De har tillsammans och var för sig tidigare skrivit ett stort antal böcker om bl.a. kommunikation, socialpsykologi och gruppsykologi.
Kommunikation Samspel mellan människor
Den här boken tar upp grundläggande kommunikationsteori, social varseblivning, icke-verbal kommunikation, lyssnande, svåra samtal, konflikter, interkulturell kommunikation samt mäns och kvinnors kommunikationsmönster. Både praktiska och teoretiska exempel ges. I denna tredje upplaga har texten i sin helhet reviderats och uppdaterats, och nya kapitel om lyssnande, samtalande och konflikthantering har tillkommit.
Kommunikation Samspel mellan människor
| Kommunikation
Vad händer när vi kommunicerar med varandra? Vilka medvetna och omedvetna budskap skickar vi iväg? Vad underlättar och försvårar en effektiv kommunikation? Vilka störningar brukar uppstå i samtal mellan människor?
|
Anna-Karin Waldemarson är pedagog med inriktning mot arbetslivet och verksam vid Högskolan i Skövde.
Gert Biesta Björn Nilsson Anna-Karin BortomWaldemarson lärande
Björn Nilsson är lektor i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde.
Boken passar för grundläggande utbildningar på högskolenivå. Den är också av intresse för alla som arbetar med människor inom personalledning, vård, omsorg och service.
Tredje upplagan
Art.nr 3136
Björn Nilsson Anna-Karin Waldemarson
www.studentlitteratur.se
3136_Nilsson_COVER.indd 1
07-01-19 18.53.35
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess. Art.nr 3136 ISBN 978-91-44-04128-5 Upplaga 3:11 © Författarna och Studentlitteratur 1990, 2007 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Teckningar: Anders Dejke Omslagslayout: Jonas Nilsson Printed by Exakta AB, Sweden 2013
3136_0_Titel.FM 5 September 2013 08.55:54
sida 2 av 2
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
Innehåll
68mm
9/12 10/13 11/14,5
71mm
Förord 7
76mm
1
Utgångspunkter 9 Varför studera kommunikation? 10 Vad är kommunikation? 11 Kontext och sammanhang 13 Teoretiska grunder 14 Funktioner 18 Nivåer 19 Modeller 21 Hammarmodell 22 Barriärmodell 23 Sändar–mottagarmodell 25 Filter- och brusmodell 26
2
Social kommunikation 29 Tolkning 30 Redskap 33 Medvetenhet, avsikt och ord 33 Det går inte att låta bli att kommunicera 34 Det går inte att göra ogjort 35 Lik – olik 36 Beroende – oberoende 37 Budskapsnivåer 37 Kommunikation, identitet och relation 41 Självbild och självkänsla 41 Att definiera relationen 45 Att definiera situationen 46
C M Y K
3
© Författarna och Studentlitteratur
220mm 223mm
3136_NilssonTOC.fm
5 sep 2013 08.55:54
sida 3 av 6
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
3
9/12 10/13
Social varseblivning 49 Varseblivningen är aktiv, konstruktiv och selektiv 50 Att uppfatta egenskaper 52 Kategoriseringar, scheman och stereotypa uppfattningar 53 Outtalad teori om personligheter 56 Förväntningar och självuppfyllande profetia 57 Attribution 58 Första eller sista intrycket? 60
68mm 71mm 76mm
11/14,5
4
Bortom orden 65 Icke-verbala budskap 65 Att studera det icke-verbala 67 Uttryck och intryck 69 Det vi ser 69 Vi hör 77 Beröring 80 Lukt och smak 81 Ritualer 82 Miljöns betydelse 83
5
Lyssnande 85 Vad är lyssnande? 85 Tala – lyssna 87 Olika typer av lyssnande 89 Slölyssnande 89 Störande lyssnande 89 Aktivt lyssnande 90 Värderande (”kritiskt”) lyssnande 92 Empatiskt lyssnande 92 Djuplyssnande 93 Uppmärksamhet 94 Jagbudskap 94 Närhet – distans 95 Öppenhet 95
C M Y K
4
