”
”
par vi en skor i olika åldrar, hur ska Hur ser fritiden ut för männi ing, vilka oavsett funktionsnedsättn mer tillgänglig fritid för alla förverk- och friskvårdsområdet, hur lagar och regler styr fritids verksamhet vidareutvecklar den till en ligar man en affärsidé och av de frågor utveckling? Dessa är några som tar hänsyn till hållbar friskvårdsverksamheter. som tas upp i Fritids- och verksamsen fritids- och friskvårds Boken är framtagen till kur delad i fem trala innehållet. Den är upp heter och utgår från det cen ser ut rsikt av hur fritidsområdet delar och inleds med en öve ppnivå och andla verksamhetsnivå, gru nationellt för att sedan beh som uppkapitel innehåller uppgifter slutligen individnivå. Varje tta inläsningdiskussion. För att underlä muntrar till reflektion och ningar vid texten samt sammanfatt en finns marginalord utsatta som avslutar varje del.
Best.nr 47-11722-2 Tryck.nr 47-11722-2
978-91-47-11722Fritid_friskvardsverksamheter_ot.indd 1
Stefan Lindström
t hälsa. Han ielärare med inriktning mo Stefan Lindström är gymnas omsorgsoch ddsprogrammet och vår undervisar på barn- och friti programmet på komvux.
Fritids- och friskvårdsverksamheter
Idag ser vi fritid som något ar självklart och något vi värder högt.
Fp Fritids- och friskvårdsverksamheter
Stefan Lindström
2014-11-13 10:27
2
ISBN: 978-91-47-11722-2 ©2014 Stefan Lindström och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Formgivare: Nette Lövgren, Cristina Jäderberg Bildredaktion: Marie Olsson Siluettbilder: Kapitza Illustrationer: Typoform Produktion: Thomas Sjösten Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: People Printing, Kina 2015
KOPI E R I NG S FÖR B U D
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
978-91-47-11722Fritid_friskvardsverksamheter_inlaga.indd 2
2014-11-13 10:58
BILDFÖRTECKNING
209
Bildförteckning
12 15 18 21 24 26 29 33 36 40 43 45 48 55 56 64 65 70 77 80 84 92 98 101 104 107 114 119 122 124 126 130 136 138 142 148 150 155 162 171 175 178
TT Lina Alriksson/DN/TT Anders Wiklund/TT Gaetan Bally/Keystone/TT Rolf Christensen/TT Beatrice Lundborg/DN/TT Leif R Jansson/TT Aftonbladet/IBL Tobbe Nilsson/TT Mikael Gustafsson/Nf/IBL Trons/TT Alexander Mahmoud/DN/TT Jeppe Gustafsson/TT Jeppe Gustafsson/TT Roger Lundsten/AB/IBL Trons/TT Fredrik Persson/TT Maria Annas/Bildhuset/TT Camilla Cherry/TT Paul Sancya/AP/TT David Hedges/SWNS/TT Hans-Peter Merten/Robert Harding/TT Pontus Lundahl/TT Riksförbundet HjärtLung Lennart Hyse/TT Jeppe Gustafsson/TT Sara Moritz/DN/TT Jonas Ekströmer/TT Jeppe Gustafsson/TT Ulf Palm/TT Sören Andersson/TT Alexander Farnsworth/TT Anna Hållams/TT Pontus Charlevill/Folio Helena Larsson/Nf/IBL Pontus Lundahl/TT Melker Dahlstrand/TT Shutterstock Camilla Cherry/TT Trons/TT Anders Andersson/TT Millennium Images/NordicPhotos
978-91-47-11722Fritid_friskvardsverksamheter_inlaga.indd 209
2014-11-13 10:59
210
184 191 202 204
Maja Suslin/TT Jan D端sing/XP/TT Hussein El-Alawi/Sydsv/TT Hasse Holmberg/TT
978-91-47-11722Fritid_friskvardsverksamheter_inlaga.indd 210
2014-11-13 10:59
Innehåll Förord 7
Del 1 − Nationell nivå 10 Nyckelord 11
