Samh채llsbaserad psykiatri Rune Johansson Sarah Johansson Lars Sk채rgren
Samhällsbaserad psykiatri RUNE JOHANSSON SARAH JOHANSSON LARS SKÄRGREN
LIBER
236
Bildförteckning Erich Stering/DN/TT Robert-Fleury (–). Sciencesource/IBL Bildbyrå Gökboet, Jack Nicholson (). Everett/IBL Bildbyrå Pia Hansen/BAM/TT Per Larsson/TT Jerker Norlander/IBL Bildbyrå TT Åke Ericson/IBL Bildbyrå Ragnhild Haarstad/TT Åsa Sjöström/Sydsvenskan/TT Sydsvenskan/IBL Bildbyrå Tomas Oneborg/SvD/TT Janerik Henriksson/TT Camilla Veide/AF Bengt Nilsson/TT () Hasse Holmberg/TT () Camilla Cherry/TT Hagbloms foto/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå
Johan Engman/TT Håkan Röjder/Sydsvenskan/TT Anja Callius/Bildhuset/TT Dionisy (-tal). Art Media Heritage Images/IBL Bildbyrå Hasse Holmberg/TT Anders Wiklund/TT Guiso de Vigevanos Anatomia (). SPL/IBL Bildbyrå Tor Lundberg Tuorda/Nf/IBL Bildbyrå Robert Ekegren/TT Trons/TT Jason Szenes/EPA/TT Jan-Åke Eriksson/TT Lina Alriksson/DN/TT Ingvar Andersson/DN/TT Nigel Treblin/AFP/TT Maskot/TT
Övriga foton: Shutterstock
ISBN 978-91-47-11740-6 © 2015 Rune Johansson, Sarah Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion Stina Gardestrand, Anders Wigzell Formgivning Eva Jerkeman, Nette Lövgren Bildredaktion Marie Olsson Omslagsbild Maja Modén Illustrationer Janette Bornmarker Produktion Adam Dahl Första upplagan 1 Repro Exakta AB, Malmö Tryck People Printing, Kina 2016
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se
Innehåll TEMA:
Psykisk hälsa och återhämtning 7 1. Psykisk funktionsnedsättning 8 2. Återhämtning och rehabilitering 24 3. Återhämtning och kultur 44 TEMA:
Sammanhållet stöd och samverkan 53 4. Organisation och yrkesroller 54 5. Vad är samhällsbaserad psykiatri? 64 6. Case manager, resursperson och boendestöd 76 7. Sysselsättning 96 8. Stöd från närstående och övriga samhället 112 TEMA:
Stigmatisering 133 9. Stigmatisering 134 TEMA:
Arbete och bemötande i hemmiljö 153 10. Bemötande och kommunikation 154 11. Bemötande och arbete i hemmiljö 166 12. Fallbeskrivningar – bemötande och arbete i hemmiljö 182 13. Fallbeskrivningar med uppgifter 200 TEMA:
Kvalitetsarbete på arbetsplatsen 211 14. Förbättrings- och kvalitetsarbete 212
Register 233
4
Förord Välkommen till Samhällsbaserad psykiatri! I boken diskuteras och besvaras frågeställningar som: • hur det är möjligt för brukare att återhämta sig till en normal livssituation • hur personal, närstående och samhället i övrigt är ett stöd för personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning • vilken roll kultur spelar i brukares återhämtning • vad samhällsbaserad psykiatri är • hur svensk psykiatri sett ut genom historien • hur det psykiatriska verksamhetsområdet ser ut på en ny omsorgsarena • vilka yrkesroller du kan ha inom det psykiatriska verksamhetsområdet. Samhällsbaserad psykiatri utgår från ämnet psykiatri och kursen samhällsbaserad psykiatri på vård- och omsorgsprogrammet.
