9789144084596 by Smakprov Media AB

Makroekonomi i ett nötskal Syftet med denna bok är att presentera makroekonomins grunder i kortfattad form, med en tydlig och transparent struktur – dessutom med en förankring i svenska förhållanden. Målet är ändå att boken ska vara uttömmande – läsaren ska inte lämnas med beskedet att ”det bara är så”. Användningen av formler och matematik är begränsad – framställningen har koncentrerats till några få, centrala modeller med stort förklaringsvärde. Hur dessa fungerar beskrivs i gengäld desto mer ingående.

Hans Svanberg | Makroekonomi i ett nötskal

Hans Svanberg är universitetsadjunkt vid Karlstads universitet. Han har mångårig erfarenhet av undervisning på grundläggande kurser i såväl mikro- som makroekonomi.

MAkroekonomi i ett nötskal

Som en länk till andra samhällsvetenskaper och för att tydliggöra makroekonomins betydelse för den allmänpolitiska idéutvecklingen har den ekonomiska idéhistorien fått en framskjuten plats. Den som vill kan läsa boken utan att ta del av denna fördjupning, eftersom den placerats i två avsnitt vid sidan om den övriga kapitelföljden. Boken vänder sig i första hand till dem som läser kurser där nationalekonomi ingår som en mindre del: journalister, lärare, fastighetsekonomer med flera. Även studenter som läser en vanlig A-kurs bör ha nytta av en bok som sammanfattar och systematiserar grundbokens rikhaltiga stoff. Förhoppningsvis ska också den som av rent intresse vill vidga sina vyer och förstå de makroekonomiska sammanhangen kunna ha hjälp av denna bok.

Art.nr 37162

Hans Svanberg

ISBN 978-91-44-08459-6

www.studentlitteratur.se

978-919-44-08459-6_01_cover.indd 1

9 789144 084596

2013-06-20 13.43

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37162 ISBN 978-91-44-08459-6 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: shutterstock.com/Jacek Fulawka/picturepartners Printed by Holmbergs i Malmö AB, Sweden 2013

978-91-44-08459-6_book.indd 2

2013-06-26 06.36

Innehåll

Förord 7 Inledning 9 K apitel 1

Nationalräkenskaper 11

Nationalprodukt och nationalinkomst 11 Olika nationalproduktsbegrepp 13 Nationalprodukten som välfärdsmått 14 Ekonomisk tillväxt 16 Konsumtion, sparande och investering 20 Skatter och offentliga utgifter 22 Import och export 26 Den grundläggande identiteten 29 Försörjningsbalans 30 BNP uppdelad på sektorer 30 Inkomstfördelning 31 Betalningsbalans 33 Till sist 35 K apitel 2

Pengar 37

Ränta 39

978-91-44-08459-6_book.indd 3

2013-06-26 06.36

Innehåll K apitel 3

Extern balans och växelkurs 43

Växelkurs 44 Växelkursregimer 47 Rörlig 47 Fast 47 Kontrollerat rörlig 50 Historik 50 K apitel 4

Konjunkturväxlingar 53

Multiplikatoreffekten 60 Acceleratorn 62 Förväntningar 63 K apitel 5

Arbetslöshet och inflation 65

Arbetslöshet 65 Måttet 65 Kostnader 66 Förklaringsmodeller 66 Typer 68 Arbetslöshet och sysselsättning i Sverige 68 Inflation 70 Måttet 70 Kostnader 71 Kvantitetsteorin 72 Typer 73 Varför växer penningmängden? 74 Deflation 74 Inflation i Sverige 75 Arbetslöshet – inflation 76

978-91-44-08459-6_book.indd 4

2013-06-26 06.36

Innehåll

MAKROEKONOMISK IDÉUTVECKLING I 79 … före Keynes 79 Den keynesianska revolutionen 81 Kritik och alternativa förklaringar 85 K apitel 6

Stabiliseringspolitik 87

Penningpolitik 87 Riksbankens roll 89 Finanspolitik 90 Det budgetpolitiska ramverket i Sverige 94 Penningpolitik – finanspolitik 95 Selektiva åtgärder 95 K apitel 7

