Bengt Larsson & Oskar Engdahl (red)
– övervakning, disciplinering och självreglering Vi känner alla till att det förekommer övervakning, disciplinering och självreglering i samhället. Men har du funderat närmare över hur den sociala kontrollen fungerar, varför den finns, eller vilka konsekvenser den har?
Bokens redaktörer är båda docenter i sociologi och verksamma vid Göteborgs universitet.
SOCIAL KONTROLL
– övervakning, disciplinering och självreglering
Bengt Larsson & Oskar Engdahl (red)
Denna bok ger en introduktion till studiet av social kontroll. Den tar upp såväl teoretiska perspektiv som konkreta exempel på hur social kontroll utövas inom områden som skola och kamratgrupper, arbetsliv och ekonomi samt polis och kriminalvård. Som lärobok kan den användas på grundläggande nivå i sociologi, kriminologi, socialpsykologi, socialt arbete eller närliggande ämnen med intresse för hur människor övervakas, styrs och anpassar sig till omgivningens förväntningar.
SOCIAL KONTROLL
SOCIAL KONTROLL
Best.nr 47-09468-4
Tryck.nr 47-09468-4-00
Social kontroll - omslag.indd 1
10-12-06 10.28.08
Social kontroll – övervakning, disciplinering och självreglering ISBN 978-91-47-09468-4 © 2011 Författarna och Liber AB Förläggare: Peter Söderholm Redaktör: Carina Blohmé och Magdalena Tellenbach Uttman Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Illustration: Jonny Hallberg Upplaga 1:1 Sättning: Exaktaprinting AB Teckensnitt: Minion, Syntax Tryck: Kina 2011
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
Social kontroll - s 1-14.indd 2
10-12-17 09.49.18
Förord Denna bok har både en lång och en kort tillkomsthistoria. Låt oss börja med den långa. I både undervisning och forskning har intresset för social kontroll – ett begrepp i gränslandet mellan kriminologi och sociologi – funnits under en lång tid på Sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet. I undervisningssammanhang yttrar det sig i en tidig grundkurs i kriminologi samt fördjupande fortsättningskurser och ett masterprogram i kriminologi. Också på forskarutbildningen har inslag av kriminologi förekommit i kurser och avhandlingsämnen. I forskningen har frågor om social kontroll, avvikelse och brottslighet kommit att omfatta allt fler personer och forskningsprojekt genom åren. I centrum har det ständigt funnits en person, omkring vilken all denna verksamhet har utvecklats: professor Sven-Åke Lindgren. Boken hade omöjligen kunnat skrivas utan Sven-Åkes insatser för detta forskningsområde. Den är ett försök av några av oss i generationen efter honom att slå inte bara två, utan tre flugor i en smäll. För det första är den tänkt som en lärobok för kurser som rör sig i detta gränsland mellan sociologi och kriminologi. För det andra kan den fungera som en presentation av forskningsfältet social kontroll. Vår ambition är rent av att återerövra detta begrepp som utgör en gemensam kärna i både sociologi och kriminologi, men som emellanåt har getts en alltför marginell plats. För det tredje är boken skriven som en hyllning till professor Sven-Åke Lindgren i samband med hans 60-årsdag. Därmed har vi kommit fram till bokens korta tillkomsthistoria. Författarna och redaktörerna har alla en relation till Sven-Åke Lindgren. Vi är tidigare eller nuvarande doktorander och projektmedarbetare till honom. Att boken spänner över ett vittfamnande fält är ingen slump. Sven-Åkes förmåga att anlägga och fördjupa sociologiskt inspirerade och kriminologiskt orienterade teorier på olika samhällsområden är välkänd. Hans pub likationer omfattar ämnen som brottsutveckling, ekonomisk brottslighet och näringslivsreglering, viktimologi och drogbruk, samt kvalitativ metod och metodologi. Han har lett forskningsprojekt om skatteparadis, rättsväsendets syn på våldtäkter, drogbruk, svensk ekobrottspolitik, bolagsreviso-
3
Social kontroll - s 1-14.indd 3
10-12-17 09.49.18
Förord
rer och anlagda bränder. Läroboksförfattande har också varit ett återkommande inslag i Sven-Åkes gärning. Lägg därtill att Sven-Åke har varit en flitigt anlitad föreläsare och rådgivare samt att han har innehaft en rad administrativa ledningsuppdrag. Sven-Åkes breda engagemang uppvisar alltid samma kännetecken: integritet, kunnighet och en tillåtande och kollegial hållning som är öppen för andras initiativ. Han har med detta sätt skapat stora möjligheter för yngre forskare att utvecklas och ta eget ansvar. Vår förhoppning är att denna bok i någon mån skall visa att denna hållning har burit frukt. Göteborg september 2010 Bengt Larsson och Oskar Engdahl
4
Social kontroll - s 1-14.indd 4
10-12-17 09.49.18
Social kontroll - s 1-14.indd 5
10-12-17 09.49.18
