9789147116256 by Smakprov Media AB

J2000

AFFÄRSJURIDIK LÄRARHANDLEDNING MED CD

Jan-Olof Andersson Cege Ekström Dan Ogvall Claes Pettersson

4 uppl LIBER

j2000 affärsjuridik – juridik i praktiken lärarhandledning med cd ISBN 978-91-47-11625-6 © 2007, 2009, 2011, 2013 Författarna och Liber AB Redaktion: Per-Olof Bergsten och Camilla Nevby Formgivning och omslag: Fredrik Elvander OH/PowerPoint: Christer Lorentzon Sättning: ExaktaPrinting och Blå Huset, Malmö Tryck: Tyskland 2014 Upplaga 4:1

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om produktstöd, viktiga förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se [titel → komplettering]. Om du inte har tillgång till Internet: ring vår Kundservice 08-690 93 30, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

koPIerIngsFörBud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se Tfn: 08-690 90 00 Kundservice: Tfn 08-690 93 30, Fax 08-690 93 01/02 e-post: kundservice.liber@fsproflog.se

Förord  . Denna lärarhandledning är avsedd att vara ett stöd för de lärare/handledare som använder J2000 Affärsjuridik – Juridik i praktiken Fakta & uppgifter i kursen Affärsjuridik på gymnasieskolan och inom komvux och övrig vuxenutbildning. Den är dock ett viktigt stöd även i andra grundläggande kurser i juridik, civilrätt och affärsjuridik. Handledningen innehåller följande: • En allmän inledning med bl a en översikt över innehållet, kursplaner och de grundläggande pedagogiska tankarna bakom bokens uppläggning. • Varje kapitel börjar med undervisningstips till läraren utifrån kapitlets innehåll. Hänvisning finns till overhead-material (OH). • Kommentarer till uppgifter och tips om hur dessa kan användas och fungera i den praktiska undervisningssituationen. • OH- och kopieringsunderlag som kan underlätta genomgång av fakta. • Juridiska begrepp, med frågor till varje kapitel, inkl frågeblanketter. (Frågeblanketterna finns på CD:n.) • Ett antal förslag till provuppgifter i kapitelföljd samt lösningar i samma ordning. Prov uppgifterna kan vid behov användas som extra uppgifter. • Verkliga rättsfall inkl instuderingsfrågor med lösningar. • Dokumentmallar, bl a till uppgifter i boken, samt offentliga myndighetsblanketter. OH-bilder, rättsfall, dokumentmallar och blanketter samt provuppgifter med lösningar finns också på bifogad CD som pdf- resp Worddokument. OH-bilderna har även lagts in som Power Point-presentationer. Lycka till! Författarna och redaktionen

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

Innehåll  . Ämnet Juridik

J2000 Affärsjuridik – i korthet

9 11

Detta finns i Lärarhandledningen Block 1: verksamhetens juridska grunder

1 Avtalsrätt

2 Affärsavtal och hyresavtal

3 Köprätt

4 Associationsrätt

5 Rättsordning och tvister

Block 2: lån och betalningsansvar

6 Kredit- och panträtt

118

7 Utsökningsrätt

143

8 Konkursrätt

161

9 Skadeståndsrätt

174

Block 3: skydd för marknad och miljö

10 Immaterialrätt

192

11 Marknadsrätt

206

12 Ansvar för produkt och miljö

226

13 Internationella regler och etik

239

Block 4: Arbetsrätt

14 Regler vid anställning

256

Provuppgifter med lösningar

Provuppgifter

278

Lösningar

298 blanketter

Blanketter

321 bifogad cd

OH som pdf-dokument OH som Power Point Juridiska begrepp – frågeblanketter (pdf) Rättsfall med uppgifter och svar (pdf) Blanketter (pdf/Word) Provuppgifter/Extrauppgifter med lösningsförslag (pdf/Word)

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

Ämnet Juridik Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och offentlig rätt. Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga makten är fördelad och hur den utövas. Ämnet omfattar även internationell rätt, som belyser Sveriges förhållande till omvärlden och där tonvikten är lagd på Europarätt med EU-rätt.

Ämnets syfte Undervisningen i ämnet juridik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om det svenska rättssystemet och förståelse av hur gällande lagar styr privatlivet, yrkeslivet och affärslivet. Den ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av dagens samhällsliv samt stimulera dem till att verka för ett rättssystem som värnar alla människors lika värde. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt i arbetet med rättsliga problem. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förmåga att formulera sig korrekt och precist eftersom det juridiska språket ställer stora krav på exakthet, precision, saklighet och logisk skärpa. Genom att läsa juridisk litteratur och olika rättsfall samt genom att skriva och tala ska eleverna ges möjlighet att använda det juridiska språket. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta praktiskt med juridiska fallbeskrivningar för att utveckla förmåga att formulera frågeställningar, strukturera och analysera lösningsförslag samt hänvisa till och tolka relevanta rättskällor.

Undervisningen i ämnet juridik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: • Kunskaper om centrala rättsområden. • Kunskaper om juridiska begrepp samt förmåga att använda dessa. • Kunskaper om enkla och vanligt förekommande juridiska dokument samt förmåga att upprätta sådana. • Förmåga att identifiera, analysera och lösa juridiska problem utifrån fallbeskrivningar samt att tolka och använda relevanta rättsregler. • Förmåga att identifiera och diskutera juridiska frågor i samhället ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel.

Kurser i ämnet • Affärsjuridik, 100 poäng. • Privatjuridik, 100 poäng. • Rätten och samhället, 100 poäng.

