugor
På fjälltur
PADJELANTA
Claes Grundsten
P책 fj채lltur
Padjelanta sulitelma Claes Grundsten
Andra titlar i serien: På fjälltur Abisko Kebnekaise På fjälltur Kungsleden På fjälltur Sarek Norstedts Besöksadress: Tryckerigatan 4 Box 2052 103 12 Stockholm www.norstedts.se Norstedts ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823 © 2010 Claes Grundsten (text och foto) och Norstedts, Stockholm Första upplagan 1991 Kartor: Martin Thelander Omslag: Claes Grundsten www.fotograf-grundsten.se Tryckt i Lettland 2010 Prepress: Fälth & Hässler, Värnamo isbn 978-91-1-302492-9
INTrOduKTION 9 Facktermer i naturbeskrivningarna 10 Svårigheter 13 Tidsåtgång 14 Avstånd och höjdskillnad 15 ATT VANdrA I PAdjeLANTA 16 Nationalparksregler 18 Stugor och broar 18 Fiske 19 rekommenderade vandringsvägar 20 STArTPuNKTer För Turer I PAdjeLANTA OCH SuLITeLMA 22 Kvikkjokk (330 möh) 22 ritsem (460 möh) 25 Sulitjelma (130 möh) 26 Tur 1 PAdjeLANTALedeN, NOrrA deLeN 27 Vaisaluoktastugan 460 möh 28 Dagsturer 29 etappen Vaisaluokta–Kutjaure 31 Kutjaurestugan 580 möh 33 Dagsturer 34 etappen Kutjaure–Låddejåhkå 35 Låddejåhkåstugorna 590 möh 38 Dagsturer 39 etappen Änonjálmme–Akkastugorna 41 Akkastugorna 470 möh 41 Dagsturer 42 etappen Akka–Kisuris 47 Kisurisstugorna 580 möh 49 Dagsturer 50 etappen Kisuris–Låddejåkkå 52 etappen Låddejåkkå–Árasluokta 53
Árasluoktastugorna 580 möh 56 Dagsturer 56 etappen Árasluokta–Stáloluokta 60 Tur 2 PAdjeLANTALedeN, SödrA deLeN 63 Stáloluokta 400 möh 64 Dagsturer 67 etappen Stáloluokta–Tuottar 73 Tuottarstugorna 920 möh 76 Dagsturer 77 etappen Tuottar–Tarraluoppal 79 Tarraluoppalstugorna 705 möh 80 Dagsturer 81 etappen Tarraluoppal–Såmmarlappa 85 Såmmarlappa 520 möh 88 Dagsturer 89 etappen Såmmarlappa–Tarrekaise 89 Tarrekaisestugan 510 möh 92 Dagsturer 93 etappen Tarrekaise–Njunjes 95 Njunjesstugan 440 möh 97 Dagsturer 98 etappen Njunjes–Kvikkjokk 100 Tur 4 HeLLeMOLedeN 104 etappen Änonjálmme–rávdojávrre 105 Dagsturer 107 etappen rávdojávrre–Hellemobotn 108 Tur 4 NOrrA PAdjeLANTA 113 etappen Kutjaure–Stibok 113 Dagsturer 115 etappen Stibok–Hellemobotn 116 Tur 5 VÄSTrA PAdjeLANTA 119
etappen Stáloluokta–Gásakjávrre 120 Dagsturer 121 etappen Gásakjávrre–ráhkoláhko 122 Dagsturer 125 etappen ráhkoláhko–Báktegiesjjávrásj 127 Dagsturer 129 etappen Báktegiesjjávrásj–Vuojatädno 129 etappen Báktegiesjjávrásj–Vaisaluokta 131 Tur 6 SårjåSjÁVrreLedeN 133 etappen Stáloluokta–Stáddájåhkå 134 Stáddájåkkstugorna 710 möh 136 Dagsturer 137 etappen Stáddájåhkå–Sårjåsjávrre 140 Sårjåsjaurestugan 820 möh 141 Dagsturer 142 etappen Sårjåsjávrre–Sorjoshytta 147 etappen Sorjoshytta–Sulitjelma by 148 Tur 7 SKAGMAdALeN 150 etappen Sorjoshytta–Gásakjávrre 151 Dagsturer 152 etappen Gásakjávrre–Sårjåsjávrre 152 Tur 8 SuLITeLMALedeN 154 etappen Tarrekaise–Vájmok 155 Vaimokstugan (850 möh) 158 Dagsturer 159 etappen Vájmok–Pieskehaure 160 Pieskehaurestugan 580 möh 163 Dagsturer 164 etappen Pieskehaure–Muotkehytta 169 etappen Muotkehytta–Sulitjelma by 170 etappen Pieskehaure–riksgränsen 171
Dagstur 172 etappen riksgränsen–norska Sulitjelma 172 Tur 9 MIeHTTjeVÁGGe 173 Tur 10 SödrA PAdjeLANTA 177 etappen Stáloluokta–råvejávrre 178 Dagsturer 180 etappen råvejávrre–Vájmok 181 etappen råvejávrre–Varvvekleden 182 Tur 11 VArVVeKLedeN 184 Tur 12 LINNéS VÄG 188 etappen Kvikkjokk–Hábres 189 Dagsturer 192 etappen Hábres–Tarraluoppal 193 etappen Tarraluopal–Stáloluokta 195 Tur 13 öSTrA PAdjeLANTA 197 etappen Staloluokta–Álggajávrre 198 Dagsturer 201 etappen Álggajávrre–Tarraluopal 207 Tur 14 SArTÁVÁGGe 207 etappen Tsielekjåkk–Tsielekgiera 207 etappen Tsielekgiera–Sartávágge 210 Dagsturer 212 etappen Sartávágge–Vájmok 213 Tur 15 SILVerVÄGeN–SuLITeLMA 215 etappen Silvervägen–Iggesjávrre 216 etappen jurunvágge 217 Dagsturer 219 etappen Iggesjávrre–Mavas 221 Dagsturer 223 etappen Mavas–Pieskehaure 225 etappen Mavas–Balvatnet 227