Stagflation och nya verktyg 97

Hysteresis 102 En dynamisk modell 103 MAKROEKONOMISK IDÉUTVECKLING II 107 Den monetaristiska kontrarevolutionen 107 K apitel 8

Makroekonomisk debatt 111

Keynesiansk expansion 111 Monetaristisk åtstramning 112 Utbudsekonomi 113 Normpolitik 115 Debattläget i dag 115

978-91-44-08459-6_book.indd 5

2013-06-26 06.36

Innehåll K apitel 9

Svensk ekonomi under 50 år 117

1950- och 1960-talen – de goda åren 117 1970-talets kris 117 1980-talet: återhämtning 118 … och överhettning 119 Scenförändring 1990–1991 120 Depression 1991–1993 121 Återhämtning 1994–2000 122 2000-talet 122 K apitel 10

Slutord 125

Instuderingsfrågor 127 1 Nationalräkenskaper 127 2 Pengar 128 3 Extern balans och växelkurs 129 4 Konjunkturväxlingar 129 5 Arbetslöshet och inflation 130 6 Stabiliseringspolitik 131 7 Stagflation och nya verktyg 131 8 Makroekonomisk debatt 132 9 Svensk ekonomi under 50 år 133 Makroekonomisk idéutveckling 133 … före Keynes 133 Den keynesianska revolutionen 134 Den monetaristiska kontrarevolutionen 134

978-91-44-08459-6_book.indd 6

2013-06-26 06.36

Förord

Denna bok är frukten av ett mångårigt och successivt utvecklingsarbete. Det började som ett undervisningskompendium när jag insåg hur studenter på nationalekonomins grundkurs förlorade sikt och sammanhang i de omfångsrika kursböckerna på engelska. Den vägledande tanken har därför varit att ge en stram och kortfattad framställning, med en tydlig och transparent struktur – dessutom förankrad i svenska förhållanden. Målet är ändå att boken ska vara uttömmande – ämnet har en viss lägstanivå där man slipper säga att ”det bara är så” och sedan lämna en del orsakssamband oförklarade. Nationalekonomisk litteratur i det lilla formatet brukar vara tematiskt disponerad på ett sätt som bryter upp ämnets akademiska struktur. Jag anser att det ger en betydande begränsning: den gängse dispositionen uppdelad i mikro- och makroteori har den stora fördelen att den står sig över tiden och att den är universell. En svår fråga gäller graden av formalisering – hur mycket utrymme ska ägnas åt formler och modeller? Jag har valt att begränsa användningen av formler och att koncentrera framställningen till några få, centrala modeller med stort förklaringsvärde. Hur dessa fungerar försöker jag i gengäld förklara desto mer ingående. Som en länk till andra samhällsvetenskaper och för att tydlig göra makroekonomins betydelse för den allmänpolitiska idé utvecklingen har den ekonomiska idéhistorien fått en framskjuten plats. Den som vill kan dock läsa boken utan att ta del av denna fördjupning eftersom den placerats i två avsnitt vid sidan om den övriga kapitelföljden. © F ö rfattaren o c h S tudentlitteratur

978-91-44-08459-6_book.indd 7

2013-06-26 06.36

Förord

Boken vänder sig i första hand till dem som läser kurser där nationalekonomi ingår som en mindre del: journalister, lärare, fastighetsekonomer med flera. Min förhoppning är att även studenter som läser en vanlig A-kurs ska ha nytta av en bok som sammanfattar och systematiserar grundbokens rikhaltiga stoff. Också för den som i största allmänhet vill vidga sina vyer och förstå de makroekonomiska sammanhangen borde denna bok vara till hjälp. Få i min nära omgivning har undkommit rollen som språkliga testobjekt. Frågor av mer ämnesteoretisk och pedagogisk karaktär har jag dryftat med förlagets redaktör Eric Rehn, vars synpunkter varit till stor hjälp. Maj 2013 Hans Svanberg