Fritid 12 Fritid i ett historiskt perspektiv 13 Organiserade och oorganiserade fritidsaktiviteter 14 Fritid och hälsa 16 Fritid och ohälsa 20 Faktorer som påverkar vår fritid 22 Unga och fritid 26 Vuxna och fritid 27 Funktionsnedsättning och fritid 30 Natur och fritid 35 Hur får vi fler människor att delta i organiserad idrott? 39 Hur får vi fler att delta i kulturlivet? 41 Fritidsgårdar 45 Aktörer inom fritidssektorn 48 Offentliga sektorn 49 Privata sektorn 52 Driftsformer 54 Lagar som reglerar fritids- och friskvårdsverksamheter 56 Konkurrenslagen 57 Lagen om offentlig upphandling (LOU) 57 Arbetstidslagen (ATL) 59 Semesterlagen 59 Lagen om anställningsskydd (LAS) 60 Medbestämmandelagen (MBL) 61 Arbetsmiljölagen (AML) 61 Diskrimineringslagen 62
978-91-47-11722Fritid_friskvardsverksamheter_inlaga.indd 3
2014-11-13 10:58
4
Personuppgiftslagen (PUL) 63 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 63 Lagen om stöd och service (LSS) 64 Kassaregister 65 Sammanfattning del 1 66 Vidare läsning 67
Del 2 – Verksamhetsnivå 68 Nyckelord 69
Att starta och driva eget företag 70 Affärsidé 71 Affärsplan 72 Verksamhetsplan 72 Riskbedömning 74 Marknaden 76 Ekonomi och budget 83 Miljö- och underhållsarbete 84 Hållbar utveckling 85 Avfall och återvinning 87 Miljömärkning 89 Inköp 91 Vård av material 94 Elförbrukning 97 Drift och skötsel av fritidsverksamheter 98 Drift och skötsel av bassäng 99 Friskvårdsverksamheter utomhus 100 Säkerhet 106 Anpassa verksamheten 108 Sammanfattning del 2 110 Vidare läsning 111
978-91-47-11722Fritid_friskvardsverksamheter_inlaga.indd 4
2014-11-13 10:58
5
Del 3 – Grupp- och individnivå 112 Nyckelord 113
Trivsel och samarbete på arbetsplatsen 114 Arbetsmiljö 115 Friskvård 118 Arbetslag och samarbete 121 Gruppens faser 122 Professionellt förhållningssätt och yrkesroll 124 Professionellt förhållningssätt 125 Yrkesroll 128 Ledarroll 129 Samtal vid sorg 135 Service, bemötande och kommunikation 138 Service 139 Bemötande och kommunikation 140 Konflikter och klagomål 144 Kontakt med droger och dopning 151 Droger och dopning 150 Kontakt med droger och dopning 151 Droger 151 Dopning 154 Sammanfattning del 3 158 Vidare läsning 159
Del 4 – Praktiskt genomförande 160 Nyckelord 161
Första hjälpen 162 Planering och kunskap räddar liv 163 L-ABC – minnesregel vid olycka 163 Första hjälpen vid stukningar 165 Första hjälpen vid benbrott 165
978-91-47-11722Fritid_friskvardsverksamheter_inlaga.indd 5
2014-11-13 10:58
6
Första hjälpen vid brännskador 166 Första hjälpen vid stor blödning 167 Första hjälpen vid medvetslöshet 168 Första hjälpen vid luftvägsstopp 172 Första hjälpen vid drunkning 174 Efter första hjälpen 176
Planera en aktivitet eller ett projekt 178 Öka chanserna att nå ditt mål 179 Planering 179 Mål 181 Planering och genomförande 185 Utvärdering 188 Planera ett event 190 Sammanfattning del 4 194 Vidare läsning 195
Del 5 − Fältstudier 196 Observation eller intervjuer 198 Medverka vid … 199 Ansvara för … 200 Egna reflektioner 201
Olika yrkesinriktningar inom fritid och friskvårdsverksamhet 202 Register 206 Bildförteckning 209
978-91-47-11722Fritid_friskvardsverksamheter_inlaga.indd 6
2014-11-13 10:58
FÖRORD
7
Förord Vad innebär en meningsfull fritid för dig? Många skulle svara att fritiden används till idrottsutövande, att umgås med vänner, läsa en bok, arbeta i trädgården eller helt enkelt sitta i soffan och titta på tv. Boken ger dig kunskap om faktorer som påverkar vår fritid. Du får även kunskap om skötsel och drift av olika friskvårdsverksamheter och hur du kan utveckla en idé till en fungerande verksamhet med inköp, säkerhetsperspektiv och marknadsföring.