Så här kan innehållet se ut Kursplanernas utformning (se s 6 ff) anger inte det konkreta innehållet i kursen utan endast centralt innehåll. I praktiken finns därför ett visst spelutrymme när det gäller kursen utformning och innehåll. Ett förslag till innehåll för kursen Affärsjuridik är: • • • • • •

Affärsavtalet och lagen Tvistlösning Köprätt för företag Fastighet och lokaler Associationsrätt Kredit- och konkursrätt

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

Ämnet Rättskunskap

• • • •

Marknadsrätt Immaterialrätt Arbetsrätt Internationell affärsjuridik

Sist i faktaboken finns ett avsnitt om rättsfilosofi. Syftet med avsnittet är att eleverna ska få en historisk och framförallt en bred bakgrund till synen på rättsfrågor. Eleverna tycker det är intressant att diskutera vad som är rätt och vad som är fel. Det som är rätt idag var inte alla gånger rätt för hundra år sedan. Även om avsnittet ligger längst bak i boken kan man mycket väl börja kursen med lite rättsfilosofi. Ett praktiskt tips kan vara att man låter eleverna läsa avsnittet som hemläxa och svarar på uppgifterna A-G. På lektionen kan man sedan tillsammans diskutera uppgifterna I-K som är mer analytiska.

Aktiv problemlösning Bakom dessa ämnesområden döljer sig ett flertal juridiska problemställningar som aktivt ska bearbetas i kurserna. Kurserna ska således vara mycket praktiskt inriktade. I Affärsjuridik ska problemen lösas med hjälp av faktatext, lagtext och avtalsdokument. I Privatjuridik däremot kan underlaget vara faktatext kombinerad med centrala lagparagrafer.

Kursplan i Affärsjuridik  .

Affärsjuridik, 100 poäng Kurskod: JURAFF0 SKOLFS 2010:90 beslutad 29 okt 2010. Kursen affärsjuridik omfattar punkterna 1–5 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.

Centralt innehåll • • • • • • • • • • •

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Associationsrätt: företagsformens betydelse för verksamheten och intressenterna. Avtalsrätt: företagsavtal och deras rättsverkan. Hyresrätt: företagens rättigheter och skyldigheter som hyresgäster. Arbetsrätt: arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter mot arbetstagaren. Marknadsrätt: marknadsrättsliga och konkurrensrättsliga regler som rör företagens verksamhet. Köprätt: regler som rör handel mellan näringsidkare. Immaterialrätt: skyddet för varumärken, patent och andra upphovsrätter. Kredit- och panträtt samt obeståndsrätt: regler som rör företagens finansiering samt skulder, utmätning och konkurs. Tvistlösning: olika sätt att lösa affärstvister. Juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang.

Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för begränsade delar av de juridiska områden som rör företag. Eleven redogör också översiktligt för innebörden av juridiska begrepp och använder dessa med viss säkerhet i relevanta sammanhang. Dessutom förklarar eleven översiktligt innebörden av vanligt förekommande affärsjuridiska dokument och upprättar i samråd med handledare och med tillfredsställande resultat något sådant dokument.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

Ämnet Rättskunskap

Utifrån enkla fallbeskrivningar löser eleven med tillfredsställande resultat givna problem inom olika affärsjuridiska områden med hjälp av given rättskälla. Dessutom för eleven enkla resonemang om lagstiftningens effekter och drar enkla slutsatser. Eleven beskriver översiktligt affärsjuridiska frågor i samhället och för enkla resonemang om dessa frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C Eleven redogör utförligt för delar av de juridiska områden som rör företag. Eleven redogör också utförligt för innebörden av juridiska begrepp och använder dessa med viss säkerhet i relevanta sammanhang. Dessutom förklarar eleven utförligt innebörden av vanligt förekommande affärsjuridiska dokument och upprättar efter samråd med handledare och med tillfredsställande resultat något sådant dokument. Utifrån fallbeskrivningar identifierar och beskriver eleven utförligt problem inom olika affärsjuridiska områden och löser dessa med tillfredsställande resultat genom att välja, tolka och tillämpa relevant rättskälla. Dessutom motiverar eleven sitt lösningsförslag med välgrundade argument, för välgrundade resonemang om lagstiftningens effekter och drar välgrundade slutsatser. Eleven beskriver utförligt affärsjuridiska frågor i samhället och för välgrundade resonemang om dessa frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för omfattande delar av de juridiska områden som rör företag. Eleven redogör också utförligt och nyanserat för innebörden av juridiska begrepp och använder dessa med säkerhet i relevanta sammanhang. Dessutom förklarar eleven utförligt och nyanserat innebörden av vanligt förekommande affärsjuridiska dokument och upprättar efter samråd med handledare och med gott resultat något sådant dokument. Utifrån komplexa fallbeskrivningar identifierar och beskriver eleven utförligt och nyanserat problem inom olika affärsjuridiska områden och löser dessa med gott resultat genom att välja, tolka och tillämpa relevant rättskälla. Dessutom motiverar eleven sitt lösningsförslag med välgrundade och nyanserade argument, för välgrundade och nyanserade resonemang om lagstiftningens effekter och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. Eleven beskriver utförligt och nyanserat affärsjuridiska frågor i samhället och för välgrundade och nyanserade resonemang om dessa frågor ur rättsfilosofisk och etisk synvinkel. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

J2000 Affärsjuridik – i korthet

J2000 Affärsjuridik – i korthet    Materialets ”grundbultar”  . Tankarna bakom och uppläggningen av läromedlet kan sammanfattas i bl a följande punkter: • • • • • • • • • • • • •

Indelningen i fyra block gör framställningen överskådlig Juridiken behandlas ur företagets synvinkel Verklighetsanknytning genomsyrar hela materialet Utdrag ur lagtext för att få ”juridisk känsla” Fylliga begreppsförklaringar i marginalen som stöd för inlärning och repetition Rikligt med verkliga rättsfall Vardagsnära juridiska problem istället för akademiska problem Genomarbetad och lättfattlig text Ökad förståelse genom många praktiska exempel och rättsfall Många exempel på juridiska dokument ”Tipsrutor” i vissa kapitel Överskådlig sammanfattning efter varje kapitel I kortare kurser än 100 p kan kap 5, 9 och 13 utgå eller ses som möjlig fördjupning.

Se också lärobokens förord.