978-91-44-08459-6_book.indd 8

2013-06-26 06.36

Inledning

Benämningen makroekonomi är av relativt sent datum: bruket att dela upp nationalekonomi i en mikro- och en makrodel blev en följd av den analys som den engelske ekonomen John Maynard Keynes lanserade på 1930-talet. Prisbildning, marknadsformer och välfärdsteori fördes till mikroekonomi, medan frågor kring ekonomisk tillväxt, konjunkturcykler och stabiliseringspolitik fördes till makroekonomi. Från makroperspektivets upphöjda utsiktspunkt ser vi de stora penningflöden som bildar nationalinkomst, konsumtion och investeringar. Vi ser betalningsströmmar till och från utlandet. Vi ser den totala produktionen växa – eller minska, och det ger oss anledning att fundera över orsakerna till ekonomisk tillväxt, inflation och arbetslöshet. För att ge makroavsnittet en tydlig struktur ska vi studera samhällsekonomin så som läkaren studerar människokroppen när han söker sig fram till rätt diagnos och en verksam medicin. För att se samhällsekonomins ”anatomi” börjar vi med att dela in helheten, nationalprodukten, i ändamålsenliga och väl definierade ”aggregat” som konsumtion, investering och offentliga utgifter. Därefter ska vi lära känna de lagar som styr dessa storheters inbördes samband och de mekanismer som bestämmer ränta och växelkurs. När delarna och deras samband är kända ska vi gå över till ”patologin”: studera sådana samhälleliga sjukdomstillstånd som arbetslöshet och inflation. Därefter är vi mogna att diskutera tänkbara mediciner och deras biverkningar. Vi kommer då också att © F ö rfattaren o c h S tudentlitteratur

978-91-44-08459-6_book.indd 9

2013-06-26 06.36

Inledning

möta olika ”skolor” som har skilda behandlingsformer att rekommendera. Avslutningsvis ska vi se hur den makroekonomiska politiken utformats i Sverige under de senaste årtiondena. Parallellt med framställningens huvudspår ska vi följa hur det makroekonomiska tänkandet har växt fram och utvecklats över tiden.

978-91-44-08459-6_book.indd 10

2013-06-26 06.36

Kapitel 3

Extern balans och växelkurs

Hur ska vi definiera målet för den yttre balansen? Enligt ett djupt rotat synsätt med anor från 1600-talets merkantilism borde ett lands exportinkomster överstiga utgifterna för importen. Att en sådan målsättning är orimlig inses lätt om man betänker att ett permanent exportöverskott förutsätter andra länders permanenta underskott. Dessutom kan det ifrågasättas om det är meningsfullt att sälja sina exportvaror billigt bara för att bygga upp fordringar på omvärlden. Bör då inte import och export åtminstone gå jämnt upp? För att belysa den frågan ska vi återvända till den grundläggande makroekonomiska identiteten i ekvation (12): (S – I) + (NT – G) = X – Z

Förutsatt att den offentliga sektorn inte lever över sina tillgångar betyder ett bytesbalansunderskott att de privata investeringarna överstiger det inhemska sparandet. Antingen är då sparandet litet eller investeringarna stora. Om ett land lånar till investeringar som ger god avkastning kommer den framtida produktionen att öka. Därmed skapas utrymme för såväl ökad export och återbetalning av lånen som ökad konsumtion – Norges exploatering av nordsjöoljan på 1970talet är ett talande exempel. Om lån till produktiva investeringar betalar sig på sikt kommer i stället lån som förorsakas av minskat sparande/ökad konsumtion att växa när räntebetalningar ska läggas till det © F ö rfattaren o c h S tudentlitteratur

978-91-44-08459-6_book.indd 43

2013-06-26 06.37

3 Extern balans och växelkurs

Slutsatsen blir att vi snarare bör se till ett lands totala sparande – realt och finansiellt – än att fixera oss vid bytesbalansens saldo.

bytesbalansunderskott som var upphovet till skuldsättningen. Då hotar den skuldfälla som många länder hamnat i när ökande bytesbalansunderskott, ny upplåning och stigande ränteutgifter driver på varandra i en ond cirkel. Ett lands skuldsättning bör ses i relation till dess BNP, och räntorna på utlandsskulden i relation till exportinkomsterna – den så kallade skuldtjänstkvoten. Är utlandsskuld och räntor stora, mätt på detta sätt, kommer långivarna att kräva högre ränta och dessutom inflytande på låntagarlandets ekonomiska politik. En stor utlandsupplåning till konsumtion urholkar alltså ett lands ekonomiska handlingsfrihet och politiska självbestämmanderätt. Slutsatsen blir att vi snarare bör se till ett lands totala sparande – realt och finansiellt – än att fixera oss vid bytesbalansens saldo.