Innehåll Förord.............................................................................................. 3 Inledning.......................................................................................... 9 DEL 1: Introduktion........................................................................ 15 1 Vad är social kontroll? Samhällsteoretiska perspektiv.............. 16 Bengt Larsson & Christel Backman
2 Hur fungerar social kontroll? Kriminologiska och social psykologiska perspektiv.......................................................... 52 Oskar Engdahl
DEL 2: Övervakning....................................................................... 99 Inledning till del 2................................................................. 100 3 Övervakning i kontrollsamhällena......................................... 104 Christel Backman
4 ”Vad fungerar?” Brottskontrollens förutsättningar och effekter.......................................................................... 124 Oskar Engdahl
5 Kontroll och styrning i arbetslivet. Om tjänsteresor och ”travel management”.......................................................... 145 Per Gustafson
DEL 3: Disciplinering.................................................................... 163 Inledning till del 3................................................................. 164 6 Barns fostran till världsmedborgare. Om eko-disciplin i skola och familj................................................................... 167 Bengt Larsson
6
Social kontroll - s 1-14.indd 6
10-12-17 09.49.19
Inne hål l
7 Våldets regler. Om kompiskontroll vid ungdomsbråk............ 185 Sara Uhnoo
8 Känslokontroll i kritiska situationer. Mikrosociologiska perspektiv på modernt polisarbete........................................ 204 Micael Björk
9 Rättssystemets normerande kontroll. Sexualitet, kön och biomakt......................................................................... 219 Anne-Lie Steen
DEL 4: Självreglering.................................................................... 241 Inledning till del 4................................................................. 242 10 Entreprenörskap. Om informell kontroll i lokalt näringsliv .... 245 Glenn Sjöstrand
11 Självreglering på opersonliga marknader. Professionalisering och licensiering....................................... 261 Bengt Larsson & Oskar Engdahl
12 Kontroll av öppen mjukvaruutveckling. Den digitala allmänningen och anställda programmerares själv styrningsstrategier................................................................ 281 Bertil Rolandsson
Författarpresentationer................................................................. 298 Register........................................................................................ 300
7
Social kontroll - s 1-14.indd 7
10-12-17 09.49.19
Social kontroll - s 1-14.indd 8
10-12-17 09.49.19
Inledning Bengt Larsson & Oskar Engdahl
Statliga och polisiära register över misstänkta och dömda personer; övervakningskameror och flygplatskontroller; passerkort, stämpelklockor och reserapportering på arbetsplatser; lagstiftning, polisiära ingripanden och kriminalvård; familjens, kyrkans och skolans uppfostrings- och utbildningsmetoder; klassificeringar av personer och grupper som avvikande eller onormala – allt detta är en del av den sociala kontroll vi som samhällsmedlemmar omges av. Vi känner alla till att det förekommer övervakning, disciplinering och självreglering i samhället. Men många av oss har kanske inte funderat närmare över hur den sociala kontrollen fungerar, varför den finns eller vilka konsekvenser den har. Denna bok syftar till att ge en första introduktion till studiet av social kontroll. I boken presenteras såväl teoretiska perspektiv som konkreta exempel på hur social kontroll utövas inom områden som skola och kamratgrupper, arbetsliv och ekonomi samt polis och kriminalvård. Som lärobok kan den användas på grundläggande nivå i sociologi, kriminologi, socialpsykologi, socialt arbete eller närliggande ämnen med intresse för hur människor övervakas, styrs och anpassar sig till omgivningens förväntningar. Det pedagogiska grepp som boken bygger på är att vi bäst förstår ett vetenskapligt perspektiv genom att vrida och vända på det, och tillämpa det på olika områden. Först genom en variation i tillämpningen ser man den gemensamma grunden och förstår vad som är kärnan i problematiken. När ett perspektiv tillämpas på olika områden skapas en känsla för flexibiliteten i tillämpningsmöjligheter på andra områden än de presenterade. Vår förhoppning är att läsaren genom denna bok inte bara skall skaffa sig breda kunskaper om vilka former av social kontroll som finns och hur de fungerar, utan också själv blir intresserad av att studera social kontroll på nya områden. Vi vill med denna bok uppmuntra studenter till fortsatt utforskande av några av vårt samhälles viktigaste frågor: Hur utövar människor kontroll över sig själva och varandra? I vilka former förekommer denna kontroll och med vilka konsekvenser?
