Lärare som noga följer sina elevers läsutveckling är mer framgångsrika än lärare som inte ägnar tid och kraft åt detta. Men det kan vara svårt att se denna utveckling hos samtliga barn i en klass. Här får du det redskap som gör det möjligt för dig att både följa varje barns läsutveckling och individuellt hjälpa varje barn vidare. Det visar var varje enskild elev befinner sig i sin läsutveckling under de avgörande tre–fyra första åren, åren då den viktiga grunden läggs. Utvecklingen av läsförmågan innefattar fem dimensioner: Fonologisk medvetenhet, Ordavkodning, Flyt i läsningen, Läsförståelse och Läsintresse. De här dimensionerna samspelar men har också var för sig ett typiskt förlopp. Varje fas i de olika dimensionerna förklaras, och här finns även metodiska övningar med många exempel som hjälper eleverna att gå vidare. Materialet är enkelt att använda: På ett
för varje elev individuellt schema markerar du hur långt eleven kommit i sin läsutveckling. Genom att regelbundet dokumentera hur elevens läsning utvecklas, skapar du en läsprofil för varje elev och får ett fungerande instrument för att bäst kunna planera den fortsatta undervisningen. God läsutveckling är både en grundlig och konkret kurs i läsutveckling och ett tryggt diagnosmaterial. Materialet innehåller två kopieringsunderlag med alla faserna i läsutvecklingen tydligt definierade – ett för läraren och ett där eleven själv görs delaktig i sin utveckling. Författare är professor emeritus Ingvar Lundberg, en av de främsta läsforskarna internationellt, och Katarina Herrlin, lågstadielärare och universitetsadjunkt. Till boken har Eva Fylking, lågstadielärare och dyslexipedagog, utarbetat en Studiehandledning för fortbildning i grupp. Studieplanen omfattar fem träffar.
Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin
Den här boken handlar om hur vi möter barnen under den första läsundervisningen och hur vi kan bidra till att undanröja hinder i deras väg mot god läsning. Men framför allt handlar den om hur vi kan stödja och stimulera eleverna till en god läsutveckling.
Kartläggning och övningar
Kartläggning och övningar
God läsutveckling
God läsutveckling
God läsutveckling •
Ingvar Lundberg Katarina Herrlin
Ingvar Lundberg Katarina Herrlin
ISBN 978-91-27-72309-2
9 789127 723092
God Läsutveckling omslag3.indd 1
09-07-02 15.39.10
s01-19 Evas textkorr.indd 3
09-07-03 10.33.02
Innehåll 1. God läsutveckling 4 Varför behövs kartläggning? 4 Barn är olika – och alla måste bli sedda 5 En läsprofil för varje elev 6 Metodiska övningar stimulerar läsutvecklingen 6 Barn utvecklas på olika sätt 7 Objektiva test ger större säkerhet i bedömningen 7 Vad ger kartläggningen? 8 Läsutvecklingens olika dimensioner 8 Delarna samspelar och skapar en helhet 10 2. De fem dimensionerna 11 1 Fonologisk medvetenhet 11 2 Ordavkodning 12 3 Flyt i läsningen 13 4 Läsförståelse 14 5 Läsintresse 16 Hur långt ska man ha nått under de tidiga skolåren? 18 3. Kartläggning 19 Lärarens kartläggningsschema – Kopieringsunderlag 20 Elevens eget kartläggningsschema – Kopieringsunderlag 22 Övningar i fonologisk medvetenhet 25 Övningar i ordavkodning 35 Övningar i flytande läsning 47 Övningar i läsförståelse 53 Upprepad läsning 61 Läsintresse 63 Test och prov 67 4. Den tidiga skrivutvecklingen 73 Litteratur 78
s01-19 Evas textkorr.indd 3
09-07-03 10.33.02
Kalle har just knäckt koden...
1
...och nu upptäcker fröken det!
God läsutveckling Varför behövs kartläggning? Skolans viktigaste uppgift är att se till att alla elever lär sig läsa, förstå och använda texter. I dag är den uppgiften mer angelägen än någonsin tidigare, eftersom skriftspråket får en allt större betydelse i arbetslivet och samhället – nästan alla arbeten kräver god läsfärdighet och alltfler arbeten kräver återkommande fortbildning. För många barn är en god start helt avgörande för om de ska lyckas med sin läsning.
4 s01-19 Evas textkorr.indd 4
09-07-03 10.33.07
Forskning har visat att lärare som noga följer sina elevers läsutveckling med formella och informella metoder är mer framgångsrika än lärare som inte ägnar tid, engagemang och kraft åt detta. Denna bok handlar om hur vi möter barnen under den första läsundervisningen och hur vi kan bidra till att undanröja hinder i deras steg på väg mot god läsning. Men framför allt handlar den om hur vi kan stödja och stimulera eleverna till en god utveckling. Kartläggningen sträcker sig över de tre–fyra första skolåren men för elever som har en långsam läsutveckling kan den naturligtvis även användas under skolåren som följer därpå. Att möta nybörjare är ett stort ansvar och en mycket stimulerande utmaning. Att få vara med när ljuset tänds i barnens ögon när de förstått hur läskoden fungerar är sannerligen en stor förmån!