Att arbeta med Fritids- och friskvårdsverksamheter Boken är uppdelad i fem delar och inleds med en översikt av hur fritidsområdet ser ut nationellt för att sedan behandla verksamhetsnivå, gruppnivå och slutligen individnivå.
Del 1 – Nationell nivå 10
DEL 1 − NATIONELL NIVÅ
Del 1 − Nationell nivå
I del 1 fokuserar vi på hur fritid och friskvårdsverksamheter bedrivs i Sverige på nationell nivå. Begreppet fritid kommer att redas ut för att ge en fördjupad kunskap inom området. Tre perspektiv på fritid beskrivs:
Nyckelord
Fritid i ett historiskt perspektiv
Natur
Fritid
Organiserad fritid
Förbättringsåtgärder för fritids- och kulturverksamhet
Allemansrätten
Oorganiserad fritid
Fritidsgårdar
Fritidssektorn
Offentliga sektorn
Kultursektorn
Stat
Fritid och hälsa
Landsting
Fritid och ohälsa
Kommun
Faktorer som påverkar vår fritid
Privata sektorn
Geografi
Kommersiell
11
DEL 1 − NATIONELL NIVÅ
Här ges kunskaper om hur vi i Sverige använder vår fritid och hur det kan skilja sig mellan barn, vuxna och personer med funktionsnedsättning. Del 1 lyfter fram de positiva effekterna av en hälsosam fritid och ger även exempel på när fritiden kan påverka hälsan negativt. Avslutningsvis presenteras de aktörer som påverkar utbudet av fritidsaktiviteter samt en sammanställning av relevanta lagar för området. Ideell
Samhälleligt, hur fritiden har vuxit fram i samhället och vilken roll den offentliga och privata sektorn har för vår fritid.
Kön
Alternativ drift
Socioekonomisk bakgrund
Kommunal drift
Hbtq
Föreningsdrift
Ålder
Driftentreprenad
Psykologiskt, vad en meningsfull och aktiv fritid betyder för vår hälsa.
Funktionsnedsättning
Lagar
Funktionshinder
Sociologiskt, hur personer i olika åldersgrupper använder sin fritid och hur fritiden kan påverkas av hemmiljö, geografi och funktionsnedsättning. Del 1 avslutas med en sammanställning av de lagar som påverkar friskvårdsverksamheter.
978-91-47-11722Fritid_friskvardsverksamheter_inlaga.indd 7
GF
2014-11-13 10:58
8
Del 2 - Verksamhetsnivå 68
69
DEL 2 − VER KSAMHE TSN IVÅ
Del 2 – Verksamhetsnivå
I del 2 fokuserar vi på drift och skötsel av en verksamhet. Först ges en överblick av hur en verksamhetsidé växer fram och utformas till en fungerande verksamhet. Sedan belyser vi olika verksamheters vardagliga sysslor som inköp, lokalvård, säkerhet och miljömedvetenhet. I del 2 får du också kunskap om hur verksamheten kan anpassas efter alla människors behov.
Nyckelord Affärsidé
Miljömärkning
Affärsplan
Inköp
Verksamhetsplan
Vård av material
SWOT-analys
Elförbrukning
Marknad
Drift och skötsel av bassäng
Marknadsplan Marknadsundersökning
Friskvårdsverksamhet utomhus
Marknadsföring
Säkerhet
Ekonomi och budget
Anpassa verksamheten
DEL 2 − VERKSAMHE TSNIVÅ
I del 2 får du kunskaper om skötsel och drift av olika friskvårdsanläggningar, där en hållbar utveckling är en naturlig del av arbetet. Du får också grunderna i hur en idé kan omvandlas till en verksamhet.
Val av material
x
Del 3 – Grupp och individnivå Här får du kunskaper om hur en god arbetsmiljö kan se ut, där en fungerande arbetsgrupp är en viktig faktor. På individnivån presenteras begreppet professionellt förhållningssätt som bland annat innefattar ett gott bemötande och ledarskap. Del 3 avslutas med en översikt om droger och dopning och hur du kan bemöta det i din yrkesroll. 112
113
DEL 3 – GRUPP- OCH INDIVIDN IVÅ
I del 3 fokuserar vi på grupp- och individnivå. Arbetsmiljö beskrivs utifrån olika faktorer och vad som kännetecknar en välfungerande arbetsgrupp. Alla anställda ska föregå med ett professionellt förhållningssätt. Det innebär bland annat medvetenhet i sin yrkesroll och ett gott bemötande med god service. Exempel på olika ledarstilar och även olika uppgifter som förväntas av en god ledare presenteras. Del 3 avslutas med ett kapitel som behandlar droger och dopning.