9
Social kontroll - s 1-14.indd 9
10-12-17 09.49.19
Inle dning
Bokens centrala poäng är därför att social kontroll inte i första hand avser ett antal faktiska företeelser, utan ett sätt att se på samhället. Det är ett samhällsteoretiskt perspektiv – ett sätt att formulera forskningsproblem och skapa sammanhang av vad som sker. Som alla perspektiv uppmärksammar det en viss typ av företeelser. Andra hamnar i skymundan. Det finns självklart annat än social kontroll i samhället, men mycket av det som försiggår kan också studeras som exempel på social kontroll. Ta äktenskapet till exempel. Det kan ses som ett uttryck för känslomässiga band, eller som bildandet av en ny ekonomisk och juridisk enhet, men också som en form av social kontroll som reglerar individernas sexualitet och deras sociala och ekonomiska relationer. Likaledes kan barns skolgång ses ur kontrollperspektivet. Skolan är inte bara en läroprocess som utvecklar och ger barnen de förutsättningar de behöver, utan också ett sätt att övervaka barn och influera deras tänkande och agerande i en önskad riktning. Men vad är social kontroll egentligen? Och varför är det viktigt att studera den? Om vi börjar med att se på samtida sociologi och kriminologi kan vi notera att dessa ämnesområden ofta präglas av en kritisk hållning mot statens och samhällets kontroll. Det gäller både den kontroll som riktas mot vanliga medborgare och den som riktas mot ”avvikare” av olika slag – människor som begått lagbrott, som har svårt att klara upp sin sociala och ekonomiska situation eller som är udda på ett eller annat sätt. Samhällets kontroll uppfattas ofta som alltför hård, resulterande i ett tryck på människor att anpassa sig och bete sig ”normalt”. Kritiska kriminologer och sociologer studerar med andra ord social kontroll i syfte att kartlägga den samhälleliga maktutövningen och undersöka vilka möjligheter som står till buds för att kringgå den eller göra motstånd. För hundra år sedan hade många sociologer nästan helt motsatta skäl till att studera social kontroll. Vid förra sekelskiftet menade vissa att samhället i grunden består av social kontroll. Med ett sådant synsätt var det således viktigt att studera kontroll för att förstå hur samhället fungerar. Men det var också ett sätt att finna lösningar på sociala konflikter och försöka undvika en befarad samhällsupplösning i bakvattnet av en snabb samhällsförändring. Social kontroll sågs som något nödvändigt för att konfliktnivån inte skulle stegras och samhället falla sönder. Begreppet social kontroll har alltså haft skilda innebörder för olika samhällsteoretiker. Varför är det så? Till viss del har det att göra med att de
10
Social kontroll - s 1-14.indd 10
10-12-17 09.49.19
Inle dning
varit verksamma i olika tider, och att samhället och tidsandan förändrats. Men det beror också på att de av ideologiska eller politiska skäl har sett kontrollen som mer eller mindre god eller ond. Det förhindrar inte att det finns en del gemensamma uppfattningar i tänkandet omkring social kontroll som består över tid, samtidigt som andra förändras. Att se historiskt på en fråga kan hjälpa oss att inte bli fångna i tankar som uppfattas som självklara bara i en viss tid. I det första kapitlet av denna bok ges därför en begreppshistorisk exposé. Vi inleder kapitlet med att förklara på vilket sätt social kontroll är ett begrepp som nästan är synonymt med samhället, men att det samtidigt skiljer sig från andra samhällsbegrepp såsom stat och marknad. Vi beskriver därefter vilken roll som social kontroll och närliggande termer gavs redan vid etablerandet av sociologin som vetenskap. Vi presenterar ett antal teoretiska perspektiv på hur denna kontroll utövas i samhället, i den ordning som de uppkom. Vi uppmärksammar både de skillnader som finns mellan olika teoretiker och den betydelse tidsandan och den samhälleliga kontexten har haft för hur begreppet social kontroll har definierats. Syftet är att rikta läsarens blick mot alla möjliga aspekter av detta problemområde. Något som är