5
Bokens upplägg Centrala ord, begrepp och kunskapsområden finns i början av varje kapitel. Efter att ha arbetat med text och uppgifter ska du behärska begreppen och kunna relatera dem till din yrkesroll. Du kan testa dig själv i slutet av varje kapitel. Lärtexten innehåller dels beskrivningar av sakområdet, dels diskussioner om orsaker och konsekvenser kopplade till innehållet. I varje kapitel finns under rubriken ”DÅ OCH NU” en historisk jämförelse som tydliggör den utveckling det psykiatriska verksamhetsområdet genomgått. Lärtexten innehåller också exempel på arbetssituationer som är hämtade direkt från arbetslivet. Repetera och resonera innehåller uppgifter som säkerställer att du inhämtat faktakunskap. Uppgifterna kräver att du för en diskussion och reflekterar om ämnesområdet. Under Forska vidare hittar du uppgifter som dels baseras på lärtexten, dels på att ytterligare information hämtas på internet, bibliotek eller genom intervjuer. Genom att du får söka efter ytterligare information säkerställs att du får den senaste uppdateringen om exempelvis lagar, riktlinjer och hur det psykiatriska verksamhetsområdet är organiserat i kommun och landsting. Vi betonar detta arbetssätt eftersom vård och omsorg genomgår, och kommer att genomgå, ständiga förändringar under en kommande period. Dessa uppgifter lämpar sig också väl för distansstudier. Självskattning – efter att ha arbetat med ett kapitel får du under denna rubrik möjlighet att själv bedöma – skatta – hur väl du lärt dig kapitlets begrepp. På så sätt värderar du din egen kunskap.
TEMA:
Psykisk h채lsa och 책terh채mtning
8
1. PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING
1. Psykisk funktionsnedsättning I detta kapitel beskrivs psykisk ohälsa, sjukdom och funktionsnedsättning. När du har läst och arbetat med kapitlet ska du känna igen, förstå och kunna använda följande ord, begrepp och kunskapsområden.
ORD, BEGREPP OCH KUNSKAPSOMRÅDEN
➜ patient ➜ brukare ➜ hälsa ➜ psykisk ohälsa ➜ psykisk sjukdom ➜ funktionsnedsättning ➜ psykisk funktionsnedsättning ➜ konsekvenser av psykisk funktionsnedsättning ➜ delaktighetsbegränsning ➜ aktivitetsinskränkning ➜ psykisk funktionsnedsättning; barn och unga, unga vuxna, äldre
➜ etisk situation
9
Psykisk hälsa och återhämtning
1. PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING
■ Plötsligt sov Jasmine allt mindre och närstående upplevde henne som överdrivet aktiv. Jasmines energi och eufori tog sig uttryck i att hon ständigt pratade, städade, tränade och umgicks med vänner. Allt hon gjorde lyckades väl till en början, men allt eftersom tiden gick blev sömnbristen för stor, städningen överdrivet pedantisk och träningen manisk. Efter en tid började Jasmin också shoppa fler saker än hon behövde. Efterhand blev inköpen för stora. Jasmines pengar räckte inte till men hon tyckte inte att det var ett problem; det var ju enkelt att låna. Skulderna ökade. Jasmines mani gjorde att vännerna inte orkade med henne. En efter en bröt de kontakten och hon blev isolerad. Själv var hon inte riktigt medveten om vad som hände, men hennes närstående såg att hon närmade sig en fysisk utmattning. Föräldrarna ingrep och fick henne att gå till primärvården där läkaren skrev en remiss till psykiatrin. Jasmine fick diagnosen bipolär sjukdom med episoder av mani och depression. Detta hände för elva år sedan. Idag medicinerar Jasmine för att undvika alltför maniska och depressiva tillstånd. Med stöd av sina närstående och av öppenvården har hon en god livskvalitet och ett socialt umgänge även om hennes sjukdom gett henne en långvarig psykisk funktionsnedsättning.
Fallbeskrivningen visar en brukare med psykisk sjukdom som lett till funktionsnedsättning.
10
1. PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Brukare, patient och klient Begreppet patient används vanligtvis om en individ med psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom, som genomgår behandling för denna inom hälso- och sjukvården. Patienten finns under en tid på en psykiatrisk avdelning eller inom landstingets öppenvårdspsykiatri. Patienten är färdigbehandlad när en längre behandlingstid inte bedöms leda till ett bättre vårdresultat. Om patienten efter detta är i behov av hjälp ligger det vanligtvis inom landstingets öppenvårdspsykiatri eller kommunens ansvarsområde. Hjälpen som ges inom kommunen är exempelvis stöd utifrån behov i hemmet eller på arbetsplatsen. Personen brukar då benämnas brukare, klient eller kund. Vilket begrepp som används varierar mellan kommuner, privata utförare och verksamhetsområden. I denna bok har vi valt att använda begreppet ”brukare” för att göra läsningen enklare. I vissa fall används dock ”patient” för att tydliggöra sammanhanget.