Barn är olika – och alla måste bli sedda När barnen kommer till skolan har de hunnit olika långt i sin läsutveckling. Det finns barn som redan läser med flyt och säkerhet och det finns barn som kanske bara känner igen en eller annan bokstav. Som lärare står du inför den stora utmaningen att inte ”tappa” något barn. Vad gäller de barn som inte kommit så långt på väg, är det speciellt viktigt att följa deras utvecklingsförlopp och vara vaksam på tecken som visar att de håller på att köra fast. Men det kan vara svårt att se utvecklingen hos samtliga barn i en klass. I det dagliga arbetet är det mycket som pockar på uppmärksamheten och det är inte alltid så enkelt att upptäcka att ett barn inte går vidare i den takt man kan förvänta sig. Det kan också vara svårt att veta vilket stöd och vilken stimulans det barnet behöver för att kunna gå vidare. Som lärare behöver du ett redskap som gör det möjligt för dig att både följa varje barns läsutveckling och individuellt hjälpa varje barn när det kör fast.
1 . G o d l ä s u t v e c k l i n g
s01-19 Evas textkorr.indd 5
5 09-07-03 10.33.07
s24-72.indd 24
09-07-03 10.31.37
1. Övningar i
fonologisk medvetenhet 1. Kan höra rim och kan själv rimma Att kunna uppfatta rim och att själv kunna rimma är ett tidigt kännetecken på språklig medvetenhet. Man måste alltså ett ögonblick bortse från vad orden betyder och bara lyssna på hur de låter. En sådan uppmärksamhet på ordens form är en första viktig förutsättning för att förstå hur vår alfabetiska skrift fungerar. Övningarna här nedan tänker vi oss att man gör tillsammans. Gruppens storlek anpassar du som lärare efter elevernas kunskaper och övningens art. Barnen ska vara aktiva och talutrymmet ska fördelas så att alla barn deltar. Naturligtvis kan en del barn ibland behöva öva enskilt med sin lärare. Här avgör du vad som i situationen är mest framgångsrikt. • Rimma med barnen. Rimmen behöver inte bli riktiga ord. Här handlar det om att leka med ord och höra om de rimmar (apa – rapa – gapa, turr – murr – vurr). • Låt barnen hitta på egna rim: Ett troll fick en (boll), Jag kan hoppa, sa en (loppa), En kanin var så (fin) osv. • Läs traditionella ramsor och rimverser. Låt barnen vara med och rimma.
Fonologisk medvetenhet 10. Bildar ord med givet
begynnelseljud
_______________________________
9. Klarar fonembyte
_______________________________
8. Klarar enkel fonemaddition
_______________________________
7. Klarar enkel fonemsubtraktion
_______________________________
6. Delar upp ord i språkljud – analys
_______________________________ 5. Ljudar samman tre språkljud
– syntes
_______________________________
4. Identifierar samma ljud i olika ord _______________________________
3. Identifierar första ljudet i enkla talade ord
_______________________________
2. Kan markera antal stavelser i ord _______________________________
1. Kan höra rim och kan själv rimma
• I material som Lyssna och Läs och Bornholmsmodellen finner du strukturerade övningar att inspireras av, se litteraturlistan.
3 . k a r t l ä g g n i n g / F o n o l o g i s k m e d v e t e n h e t
s24-72.indd 25
25 09-07-03 10.31.37
2. Kan markera antal stavelser i ord Stavelser är naturliga enheter i ord, både när man lyssnar och när man själv säger orden. De har ju ingen innebörd utan är uttryck för ordens form. Att kunna uppmärksamma stavelser är alltså ett kännetecken på en gryende fonologisk medvetenhet. När man t ex genom handklappning eller knackningar kan markera stavelserna i ett ord, har man tagit ett viktigt steg mot segmentering eller analys av ord. • Låt barnen klappa varandras namn, An-na, E-rik, Ka-ta-ri-na osv. • Låt barnen hitta på egna ord som de klappar. • Ett skepp kommer lastat med stavelser: Kom överens om hur många stavelser ordet ska ha innan barnet får bollen. Barnen sitter i ring. De rullar en boll till varandra. Den som får bollen hittar på ett ord med t ex endast en stavelse – ko. Barnen klappar för att kontrollera att ordet har endast en stavelse. 3. Identifierar första ljudet i enkla talade ord Nu har barnet kommit till fonemnivån och är därmed nära att ”knäcka” den alfabetiska koden. Att kunna lyssna ut vilket ljud ett ord börjar på är det första steget. Här är vokaler enklast. Men även ”hålljud” som s, l, r, m, n kan vara lätta att komma åt. Svårare är konsonanter som bildas mer explosivt i munnen – p, t, k, b, d, g. Sådana ljud är ofta hårt samartikulerade med efterföljande vokal. Det är t ex ganska lätt att höra första ljudet i sol och sil, men svårare i bil och bok. • Låt barnen lyssna efter första ljudet i namn/ord och säga vilket ljud de hör: Albin, Alma, Anton, Öland, öra, ödla, mamma, Moa, myra.