viktigt att framhålla är att de teorier och begrepp som presenteras bör betraktas som ”spårhundsbegrepp” (sensitizing concepts). De hjälper oss att få vittring på och orientera oss mot fenomen som annars kan vara svåra att upptäcka eller sätta i ett sammanhang (Blumer 1969: 147ff.). Det andra kapitlet i boken är även det huvudsakligen teoretiskt till sin karaktär. Dess syfte är att i detalj beskriva för läsaren hur social kontroll fungerar. Viktiga frågor som behandlas är vilka olika typer av social kontroll som förekommer och vilka mekanismer som används för att få människor att anpassa sig till varandra och till samhällets krav. Huvudsakligen bygger kapitlet på två forskningstraditioner. Den första grundar sig på kriminologiska teorier och forskningsresultat och utifrån dem diskuteras hur olika former av bestraffningar och återanpassande stöd kan få människor att hålla sig borta från brottslighet och finna vägar till ett mer välartat liv. Den andra traditionen utgår från grundläggande socialpsykologiska perspektiv, hämtade från den mer sociologiskt orienterade riktningen av socialpsykologi som även kallas mikrosociologi. Dessa teorier och forskningsresultat förklarar hur avvikande beteende i en vidare bemärkelse uppstår och hanteras i grupper och samhällen. Avslutningsvis behandlas också
11
Social kontroll - s 1-14.indd 11
10-12-17 09.49.19
Inle dning
vilka negativa konsekvenser en alltför stark eller okänsligt utövad social kontroll kan få för människor och grupper. Efter denna inledande teoretiska del följer ett antal tematiskt inriktade kapitel om hur social kontroll fungerar inom olika samhällsområden. De tre teman vi valt ut som samlande för dessa mer fokuserade och exemplifierade studier är övervakning (del 2), disciplinering (del 3) och självreglering (del 4). I del två av boken ges exempel på hur staten övervakar egna eller andra länders medborgare, men också hur arbetsgivare samlar information och kontrollerar de anställda. Övervakning åsyftar hur organisationer samlar in information om enskilda individers bakgrund, historia, karaktär och beteenden. Denna information används sedan dels för att kategorisera och kontrollera människor, dels för att kunna utveckla kunskapsgrundade interventioner och åtgärdsprogram. Med den brittisk-kanadensiske sociologen David Lyon kan vi definiera övervakning som ”varje insamling och behandling av personliga data, oavsett om de är identifierbara eller inte, i syfte att influera eller styra de vars data har insamlats” (Lyon 2003: 5). Del tre av boken beskriver disciplinering genom att ge exempel på hur skolan och barnböcker utformats för att påverka barns beteenden, hur ungdomsgrupper kontrollerar sig själva och varandra moraliskt i samband med bråk och våldtäkt samt hur polisens ungdomsutredare inte bara ingriper i de ungas liv, utan också övervakar sitt eget agerande genom att behärska och styra sina känslor i mötet med unga avvikare. Disciplinering åsyftar hur samhället, organisationer eller grupper får enskilda individer att behärska sig och utöva ett slags självbevakande kontroll över sitt beteende. I linje med den franske klassiske sociologen Émile Durkheim (1858–1917) – vars teorier om social kontroll kommer att presenteras närmare i kapitel 1 – kan hävdas att disciplinering innebär att individens beteende regleras av en auktoritet eller genom självkontroll på ett sådant sätt att han eller hon beter sig likartat, eller åtminstone orienterar sig mot liknande handlingsmål, i alla situationer som har liknande villkor (Durkheim 1961: 31ff.). Del fyra av boken fokuserar på temat självreglering och illustrerar det genom studier av hur såväl entreprenörer och företagare i ett lokalt industriellt distrikt som aktörerna på anonyma finansmarknader och bland programmerare i databranschen utvecklar gemensamma regler för vad
12
Social kontroll - s 1-14.indd 12
10-12-17 09.49.19
Inle dning