Hälsa, psykisk ohälsa och sjukdom Vad är hälsa? Det första vi antagligen tänker är att hälsa står för att inte vara sjuk. Men hälsa är mycket mer. Hälsa definieras olika beroende på verksamhetsområde, vilken teori man utgår från och ibland också från vilken yrkesroll man har. Den vanligaste definitionen är att individen upplever sig ha ett fysiskt och psykiskt välbefinnande och känner sig tillfreds med sitt sociala och andliga liv. Vi kan säga att det handlar om hur individen lever sitt liv och hur meningsfullt det upplevs; att individen känner sig behövd och kan använda sin kunskap och sina kompetenser. Men det handlar också om att kunna hantera normala kriser i livet och vara delaktig i samhällets gemenskaper. Den egna hälsan är därför omöjlig att jämföra med någon annan persons hälsa eller med vad som anses vara ”ideal” hälsa.
1. PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING
11
När individen upplever att livet inte fungerar på något av dessa områden kan ett skäl vara psykisk ohälsa. Tillfällig psykisk ohälsa har oftast sin grund i ett trauma. Exempel på det är en livskris som puberteten; i samband med närståendes dödsfall, vid arbetslöshet, ekonomiska problem eller skilsmässa. Sådana här problem, som individen själv brukar förstå orsakerna till, avhjälps oftast med tillfälligt stöd av familj och vänner, eller vid behov med kortare stöd av samhällets resurser. Den tillfälliga psykiska ohälsan diagnosticeras sällan som psykisk sjukdom. Det förekommer att brukare döljer sin psykiska ohälsa. Ett skäl till det kan vara rädsla att avslöja ett missbruk på grund av ökad psykisk belastning, ett annat kan vara att man är rädd för omgivningens reaktioner.
Att hålla på med en aktivitet som man gillar bidrar till god hälsa.
Psykisk hälsa och återhämtning
Psykisk ohälsa
12
1. PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Ibland talas det om att ökande psykisk ohälsa är ett samhällsproblem. Då brukar olika orsaker lyftas fram. En är att kvaliteten på vården och stödet inte är tillräckligt god vilket förvärrar brukarens livssituation. En annan är att många människor i dagens samhälle lever i en pressad livssituation. Det medför att stressrelaterad psykisk ohälsa blir allt vanligare.
Psykisk sjukdom Viss psykisk ohälsa är bestående. Den har en djupare grund och är i större omfattning kopplad till individens person, genetiska förutsättningar och sociala miljö. Om denna psykiska ohälsa leder till en diagnos bedöms brukaren ha en psykisk sjukdom. Psykisk ohälsa
Psykisk sjukdom
Psykisk funktionsnedsättning
Enligt SKL (Sveriges kommuner och landsting) har personer som drabbas av psykisk ohälsa inte alltid en psykisk sjukdom. De som har en psykisk sjukdom har inte heller alltid en psykisk funktionsnedsättning. Däremot har brukare med psykisk funktionsnedsättning alltid en psykisk sjukdom som kan klinga av eller vara livslång. I denna bok fokuseras på personer som har en psykisk sjukdom/funktionsnedsättning.
1. PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING
13
En funktionsnedsättning innebär att en individ har nedsatt fysisk, psykisk eller social funktionsförmåga. Det gör att hen har svårigheter att hantera och klara sitt dagliga liv. En psykisk funktionsnedsättning har sin orsak i en psykisk sjukdom som exempelvis en psykos, ett tvångssyndrom (OCD), missbruk eller en neuropsykiatrisk diagnos. Nedsättningen kan också bero på hög ålder då risken för psykisk sjukdom ökar med stigande ålder. En psykisk funktionsnedsättning kan vara kronisk – det vill säga livslång. Den beskrivs som en delaktighetsbegränsning socialt, i arbetslivet eller inom en samhällskultur. Den beskrivs också som en aktivitetsinskränkning som gör att individen inte klarar av att sköta vardagliga uppgifter som matlagning, hygien, ekonomi och hushållsarbete.
… och vad den kan leda till ■ Per-Anders har autism. Ständigt bär han på känslan av att vara annorlunda men förstår inte riktigt hur. Känslan har gjort att han alltmer valt att inte vistas utanför sitt boende. Själv tycker PerAnders att det är tråkigt men det är ändå bättre att vara hemma. Smygande kommer känslan av att inte vara delaktig när isoleringen ökar. Personalen har också märkt att hans kognitiva förmåga trubbas av vilket stärker känslan av att vara utanför.