Växelkurs För att varuutbyte över nationsgränser ska vara möjligt måste valutor kunna växlas mot varandra. Bytesförhållandet mellan två valutor, eller priset på en valuta uttryckt i en annan valuta, kallas växelkurs. I september 2012 motsvarade en svensk krona 0,87 norska eller en norsk krona 1,15 svenska – uttryckt på det första sättet var kursen 1,15 (1/0,87) och på det senare 0,87 (1/1,15). I Sverige brukar vi ange kursen utifrån hur mycket vi betalar för den utländska valutan. Priset på en valuta bestäms av utbud och efterfrågan på valuta marknaden, och kan illustreras i ett vanligt utbuds-/efterfråge diagram. Ökad efterfrågan eller minskat utbud får kursen att stiga – valutan apprecieras. Om efterfrågan minskar eller utbudet ökar sjunker kursen – valutan deprecieras. Vanligtvis verkar utbud och efterfrågan åt samma håll: om en valuta är begärlig minskar utbudet, samtidigt som efterfrågan ökar. För att se vad som gör en valuta begärlig ska vi erinra oss betalningsbalansen. Det fundamentala är bytesbalansen: ju fler som vill köpa landets varor och tjänster, desto mer efterfrågar de landets valuta för att kunna betala dessa varor och tjänster. En positiv bytesbalans ger med andra ord ett nettoinflöde av utländsk 44

978-91-44-08459-6_book.indd 44

2013-06-26 06.37

3 Extern balans och växelkurs US-dollar/SEK U1

E1 E

SEK/dag

Figur 3.1 Ökad efterfrågan E → E1 och minskat utbud U → U1 får kronan att apprecieras. Observera att kursen måste anges som dollar per SEK när kvantiteten anges i SEK.

valuta som växlas till inhemsk. Exportvolymen relativt importen bestäms i sin tur av konkurrenskraften, som i sista hand är en prisfråga. Också inflödet i den finansiella balansen, kapitalimporten, innebär att utländsk valuta växlas till inhemsk, vilket ökar efterfrågan på denna. Vinstförväntningar och företagarklimat påverkar utlandets investeringsvilja, men det som till sist avgör valutaflödet är ränteläget relativt utlandet: om marknadsräntan är tillräckligt hög, attraheras utländska placerare, samtidigt som det inhemska lånebehovet riktas mot utlandet. En negativ bytes balans kan alltså uppvägas om räntan ger motsvarande netto inflöde i den finansiella balansen. Ovanpå detta kommer marknadens förväntningar om kursutvecklingen. Förväntningar om förestående förändringar får placerare att efterfråga eller överge en valuta för att kunna ta del av en kursuppgång eller undvika en nedgång. Som underlag för dessa framtidsförväntningar tjänar sådana indikatorer som utvecklingen av landets prisnivå och ränta, men också rena rykten, vilket kan ge kursutvecklingen en kumulativ och självförverkligande karaktär – om tillräckligt många väntar sig en kursuppgång, ökar © F ö rfattaren o c h S tudentlitteratur

978-91-44-08459-6_book.indd 45

2013-06-26 06.37

3 Extern balans och växelkurs

Nettoflödet bestäms av konkurrenskraft, ränta och framtids förväntningar.

Med köpkraftsparitet och bytesbalanssaldo som utgångspunkt kan man beskriva en valuta som över- eller undervärderad.