Hellemobotn, tur 3
Áhkká t.v. och Nijak t.h. från Pårka, Padjelantaleden norra delen
Vรกjmok, tur 8
27
SAMMANFATTNING Padjelantaleden löper tvärs igenom nationalparken och delas naturligt i två hälfter norr och söder om Stáloluokta. den norra delen bjuder på vida utblickar mot ett öppet och böljande fjälllandskap. under vandringen passerar du flera samevisten och andra platser av betydelse för renskötseln. I början kan du välja mellan två sträckningar som förenas efter en och en halv dagsetapp. den västra ingår numera i Nordkalottleden. den utgår från samevistet Vaisaluokta dit du kommer med båt från ritsem. Leden startar med en brant stigning upp till kalfjället. efter denna backe fortsätter du söderut genom en ganska grund och bred u-dal som invallas av två avlånga fjällryggar. direkt efter startpunkten förmedlar landskapet en stark fjällkänsla. dalen leder fram till nästa övernattningsstuga intill sjön Kutjaure. Nästa dagsetapp vandrar du i ett mer öppet fjällandskap och passerar över låglänta hedar som för fram till en mycket lång hängbro över Vuojatädno. På dess andra sida förenas stigen med den östra sträckningen av Padjelantaleden. Ostgrenen är mindre kuperad och följer Vuojatädno på växlande avstånd. du börjar vid samevistet Änonjálmme, som också angörs av båten från ritsem. drygt en och en halv kilometer från bryggan ligger Akkastugorna. därifrån fortsätter
Tur 1 PAdjeLANTALedeN, NOrrA deLeN
tur 1 Padjelantaleden, norra delen
28 Tur 1 PAdjeLANTALedeN, NOrrA deLeN
första etappen söderut helt inom björkskogen. du passerar under de mycket branta topparna i massivet Áhkká och får starka intryck av fjällens storhet. Landskapet är mer dramatiskt här än kring västra ledsträckningen. Vid övernattningsstugorna i Gisuris finns stora grusterrasser vars platta ytor gör vandringen lättsam. därifrån går du utmed Vuojatädno fram till mötet med västra ledsträckningen. Från föreningspunkten korsar Padjelantaleden en lång och sluttande fjällsida som ger ett vidsträckt panorama mot de stora sjöarna Sallohaure och Vastenjaure. den fortsätter brant ned i en dal till Låddejåhkåstugan. Mellan detta stugläge och nästa etappmål vid Árasluokta ligger en hög sadel. den sträckan är en av de mest utsatta längs hela leden. Passet kan vara väldigt blåsigt och bjuder på imponerande vyer, särskilt mot söder. Från Árasluokta följer du norra sluttningen av fjället Stuor dijdder och kan samtidigt beundra den berömda sjön Virihaure i hela dess prakt. etappen hör till de mest natursköna i hela fjällvärlden. Stáloluokta är en naturlig slutpunkt för norra delen av Padjelantaleden. där finns ett sameviste och en större turistanläggning samt flygförbindelser med omvärlden. avstånd: ca 62 km (för båda grenarna). höjdskillnad: sammanlagt ca +1 060 m, –899 (västra grenen), +639, –546 (östra grenen). tid: minst 4 dagar. normalkrävande 3–6.
Vaisaluoktastugan 460 möh Vaisaluoktastugan ligger på en svagt utstickande udde i Akkajaure, ett femtiotal meter från stranden. den är omgärdad av björkskog. en bit nedanför förstukvisten syns den avancerade
Dagsturer Till Vaisaluokta kyrkkåta kommer du via den steniga stigen som inleder Padjelantaleden från stugan. du kan alternativt gå längs stranden. Kåtan byggdes av framlidne sameförfattaren Paulus utsi 1947 och ligger på en hög kulle invid Sjváltájåhkå. Genom placeringen har den klarat sig från att bli överdämd av Akkajaure. en ny kyrkkåta byggdes likväl 1984 i omedelbar närhet till den äldre. Vid slutet av juli är det vanligen kyrkhelg här. Samevistet är det största inom Sirges sameby. Här finns en hjälptelefon.