© Författarna och Studentlitteratur
220mm 223mm
3136_NilssonTOC.fm
5 sep 2013 08.55:54
sida 4 av 6
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
6
9/12 10/13 11/14,5
Samtalande 99 Vanliga samtal 99 Professionella samtal 100 Målsättning 101 Genomförande 102 Tystnad 103 Icke-verbala samtalssignaler 103 Kris och stress 104 ”Svåra” samtal 105 Försvar och motstånd 107 Defensivt kontra stödjande klimat 108 Känslor 109 Härbärgerande 110 Framkoppling 111 Återkoppling 111 Olika former av återkoppling 113 Regler för återkoppling 114
7
Genus och kultur 117 Genus och kommunikation 117 Kön och könsroll 117 Kommunikationsstilar 119 Kultur och kommunikation 122 Förväntningar 124 Pragmatik 125 Samtal och icke-verbala budskap 127 Uttryck – intryck 129
8
Störningar i kommunikationen 133 Att identifiera störande budskap 133 Avsikt och tolkning 134 Kommunikationsstilar och budskapsnivåer 136 Antydningar 138 Dubbla budskap 139 Paradoxala budskap 140 Oklarheter 141 Att handskas med störningar 146
68mm 71mm 76mm
C M Y K
5
© Författarna och Studentlitteratur
220mm 223mm
3136_NilssonTOC.fm
5 sep 2013 08.55:54
sida 5 av 6
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
9
Konflikt och konflikthantering 151 Vad är en konflikt? 151 Olika typer av konflikt 152 Konfliktens utveckling 155 Konflikthantering 156
Slutord 161 9/12 10/13 11/14,5
68mm
Litteratur 163
71mm 76mm
Sakregister 167
C M Y K
6
© Författarna och Studentlitteratur
220mm 223mm
3136_NilssonTOC.fm
5 sep 2013 08.55:54
sida 6 av 6
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
Förord
Förord
9/12 10/13 11/14,5
Denna tredje och omarbetade upplaga av Kommunikation. Samspel mellan människor har samma huvudsyfte som de tidigare – att presentera en översikt av olika teman som har med kommunikation att göra. Till denna tredje upplaga har vi genomgående bearbetat och uppdaterat den löpande texten. ”Lyssnande”, ”Samtal”, ”Kommunikationsstörningar” och ”Konflikter” har blivit egna kapitel, medan de tidigare kapitlen om kommunikation mellan män och kvinnor och mellan kulturer har slagits samman till ett. Ett tidigare kapitel om kommunikation i grupp har utgått och ordningsföljden mellan kapitlen har ändrats. Vår strävan med denna bok är alltså att förmedla grundläggande kunskaper om kommunikation men också att ge möjlighet till fördjupning i olika teman. Vi vill öka medvetenheten om hur man uppfattar och uppfattas av andra och väcka intresse för olika faktorer i kommunikationsprocessen. Innehållet skildras överlag utifrån ett fågelperspektiv – det är en förhållandevis generell helhetsbild vi ger. Därmed försvinner förstås en del detaljer och vissa faktorer får en ofullständig redogörelse, men det är oundvikligt när man vill beskriva en helhet.
C M
I kapitel 1 ges en allmän introduktion till kommunikation, därefter går vi i kapitel 2 över till sociala aspekter av kommunikationen. I bokens tredje kapitel går vi in på varseblivningens roll, det vill säga hur vi uppfattar andra människor och hur detta påverkar kommunikationens innehåll och effekter. Kapitel 4 handlar om icke-verbal kommunikation eller kroppsspråk som det ofta kallas. Därefter följer ett översiktligt kapitel om kommunikation kopplad till genus och kultur. Kapitel 6 tar upp lyssnande och återkoppling, medan samtalet blir temat för det följande kapitlet. Kapitel 8 handlar om kommunikationsstörningar och bokens sista kapitel behandlar konflikter och konflikthantering.