26 3 . s24-72.indd 26
kartläggning / Fonologisk medvetenhet
09-07-03 10.31.38
• Ljuda första ljudet i ett av barnens namn sakta och tydligt och låt barnen säga ljudet: VVVViktor, MMMalin. ÅÅÅsa. • Lägg ut ett antal bildkort, t ex sol, sil, ros, vas, val, ris. Barnen får säga vad bilden föreställer och sortera bilderna, enskilt eller i mindre grupp, så att bilder som börjar med samma ljud hamnar i samma hög. Låt barnen berätta hur de tänkte när de sorterade. Här kan barnet i stället för vas tänka på blomma och då hamnar kortet i samma hög som t ex båt. • Placera bokstavskort under/vid föremål i klassrummet, t ex l vid lampa, p vid penna, b vid en bok. Här får barnet både lyssna ut första ljudet och se hur bokstaven ser ut. 4. Identifierar samma ljud i olika ord Nu krävs det ännu lite mer språklig medvetenhet, flera ord ska jämföras i fråga om hur de låter. Man måste alltså bortse från vad orden betyder. Men dessutom måste man kunna identifiera vilket fonem som orden har gemensamt, t ex k i bok, tak, sjuk. Här gäller samma princip som i fas 3, nämligen att vokaler är enklast att lyssna ut, sedan hålljuden och därnäst de exploderande konsonantljuden. Det är också lättast att identifiera första ljudet i ord, sedan sista ljudet, och svårast är ljud i mitten av ord. Konsonantljud som finns i ord med konsonantkombinationer kan också vara svåra, t ex fl, kr, pl, skr.
Bokstavskort är små kort med alfabetets bokstäver, i regel samlade i en bokstavslåda. Bildkort är kort med enkla, tydliga bilder. Lärare använder sig i stor utsträckning av många olika bilder i sin undervisning, t ex bilder från läromedel, internet, tidningar, språkleksböcker.
• Låt barnen lyssna efter vilket ljud som är lika i orden falla, fyra, fiska och söt, ratt, häst. • Låt barnen lyssna efter ett specifikt ljud i ord som du säger. ”Hör du ljudet r först, inuti eller sist i ordet?” (T ex skur, ratt, gräs, ros.)
3 . k a r t l ä g g n i n g / F o n o l o g i s k m e d v e t e n h e t
s24-72.indd 27
27 09-07-03 10.31.38
Lärare som noga följer sina elevers läsutveckling är mer framgångsrika än lärare som inte ägnar tid och kraft åt detta. Men det kan vara svårt att se denna utveckling hos samtliga barn i en klass. Här får du det redskap som gör det möjligt för dig att både följa varje barns läsutveckling och individuellt hjälpa varje barn vidare. Det visar var varje enskild elev befinner sig i sin läsutveckling under de avgörande tre–fyra första åren, åren då den viktiga grunden läggs. Utvecklingen av läsförmågan innefattar fem dimensioner: Fonologisk medvetenhet, Ordavkodning, Flyt i läsningen, Läsförståelse och Läsintresse. De här dimensionerna samspelar men har också var för sig ett typiskt förlopp. Varje fas i de olika dimensionerna förklaras, och här finns även metodiska övningar med många exempel som hjälper eleverna att gå vidare. Materialet är enkelt att använda: På ett
för varje elev individuellt schema markerar du hur långt eleven kommit i sin läsutveckling. Genom att regelbundet dokumentera hur elevens läsning utvecklas, skapar du en läsprofil för varje elev och får ett fungerande instrument för att bäst kunna planera den fortsatta undervisningen. God läsutveckling är både en grundlig och konkret kurs i läsutveckling och ett tryggt diagnosmaterial. Materialet innehåller två kopieringsunderlag med alla faserna i läsutvecklingen tydligt definierade – ett för läraren och ett där eleven själv görs delaktig i sin utveckling. Författare är professor emeritus Ingvar Lundberg, en av de främsta läsforskarna internationellt, och Katarina Herrlin, lågstadielärare och universitetsadjunkt. Till boken har Eva Fylking, lågstadielärare och dyslexipedagog, utarbetat en Studiehandledning för fortbildning i grupp. Studieplanen omfattar fem träffar.
Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin
Den här boken handlar om hur vi möter barnen under den första läsundervisningen och hur vi kan bidra till att undanröja hinder i deras väg mot god läsning. Men framför allt handlar den om hur vi kan stödja och stimulera eleverna till en god läsutveckling.
Kartläggning och övningar
Kartläggning och övningar
God läsutveckling
God läsutveckling
God läsutveckling •
Ingvar Lundberg Katarina Herrlin
Ingvar Lundberg Katarina Herrlin
ISBN 978-91-27-72309-2
9 789127 723092
God Läsutveckling omslag3.indd 1
09-07-02 15.39.10