Nyckelord Arbetsmiljö
Yrkesroll
Fysisk arbetsmiljö
Ledarroll
Psykisk arbetsmiljö
Ledarstil
Estetisk arbetsmiljö
Service
Friskvård på arbetsplatsen Arbetslag och samarbete
Bemötande och kommunikation
Professionellt förhållningssätt
Droger och dopning
Konflikter och klagomål
Förebild
io
DEL 3 – GRUPP- OCH INDIVIDNIVÅ
Del 3 – Gruppoch individnivå
Del 4 – Praktiskt genomförande Ger kunskap om hur du ger första hjälpen vid till exempel drunkningsolycka, brännskada och stukning. Del 4 visar också hur hjärt- lungräddning genomförs teoretiskt. Du får också kunskap om hur du kan planera en friskvårdsaktivitet som innehåller syfte, mål, planering och utvärdering. 160 160
DEL 4 – PR AK TISK T GENOM FÖR ANDE
I del 4 fokuserar vi på praktiska moment. Hur första hjälpen ges till en skadad eller medvetslös person och användning av hjärtstartare. Vi tar också upp tillvägagångsätt vid planering av en aktivitet eller ett event och fördelarna med utvärdering och dokumentation.
161
Nyckelord Första hjälpen
Faktiskt tillstånd
L-ABC
Önskvärt tillstånd
Stukning
Syfte
Benbrott
SMART-modellen
Brännskador
Planering
Blödning
Riskanalys
Medvetslöshet
Yttre hot
HLR
Uppföljning
Hjärtstartare
Belöning
Luftvägsstopp
Utvärdering
Drunkning
Planera ett event
ICE
Lättare skador och livshotande skador
Planering av aktivitet eller projekt
DEL 4 – PR AK TISK T GENOMFÖR ANDE
Del 4 – Praktiskt genomförande
dD
978-91-47-11722Fritid_friskvardsverksamheter_inlaga.indd 8
2014-11-13 10:58
FÖRORD
9
Del 5 – Fältstudier Boken avslutas med uppgifter som kan användas som underlag för fältstudier. Uppgifterna är skrivna så att en naturlig utveckling uppmuntras. Först riktar sig uppgifterna mot observationer för att avslutningsvis uppmuntra till mer ansvarstagande. Boken avslutas med exempel på olika yrkesinriktningar inom fritid och friskvårdsverksamhet. 196
DEL 5 − FÄLTSTUDIER
197
Del 5 − Fältstudier
t Observationer och intervjuer t Medverka vid … t Ansvara för … t Egna reflektioner
Del 5 avslutas med en beskrivning av olika yrkesinriktningar inom fritids- och friskvårdsområdet.
jl DEL 5 − FÄLTSTUDIER
Del 5 ger underlag för fältstudier. Kursen uppmanar till besök eller medverkan i olika verksamheter inom fritid- och friskvårdsområdet. Fältstudierna ska till exempel uppmana till reflektion kring arbetsformer, attityder och utmana dig att kritiskt granska svagheter i verksamheter. Underlaget är indelat i fyra områden, som går att använda enskilt eller som helhet.
Varje del i boken innehåller frågeställningar. Frågeställningarna är utformade så att du som läsare kan se vilka kunskaper du har i dagsläget, innan du sätter dig in i texten. Detta har jag gjort då min pedagogiska erfarenhet säger mig att läsaren ofta har mycket förkunskap, utan att alltid vara medveten om det själv. Frågeställningarna avslutar också områden. Du kan på så sätt reflektera över det du har läst och utvärdera vad du kommer ihåg. Avslutningsvis vill jag tacka min sambo Hanna, som har gett mig möjligheten att skriva boken Fritids- och friskvårdsverksamheter. Stefan Lindström
978-91-47-11722Fritid_friskvardsverksamheter_inlaga.indd 9
2014-11-13 10:58
10
Del 1 − Nationell nivå
I del 1 fokuserar vi på hur fritid och friskvårdsverksamheter bedrivs i Sverige på nationell nivå. Begreppet fritid kommer att redas ut för att ge en fördjupad kunskap inom området. Tre perspektiv på fritid beskrivs: Samhälleligt, hur fritiden har vuxit fram i samhället och vilken roll den offentliga och privata sektorn har för vår fritid. Psykologiskt, vad en meningsfull och aktiv fritid betyder för vår hälsa. Sociologiskt, hur personer i olika åldersgrupper använder sin fritid och hur fritiden kan påverkas av hemmiljö, geografi och funktionsnedsättning. Del 1 avslutas med en sammanställning av de lagar som påverkar friskvårdsverksamheter.