Y K
7
© Författarna och Studentlitteratur
220mm 223mm
3136_0_Forord.FM
5 sep 2013 08.55:54
sida 7 av 8
68mm 71mm 76mm
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
Kommunikation
9/12
68mm
10/13
71mm
11/14,5
76mm
C M Y K
8
Š FÜrfattarna och Studentlitteratur
220mm 223mm
3136_0_Forord.FM
5 sep 2013 08.55:54
sida 8 av 8
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
4 Bortom orden
4 Bortom orden
9/12
68mm
10/13
71mm
11/14,5
76mm
Icke-verbala budskap Det icke-verbala är en viktig del av människors kommunikation. Tankar, känslor och upplevelser avspeglas i de kroppsliga uttryck som förmedlas tillsammans med talat språk (Argyle, 1978). Precis som vi med språkets hjälp kan dela våra tankar med andra, kan vi också genom minspel och gester förstå varandras känslor. I vardagsspråket hittar vi också exempel på hur upplevelser och kroppsliga uttryck hänger samman – vi talar om att förlora ansiktet, lägga näsan i blöt, hänga läpp, tappa hakan, spetsa öronen, bita i det sura äpplet och stå med båda fötterna på jorden. Som vi tidigare nämnt rymmer orden ett verbalt innehåll (”verbal” betyder i detta sammanhang ”det som har med ord att göra”). Bortom orden finns den ordlösa, icke-verbala kommunikationen. ”Icke-verbal” är ett samlingsbegrepp för alla budskap som inte ryms i ordens ordboksbetydelser. Ibland möter man termen kroppsspråk men den, liksom uttrycket ”kinesik” (rörelselära), täcker inte all ordlös kommunikation.
C M
Kroppshållning, kroppsställning, rörelser, gester och mimik är visserligen grundläggande former av icke-verbala uttryck, men det handlar inte bara om kropp och rörelser. Icke-verbal kommunikation innebär också det mänskliga talet med dess andningsrytm, pauser, betoningar och tonlägen. Det handlar om rörelsemönster och hur vi berör oss själva och andra, hur vi skapar egna utrymmen och personliga avstånd till andra människor. Det innefattar slutligen sådant som lukt och smak, färger och former samt kroppsliga utsmyckningar i form av kläder, frisyr, sminkning och tatueringar.
Y K
65
© Författarna och Studentlitteratur
220mm 223mm
3136_04_Bortom.FM
5 sep 2013 08.55:54
sida 65 av 84
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
Kommunikation
Syftena med den icke-verbala kommunikationen är de följande (Hargie & Dickson, 2004), den
9/12 10/13 11/14,5
• ersätter verbal kommunikation i situationer då det är omöjligt eller olämpligt att prata • kompletterar och förstärker verbala budskap • reglerar samtalet, till exempel när det gäller turordningen • uttrycker känslor • definierar relationer (bland annat i samband med dominans och kontroll) • visar avsikter, attityder och värderingar • ger uttryck för egen identitet och bekräftar andras • sätter in kommunikationen i en situation, en kontext, och bidrar därmed till att definiera de sociala situationer vi befinner oss i.
Icke-verbal kommunikation påverkar och påverkas av våra självbilder – det som rör vår person och vår identitet kommunicerar vi främst genom icke-verbala uttryck. Dessa speglar vårt inre liv, vad vi tänker, känner, upplever och vill. Våra bedömningar av andra personer kan också avläsas i vår icke-verbala kommunikation, liksom andras reaktioner på oss själva. De är uttryck för samhörighet och avståndstagande, och de vidmakthåller samspelet mellan människor. Mänsklig kommunikation är ett ständigt utbyte av signaler och budskap. Vi uppfattar och svarar an både verbalt och icke-verbalt på människor i vår omgivning. Det sker till stor del utan att vi lägger märke till det, som om kroppen gick sin egen väg. Men å andra sidan kan vi också mycket medvetet använda icke-verbala budskap för att nå särskilda effekter. Så kan de exempelvis under samtal fungera som komplement till vad som sägs. Med gester, miner och tonfall illustrerar, förstärker, eller upphäver vi verbala budskap (Nilsson, 1993; DeVito, 2001).