För en individ med psykisk funktionsnedsättning följer konsekvenser som påverkar nuvarande och kommande livssituation. Det kan handla om nya utmaningar när det gäller att hantera sitt dagliga liv – sköta sitt boende, sin hygien, sin fysiska hälsa och sin ekonomi; att vara delaktig i arbetslivet, i sociala nätverk och i samhällets gemenskaper. Det kan också handla om att som individ klara av att hantera normala personliga kriser. Vad konsekvenserna blir av en psykisk funktionsnedsättning skiljer sig naturligtvis mellan olika brukare. Här är ytterligare några exempel:
Psykisk hälsa och återhämtning
Psykisk funktionsnedsättning
14
1. PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING
• • • • •
•
•
upplevelse av att vara förföljd eller iakttagen. möten med andra människor är jobbiga och brukaren undviker därför sociala situationer. Personliga kontakter försvåras, vilket också kan göra det svårt för personal att få kontakt med brukaren och ge det stöd som behövs. isolering och ensamhet. Ensamma stunder upplevs vanligen som evigheter för brukaren. Tiden i ensamhet ger obehag, ångest och en känsla av att vara övergiven vilket gör att hen isolerar sig alltmer. håglöshet och oförmåga att ta initiativ och starta aktiviteter. Upplevelsen av ett fungerande liv uteblir när de aktiviteter som brukaren deltar i blir begränsade. Risken för att håglösheten ökar är stor. ritualism – för att känna trygghet och minska ångesten gör brukaren saker i en mycket bestämd ordning. Det kan exempelvis vara att alltid välja samma väg till en bestämd plats, alltid brygga kaffet i en speciell ordning eller att sitta på samma plats när hen möter andra personer. Avvikelser från denna ordning skapar oro, osäkerhet och ångest. Med denna funktionsnedsättning är risken att vardagslivet hämmas och att brukaren efterhand begränsar sitt eget liv. symptom från brukarens psykiska sjukdom finns kvar. I hens sinnevärld rör sig kanske föreställningar och fantasier som tar sig uttryck i repetitiva mönster, tvångshandlingar, tics eller i att hen talar för sig själv. sömnrubbningar, minnesförsämring, minskad koncentrationsförmåga och svårighet att förstå helheter.
För att ha en god livskvalitet och kunna klara av vardagliga situationer kan brukaren få stöd och/eller vård utifrån sin psykiska funktionsnedsättning. Stödet är en del av samhällsbaserad psykiatri.
1. PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING
15
Under olika perioder i barnets och den unges utveckling skapas identitet, personlighet och självbild, självkänsla och tillit. Utvecklingen sker i samspel med omgivningen och lägger grunden till hur barnet och ungdomen i framtiden hanterar situationer i relation till andra människor. En del utvecklingspsykologer hävdar att denna utveckling fortgår under människans hela liv. Om barnet eller den unge har en psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning kan det uppstå hinder i utvecklingen. Det kan bland annat visa sig genom svårigheter att: • knyta an till sina föräldrar • forma sitt ”jag” • utveckla sin identitet • känna tillit till närstående och andra sociala kontakter • förstå vilka regler och normer som gäller i sociala sammanhang som förskola, skola och föreningsliv • utveckla sin vuxenidentitet och sexualitet under puberteten. Med dessa hinder ökar riskerna för att barnet eller ungdomen i framtiden inte kan hantera sin livssituation. Det är därför viktigt att tidigt upptäcka om det finns en psykisk sjukdom och direkt sätta in åtgärder. Kommuner och landsting har som uppdrag att aktivt förebygga och på ett tidigt stadium identifiera psykisk ohälsa hos barn och unga.