978-91-47-11722Fritid_friskvardsverksamheter_inlaga.indd 10
2014-11-14 09:03
Nyckelord Fritid i ett historiskt perspektiv
Natur
Fritid Organiserad fritid
Förbättringsåtgärder för fritids- och kulturverksamhet
Oorganiserad fritid
Fritidsgårdar
Fritidssektorn
Offentliga sektorn
Kultursektorn
Stat
Fritid och hälsa
Landsting
Fritid och ohälsa
Kommun
Faktorer som påverkar vår fritid
Privata sektorn
Geografi
Kommersiell
Kön
Alternativ drift
Socioekonomisk bakgrund
Kommunal drift
Hbtq
Föreningsdrift
Ålder
Driftentreprenad
Funktionsnedsättning
Lagar
Allemansrätten
11
DEL 1 − NATIONELL NIVÅ
DEL 1 − NATIONELL NIVÅ
Ideell
Funktionshinder
GF 978-91-47-11722Fritid_friskvardsverksamheter_inlaga.indd 11
2014-11-13 10:58
12
Fritid
Att cykla är ett sätt att upptäcka Sverige. På 1940-talet var det för många den enda möjligheten att resa på semester.
978-91-47-11722Fritid_friskvardsverksamheter_inlaga.indd 12
2014-11-13 10:58
13
DEL 1 − NATIONELL NIVÅ
DEL 1 − NATIONELL NIVÅ
1.1 INNAN DU FORTSÄTTER
Vad gör du på din fritid? Vad är en meningsfull fritid för dig? Hur tror du att synen på fritid var förr, till skillnad från idag? Prata med en äldre eller yngre person. Hur skiljer sig er syn på fritid?
Fritid i ett historiskt perspektiv Rätten till en fritid har inte alltid varit en självklarhet. Fram till början av 1900-talet arbetade många 60 till 75 timmar i veckan, vilket inte gav mycket tid för andra aktiviteter utöver arbetet. Det var inte heller ovanligt att arbeta på lördagar. År 1919 infördes åtta timmars arbetsdag. Tidigare fanns det inte någon reglerad tid för hur lång en arbetsdag skulle vara. De som arbetade inom jordbruk omfattades inte av den nya reglerade arbetstiden. Rätten till två veckors semester infördes 1938. Det ledde till att folk fick mer tid över, och begreppet fritid fick sin genomslagskraft. För arbetstagaren var det en stor förmån medan arbetsgivare runt om i Sverige blev oroliga för hur tiden skulle användas. Frågor som ställdes var om detta skulle påverka arbetstagarens arbetsinsats negativt, i form av dålig levnadsmoral som innefattade bland annat dans och dryckesvanor. Önskvärt var att använda sin fritid till kulturella aktiviteter, som att läsa böcker, samla på föremål som frimärken och fjärilar. Intellektet skulle utmanas i studiecirklar och genom läsning och inte på aktiviteter som biobesök, friluftsliv och segling. Idag ser vi vår fritid som något självklart och något vi värderar högt. Dels för återhämtning, dels som en möjlighet till personlig utveckling. Begreppet fritid kan beskrivas som något vi styr över själva, som inte innefattar arbete, fritid sömn och måltider. Hur mycket fritid en person upplever att han eller hon har beror på många faktorer. Till exempel avstånd till arbetet, sysslor i hemmet eller hur mycket man arbetar. Det går även att se fritiden utifrån kvantitet och kvalitet.
978-91-47-11722Fritid_friskvardsverksamheter_inlaga.indd 13
2014-11-13 10:58
14
Kvantitet är ett mått på hur mycket fritid vi har och kvalitet ett mått på hur fritiden används. Fritid kan även beskrivas som tid för kärlek, nöje, vila och vänskap.