C M
Icke-verbala budskap – liksom kommunikationen överlag – kan som sagt vara både avsiktliga och oavsiktliga, medvetna och omedvetna. När vi exempelvis hälsar på någon annan, kan vårt avsiktliga budskap vara att ge ett fast och rejält handslag, men om vi har
Y K
66
© Författarna och Studentlitteratur
220mm 223mm
3136_04_Bortom.FM
5 sep 2013 08.55:54
sida 66 av 84
68mm 71mm 76mm
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
4 Bortom orden
handsvett utgör det sistnämnda ett oavsiktligt budskap. Att rodna är som vi nämnde tidigare exempel på ett oavsiktligt och oftast medvetet budskap, en slängkyss är både avsiktlig och medveten.
9/12 10/13 11/14,5
Att studera det icke-verbala
68mm 71mm
Redan under antiken studerade man kommunikation, till exempel i form av retorik, men den kroppsliga aspekten av kommunikationen negligerades, till och med föraktades och ansågs vara värdelös (Gordon m.fl., 2006). Även om Charles Darwin redan på 1870-talet diskuterade icke-verbal kommunikation i sin bok The Expression of Emotion in Man and Animals, har bokens innehåll först under de senaste trettio åren fått en större uppmärksamhet från forskningens sida. Idag studeras det icke-verbala inom socialpsykologi, psykiatri, socialantropologi, neurofysiologi och biologi – man kan säga att studiet av den icke-verbala kommunikationen utgör en bro mellan naturvetenskap och människovetenskap (Hargie & Dickson, 2004). När vi undersöker det icke-verbala är det svårt, för att inte säga omöjligt, att dra slutsatser om människors tankar, känslor, beteenden och avsikter utifrån en enstaka detalj i ett ansiktsuttryck eller i en gest. Dessa får en betydelse först när vi ser till sammanhanget och tolkar uttrycket tillsammans med andra budskap. Det är upplevelse och sammanhang som ger mening åt enskilda handlingar. Exakt samma kroppsliga uttryck hos två olika personer kan exempelvis stå för helt olika saker beroende på kontexten eller sammanhanget. Säg att en människa krampaktigt spänner musklerna, rynkar ansiktet, sluter ögonen och börja skaka i hela kroppen. Dessa yttre uttryck kan ha sin grund i både ett skrattanfall, en gråtattack eller i stark förtvivlan. Genom att endast iaktta det yttre får vi inte reda på orsakerna, utan först då vi får kunskap om situationen och om tidigare händelser kan vi tolka reaktionerna på ett riktigt sätt (Burgoon & Hoobler, 2002).