978-91-44-08459-6_book.indd 46

efterfrågan och kursen stiger. Med det internationella kapitalets ökade rörlighet har sådana spekulationsfaktorer fått allt större betydelse; den del av valutahandeln som är direkt relaterad till utbyte av varor och tjänster utgör i dag mindre än 10 procent av det totala valutaflödet. Detta rubbar inte bytesbalansens fundamentala roll, eftersom spekulationen till sist vilar på antaganden om dess utveckling: länder som brukat visa stabila överskott i sin bytesbalans har också – likt Japan och Västtyskland – fått starka valutor. Vi kan alltså konstatera att en stark valuta förutsätter att det totala inflödet i bytes- och finansiell balans överstiger utflödet. Nettoflödet bestäms av konkurrenskraft, ränta och framtids förväntningar. Ytterst beror dessa tre på den nuvarande och framtida prisnivån, det vill säga att inflationen inte överstiger eller väntas överstiga omvärldens. Med den kurs som råder mellan svensk och norsk valuta kunde man vänta sig att för 100 svenska kronor få samma varukorg på denna sida gränsen som för 87 norska kronor i Norge – bortsett från växlingsavgiften. Om så är fallet, råder så kallad köpkraftsparitet, vilket skulle betyda att förhållandet mellan ländernas prisnivå ensamt bestämmer växelkursen. Även om denna ansats återigen visar inflationens fundamentala betydelse för växelkursen gör skilda räntenivåer och förväntningar om framtida kursutveckling att fullständig köpkraftsparitet sällan existerar i verkligheten. Med köpkraftsparitet och bytesbalanssaldo som utgångspunkt kan man beskriva en valuta som över- eller undervärderad. Att ett land har en positiv bytesbalans – säljer till attraktiva priser – och att man där får en stor varukorg för utländsk valuta, tyder på att landets valuta är undervärderad, och vice versa. Vad är att föredra: en stark eller en svag valuta? Svaret beror på vem man frågar. Konsumenterna vill gärna se en stark valuta som ger billiga importvaror och gör det förmånligt att turista utomlands. Exportindustrin föredrar däremot en svag valuta: inte nog med att konkurrenskraften förbättras, redan vid en given exportvolym blir inkomsterna från exporten större. Har man intäkter © F ö rfattaren o c h S tudentlitteratur

2013-06-26 06.37

3 Extern balans och växelkurs

i en valuta och kostnader i en annan är man förstås intresserad av att värdet på intäktsvalutan är högt relativt kostnadsvalutan. Valutakursen utgör ett sorts sammanfattande betyg på ett lands ekonomi – en hög och stabil växelkurs har därför ett status värde som tecken på ekonomisk och politisk styrka. Just detta förhållande kan locka länder att upprätthålla en konstlat hög växelkurs, trots att det innebär påfrestningar på landets ekonomi. Mindre statusmedvetna länder kan i stället frestas av de konkurrensfördelar som en undervärderad valuta ger.

Växelkursregimer Rörlig

Om marknadens utbud och efterfrågan får bestämma kursen från dag till dag råder en rörlig växelkurs. En perfekt rörlig växel kurs har fördelen att automatiskt anpassa sig på ett sådant sätt att inget över- eller underskott i bytesbalansen blir bestående: när ett exportöverskott gör valutan starkare blir landets varor dyrare relativt utlandet – därmed försämras konkurrenskraften och exportöverskottet försvinner. Underskott i bytesbalansen gör i stället valutan svagare och konkurrenskraften bättre. Nackdelen med en rörlig växelkurs är att ständiga kursvariationer skapar osäkerhet i villkoren för den internationella handeln – en affär som görs upp till dagens kurs kan ha helt andra förutsättningar redan i morgon. Visserligen kan man försäkra sig mot valutarisk genom att köpa valuta på termin, det vill säga för senare leverans, men till ett pris som fastställs redan i dag. Det medför dock en extra kostnad som hämmar handelsutbytet. Fast

För att minska den osäkerhet som följer med en rörlig växelkurs kan ett land välja att fixera – spika – sin växelkurs mot en eller flera andra valutor. Centralbanken förbinder sig då att upprätthålla en fast växelkurs med endast någon procents variation kring ett fastställt riktvärde. Hur håller man då kursen inom detta © F ö rfattaren o c h S tudentlitteratur

978-91-44-08459-6_book.indd 47

2013-06-26 06.37

3 Extern balans och växelkurs

USD/SEK

riktvärde >

bandet

E1 E

SEK/dag

Figur 3.2 Fast växelkurs: minskat förtroende för valutan ökar utbudet från U till U1 – kursen sjunker mot den tillåtna gränsen. Högre ränta och/eller stödköp ökar efterfrågan från E till E1 – kursen återvänder till riktvärdet.