Aktiv inlärning  . Eleverna arbetar aktivt med bl a följande: • Inledande berättelser med startfrågor på kapitlet • Rätt/fel-frågor som kontroll av inläsningen • Vad säger lagen? som anknyter till personerna i de inledande berättelserna och behandlar väsentliga delar av kapitlet • Utformning av viktiga dokument • Problem i Företaget med frågor från företagare • ”Hur skulle du döma?” Rättsfall i sammandrag • ”Sök svaret”, där lösningen på frågorna ska sökas i lagtext Rätt/fel-frågorna kan användas av eleverna som egen repetition. Det är då viktigt att de får tillgång till de rätta svaren. I annat fall kan en felaktig slutsats etsa sig fast i minnet. Det allra bästa är om läraren går igenom svaren med klassen och även ger en möjlighet till följdfrågor. På så sätt blir Rätt/fel-frågorna en aktiv instudering med möjligheter till klargöranden.

Lösningar till problemen  . Till uppgifterna finns kommentarer och lösningsförslag i en separat bok. I flertalet kommentarer finns textutdrag från den berörda lagen med tillämplig paragraf angiven. Lagarna kan också hämtas på www.riksdagen.se under Lagar. Lösningen är ibland beroende av hur man bedömer omständigheterna kring ett problem. I sådana fall anges bedömningsgrunderna – och andra förutsättningar som ligger till grund

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

J2000 Affärsjuridik – i korthet

för lösningsförslaget – i kommentaren. Detta innebär att du kan komma fram till en lösning som avviker från författarnas om du har gjort andra bedömningar. Det är i många fall först när en domstol i sista instansen har fällt ett avgörande som man kan säga vilken lösning som är den rätta.

Datoranvändning  . Dokument Total, från Norstedts Juridik, är ett datorprogram som är mycket lämpligt för i första hand kursen Affärsjuridik. Programmet består av ett stort antal mallar för avtal, allt ifrån enkla köp och skuldebrev till bolagsbildning. Genom att man besvarar ett antal frågor på skärmen utformas ett färdigt avtal som kan skrivas ut. Frågorna blir samtidigt en typ av checklista för vad man ska tänka på när man utformar respektive avtal. Arbetet med dessa dokument fyller väl den målsättning om aktivt arbete med avtalstolkning och utformning som anges i kursplanen för Affärsjuridik. Dokument Total kan naturligtvis också användas i kursen Privatjuridik, t ex för utformning av testamente och äktenskapsförord. Se vidare www.nj.se.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

Detta finns i lärarhandledningen

Detta finns i lärarhandledningen Under varje kapitel – Allmänna kommentarer till fakta och uppgifter – OH-underlag för genomgång av kapitlen – OH med begreppsförklaringar för genomgång och repetition – Instuderingsfrågor och lösningar till rättsfall

Efter kapitlen – Provuppgifter/Extrauppgifter med lösningsförslag – Blanketter

På bifogad CD – OH som pdf-dokument – OH som Power Point – Juridiska begrepp – frågeblanketter (pdf) – Rättsfall med uppgifter och svar (pdf) – Blanketter (pdf/Word) – Provuppgifter/Extrauppgifter med lösningsförslag (pdf/Word)

Ytterligare juridisk information . – Lagtext: www.riksdagen.se, klicka på Lagar – Rättsfall: www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/index.jsp – Förarbeten till lagar: www.lagrummet.se – Propositioner: www.regeringen.se, sök under Publikationer och informationsmaterial

J2000 Kommentarer och lösningar . Utförliga lösningar (inklusive lagtext) till uppgifterna i fakta- & övningsboken finns i en separat bok: J2000 Kommentarer och lösningar.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

Block 1. Verksamhetens juridiska grunder

Avtalsrätt

1 Avtalsrätt I kapitlet behandlas • avtalslagen Avtalsrätten kan ses som den mest grundläggande lagstiftningen inom affärsjuridikens område. I stort sett alla affärer som görs mellan olika parter bygger i grunden på att ett avtal ingås. Principerna för hur och när avtalet träffas regleras sedan 1915 av avtalslagen (lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område). Avtalslagen behandlar också fullmakters giltighet och huruvida ett avtal kan anses vara ogiltigt. För en del elever kan kapitlet vara en repetition, eftersom avtalslagen även tas upp i kursen Rättskunskap, som vanligen föregår Affärsjuridik. Understryk att avtalslagen är dispositiv och kan ersättas av avtalsvillkor, handelsbruk eller sedvänja. Detta behandlas närmare i kapitel 2 Affärsavtal och hyresavtal. Var noga med att hänvisa till lagrum i samband med genomgången så att eleverna kan följa med i lagtexten, i detta fall avtalslagen. Låt eleverna vänja sig vid att hänvisa till paragrafer. Påpeka att de får använda lagtext, t ex Libers lagsamling, lagboken eller utdrag från Internet, som hjälpmedel på skrivning. Då är det en fördel om de har tränat på att hitta i lagtexter. Kapitlet börjar med att klargöra vilka som kan vara avtalsparter. Här är begrepp som rättssubjekt, rättslig handlingsförmåga och företrädare centrala (OH 1:1). Därefter följer en genomgång av hur avtal kommer till stånd genom anbud och accept enligt avtalslagen. Centrala begrepp är anbud, accept, betänketid (acceptfrist), ren accept, oren accept, sen accept och motanbud. Gå igenom detta med hjälp av OH 1:2. Använd exempel 1 (OH 1:2) för att åskådliggöra acceptfristen. Låt gärna eleverna komma med egna exempel på avtalssituationer de känner till eller varit med om. Nämn att offert är en vanlig synonym till anbud i affärslivet. Även uttrycket ”erbjudande” innebär vanligen ett anbud om det riktas till en eller flera bestämda personer. Exempel 2 visar hur ett fel i anbud kan rättas (OH 1:2). Poängtera att mindre fel kan bli bindande för anbudsgivaren om mottagaren är i god tro, dvs om mottagaren inte insåg eller borde ha insett felet. Dessutom kan anbudsgivaren bli bunden även vid oren eller sen accept om anbudsmottagaren var i god tro och anbudsgivaren måste ha insett detta. Ibland kan det vara oklart om ett avtal har kommit till stånd eller inte. Det kan bl a inträffa när det är osäkert om ett s k avtalsförslag ska anses vara ett anbud eller inte. Genom en skrivning kan man gardera sig mot detta. Ett ”letter of intent” innebär en avsikt att i framtiden träffa ett avtal, men det betyder inte i sig att ett avtal har träffats. Passivitet kan i vissa situationer innebära att avtal uppkommer. Visa dessa gränsdragningar mellan förslag och bindande anbud eller accept med OH 1:3. Kapitlet innehåller också en lista med tips om vad man ska tänka på vid anbudsgivning. Gå igenom dessa punkter med hjälp av OH 1:4. Avsnittet om fullmakter innehåller centrala begrepp, som fullmaktsgivare (huvudman), fullmäktige (mellanman, ombud), behörighet och befogenhet. Förklara dessa begrepp och gå igenom hur fullmakt används med hjälp av OH 1:5. Klargör med exempel 3 som finns på OH 1:5. Poängtera att man inte kan skilja mellan befogenhet och behörighet vid muntlig fullmakt. Fullmaktsgivaren kan i sådana fall aldrig bli bunden vid överskriden befogenhet även om tredje man är i god tro. Nämn också att en fullmakt kan återkallas och att detta vanligen ska ske på samma sätt som fullmakten uppstod. Beskriv ställningsfullmakt med hjälp av punkterna på OH 1:5. På samma OH finns också exempel 4 som handlar om en situation med ställningsfullmakt. Påpeka att frågan om ställningsfullmakts giltighet måste bedömas med hänsyn till situationen och om motparten är i god tro. Låt eleverna ge exempel på situationer där man möjligen skulle kunna tveka vad gäller ställningsfullmakts giltighet, t ex vid köp av bil och erbjudande om medverkan i TVprogram.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