C M
Varje kroppsuttryck har ett yttre innehåll. En enskild min och gest kan beskrivas på precis samma sätt av flera olika personer. Men
Y K
67
© Författarna och Studentlitteratur
220mm 223mm
3136_04_Bortom.FM
5 sep 2013 08.55:54
sida 67 av 84
76mm
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
Kommunikation
9/12 10/13 11/14,5
uttrycket i sig är således inte ett fristående fenomen, det kan aldrig ha en betydelse i sig självt. Dess inre innehåll skapas hos dem som uppfattar och tolkar beteendet. När människor använder liknande uttryck och gör snarlika tolkningar, löper kommunikationen smidigt. För dem som känner varandra väl är denna inre betydelse gemensam – små och subtila tecken växer till innehållsrika budskap. Missförstånd kan däremot uppstå då människor använder samma icke-verbala uttryck men på olika sätt och med skilda innebörder. Att till exempel vinka åt busschauffören betyder i vissa områden att man vill att bussen stannar och i andra att den kan köra förbi. I all mänsklig kommunikation rymmer de flesta budskap ett ickeverbalt innehåll som är mer svårtolkat än det verbala. Det kan därför vara av värde att skaffa sig kunskap om icke-verbala uttryck och deras konsekvenser i samspelet med andra. I vissa fall är även det icke-verbala en bättre väg att nå fram än via ord – det gäller i kontakten med dem som har svårt att uppfatta och förstå ett språkligt innehåll: bland annat små barn och människor med förståndshandikapp eller hjärnskador. Om orden inte räcker till, till exempel när någon är uppfylld av starka känslor av sorg, vrede eller ångest och när situationen präglas av osäkerhet och misstänksamhet, kan ickeverbala uttryck utgöra det enda sättet att kommunicera. För en människa i kris kan ibland en fysisk kontakt eller en tystnad vara mer rogivande än alla lugnande ord. Om vår identitet och våra sociala roller förändras (exempelvis under puberteten, vid arbetslöshet eller efter en skilsmässa) är vi extra mottagliga för hur vi blir bemötta av andra. I alla nya livsfaser blir den icke-verbala kommunikationen central, eftersom identiteten i första hand bekräftas via dessa kanaler (Remland, 2004).
C M
För den som arbetar som lärare eller chef kan det vara lättare att både förstå och förutse hur samspelet i en grupp utvecklas genom att iaktta medlemmarnas icke-verbala budskap. Man kan upptäcka hur olika mönster skapas, hur rollfunktioner, status och ledarskap växer fram. Man kan få en bild av informellt ledarskap, intriger, subgrupper eller utstötningstendenser i gruppen. Om man till en grupp säger sig vilja skapa ett klimat som präglas av öppenhet och kreativitet, bör också de egna icke-verbala budskapen förmedla tolerans och förtroende.
Y K
68
© Författarna och Studentlitteratur
220mm 223mm
3136_04_Bortom.FM
5 sep 2013 08.55:54
sida 68 av 84
68mm 71mm 76mm
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
4 Bortom orden
Uttryck och intryck
9/12 10/13 11/14,5
Den icke-verbala kommunikationen kan beskrivas dels utifrån hur människor agerar och reagerar (uttryck), dels utifrån hur man uppfattar och tolkar varandra (intryck). Det förra innebär ett sändarperspektiv och handlar om vilka budskap som någon uttrycker via olika kanaler. I det senare fallet intar man ett mottagarperspektiv, det vill säga undersöker hur någon uppfattar sin omgivning. Vi utgår då från hur man tolkar andras beteende, inte från att någon gör si eller så och att detta i alla situationer och för alla människor har en och samma betydelse.
Det vi ser Synen är det sinnesorgan som tar emot flest icke-verbala signaler, den är vår största informationskälla. Genom synen uppfattar vi andra människors utseenden, rörelser och beteenden. Vi ser fysiska drag som kroppsställning, mimik, klädsel, frisyr och utsmyckningar. Till synintrycken hör också vår fysiska omgivning, det vill säga budskap som ligger i den yttre miljön såsom färger och former på rum, dekorationer och arkitektur.
Ansiktet När vi träffar någon för första gången är det i första hand ansiktet vi tittar på, framför allt studerar vi den andres ögon och mun. Det är på dessa anletsdrag som vi känner igen andra eller upptäcker att de är obekanta för oss. Alla ansikten liknar varandra genom att de olika delarna är placerade på ett bestämt sätt i förhållande till varandra – ändå är människor så olika i all sin likhet. Anletsdragen fungerar som en personlig kod, alla har sina egna leenden och sin speciella mimik.