”band” om marknaden skulle göra en annan värdering? Tendenser till sjunkande kurs kan motverkas dels genom en högre ränta som lockar placerare att efterfråga landets valuta, dels genom att centralbanken själv stödköper den egna valutan med utländsk valuta som tas ur valutareserven. En stigande kurs motverkas i stället med räntesänkning och försäljning av den egna valutan. Ett långvarigt försvar av valutan har sitt pris: stödköp tömmer valutareserven och ett högt ränteläge hämmar investeringar och konsumtion. Till sist kan centralbanken tvingas ge upp och välja ett lägre riktvärde – valutan devalveras. En sådan nedskrivning får konsekvenser för bytesbalansen: blir valutan billigare, uttryckt i andra valutor, blir exportvarorna billigare och importen dyrare. Visserligen försämras bytesförhållandet (terms of trade), men när marknaderna reagerar på den nya prisrelationen uppvägs det gott och väl av volymförändringar – exporten ökar och importen minskar. Omvänt kan ett land med långvariga bytesbalansöverskott och en undervärderad valuta skriva upp riktvärdet – revalvera. En uppskrivning gör landets varor relativt dyrare, vilket bör leda till minskad export och ökad import. Oftast görs en revalvering 48

978-91-44-08459-6_book.indd 48

2013-06-26 06.37

3 Extern balans och växelkurs

under omvärldens tryck – den enes exportöverskott är ju den andres underskott – men kanske föredrar man att konsumera en större del av sin produktion framför att exportera till underpris och spara i valutareserv eller kapitalexport. En fast växelkurs sätter snäva gränser för dagliga, marknadsbestämda kursvariationer, men den ger också möjlighet till spekulation i en förändring av själva riktvärdet – en iscensatt flykt från en svag valuta kan framkalla en devalvering som blir mycket lönsam för placerare som köper utländsk valuta med lånade pengar och flyttar tillbaks dem efter devalveringen. Det är därför av stor vikt att en devalvering kommer plötsligt, annars kommer valutaflykt att kräva en större nedskrivning än den som ursprungligen var motiverad. En fast växelkurs är både trovärdigare och lättare att upprätthålla inom ramen för ett flernationellt valutasamarbete. De länder som deltar i valutasamarbetet spikar då sina växelkurser mot en gemensam måttstock och därmed mot varandra. Det enskilda landet får inte ensidigt ändra sin växelkurs, men kan å andra sidan räkna med stöd om dess valuta utsätts för en tillfällig spekulationsvåg; möjligheterna att försvara valutan ökar avsevärt när flera centralbanker gemensamt stödköper den hotade valutan. Vid långvariga obalanser i handeln kan kursjusteringar bli ofrånkomliga, men de genomförs då i samråd med de andra deltagarländerna. Om inte varaktiga obalanser ska uppstå, kräver ett system med fasta växelkurser att den relativa prisnivån länderna emellan är i stort sett konstant. Det innebär i sin tur att manöverutrymmet för en självständig ekonomisk politik minskar. Samtidigt får regeringen ett starkt argument för att bekämpa kostnadsökningar och inflation: om löner och priser stiger mer än i omvärlden försämras konkurrenskraften och därmed sysselsättningen i all produktion som utsätts för utländsk konkurrens. Sista steget i ett valutasamarbete är valutaunionen; de nationella valutorna ersätts av en gemensam valuta, och en överstatlig centralbank tar över ansvaret för valutapolitiken. Transaktionskostnaderna för handels- och turistutbyte minskar, den inbör© F ö rfattaren o c h S tudentlitteratur

978-91-44-08459-6_book.indd 49

2013-06-26 06.37

3 Extern balans och växelkurs

des valutarisken försvinner och det blir lättare att göra prisjämförelser, vilket i sin tur främjar konkurrens över gränserna. Å andra sidan måste den ekonomiska politiken samordnas i en sådan grad att den nationella suveräniteten blir beskuren. För att en gemensam valuta ska fungera bör deltagarländerna utgöra ett optimalt valutaområde: näringslivsstruktur, institutioner och kultur bör vara någorlunda homogena. Arbetskraften bör vara lättrörlig och beredd att flytta dit där arbete finns. Annars krävs att lönerna är flexibla: när inte växelkursen kan kompensera ett område med låg konkurrenskraft måste lönenivån justeras ner om inte arbetslösheten ska skjuta i höjden – en så kallad intern devalvering. Kontrollerat rörlig