Block 1. Verksamhetens juridiska grunder Avtalsrätt KAPITEL 1

Nästa avsnitt behandlar omförhandling av avtal. Ingångna avtal ska ju hållas, men om en part har hamnat i sådana omständigheter att han inte kan fullfölja avtalet, kan det vara bättre för den andra parten att omförhandla villkoren. Alternativet kan ju vara att motparten går i konkurs. I vissa unika situationer kan alltså ett gällande avtal bli föremål för omförhandling om båda parter är överens om detta. Gå igenom detta med OH 1:6 och understryk att båda parters medverkan krävs. På samma OH finns också exempel 5 som visar en sådan situation. Kapitlet fortsätter med ett avsnitt om ogiltiga avtal. Frågan om parts rättsliga handlingsförmåga har viss betydelse för avtalets giltighet, men situationen vid avtalets tillkomst kan också vara avgörande enligt avtalslagen 28–36 §. Om ett avtal har tillkommit i samband med tvång, svek eller ocker, kan det enligt avtalslagen bli ogiltigt. Detsamma gäller om omständigheterna är sådana att det skulle strida mot tro och heder att åberopa avtalet. Villkor i ett avtal kan också anses vara oskäliga mot någon part, t ex om den ena parten kan anses vara underlägsen den andre i avtalsförhållandet. Gå igenom ovanstående paragrafer med hjälp av OH 1:7 och belys med exempel 6 om svek på samma OH. Avsluta genomgången med OH 1:8 som ger en översikt över lagar som kompletterar avtalslagen. Där anges också i vilka kapitel i boken de behandlas. På OH 1:9 finns lösning till uppgiften Skriv en fullmakt. Som sista OH finns en ordlista med viktiga begrepp i kapitlet – Kan du detta? Denna kan användas som en repetitionsuppgift. På CD:n finner du en frågeblankett med plats att fylla i rätt begrepp – för kopiering och utdelning till eleverna.

Uppgifter . Ingressuppgift Kapitlet startar med ett litet praktikfall, som introducerar temat i kapitlet. Vi får följa systrarna Felicia och Tilda, vilka i kap 1 tar över ett möbelsnickeri, och ta del av de problem som de stöter på i sitt företagande. Senare möter vi även Felicias man Olle i hans klädföretag samt andra släktingar och vänner. Avsikten med praktikfallen är att ge en verklighetsförankring för att väcka intresse och motivera till fortsatt läsning. I uppgiften ges först en kort bakgrundsbeskrivning. Därefter följer några frågeställningar under rubriken Fundera på. Man kan välja att gå igenom dessa frågor och svar före genomgången av kapitlet eller att göra det efter, t ex som en början på uppgiftsdelen. Praktikfallet följs även upp i uppgiftsdelen i övningarna under rubriken Vad säger lagen?.

Rätt eller fel? Uppgiften finns som en sorts repetition av faktatexten. Glöm inte att gå igenom svaren med eleverna. Det händer ibland att eleverna tänker längre än påståendet gäller, och de upplever då svaret som oklart. Diskutera gärna runt frågeställningarna, men ge först eleverna de korrekta svaren. I annat fall kan genomgången uppfattas som ”rörig”.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

Avtalsrätt

5. Giltig fullmakt? – Fullmakts utformning och giltighet samt företrädare för aktiebolag 6. Lång uppsägningstid – Giltigheten i ett avtalsvillkor 7. Gäller bifogade villkor? – Giltigheten i avtalsvillkor som bifogas ett avtal 8. Vem kan lämna anbud? – Anbud och accept 9. Otrevligt samtal – Ogiltigt avtal

Hur skulle du döma? Uppgiften går ut på att eleverna ska tränga in i ett verkligt rättsfall (referat) och som test besvara några frågor som lyfter fram innebörden i rättsfallet. I det här fallet handlar det om ett avtals giltighet med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst.

Problem i företaget Blandade uppgifter på kapitlets innehåll. Även här är det viktigt att eleverna motiverar svaret med argument för och emot. Deluppgifterna behandlar följande moment: 1. Oklart avtal – Oren accept 2. Utbytt vakthund – Föreligger avtal? 3. Ångrat avtal – Ställningsfullmakt och behörighet 4. Obehörig säljare? – Ställningsfullmakt och behörighet 5. Unga programmerare – Underårigs rätt att träffa avtal 6. Opålitligt ombud – Fullmäktigs befogenhet 7. Anbud till fel adress – Bunden av anbud?