Psykisk hälsa och återhämtning
Barn och unga
16
1. PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Unga vuxna, 18–24 år Allt fler unga vuxna i Sverige upplever sig lida av psykisk ohälsa som depression, ångest, självskadebeteende och ökad stress. En del av förklaringen till den ökade användningen av psykofarmaka, och missbruk av alkohol och andra droger, finns kanske här. Fler söker också vård för sin upplevda psykiska ohälsa. Statistik visar att för dessa individer ökar riskerna för psykisk ohälsa även i framtiden. En annan bild i statistiken är att fler unga vuxna med psykisk ohälsa riskerar svårigheter med att hänga med i skolarbetet. Med kort utbildning, och kanske dåliga studieresultat, följer problem som att etablera sig på arbetsmarknaden och att försörja sig. Arbetslöshet i sin tur kan leda till ytterligare utanförskap. Psykisk ohälsa sägs öka risken för att egenförsörjningen inte kommer från lönearbete utan istället från försörjningsstöd, aktivitetsersättning eller annat offentligt stöd. Statistik säger också att unga vuxna med psykisk ohälsa får svårigheter med att skapa relationer och bilda familj. Orsakerna till denna utveckling kan ses från olika perspektiv. Vissa debattörer menar att anledningen ligger i individens uppväxtmiljö, i hur väl familjens relationer fungerat, ett trauma som inträffat eller i att individen inte har funnit sin identitet. Andra debattörer hävdar att samhällsutvecklingen med allt högre prestationskrav på exempelvis familjebildning, studier, arbete – samtidigt som man ska vara vältränad och snygg – leder till stress som i sin tur tar sig uttryck i psykisk ohälsa. En faktor är också att kraven på den unge vuxne ökar på att vara självständig i sina livsbeslut och att ta eget ansvar för sitt liv. Ytterligare en faktor som ibland lyfts fram är att allt fler unga vuxna vågar uttala sig och stå för att de mår psykiskt dåligt, vilket ger avtryck i statistiken.
17
Psykisk hälsa och återhämtning
1. PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Växa upp med förälder som har psykisk funktionsnedsättning ■ Amanda är 10 år och bor med sin pappa. Han har en psykisk sjukdom som gör att han mår dåligt under långa perioder och inte fungerar fullt ut i vardagen. Det händer till och med att pappan säger att han vill ta sitt liv. Under dessa perioder finns ingen mat hemma. Det finns inga rena kläder och det är väldigt ostädat eftersom Amandas pappa inte klarar av att sköta hemmet eller ekonomin. Amanda gör så gott hon kan för att hjälpa honom med de praktiska sakerna. Hon försöker också ta hand om honom när apatin gör att han ligger till sängs flera dagar i sträck. Amanda är ständigt rädd att något ska hända pappa; då blir hon ju alldeles ensam. Hon känner sig vilsen och vågar inte prata med någon om hur hon har det och vad hon känner. Dessutom skäms hon för pappans sjukdom. Amanda får svårt att hänga med i skolan eftersom hon oroar sig för sin pappa och inte kan koncentrera sig. Hon kommer efter. Dessutom börjar klasskompisarna mobba henne för att de tycker att hon är annorlunda. Amanda blir mer och mer ensam. De få vännerna hon har tar avstånd och Amanda blir utstött ur gemenskapen i skolan.
18
1. PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Fallbeskrivningen visar ett barns upplevelse av att leva med en förälder med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning. Upplevelsen hos barn i liknande situationer är att de tycker att föräldern är svår att förstå, är skrämmande eller beter sig avvisande. Barnet känner att det måste vara försiktigt med vad som sägs och görs eftersom det inte vet hur föräldern reagerar inför en speciell händelse, vid en tidpunkt eller inför en relation – blir det med glädje eller ilska? Den egna föräldern upplevs som oförutsägbar, och konsekvensen blir att barnet inte känner tillit till föräldern utan saknar den trygghet som behövs för en harmonisk utveckling. Samtidigt älskar barnet sin förälder. Det gör att barnet måste brottas med motstridiga känslor. Ett barn som känner av att allt inte står rätt till lever dessutom ofta med en ständig rädsla att förlora sin förälder. Vuxna som vuxit upp under liknande förhållanden berättar att de från tidig ålder fått ta ansvar för familjens vardagliga sysslor och för eventuella syskon och sig själv. Det skapar en svår situation i relationen till kompisar och en förlust av tiden som barn. Andra vuxna har berättat hur de som barn kände skuldkänslor eftersom de trodde att de själva var orsaken till förälderns sjukdom. Barnet eller den unge bevarar ofta förälderns psykiska sjukdom som en hemlighet. Det kan tolkas som att barnet genom sin tystnad försöker skydda både sig själv och föräldern. Att som barn växa upp med en förälder som har psykisk funktionsnedsättning innebär risk för att senare i livet känna stress i vardagen, för att själv bli utagerande och att som vuxen drabbas av ångest, missbruk, psykisk sjukdom eller för tidig död. För omgivningen är det därför inte bara viktigt, utan också en skyldighet, att tidigt fånga upp signaler och tecken på att ett barn befinner sig i denna situation.
1. PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING
19
1 a. Sök information på internet om bloggar, artiklar eller webbplatser om individer med erfarenhet av att växa upp med en förälder med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Sammanfatta innehållet. Glöm inte att ange källa. b. Vilka signaler ger barn i denna situation? Hur kan du som personal fånga signalerna? c. Ibland säger man att barnet är medberoende till förälderns sjukdom. Vad menas med det? d. Diskutera gemensamt era slutsatser i klassen/gruppen. Ta också ställning till hur samhället kan ge stöd åt dessa barn och unga och till hur stöd kan ges i föräldraskapet.
Äldre Hos äldre vuxna visar sig psykisk ohälsa som exempelvis ångest, depression, hallucinationer, aggressivitet och paranoida vanföreställningar. En begynnande eller förvärvad demenssjukdom får inte förväxlas med psykiska sjukdomar även om symptomen är liknande: depression, ångest och psykotiskt tillstånd. Även en somatisk sjukdom kan bidra till psykisk ohälsa. Man talar då om ”samsjuklighet”. Psykisk ohälsa bland äldre kan komma i samband med åldrandet. En förklaring är att individen har tid att reflektera över livet. Då berörs ouppklarade svårigheter som kriser, konflikter och sorg. Man kan säga att försvarsmekanismerna inte längre står emot, händelserna blir medvetna och därmed svårare att hantera. Andra orsaker kan vara att vänner och närstående dör, att man inte längre känner sig behövd eller att kroppen förändras av sjukdomar, det vill säga nya hälsotillstånd uppträder. Sammantaget ökar sådana orsaker också risken för utanförskap. Även för dessa brukare leder sjukdomen till svårigheter att klara vardagliga situationer, man får en psykisk funktionsnedsättning. Några konsekvenser av den psykiska ohälsan är att den äldre personen blir mer vårdkrävande, får större behov av psykofarmaka och att risken för livströtthet och suicida handlingar ökar.
Psykisk hälsa och återhämtning
FORSKA VIDARE
20
1. PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Mentalsjukhus 1795. Chefspsykiatern beordrade att patienterna skulle frigöras från de kedjor de satt fast med. Det var ett viktigt steg mot den moderna psykiatrin.
DÅ OCH NU DÅ – vid 1700-talets mitt byggde bedömningen för en psykisk sjukdom på religiösa och moraliska uttryck som vad kyrkan stod för och vilka normer som gällde i samhället. Under 1800-talet ersattes detta med ett medicinskt synsätt. Man slog då fast fyra diagnoser: tungsinne (depression), svagsinne (utvecklingsstörning), ursinne (personlighetsstörning med aggressivitet) samt vansinne (schizofreni och liknande). NU definieras psykisk sjukdom utifrån medicinska grunder. Man använder sig av klassificeringen ICD (International Classification of Diseases) som är utarbetad av WHO (Världshälsoorganisationen, World Health Organization).
Notera! Det sker hela tiden uppdateringar av diagnoserna i ICD. Det märks genom att en ny siffra läggs till efter förkortningen; ICD-, ICD- , och så vidare. Ändringarna av ICD går att följa på Socialstyrelsens webbplats. I klassificeringen finns ett antal huvudgrupper av diagnoser. En av dem är ”Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar” (nr ). Andra exempel på huvudgrupper är: ”Cirkulationsorganens sjukdomar” (nr ) och ”Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser” (nr ). I huvudgruppen ”Psykiska sjukdomar […]”finns ett antal undergrupper. Några av dem är ”Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom”, ”Beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen under barndom och ungdomstid” och ”Psykisk utvecklingsstörning”. Varje diagnos har ett bestämt nummer. När en diagnos ställs skrivs koden in i journalsystemet. Då är det enkelt att ta ut statistik om vilka diagnoser som sätts i hela Sverige. På så sätt kan man följa om det sker en ökning eller minskning av diagnoserna. Statistiken skickas från verksamheterna i hela landet till Socialstyrelsen.