Organiserade och oorganiserade fritidsaktiviteter Organiserade fritidsaktiviteter styrs ofta av en organisation eller en förening. Ett exempel kan vara idrottsföreningen som har både deltagare och ledare. Träffarna är ofta schemalagda till veckodagar och deltagarna följer en gemensam plan för att oorganiserade nå olika mål. Den oorganiserade fritidsaktiviteten kan vara fritidsaktiviteter mer kravlös och spontan, som biobesök, läsning, fiske och spel. För att uppnå en hälsosam fritid behöver vi båda delarna. Forskning har visat att organiserade fritidsaktiviteter är bra för den sociala utvecklingen, med möjlighet till goda relationer. De som har en organiserad fritid har i regel fler kamrater än de som endast har en oorganiserad fritid.
organiserade fritidsaktiviteter
1.2 INNAN DU FORTSÄTTER
Vilka fördelar finns det med organiserade fritidsaktiviteter? Vilka nackdelar finns det med organiserade fritidsaktiviteter? Vilka fördelar finns det med oorganiserade fritidsaktiviteter? Vilka nackdelar finns det med oorganiserade fritidsaktiviteter?
978-91-47-11722Fritid_friskvardsverksamheter_inlaga.indd 14
2014-11-13 10:58
15
DEL 1 − NATIONELL NIVÅ
DEL 1 − NATIONELL NIVÅ
Elever från Kungliga svenska baletthögsk olan och Balettakad examensföreställning emin övar inför . Kommer de att ingå i kultursektorn?
Fritids- och kultursektorn Fritidsbegreppet kan delas in i två områden: fritidssektorn och kultursektorn. Fritidssektorn består av områden som fysisk aktivitet och rekreation. Det kan röra sig om badplatser, lekplatser, vandringsleder och grönområden. Kultursektorn förknippas främst med litteratur och estetisk verksamhet som dans, musik, konst och teater.
978-91-47-11722Fritid_friskvardsverksamheter_inlaga.indd 15
2014-11-13 10:58
16
Fritid och hälsa En orsak till att många människor i dagens samhälle drabbas av trötthet och negativ stress är en upplevd avsaknad av fritid. Studier visar att en aktiv fritid påverkar hälsan positivt. Vi får lägre blodtryck, mindre midjemått, risken för övervikt minskar och produktionen av stresshormonet kortisol minskar. Alla dessa faktorer är riskfaktorer för sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom och diabetes. Även sömnen förbättras, vilket stärker immunförsvaret. Fritiden ska ge möjlighet till återhämtning och stimulera barn och vuxna till personlig utveckling. Fysisk aktivitet har stor inverkan på folkhälsan, något som sjukvården visar tydligt genom att patienter idag kan få FaR (fysisk aktivitet på recept) i förebyggande syfte samt som behandling. Att motionera regelbundet är bra för till exempel vår sömn, stresstolerans, muskeluppbyggnad och vårt immunförsvar. Rekommendationerna för vardagsmotion är 30 minuter om dagen. Statistiska centralbyrån har presenterat en rapport där svenskarnas fritidsvanor har granskats. På frågan om personerna motionerade minst en gång i veckan svarade 94 procent av 7−14 åringarna att så var fallet. Skolidrotten kan vara en av anledningarna, då siffrorna sjunker efter 14-årsåldern. Att det är så pass vanligt att de äldre barnen slutar med sitt idrottsutövande ses som en stor utmaning för framtiden. Samtidigt är barn och ungdomar i de nordiska länderna i större utsträckning aktiva i en förening, i jämförelse med det europeiska genomsnittet. Generellt sett är svenskar bra på att prioritera träningspass. Undersökningar visar att svenskarna motionerar mest i EU; 70 procent av svenskarna motionerar minst en gång i veckan. Däremot är vardagsmotionen inte lika prioriterad, något som har stor betydelse för vår hälsa.