Mellan ytterligheterna fast och perfekt rörlig växelkurs finns en mellanform som vi kan kalla kontrollerat rörlig. Trots att riktvärde saknas motverkar då centralbanken oönskade kurssvängningar med hjälp av räntan och stödköp eller försäljning av den egna valutan. Upprepade interventioner på valutamarknaden strider mot själva idén om en rörlig växelkurs och kan ge upphov till spekulation mot den inofficiella interventionspunkten. Att centralbanken sätter sin ränta med en viss hänsyn till växel kursen är däremot snarare regel än undantag – också i länder med rörlig växelkurs.

Historik När det internationella handelsutbytet utvecklades under 1800talet hade de ledande handelsnationerna guldmyntfot – deras sedlar var inlösbara i guld till en garanterad kurs. Därmed var också valutornas inbördes värde fixerat. Första världskriget förde med sig en så kraftig inflation att land efter land tvingades överge guldmyntfoten. Under 1920-talet gjordes försök att återupprätta den, men de omintetgjordes av den stora depressionen i början av 1930-talet. Därpå följde en period utan gemensamma regler för 50

978-91-44-08459-6_book.indd 50

2013-06-26 06.37

3 Extern balans och växelkurs

internationella betalningar, åtföljt av en tilltagande protektionism och minskat handelsutbyte. Vid andra världskrigets slut såg många det föregående kriget som en förlängning av 1930-talets protektionism och stormakternas kamp om nya marknader; en varaktig fred skulle bygga på frihandel, integrerade marknader och ett ökat handelsberoende länderna emellan. Dessa riktlinjer för en ny ekonomisk världsordning slogs fast vid en konferens i USA 1944. För att underlätta handelsutbytet lanserades där ett system med fasta växelkurser som kom att kallas Bretton Woods-systemet – efter platsen för konferensen. Deltagarländerna spikade sina växelkurser mot USA-dollarn, plus/minus 2,5 procent. Dollarn var i sin tur fixerad mot guld. Till systemet fogades en valutafond, IMF1, där länder med bytesbalansproblem tillfälligt kunde låna till sitt underskott. Under drygt 25 år gav Bretton Woods stadga åt det internationella betalningssystemet, även om talrika kursjusteringar förekom. Med Vietnamkriget följde en inflation som tvingade USA att överge guldmyntfoten 1973. Då föll systemet samman, främst beroende på att Västtyskland inte ville acceptera en inflationistisk smitta från USA. Efter sammanbrottet för Bretton Woods-systemet är stora valutor som US-dollar och japanska yen rörliga. Samtidigt upprättades flera lokala valutaområden. I Europa kopplade många länder sina valutor till Västtysklands starka och stabila D-mark i ett valutasamarbete som kom att kallas ”valutaormen”. Inom EU:s institutionella ramar övergick ormen till ett fastare sam arbete grundat på växelkursmekanismen, ERM 2; valutorna knöts till en gemensam räkneenhet kallad european currency unit, ecu. Sista steget i detta samarbete är valutaunionen, EMU3, med en gemensam europeisk centralbank, ECB, och en gemensam valuta, euro. År 2010 skapades också en europeisk valutafond av IMF:s modell. 1 International Monetary Fund 2 European Exchange Rate Mechanism 3 European Monetary Union

978-91-44-08459-6_book.indd 51

2013-06-26 06.37

Hans Svanberg | Makroekonomi i ett nötskal

Hans Svanberg är universitetsadjunkt vid Karlstads universitet. Han har mångårig erfarenhet av undervisning på grundläggande kurser i såväl mikro- som makroekonomi.

MAkroekonomi i ett nötskal

Art.nr 37162

Hans Svanberg

ISBN 978-91-44-08459-6

www.studentlitteratur.se

978-919-44-08459-6_01_cover.indd 1

9 789144 084596

2013-06-20 13.43