som är och inte är acceptabla beteenden inom respektive verksamhetsområde. Självreglering åsyftar hur grupper av individer eller organisationer upprättar vissa gemensamma värden, normer eller formella organisationsformer med vars hjälp de styr sig själva och alla som ingår som medlemmar i deras grupp, yrkeskår eller bransch (Baldwin & Cave 1999: 123). Det handlar alltså inte om individens självkontroll på det sätt som psykologin använder termen, vilket ligger närmare begreppet disciplinering ovan, utan om en organisatorisk självreglering. Termen används i detta sammanhang framförallt för den kollektivt ordnade sociala kontroll som riktas mot ekonomiska aktörer och marknader. Andra närliggande begrepp är framtvingad självreglering (enforced self-regulation) respektive samförståndsreglering (compliance regulation), vilka dock åsyftar att regleringen tillskapats under hot om eller i samverkan med formell lagstiftning (Ayres & Braithwaite 1992; Simpson 2002: 98ff.). Bokens tre teman – övervakning, disciplinering och självreglering – utgör inte bara ett slags grundproblem i studiet av social kontroll, utan också tre aktuella forskningsområden för att förstå social kontroll i vår tid. Det finns emellertid inga vattentäta skott mellan dessa former av social kontroll, utan de förekommer ofta kombinerade eller sammanvävda med varandra. Vi har ändå försökt att hålla isär dem tematiskt, för att på så sätt skapa en tydlighet i framställningen.
Referenser Ayres, Ian & John Braithwaite (1992) Responsive Regulation. Oxford: Oxford University Press. Baldwin, Robert & Martin Cave (1999) Understanding Regulation. Theory, Strategy, and Practice. Oxford: Oxford University Press. Blumer, Herbert (1969) Symbolic Interactionism. Perspectives and Method. Berkeley: University of California Press. Durkheim, Émile ([1925] 1961) Moral Education. A Study in the Theory and Application of the Sociology of Education. New York: The Free Press. Lyon, David (2003) Surveillance after September 11. Cambridge: Polity. Simpson, Sally S. (2002) Corporate Crime, Law, and Social Control. Cambridge: Cambridge University Press.
13
Social kontroll - s 1-14.indd 13
10-12-17 09.49.20
Social kontroll - s 1-14.indd 14
10-12-17 09.49.20
DEL 1:
Introduktion
Social kontroll - s 15-98.indd 15
10-12-03 09.07.21
Kapitel 1
Vad är social kontroll? Samhällsteoretiska perspektiv Bengt Larsson & Christel Backman
Stat, marknad och social kontroll Termen social kontroll har i vår tid en ganska negativ klang och leder tankarna till statens hantering av brottslingar och avvikande grupper. Studier av social kontroll handlar ofta om hur samhällets lägre klasser och marginaliserade – psykiskt sjuka och ”sinnessvaga”, fattiga, lösdrivare och ”tattare” – har bevakats, sorterats ut och låsts in av statliga institutioner som polis och kriminalvård, psykiatri och socialtjänst. Men även om denna koppling mellan avvikelse och kontroll idag tycks självklar så uppstod den först vid mitten av 1900-talet. Som den brittiske kriminologen Colin Sumner påpekar användes termen social kontroll dessförinnan för nästan alla samhällsprocesser – även positiva sådana (Sumner 1997). Begreppet social kontroll lanserades i amerikansk sociologi strax före sekelskiftet 1900, i samband med formerandet av den sociologiska disciplinen. De tidiga amerikanska sociologerna ville skapa något eget, men hämtade inspiration från Europa där sociologin redan hade ett fäste. Grunden var gemensam. Den bestod i frågan om hur individuella intressen och begär tyglas och omformas till en fredlig samlevnad i moderna samhällen – i betydelsen förnuftsorienterade, frihetliga och demokratiska samhällen (Cusson 2001). Problemet liknade den äldre politiska filosofins fråga om hur samhällelig ordning är möjlig. Men till skillnad från de teorier om staten och samhällskontraktet som med utgångspunkt från den engelske politiske filosofen Thomas Hobbes (1588–1679) tänkte sig ett avtal om maktöverlåtelse från undersåtar till härskare, sökte sociologerna de moraliska grunderna för samordningen. Deras uppmärksamhet riktades mot de informella ordningar som vi kallar för samhälle, snarare än mot de for-