21
Psykisk hälsa och återhämtning
1. PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING
22
1. PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Etisk situation Att arbeta inom psykiatrins verksamhetsområden innebär att man som personal ställs inför många etiska situationer och dilemman. En sådan situation är när man vill gå brukarens önskemål till mötes, men då kanske bryter mot de dokument som styr verksamheten. ■ Noelle har sedan lång tid tillbaka en psykos som hon medicinerar för. Vissa vardagliga uppgifter klarar hon inte själv och därför har hon hjälp enligt SoL. Allt oftare uttrycker Noelle att hon inte vill ha någon hjälp eftersom hon anser att hon klarar sig själv. Personalen som arbetar inom socialtjänsten instämmer i detta. Personalen inom psykiatrin är dock av uppfattningen att Noelle behöver fortsatt hjälp. Socialtjänstens personal tycker det är allt svårare att möta Noelle, dels för att hon är påstridig i att hon inte längre behöver hjälp, dels eftersom de håller med henne.
Fallet ovan visar en situation där brukarens egen vilja om stöd i hemmet inte respekteras fullt ut. Tänk dig in i situationen att som personal arbeta hemma hos Noelle. Hur agerar du? Håller du med socialtjänstens personal, och går på Noelles vilja? Eller håller du med psykiatrin? Det är inte rimligt att förvänta sig att du ska ha färdiga svar på hur du ska hantera en situation som den i exemplet. Istället gäller det att du skaffar dig erfarenhet och trygghet i yrket för att möta och hantera de etiska situationer du ställs inför.
1. PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING
23
Repetera begreppen I början av kapitlet finns en lista på ord, begrepp och kunskapsområden som du nu ska behärska. 1 a. Kontrollera att du känner igen, förstår och kan använda och förklara dem. b. Ge exempel på användningsområden av dem i din yrkesroll. c. Är det något eller några av orden, begreppen eller kunskapsområdena du behöver fördjupa din kunskap om? Använd internet för att söka mer information om dem. Tänk på att vara källkritisk.
FORSKA VIDARE 2 Bemötande a. Sök på internet efter ”goda råd” i bemötandet av en äldre brukare med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Tänk på att vara källkritisk! b. Gör en sammanställning av materialet du fann. Vilka är skillnaderna jämfört med ett möte med en yngre brukare? Vilka likheter finns? c. Dokumentera vad du särskilt ska tänka på vid bemötandet av dessa brukare. Utforma dokumentationen så att dina blivande kollegor kan använda sig av den.
SJÄLVSKATTNING I självskattningen ska du bedöma – skatta – hur väl du lärt dig kapitlets begrepp. På så sätt värderar du din egen kunskap. a. Skriv i punktform vad du lärt dig efter att ha studerat kapitlet. b. Skatta hur väl du lärt dig och förstått innebörden av begreppen som finns i början av kapitlet. Begreppen i kapitlet behärskar jag … utförligt och nyanserat
utförligt
översiktligt
c. Resonera tillsammans i gruppen hur ni skattat er kunskap efter kapitlet. Har ni skattat lika? Olika? Hur har ni resonerat?
Psykisk hälsa och återhämtning
REPETERA OCH RESONERA
Samhällsbaserad psykiatri Case management, boendestöd, återhämtningsprocessen och stigmatisering är några av de kunskapsområden som tas upp i Samhällsbaserad psykiatri. Förutom att innebörden i områdena beskrivs, visas också på konsekvenser och orsaker utifrån brukarperspektivet. Under rubriken ”Din yrkesroll” betonas i varje kapitel personalens betydelse och bemötande för ett professionellt arbete. Den historiska utvecklingen tydliggörs under ”DÅ OCH NU”: ”Den historiska resan kan därmed beskrivas som: från dåre, till patient, till medborgare”. Sammantaget utgår innehållet från den öppna psykiatriska verksamheten som kommuner och landsting/regioner ansvarar för. Boken är avsedd för gymnasiekursen Samhällsbaserad psykiatri men är lika användbar för kompetensutveckling inom yrket. Rune Johansson är chef inom hälso- och sjukvård. Han har lång erfarenhet inom rehabilitering och habilitering, akutsjukvård och kommunal verksamhet. Sarah Johansson är socialpedagog. Förutom erfarenhet av arbete inom funktionshinderområdet har hon lång erfarenhet av arbete på behandlingshem och inom socialtjänsten. Lars Skärgren är pedagog och har arbetat som rektor och utbildningschef inom vuxenutbildning. Han har även arbetat med handledning inom socialtjänst och med personalfortbildningar.
Best.nr 47-11740-6 Tryck.nr 47-11740-6