C M
Människan har jämfört med andra däggdjur synnerligen många muskler i ansiktet, framför allt kring ögon och mun. Dessa är inte nödvändiga för vår överlevnad, utan de fyller främst kommunikativa funktioner. Ansiktet lever så att säga sitt eget liv och i minspelet kan vi läsa in upplevelser, känslor och värderingar. Det är en öppen
Y K
69
© Författarna och Studentlitteratur
220mm 223mm
3136_04_Bortom.FM
5 sep 2013 08.55:54
sida 69 av 84
68mm 71mm 76mm
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
Kommunikation
informationskanal, den del av kroppen som vi nästan aldrig döljer. I samtal befinner vi oss ofta ansikte mot ansikte och om vi vill skapa engagemang i en grupp säger man att denna inte bör vara större än att vi kan se och kommunicera med alla gruppmedlemmar samtidigt.
9/12 10/13 11/14,5
Leendet är kanske det vanligaste ansiktsuttrycket och det som är lättast att identifiera, även om ett leende kan betyda många olika saker och stå för flera attityder. Det kan signalera glädje, vara nedlåtande, dämpa ett aggressivt uttryck. Både ögon och mun måste finnas med i leendet, annars uppfattas det som stelt eller påklistrat. Man brukar säga att vi har sju grundläggande känslor – vrede, rädsla, sorg, glädje, förvåning, avsky och fruktan – och ansiktet är avgörande för att förmedla dessa. Det finns också det som kallas känslostämningar och som är betydligt fler, till exempel saknad, upprymdhet, förväntan, misstänksamhet och nervositet. Vid vissa känslor öppnas ansiktet upp, till exempel vid glädje och förvåning. Vid vrede och avsky dras det samman och musklerna spänns. Får vi en lång blick från någon som samtidigt höjer på det ena ögonbrynet och sniper med munnen kan vi tolka det som ett uttryck för ironi eller hånfullhet. Rynkad panna och tillbakaskjutet huvud kan uppfattas som misstänksamhet eller kritik. En stadig blick med hopknipen mun och spända käkar kan vara uttryck för beslutsamhet, trots eller aggression. Eftersom ansiktet uttrycker det mänskliga, kan vi reagera starkt på någon med ett avvikande utseende. Att en grimas blir komisk beror på att vi har förväntningar om att möta något normalt. Möter vi människor med annorlunda utseenden eller som på grund av skador fått ansiktet ”deformerat” (till exempel vid ansiktsförlamning eller av en brännskada) kan vi ha svårt för att se personen i ansiktet och ibland inte heller veta vart vi ska rikta blicken.
Ögonen
C M
Ögonen sägs vara själens spegel, kanske dess fönster, och det beror på att relationer och intresse speglas i ögon och ögonkontakt. Ju mer intresserade och nyfikna vi är eller ju större svårigheter vi har att förstå det vi ser, desto längre tid tittar vi. Om vi blir attraherade,
Y K
70
© Författarna och Studentlitteratur
220mm 223mm
3136_04_Bortom.FM
5 sep 2013 08.55:54
sida 70 av 84
68mm 71mm 76mm
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
4 Bortom orden
vidgas våra pupiller. Uttrycket att ansiktet vitnar av ilska kan, förutom att vi blir bleka om kinderna, ha sin grund i att pupillerna dras ihop och ögonlocken lyfts, vilket gör att ögonvitan blir mer markerad. Att bli ”svart i synen” beror på att ögonen knips ihop, vilket gör den mörka pupillen mer markerad.
9/12 10/13 11/14,5
Blickar är betydelsefulla, dels för att de normalt sett är en förutsättning för kommunikationen, dels för att de är tecken på hur en relation är beskaffad. Det finns sociala och kulturella regler för hur lång ögonkontakten får vara för att kännas naturlig och avspänd. Både vid aggressivitet och attraktion kan blickarna bli långa och intensiva; vi kan i det senare fallet ”drunkna” i varandras ögon. Om ögonkontakten är för kortvarig uppfattas det som ett flackande, blir den för lång kan det upplevas som en provokation eller ett intrång. Blickar kan även vara ett uttryck för kontroll eller makt. En person som tittar längre än vad som anses vara normalt uppfattas lätt som aggressiv, påträngande eller dominerande. Att ”stirra ut varandra” är en lek som barn ofta fascineras av, och den kan fungera som förstärkning av relationen. Man tittar längre tid åt gången och oftare på den andre om man befinner sig på avstånd, har lägre status och pratar om alldagliga saker. Människor med hög status tittar däremot kortare tid och mer sällan på andra än vad personer med låg status gör. Man tittar mindre på varandra om man är nedstämd, berör ett svårt samtalsämne eller sitter förhållandevis nära varandra. Den som helt undviker ögonkontakt kan lätt upplevas som besvärad eller ointresserad. Ett avståndstagande eller en protest kan exempelvis yttra sig i en direkt vägran att se någon i ögonen. Den som har bråttom, vill dölja något eller inte vill bli störd kan också försöka att undvika ögonkontakt.