16
Social kontroll - s 15-98.indd 16
10-12-03 09.07.21
1. Vad är s oc ial kont rol l?
mella maktformer som kallas stat. Där den äldre europeiska tanketraditionens begrepp stat fokuserade en nedåtriktad och reaktiv form av kontroll av medborgarna lade den tidiga amerikanska sociologin istället vikt vid en uppåtstigande form av makt: en som producerar handlingar snarare än förbjuder dem (Melossi 1990; jfr Hindess 1998). Till skillnad från både vår tids betoning av kontrollens repressiva (förtryckande) sidor och den äldre statsteorins betoning av härskarens makt, försökte de tidiga amerikanska sociologerna förstå hur samhället både sätter gränser för människors handlingar och ger dem resurser för att leva tillsammans (Janowitz 1975; Sumner 1997). Social kontroll handlade kort sagt om ett samhälles förmåga att reglera sig självt i enlighet med demokratiska värden och principer (Hollingshead 1941). Istället för att begränsa sig till statens maktutövning ville man undersöka samhällets alla institutioner, såväl myndigheter och privata organisationer som vardagslivets olika traditioner (Park & Burgess 1933: 785ff.). Begreppet social kontroll stod i stark kontrast också till det ekonomiska begreppet marknad. Inte minst ifrågasattes den liberale marknadsteoretikern Adam Smiths (1723–1790) påstående att människors egenintresse spontant samordnas till det gemensamma bästa utfallet genom marknadens försorg – som vore de styrda av en osynlig hand (Cusson 2001; Eriksson 1988: 61ff.; Turner 1999: 280f.). Sociologin hade dock en viktig föregångare i sin kritik av ekonomisk teori i den tyske filosofen Karl Marx (1818–1883). Marx ifrågasatte inte bara Adam Smiths antaganden om hur marknaden fungerade genom att framhäva hur den lönearbetande klassen kontrollerades och exploaterades av kapital- och fabriksägarna i det kapitalistiska samhällssystem som etablerades under 1800-talet (Marx 1981: 127ff.). Han menade också att den borgerliga staten var ett instrument för denna kontroll, genom utvecklandet av lagar som skyddade kapitalägarnas privategendom, förbjöd lösdriveri och tvingade lönearbetarna att arbeta långa arbetsdagar för låga löner under förhållanden som bestämdes av industriägarna (Marx 1981: 227ff., 628ff.). Den här kritiken utvecklades sedan av bland annat den amerikanska samhällsvetaren Charlotte Perkins Gilman (1860–1935) som poängterade att exploateringen också gällde i förhållande till kvinnor. Marx betoning på lönearbetet osynliggjorde det obetalda arbete som kvinnor gjorde i hemmen. Perkins Gilman menade att kvinnor i likhet med (manliga) lönearbetare tvingades att
17
Social kontroll - s 15-98.indd 17
10-12-03 09.07.22
Bengt Larsson & Oskar Engdahl (red)
– övervakning, disciplinering och självreglering Vi känner alla till att det förekommer övervakning, disciplinering och självreglering i samhället. Men har du funderat närmare över hur den sociala kontrollen fungerar, varför den finns, eller vilka konsekvenser den har?
Bokens redaktörer är båda docenter i sociologi och verksamma vid Göteborgs universitet.
SOCIAL KONTROLL
– övervakning, disciplinering och självreglering
Bengt Larsson & Oskar Engdahl (red)
Denna bok ger en introduktion till studiet av social kontroll. Den tar upp såväl teoretiska perspektiv som konkreta exempel på hur social kontroll utövas inom områden som skola och kamratgrupper, arbetsliv och ekonomi samt polis och kriminalvård. Som lärobok kan den användas på grundläggande nivå i sociologi, kriminologi, socialpsykologi, socialt arbete eller närliggande ämnen med intresse för hur människor övervakas, styrs och anpassar sig till omgivningens förväntningar.
SOCIAL KONTROLL
SOCIAL KONTROLL
Best.nr 47-09468-4
Tryck.nr 47-09468-4-00
Social kontroll - omslag.indd 1
10-12-06 10.28.08