Skriv en fullmakt Uppgiften går ut på att eleverna själva ska utforma ett dokument, i detta fall en fullmakt. Det är ganska okomplicerat om de följer exemplen i boken.

Sök svaret Uppgiften fokuserar på att bedöma en situation och hitta rätt information. Frågan gäller ett eventuellt svek i samband med ett företagsköp. Informationen är i detta fall begränsad till avtalslagen.

OH-underlag . 1:1 Avtalsparter 1:2 Avtalslagen 1:3 Avtal eller inte? 1:4 Att tänka på vid anbudsgivning 1:5 Fullmakt 1:6 Omförhandling av avtal 1:7 Ogiltiga avtal 1:8 Kompletterande lagstiftning 1:9 Lösning: Skriv en fullmakt 1:10 Kan du detta? – juridiska begrepp

Rättsfall . Sist tas ett rättsfall från Marknadsdomstolen upp som anknyter till kapitlet. Fallet behandlar frågan om vad som kan anses vara oskäliga avtalsvillkor. Till fallet hör några instuderingsfrågor som kan användas för genomgång och diskussion. Lösningar till frågorna finns också. Obs! Själva rättsfallet finner du på CD:n.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

OH 1:1

avtalsparter • Är rättssubjekt och kan vara fysiska personer eller juridiska personer. • Har rättslig handlingsförmåga och kan företa rättshandlingar med bindande verkan om de inte är underåriga eller satta under förvaltare. • Underåriga mellan 16 och 18 år har dock begränsad rättslig handlingsförmåga avseende egna intjänade pengar. • Juridiska personer företräds alltid av en eller flera fysiska personer som har behörighet att som firmatecknare ingå rättshandlingar i en juridisk persons namn.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

OH 1:2

Avtalslagen • Lagen är dispositiv och kan därför avtalas bort eller sättas ur spel av handelsbruk eller sedvänja. • Hur ett avtal kommer till Anbud + Ren accept = Avtal (1 §) Anbud + Avslag/ej svar = Inget avtal Anbud + Sen/oren accept = Nytt anbud (motanbud) (4 och 6 §) • OBS! Anbud ska riktas till en eller flera bestämda personer. • Betänketid (acceptfrist) muntligt anbud = ingen betänketid (3 § 2 st) skriftligt anbud = skälig betänketid (2–3 §) (om tid inte anges) Exempel 1: Auto-Lund AB erbjuder butiken Bilhuset AB att få köpa förra årets bilmodeller av ett visst märke med en rabatt på 20 000 kr per bil. Bilhusets ägare får tänka över erbjudandet till nästa dag. I det här fallet är Auto-Lund bundna av anbudet till dagen efter. Om Bilhuset efter två dagar skulle acceptera anbudet har förutsättningarna dock förändrats. Auto-Lund är inte längre bundna av sitt anbud eftersom accepten har kommit för sent, s k sen accept. Svaret gäller däremot som ett motanbud. Det är nu Auto-Lund som avgör om man ska acceptera Bilhusets anbud och därmed träffa ett avtal.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

OH 1:2 forts

• Rättelse av anbud ska nå mottagaren innan eller samtidigt som anbudet (7 §). Exempel 2 Hällinge Säteri sänder den 25 maj med post ett anbud där Grönsakskungen erbjuds att köpa 10 ton potatis för 1,50 kr per kilo. På kvällen samma dag upptäcks att priset i stället ska vara 2,50 kr per kilo. Om företaget sänder en rättelse via e-post kommer den till mottagaren före anbudet den 26 maj, och det riktiga priset blir då gällande.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

OH 1:3

AVTAL ELLER INTE? • Ett avtalsförslag ska innehålla texten ”utan förbindelse”, ”utan obligo” eller liknande för att inte framstå som ett anbud. • Ett letter of intent är en s k avsiktsförklaring och inte ett avtal. • En anbudsförfrågan, begäran om anbud, är inte att anse som ett anbud. • Passivitet kan normalt inte ge upphov till ett avtal, såvida man inte borde ha insett att motparten uppfattade sitt svar som en ren accept. Anbudsgivaren bör därför omgående tala om för den som svarat om accepten kommit för sent eller har annat innehåll än anbudet, dvs oren accept. • Om man uppträder på ett visst sätt så att motparten har befogad anledning att tro att ett avtal har ingåtts, kan detta innebära att avtal har träffats genom s k konkludent handlande. • Ett avtal kan uppstå genom elektronisk kommunikation, t ex genom fax eller e-post om avsändaren klart går att identifiera.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

OH 1:4

Att tänka på vid anbudsgivning • Kontrollera noggrant att anbudet har det innehåll som du har tänkt. Detta kan bl a göras genom att redan i anbudet bifoga de standardvillkor (se kap 2) som brukar användas. De kommer då juridiskt att ingå i avtalet. Det räcker således inte att skicka dem senare, t ex i samband med fakturan. • Ange acceptfristen så klart och entydigt som möjligt för att undvika missförstånd. • Tala omgående om för den som svarat om accepten kommit för sent eller har annat innehåll än anbudet, dvs att det är en sen eller oren accept. Detta är emellertid inget krav, men i annat fall kan den som svarat tro att ett avtal har kommit till stånd. • Ange tydligt om ett avtalsförslag är ett anbud eller enbart ett utkast som du vill ha synpunkter på. I annat fall kan du bli bunden av förslaget om mottagaren accepterar.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

OH 1:5

fullmakt • Fullmaktsgivaren (huvudmannen) utfärdar fullmakt för fullmäktigen (mellanmannen, ombudet) att träffa avtal för huvudmannens räkning (10 §). • Behörighet = gränser inom vilka fullmäktigen har rätt att handla; bör anges i skriftlig fullmakt. • Befogenhet = begränsningar utöver vad fullmakten anger, t ex muntliga instruktioner om lägsta/högsta pris. Exempel 3 Berga Ridskola ska sälja en av sina hästar genom en hästhandlare, som får en skriftlig fullmakt. Det kan, av förhandlingsskäl, vara olämpligt att ange ett lägsta pris i fullmakten. Hästhandlaren har behörighet att sälja just denna häst, men han har befogenhet att sälja den för lägst 60 000 kr. Om han skulle överskrida sin befogenhet och sälja hästen för 50 000 kr är avtalet ändå giltigt. En förutsättning är att köparen inte kände till hästhandlarens befogenhet utan handlade i god tro. Hästhandlaren kan dock bli skyldig att ersätta Berga Ridskola för förlusten på 10 000 kr, t ex genom att ta ut en lägre provision.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