C M
En ögonkontakt och ett leende är inkörsportar till kommunikation med både bekanta och främmande människor, liksom undvikande av ögonkontakt är tecken på att man vill vara i fred. På avstånd kommer en ömsesidig ögonkontakt före både leenden och hälsningar. Varje kultur har sina regler för vad man får titta på hos andra och hur länge man får låta blicken dröja kvar. Människor från exempelvis Mellanöstern står närmare och tittar oftare och längre på andra än exempelvis västeuropéer, som i sin tur har längre och
Y K
71
© Författarna och Studentlitteratur
220mm 223mm
3136_04_Bortom.FM
5 sep 2013 08.55:54
sida 71 av 84
68mm 71mm 76mm
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
Kommunikation
tätare ögonkontakt än personer från Nordamerika eller Asien. I södra Europa tittar man längre på främmande personer och detta är då uttryck för ett normalt intresse. Längden på ögonkontakten styrs också av psykologiska tillstånd. Människor med autism undviker ofta ögonkontakt och schizofrena har mycket kortvariga gemensamma blickkontakter med andra människor.
68mm
9/12 10/13 11/14,5
71mm
Kroppen
76mm
Kroppen är i sin helhet en del av vår personlighet. Vi har alla vår egen rytm, en ”grundpuls” som finns i andning och hjärtslag. Denna rytm är grunden till det som ibland kallas personlig energi eller temperament. Andra människor kan uppfatta detta i vårt typiska sätt att ligga, sitta, stå, gå och prata. Intensiteten och rytmen i våra rörelser bidrar till det individuella uttrycket och gör att vi kan bli igenkända på långt håll, även om vi skulle vara maskerade; vi känner ofta igen folk på deras rörelseschema. En del går försiktigt med dröjande steg, andra småspringer eller klampar på. Därför kan vi ibland veta vem det är som går i korridoren utanför ett arbetsrum redan innan vi får syn på personen i fråga. Människor med synproblem känner ofta igen sina vänner på deras steg och deras andhämtning redan innan dessa har börjat prata. Genom kroppshållningen förmedlas relationer och statusskillnader. Vi är mer naturliga tillsammans med vissa människor och då är det lättare att vara avspänd och röra sig ledigt. Somliga kroppsställningar uppfattar vi också som mer öppna och inbjudande än andra, som exempelvis då någon står stadigt med fria armar och ett avspänt ansikte. Den som förmedlar öppenhet och lugn inger förtrolighet och kan lättare avväpna aggressivitet och hot. En anspänning eller förhöjd muskeltonus kan däremot göra att vi blir på vår vakt gentemot andra och att våra egna försvarsmekanismer aktiveras.
C M
Hudfärg och hudnyanser har viss betydelse för hur vi uppfattas och värderas av andra. Sjukdomar, stress och anspänning får effekter på de ytliga blodkärlen. Huden bleknar, rodnar och blir rödflammig. Vi blir röda av ansträngning, ilska eller nervositet och vi blir bleka av rädsla och skräck, ibland också av vrede.