978-91-47-11722Fritid_friskvardsverksamheter_inlaga.indd 16
2014-11-13 10:58
17
DEL 1 − NATIONELL NIVÅ
Den sociala ” hälsan är våra möten med andra människor
”
978-91-47-11722Fritid_friskvardsverksamheter_inlaga.indd 17
DEL 1 − NATIONELL NIVÅ
Kulturens betydelse för hälsan har blivit tydligare de senaste åren. Forskning visar att vår psykiska hälsa påverkas positivt när vi har kulturella möten. På Akademiska sjukhuset i Uppsala erbjuds barn och ungdomar till exempel drejning, snickeri och målning som rehabilitering. Ett annat exempel på hur kultur kan integreras i vården är ”kultur på recept”, den så kallade Skånemodellen. Syftet är att byta viss behandling mot kulturella upplevelser som ger goda hälsovinster. Utöver den fysiska hälsan och den psykiska (välbefinnandet) hälsan påverkas vi också i stor utsträckning av den sociala hälsan. Den sociala hälsan är våra möten med andra människor, relationer och att känna trygghet i den familj eller grupp vi befinner oss i. Att bli sedd och bekräftad, samtidigt som man känner sig behövd i olika sammanhang stärker den sociala hälsan. Fritiden erbjuder stora möjligheter att träffa likasinnade, som har liknande intressen. En person som utövar exempelvis dans får såväl fysisk aktivitet som socialt samspel, vilket ökar välbefinnandet. Vi mår bättre om vi får syssla med något som upplevs som roligt och som samtidigt är utvecklande för vår personlighet.
q 2014-11-13 10:58
18
Aktiv fritid är när vi utför något, till exempel ridning, deltar på ett föreningsmöte eller utövar ett hantverk. Passiv fritid syftar mer på att titta på tv eller surfa på internet. Båda delarna är viktiga, men forskning visar att de som har mycket passiv fritid oftare lider av ohälsa. Vår livskvalitet påverkas av vår hälsa och vårt välbefinnande. Med hälsa utgår vi oftast ifrån vår kropp, att vi är fria från skador och sjukdomar till exempel. För att stärka vår hälsa krävs därför motion i någon form. Välbefinnande kopplas samman med vår själ och kan beskrivas med en aktivitet som tar bort tankarna från vardagens problem, när vi lever i stunden. Det innebär att vi kan ha en god hälsa utan att känna välbefinnande, eller känna välbefinnande utan att ha en god hälsa. Både hälsa och välbefinnande är beroende av varandra för att vi ska uppnå god livskvalitet.
Var går gränsen för akt
iv och passiv fritid?
978-91-47-11722Fritid_friskvardsverksamheter_inlaga.indd 18
Kan datorspelande an
ses som aktiv fritid?
2014-11-13 10:58
DEL 1 − NATIONELL NIVÅ
19
Två begrepp som kan kopplas till om en aktivitet är bra för vår hälsa är KASAM och Flow. Begreppet KASAM, känsla av sammanhang, utformades av Aaron Antonovsky, som var professor i sociologi. Antonovsky fokuserade på de faktorer som är positiva för vår hälsa. KASAM delas in i tre delkompontenter som kan användas på allt från arbete, familj till fritid. Begriplighet: att vi förstår det vi utför. Hanterbarhet: att vi har resurser som till exempel tid, till det vi vill utföra. Meningsfullhet: att vi upplever det vi gör som viktigt. Upplever vi en kontroll av dessa tre delkomponenter, bidrar aktiviteten i större utsträckning till en högre livskvalitet. Flow kan beskrivas som ”när allting flyter på”. Mihály Csíkszentmihály, professor i psykologi, beskriver flow som en viktig balans mellan utmaning och prestation. Vi upplever flow när hela vårt sinne är uppfyllt av den aktivitet som vi utför och vi känner att den fysiska, psykiska och intellektuella prestationen räcker till för utmaningen. Flow kan uppstå överallt, i skolarbete, när vi tränar, spelar tv-spel, skapar musik eller bilder eller i en relation.
KASAM flow
DEL 1 − NATIONELL NIVÅ
KASAM och Flow
1.3 INNAN DU FORTSÄTTER
Är det alltid bra att ha mycket fritid? I texten står det att du kan ha en god hälsa utan att känna välbefinnande, eller känna välbefinnande utan att ha en god hälsa. Hur tänker du kring det? Motivera ditt svar. Hur vet du när din fritid är positiv för hälsan och välbefinnandet? Nämn olika fritidsaktiviteter. Hur kan du koppla ihop de olika aktiviteterna med fysisk, psykisk och social hälsa?