OH 1:5 forts

Ställningsfullmakt – uppkommer genom typen av arbetsuppgifter – kan vanligen accepteras av tredje man utan skriftlig fullmakt – omfattar både behörighet och befogenhet – avtal genom ställningsfullmakt gäller endast vid god tro Exempel 4 Ellinor har efter mycket letande funnit en cykel som hon är intresserad av att köpa, men den är av förra årets modell. Hon diskuterar då en nedsättning av priset med en i butiken anställd säljare och man når en överenskommelse. Denna är bindande för cykelföretaget, eftersom säljaren har en s k ställningsfullmakt. Ellinor är i god tro när hon utgår från att säljaren har befogenhet att sänka priset.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

OH 1:6

Omförhandling av avtal • Enligt avtalslagen (1 §) är ett avtal bindande för båda parter. Detta uttrycks på latin pacta sunt servanda, dvs ”avtal ska hållas”. • Det kan finnas situationer där båda parter är överens om att bryta avtalet för att skriva ett nytt. • Omförhandling av avtal har ofta sin grund i förändrade förutsättningar för någon part, vilket påverkar båda parter. Exempel 5 Lillans Leksaker AB har fått ekonomiska problem efter att ha etablerat sig i ett nytt köpcentrum. Tillströmningen av kunder har inte alls varit så stor som man planerat. Tyvärr skrev man ett hyresavtal på tio år och hyran hamnade på en för hög nivå. Detsamma gäller räntan för det bundna lån man tog när man startade butiken. Ägarna förstår nu att det inte går att fortsätta med verksamheten med så höga kostnader. Alternativet är att låta företaget gå i konkurs. Man tar därför kontakt med såväl hyresvärden som banken för att försöka omförhandla de gällande avtalen. Både hyresvärden och banken ställer sig positiva till en omförhandling och efter vissa justeringar går man med på ägarnas förslag. Hyresvärden har intresse av att butiken blir kvar och att man ska få in hyra, medan banken riskerar en kreditförlust om företaget går i konkurs.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

OH 1:7

Ogiltiga avtal • Ett avtal kan enligt avtalslagen bli ogiltigt om – det har tillkommit under tvång (28–29 §) – det har tillkommit genom svek (30 §) – det har tillkommit genom ocker (31 §) – det strider mot ”tro och heder” (33 §) • Ett avtal kan också bli ogiltigt om det har träffats med en underårig person (föräldrabalken 9 kap 1 §). Fr o m 16 års ålder har man dock rätt att träffa avtal om egna intjänade pengar. • Ett villkor i ett avtal kan dessutom förklaras ogiltigt eller jämkas om det anses oskäligt mot en part (36 §). Exempel 6 Örjan har sålt sin fiskbil till Carmen för 400 000 kr. Örjan uppgav för Carmen att han hade tillstånd från kommunens miljöinspektör att driva fiskbilen. Senare visar det sig att han fått flera anmärkningar för bristande hygien och att hans tillstånd därför har dragits in. Carmen är missnöjd med avtalet och menar att det är ogiltigt för att hon har blivit lurad (svek). Hon kräver därför 400 000 kr tillbaka av Örjan samt skadestånd för utebliven inkomst.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

OH 1:8

KOMPLETTERANDE LAGSTIFTNING LAGAR FÖR OLIKA AVTALSOMRÅDEN Kapitel i denna bok Aktiebolagslagen

Lag om handelsbolag och enkla bolag

Lag om ekonomisk förening

Lös egendom

Köplagen och konsumentköplagen

Tjänster

Konsumenttjänstlagen

Fast egendom

Jordabalken kap 4

Bolagsbildning

Köp

Immaterialrätt

Upphovsrättslagen

Varumärkeslagen

Patentlagen

Kreditköp och lån

Lag om skuldebrev samt konsumentkreditlagen

Skadestånd

Skadeståndslagen

Hyra

Jordabalken kap 12 – ”hyreslagen”

Försäkring

Försäkringsavtalslagen

Anställning

Lag om anställningsskydd (LAS) m fl

* Behandlas i boken J2000 Privatjuridik & rättskunskap.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

OH 1:9

LÖSNING: SKRIV EN FULLMAKT Fullmakt Härmed befullmäktigar jag Gustav Ljungkvist, 861027-5278, Hamngatan 4, 211 26 Malmö att sälja min dammsugare av märket Bosch, BSG71826/Silence. Malmö xxxx-xx-xx

Lizette Martin Lizette Martin Hamngatan 6 211 26 Malmö

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

OH 1:10

KAN DU DETTA? – JURIDISKA BEGREPP rättskapacitet

förmåga att ha rättigheter och skyldigheter, t ex att ha egendom och skulder.

rättssubjekt

den som kan ha rättskapacitet och därför kan ha rättigheter och skyldigheter.

rättslig handlings- persons förmåga att med rättsligt bindande verkan själv träffa avtal, förmåga sätta sig i skuld osv. avtal

muntlig eller skriftlig rättshandling som reglerar rättigheter och skyldigheter mellan parter.

anbud

erbjudande om avtal som är bindande för anbudsgivaren.

godtagande av anbud och dess villkor som medför att avtal kommer till stånd.

acceptfrist

den tid inom vilken accept ska lämnas för att anbudet ska gälla.

fullmakt

handling eller meddelande som ger en person, fullmäktigen, rätt (behörighet) att träffa avtal med bindande verkan för fullmakts givaren.

ställningsfullmakt fullmakt att sluta avtal för annans räkning som en person anses ha p g a sin ställning, t ex butiksbiträde eller försäljningschef.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

RÄTTSFALL kapitel 1 MD 2006:32 . Behandlar frågan om vad som kan anses vara oskäliga avtalsvillkor.