Y K
72
© Författarna och Studentlitteratur
220mm 223mm
3136_04_Bortom.FM
5 sep 2013 08.55:54
sida 72 av 84
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
4 Bortom orden
9/12 10/13 11/14,5
Vid förälskelse och sexuell attraktion är kroppssignaler viktiga kommunikationsmedel. I de flesta sociala och vardagliga situationer har kroppen i sig också ett symbolvärde. Kroppskonstitutionen berättar något om vår sociala och kulturella miljö och visar på hur viktigt det kan vara för någon att ge ett gott intryck. Många arbetar hårt för att hålla kroppen i trim, inte bara för det egna välbefinnandets skull utan också för att bättra på sitt utseende och få uppskattning från andra. I vår kultur värderar vi exempelvis ungdomlighet och skönhet högre än åldrande. Människor lägger ned mycket tid och pengar på att föryngra den åldrande kroppen. Vi tonar håret, använder toupéer, solar, gör ansiktslyftningar, förstorar brösten, går igenom fettsugningar, ägnar oss åt kroppsbyggande samt använder smink och speciella kläder vid olika tillfällen.
Gester Gester kan vi kalla för kroppens stenografi. Det är en kommunikation som med några kortfattade rörelser kan ersätta långa beskrivningar och förstås av dem som delar en gemensam kulturell teckenvärld. Gester består av både signaler och symboler. De är oftast medvetna och avsiktliga rörelser med framför allt händer och armar som ofta kompletteras med minspel och ord. Gesterna kan överlag förtydliga, understryka, kommentera eller komplettera verbala budskap. Vi använder händerna för att bönfalla, varna, befalla, hindra, begära ordet eller hälsa på varandra.
C M
Gester kommer ofta till användning vid stora avstånd och i bullriga miljöer. Då kan det handla om överenskomna tecken, till exempel vid signalering till sjöss eller vid ordergivning. De dövas teckenspråk är ett annat exempel – det är ett utvidgat symbolspråk där rytm, intensitet, gester och ansiktsuttryck samverkar och har betydelse för förståelsen av budskapet. Att använda gemensamma gester, kroppsuttryck och signaler som delas av dem som ingår i en specifik grupp eller kultursfär, markerar samhörighet mellan människor. Medlemmar i en grupp skapar ofta sina egna hälsningsceremonier och hemliga koder eller signaler. Eftersom dessa kan bestå av entydiga och ömsesidigt accepterade tecken, kan de också helt och hållet ersätta talet.
Y K
73
© Författarna och Studentlitteratur
220mm 223mm
3136_04_Bortom.FM
5 sep 2013 08.55:54
sida 73 av 84
68mm 71mm 76mm
De har tillsammans och var för sig tidigare skrivit ett stort antal böcker om bl.a. kommunikation, socialpsykologi och gruppsykologi.
Kommunikation Samspel mellan människor
Den här boken tar upp grundläggande kommunikationsteori, social varseblivning, icke-verbal kommunikation, lyssnande, svåra samtal, konflikter, interkulturell kommunikation samt mäns och kvinnors kommunikationsmönster. Både praktiska och teoretiska exempel ges. I denna tredje upplaga har texten i sin helhet reviderats och uppdaterats, och nya kapitel om lyssnande, samtalande och konflikthantering har tillkommit.
Kommunikation Samspel mellan människor
| Kommunikation
Vad händer när vi kommunicerar med varandra? Vilka medvetna och omedvetna budskap skickar vi iväg? Vad underlättar och försvårar en effektiv kommunikation? Vilka störningar brukar uppstå i samtal mellan människor?
|
Anna-Karin Waldemarson är pedagog med inriktning mot arbetslivet och verksam vid Högskolan i Skövde.
Gert Biesta Björn Nilsson Anna-Karin BortomWaldemarson lärande
Björn Nilsson är lektor i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde.
Boken passar för grundläggande utbildningar på högskolenivå. Den är också av intresse för alla som arbetar med människor inom personalledning, vård, omsorg och service.
Tredje upplagan
Art.nr 3136
Björn Nilsson Anna-Karin Waldemarson
www.studentlitteratur.se
3136_Nilsson_COVER.indd 1
07-01-19 18.53.35