978-91-47-11722Fritid_friskvardsverksamheter_inlaga.indd 19
2014-11-13 10:58
20
Fritid och ohälsa Vår fritid uppmuntrar till hälsofrämjande aktiviteter men det finns även riskområden med fritiden. Det är ofta på fritiden som ungdomar kommer i kontakt med alkohol, tobak, kriminalitet, internetberoende och tv-spelsberoende. Det i sin tur kan leda till stora ekonomiska kostnader och psykiskt lidande, för både individen och samhället. Därför är en väl fungerande fritidsverksamhet mycket betydelsefull. Forskning visar att ett umgänge med kamrater som bryter mot samhällets normer är ohälsa den tydligaste riskfaktorn för en ohälsosam fritid. Andra riskfaktorer är: • negativt temperament • för mycket eller för lite energi • misslyckanden i skolan • svag stresstolerans • spänningssökande • tillbakadragenhet • impulsivitet • koncentrations- och uppmärksamhetsstörningar • brist på makt över sitt eget liv, avsaknad av KASAM • svag självkänsla • brister i familjerelationen och negativa uppfostringsmetoder. En stillasittande fritid är också en stor riskfaktor för den personliga hälsan, vilket på sikt kan leda till sjukdomar som hjärtkärlsjukdom och diabetes. En mycket fysiskt aktiv fritid har även visat sig kunna påverka hälsan negativt om prestationskraven är för höga och kan även kopplas samman med dopning och ätstörningar. En del personer har svårt för att vara lediga. De längtar tillbaka till sin arbetsplats när de har semester eller blivit pensionärer, då de saknar den sociala samhörigheten. Föreningsidrott som har till syfte att ta fram morgondagens idrottsstjärnor bedriver oftast elitsatsning, där det förekommer träning med individuellt upplägg för varje utövare.
978-91-47-11722Fritid_friskvardsverksamheter_inlaga.indd 20
2014-11-13 10:58
21
DEL 1 − NATIONELL NIVÅ
DEL 1 − NATIONELL NIVÅ
Tidiga elitsatsningar i unga år har visat sig kunna leda till ohälsa i form av skador, ätstörningar och även användning av otillåtna kosttillskott och dopningspreparat. Det förekommer även utslagning där de utövare som presterar bäst resultat får delta i tävlingar, vilket gör att individers personliga utveckling sätts åt sidan, vilket kan leda till utanförskap. Idag finns det ingen forskning som kan styrka att tidig elitsatsning leder till framgång i vuxen ålder. 1.4 INNAN DU FORTSÄTTER
Vilka fördelar ser du med elitsatsning för barn och ungdomar? Vilka nackdelar ser du med elitsatsning för barn och ungdomar? Från vilken ålder tycker du att man kan börja med elitsatsningar? Motivera ditt svar. Elitsatsning för barn förekommer inom må nga idrotter och är ett Går det att kombine omdebatterat ämne. ra både elitsatsning ar med breddidrott, där alla får vara med?
978-91-47-11722Fritid_friskvardsverksamheter_inlaga.indd 21
2014-11-13 10:58
”
”
par vi en skor i olika åldrar, hur ska Hur ser fritiden ut för männi ing, vilka oavsett funktionsnedsättn mer tillgänglig fritid för alla förverk- och friskvårdsområdet, hur lagar och regler styr fritids verksamhet vidareutvecklar den till en ligar man en affärsidé och av de frågor utveckling? Dessa är några som tar hänsyn till hållbar friskvårdsverksamheter. som tas upp i Fritids- och verksamsen fritids- och friskvårds Boken är framtagen till kur delad i fem trala innehållet. Den är upp heter och utgår från det cen ser ut rsikt av hur fritidsområdet delar och inleds med en öve ppnivå och andla verksamhetsnivå, gru nationellt för att sedan beh som uppkapitel innehåller uppgifter slutligen individnivå. Varje tta inläsningdiskussion. För att underlä muntrar till reflektion och ningar vid texten samt sammanfatt en finns marginalord utsatta som avslutar varje del.
Best.nr 47-11722-2 Tryck.nr 47-11722-2
978-91-47-11722Fritid_friskvardsverksamheter_ot.indd 1
Stefan Lindström
t hälsa. Han ielärare med inriktning mo Stefan Lindström är gymnas omsorgsoch ddsprogrammet och vår undervisar på barn- och friti programmet på komvux.
Fritids- och friskvårdsverksamheter
Idag ser vi fritid som något ar självklart och något vi värder högt.
Fp Fritids- och friskvårdsverksamheter
Stefan Lindström
2014-11-13 10:27