Uppgifter Läs igenom rättsfallet från Marknadsdomstolen och besvara följande frågor: A. Vilka är parter i målet? B. Vad handlar tvisten om? C. Vad menas med oskäliga avtalsvillkor? D. Vilka är parternas uppfattningar? E. Hur blev domen i MD?

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

MD 2006:32 . Lösningar A. Egnahemsägarnas Riksförbund å ena sidan (sökande) och ÄHU AB (Älvsbyhus) å den andra (motpart). B. Egnahemsägarna har ifrågasatt skäligheten i två av de avtalsvillkor som ingår i en bilaga ”Allmänna bestämmelser” till köpevatalet vid köp av byggnad från ÄHU AB. De ifrågasatta villkoren har att göra med hur besiktningen ska gå till efter slutförd leverans och vilken besiktningsman som ska användas. C. Ett oskäligt avtalsvillkor är utformat så att balansen mellan konsumenten och näringsidkaren rubbas, enligt lag om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. D. Egnahemsägarna menar att köparen genom ifrågavarande villkor kommer i underläge gentemot säljaren och att besiktningen inte blir opartisk. ÄHU AB menar att villkoren följer branschens standard, är ändamålsenliga och innebär ett förfarande som är till förmån för köparen och inte alls är oskäliga. E. Marknadsdomstolen biföll Egnahemsägarnas yrkanden och ansåg alltså att avtalsvillkoren var oskäliga. De får därmed fortsättningsvis inte användas. Skulle detta ske kan domstolen utdöma vite

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

Block 1. Verksamhetens juridiska grunder Affärsavtal och hyresavtal KAPITEL 2

2 Affärsavtal och hyresavtal I kapitlet behandlas följande lagar: • avtalslagen • jordabalken • lag om handelsagentur • lag om kommission • lag om franchisegivares informationsskyldighet • fastighetsmäklarlagen Detta kapitel behandlar olika typer av vanligt förekommande affärsavtal samt avtalsvillkor. Kapitlet kan ses som en fortsättning på avtalsrätten i kapitel 1, eftersom alla avtal i grunden bygger på avtalslagens regler. Det i särklass vanligaste avtalet, köpeavtalet, tas dock upp i kapitel 3 Köprätt med utgångspunkt i köplagen. I kapitlet finns en checklista med olika punkter man ska tänka på när man utformar ett skriftligt avtal. Listan är lång, visa punkterna med OH 2:1. Att upprätta ett avtal är alltså inte helt lätt. Därför använder många företag färdigtryckta s k standardvillkor som underlag för sina avtal. Detta återkommer vi till senare i kapitlet. För många företag, inte minst inom detaljhandeln, har lokalen stor betydelse och följaktligen också hyresavtalet. Det handlar om hyra, hyrestid, uppsägning, besittningsskydd och möjlighet till överlåtelse av lokalen. Gå igenom dessa regler i ”hyreslagen” (jordabalkens 12:e kapitel) med OH 2:2–4. Olika former av affärsavtal tas upp i punkterna på OH 2:5. Klargör några av avtalen med hjälp av exemplen på OH 2:6. Fråga eleverna om de känner till ytterligare några avtalstyper. Det händer att avtal, såväl skriftliga som muntliga, inte täcker alla förhållanden. Avtalet måste då tolkas med hänsyn till omständigheterna när det tillkom. Visa detta med exempel 9 och 10 på OH 2:7. I de fall parterna inte kan komma överens om tolkningen av ett avtal kan tvisten hänskjutas till en domstol, tingsrätten i första instans. Detta behandlas närmare i kapitel 5 Rättsordning och tvister. Påpeka att det är väldigt komplicerat att utforma heltäckande avtal. Därför har många branschorganisationer sammanställt standardavtal med färdiga avtalsvillkor. Gå igenom detta med OH 2:8. Exempel på standardavtal inom olika branscher finns på OH 2:9. Komplettera gärna med egna exempel. På OH 2:10 finns lösning till uppgiften Upprätta hyresavtal. Som sista OH finns en ordlista med viktiga begrepp i kapitlet – Kan du detta? Denna kan användas som en repetitionsuppgift. På CD:n finner du en frågeblankett med plats att fylla i rätt begrepp – för kopiering och utdelning till eleverna.

Uppgifter . Ingressuppgift Kapitlet startar med ett litet praktikfall, som introducerar temat i kapitlet. I detta kapitel gäller det Felicias och Tildas förhållande till hyresvärden efter det att de tagit över snickeriet från Sture. Avsikten med praktikfallet är att ge en verklighetsförankring för att väcka intresse och motivera till fortsatt läsning. I uppgiften ges först en kort bakgrundsbeskrivning. Därefter följer några frågeställningar under rubriken Fundera på. Man kan välja att gå igenom dessa frågor och svar före genom-

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

Affärsavtal och hyresavtal

gången av kapitlet eller att göra det efter, t ex som en början på uppgiftsdelen. Praktikfallet följs även upp i uppgiftsdelen i övningarna under rubriken Vad säger lagen?.

Vad säger lagen? Dessa uppgifter anknyter till situationen och frågeställningarna i kapitlets ingress. Innan eleverna påbörjar dem bör en återkoppling göras till ingressen. OBS! Påpeka för eleverna att sättet att svara med argument för och emot är minst lika viktigt som svaret i sig. Deluppgifterna behandlar följande moment: 1. Vilken hyra ska gälla? – Övertagande av hyresrätt och rättigheter kopplade till detta 2. Snygg lokal – Överlåtelse av hyresrätt 3. Erbjudande om sidoverksamhet – Ansvar vid agentavtal 4. Samarbete eller konkurrens? – Samarbetsavtal och affärsmässig bedömning 5. Betala med tillväxt – Optionsavtal och affärsmässig bedömning 6. Vad innebär avtalet? – Lämpliga villkor i ett sponsoravtal 7. Personal att hyra – Bemanningsavtal och när ett sådant kan förekomma 8. Okänd klausul – Kopplingen mellan ett avtal och bifogade standardvillkor

Vilket avtal gäller? Uppgifter för träning i att urskilja olika typer av affärsavtal. Innebär en repetition av avsnittet Olika former av affärsavtal.