29 VAISALuOKTA – dAGSTurer
stålbryggan i regleringsmagasinet som angörs av turistbåten. Bryggan består av en balkkonstruktion som dras upp och ned på räls allteftersom vattenståndet växlar. Från stugan har du god utblick över Akkajaure. Stranden kan vara störande när vattenståndet är lågt och bottnen blivit blottlagd med stora ytor med gyttja och stenar. När magasinet är fyllt liknar det en naturlig vattensamling och vyn ut över den vida fjärden är faktiskt vacker om än artificiell. Tvärs över viken Vaisaluokta, som förr var två mindre sjöar, framträder björkskogen på en utskjutande landtunga i magasinets mitt. I öster försvinner den väldiga vattenytan långt bort mellan fjällen i Stora Sjöfallets nationalpark. åt det hållet visar sig också de övre delarna av det utsökt vackra Áhkká (2 015 möh). Framför dess toppar ligger det höga nordstupet av Boalnotjåhkkå (1 098 möh). I kvällningen är det ofta mycket spännande ljusspel över detta fjällsceneri. Mot söder stänger skogen utsikten. Stugan har 20 bäddar och är placerad lite för sig själv, en dryg kilometer från samevistet.
30 Tur 1 PAdjeLANTALedeN, NOrrA deLeN
Boalnotjåhkkå (1 098 möh) är ett rekommendabelt utflyktsmål i omnejden. du följer Padjelantaleden söderut uppför backen till trädgränsen och viker av upp mot den långsträckta fjällryggen. På lättvandrad mark passeras en stor renhage som ibland används vid sommarens kalvmärkning, och du kommer sedan upp till den stora topplatån. Som utsiktspunkt hör fjället onekligen till de bättre. Vyn mot Áhkká bekräftar den gamla sanningen att en lägre topp i ett högt massivs närhet bjuder på storartade vyer mot det höga massivet. Från Boalnotjåhkkå har du en utomordentligt bra överblick över Áhkká. I detta perspektiv bildar denna ”drottning av Lappland” en mer sammanhållen fjällborg än från något annat håll. Áhkká har en tvärbrant avslutning mot både norr och söder, och däremellan ligger en kedja av sammanlänkade kammar, samt ett par glaciärer som hänger ned i branterna likt vita förhängen. Från utsiktspunkten ser du också hur Boalnotjåhkkås välvda topplatå övergår i nordstupet och under detta framträder större delen av Akkajaure. Med fantasins hjälp kan du försöka föreställa dig den kedja av sjöar som låg där nere, före dämningarna. Norr om magasinet dominerar fjället Kallaktjåhkå (1 810 möh) och du ser åtskilliga fjälltoppar som avlöser varandra i ett sammelsurium bort mot Kebnekaise. Mot söder smalnar Boalnotjåhkkås topplatå till en rygg och du kan med fördel vandra längs denna och därmed få en allt mer innehållsrik utsikt mot Sarekfjällen. Gasskatjåhkkå (1 130 möh) är den högsta punkten på ryggen. När som helst kan du avbryta vandringen och gå ned i dalen till Padjelantaleden och vidare tillbaka till Vaisaluokta. avstånd: ca 10–20 km fram och åter. höjdskillnad: ca +/–650 m. tid: ca 3–6 tim.
avstånd: ca 20–25 km. höjdskillnad: ca +/–850 m. tid: ca 8–10 tim.
eTAPPeN VAISALuOKTA–KuTjAure Från stugan är det ett par kilometer stenig stig till samevistet. den kan kännas tröttsam när du kommer från andra hållet och är i slutet av etappen. Strax efter kyrkkåtan i Vaisaluokta korsar du en bro och därefter stiger leden kraftigt uppåt längs östra sidan av Sjváltájåhkå som är ett vattendrag med många falltrappor. Bruset från jåkken, som högre upp har delat sig och kallas Guossjájåhkå närmast stigen, ger vandringen en trevlig ljudkuliss. Men backen är ansträngande inte minst i nedför.
31 eTAPPeN VAISALuOKTA–KuTjAure
Massiven väster om Vaisaluokta är också tänkbara mål för en dagstur. Sjválltjá (1 305 möh) ligger exempelvis inom acceptabelt avstånd. en gammal stig utgår från kyrkkåtan och följer västra sidan av Sjváltájåhkå upp genom skogen. Man följer jåkken även ovan trädgränsen där den rinner rakt från väster. Lutningen har avtagit något och du kommer upp till gräsmarken i Vuossjevágge, en dal där det sällan går vandrare. Bestigningen fortsätter från dalen i brant terräng trehundra meter upp till toppen av Sjválltjá. där uppe är det en omfattande utsikt runt om. I öster kan du bland annat beskåda Áhkká och alla massivets toppar. Än vidare blir utsikten om du fortsätter mot sydväst, på fjällryggen till Stuora-jålle (1 367 möh). den toppen skyms inte av andra höga massiv. Tillbaka samma väg. Alternativt kan du gå rakt ned mot Vaisaluokta från Sjválltjá. Nedstigningen blir då genare, men också brantare och terrängen mer ansträngande jämfört med uppstigningen längs Sjváltájåhkå.