Upprätta hyresavtal Uppgiften går ut på att eleverna själva ska utforma ett dokument, i detta fall ett hyresavtal. Avtalssituationen är ganska komplex, men arbetet underlättas om man använder exempel 1 i boken som mall.

Problem i företaget Blandade uppgifter på kapitlets innehåll. Även här är det viktigt att eleverna motiverar svaret med argument för och emot. Deluppgifterna behandlar följande moment: 1. Osäkert hyresavtal – Besittningsskydd för lokal 2. Nekad överlåtelse – Rätt att överlåta en lokal 3. Kompletterande varor – Franchiseavtal 4. Vem är köpare? – Agentavtal 5. Skillnad på kunder – Tolkning av avtalsvillkor 6. Vad ingår i avtalet? – Konsultavtal 7. Tvist om bemanning – Bemanningsavtal 8. Städa eller sanera? – Tolkning av avtal 9. Ökänd kändis – Uppsägning av samarbetsavtal

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

Block 1. Verksamhetens juridiska grunder Affärsavtal och hyresavtal KAPITEL 2

Sök svaret Uppgiften fokuserar på att bedöma en situation och hitta rätt information. Frågan gäller eventuell bristande form för ett köpeavtal avseende fastighet.

OH-underlag . 2:1 2:2 2:3 2:4 2:5 2:6 2:7 2:8 2:9 2:10 2:11

Att tänka på när man upprättar avtal Hyresavtal Uppsägning av lokal Överlåtelse av lokal Olika former av affärsavtal Affärsavtal – exempel Tolkning av avtal Standardavtal Exempel på standardavtal Lösning: Upprätta hyresavtal Kan du detta? – juridiska begrepp

Rättsfall . Sist tas ett rättsfall från Högsta domstolen upp som anknyter till kapitlet. Fallet behandlar frågan om vad som är överordnat, samarbetsavtal eller hyresavtal. Till fallet hör några instuderingsfrågor som kan användas för genomgång och diskussion. Lösningar till frågorna finns också. Obs! Själva rättsfallet finner du på CD:n.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

OH 2:1

ATT TÄNKA PÅ NÄR MAN UPPRÄTTAR AVTAL • Skriv avtalet i punktform (”paragrafer) och inte i löpande text. • Ange tydligt i inledningen av avtalet vilka parterna är och deras ställning i avtalet, t ex köpare – säljare, hyrestagare – hyresupplåtare etc. • Specificera noggrant vad som ska presteras av respektive part i separata punkter. • Ange var för sig under separata punkter hur man ska behandla vissa specificerade tänkbara problem, t ex dröjsmål, reklamation och skadestånd. • Ange vid komplicerade avtalsförhållanden som första punkt något om bakgrund till och syftet med avtalet. • Om en part kan anses vara underlägsen, undvik åtaganden som är oskäligt betungande för denna part. I annat fall kan denna del av avtalet anses som oskälig och därmed vid en tvist ogiltig enligt avtalslagen 36 §. • Ange avtalsdatum, dvs när avtalet skrivs under av parterna. • Upprätta lika många original av avtalet som det finns parter. Alla parter ska skriva under samtliga avtalsdokument. • Om det finns bilagor till kontraktet, ge tydliga hänvisningar till dem inne i avtalet. Detsamma gäller hänvisningar till offentliga dokument eller uppgifter.

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

OH 2:1 forts

• Säkerställ att parterna är medvetna om innebörden i de villkor som det hänvisas till i avtalet. I annat fall kan dessa komma att bli ogiltiga vid en eventuell tvist. Samtliga villkor bör därför finnas som bilaga. De bör också ha diskuterats i sambandet med avtalet. Det gäller särskilt om en av parterna anses vara underlägsen. • Den sista punkten i avtalet bör ha följande formulering: ”Båda parter är eniga om avtalstexten och är klara över dess innebörd.”

J2000

Lärarhandledning / Liber AB

J2000 A F F Ä R S JURIDIK LÄRARHANDLEDNING MED CD Affärsjuridikens grunder presenteras i form av faktatext och uppgifter fördelat på fyra block. Faktatexten är klar, koncis och välstrukturerad – med inslag av belysande exempel, dokument, rättsfall, fördjupande faktarutor, checklistor, begreppsförklaringar, figurer och tablåer, informationstips m m samt sammanfattningar. Uppgiftsdelarna innehåller gott om tillämpningar under rubriker som Rätt eller fel?, Vad säger lagen?, Hur skulle du döma?, Problem i företaget, Sök svaret, Tolka och upprätta dokument etc. Blocken 1 Verksamhetens juridiska grunder – 2 Lån och betalningsansvar – 3 Skydd för marknad och miljö – 4 Arbetsrätt gör boken lättöverskådlig och funktionell. Totalt fjorton kapitel fördelas på de fyra blocken. J2000 Affärsjuridik är främst avsedd för kursen Affärsjuridik på gymnasiet och i vuxenutbildningen, inklusive kurser inom bl a kvalificerad yrkesutbildning (Yh). Den passar också bra för andra grundläggande kurser i civilrätt, affärsjuridik och företagsjuridik. J2000 Affärsjuridik lämpar sig även för självstudier och att använda som handbok. För juridikens grunder finns J2000 Privatjuridik & rättskunskap. J2000 Affärsjuridik Lärarhandledning med CD innehåller pedagogiska och metodiska undervisningstips, OH-bilder, rättsfall, extra-/provuppgifter med lösningar m m.

Författare: Jan-Olof Andersson (sittande) och Cege Ekström (t v) är civilekonomer, samhällsvetare och lärare. De har skrivit ett flertal läromedel i ekonomi och juridik. Dan Ogvall (i mitten) är chefsrådman. Claes Pettersson (t h) är advokat och affärsjurist.

Best.nr 47-11625-6 Tryck.nr 47-11625-6