9789147107926

Page 1

1

De olika religionernas och livsåskådningarnas centrala budskap, etik och reflektion kring de stora livsfrågorna går som en röd tråd i boken. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning följt av arbetsuppgifter vilka inbjuder till diskussion, eftertanke och fördjupning.

RELIGION OCH SÅNT 1

I den fjärde upplagan har det tillkommit ett nyskrivet inledningskapitel med en allmän beskrivning av livsåskådningar och identitet. Kulturens komplexitet berörs, liksom kön och sexualitet.

RELIGION OCH SÅNT

1 Börge Ring

RELIGION OCH SÅNT

Börge Ring

Börge Ring

Best.nr 47-10792-6 Tryck.nr 47-10792-6

4710792ot.indd 1-3

2013-03-21 13.46


Bรถrge Ring

RELIGION OCH Sร NT 1

Liber

4710792 inlaga.indd 1

2013-03-18 11.02


isbn 978-91-47-10792-6 © 2013 Börge Ring och Liber AB redaktion: Thomas Johansson formgivare: Nette Lövgren bildredaktör: Margaretha Söderberg teckningar: Stina Wirsén produktion: Thomas Sjösten

Fjärde upplagan 1 repro: Repro 8 AB, Stockholm tryck: Egypten 2013

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se

4710792 inlaga.indd 2

2013-03-21 07.39


BILDFÖRTECKNING 6–7 9 11 13 16 20–1 23 42–3 47 48 49 52 56 56 59 66–7 71 76 77 79 83 84–5 89 92 101 102 105 107 108 110

Ulf Bodin/Getty Ted Aljibe/AFP/Scanpix Spencer Platt/Getty Nathaniel Welch/Redux/INA ImageChina/AFP/Scanpix ImageSource/Getty Zoe Barker/Millennium/Scanpix Sven Halling/Naturbild/Johnér David Mercado/Reuters/Scanpix Shutterstock Bridgeman Art Library/IBL Hans Hammarskiöld/Tiofoto/ NordicPhotos Erik Sampers/Explorer/IBL Photodisc OS Bryan Smith/ZUMA Press/Corbis/ Scanpix Robert Harding/Alamy Shutterstock Alain Le Bot/Getty Eliana Aponte/Reuters/Scanpix Carolyn Drake/Panos Pictures Barry Winiker/Getty J P Lescourret/Explorer/Eyedea/IBL Andrei Spirache/Getty © Robert Capa © International Center of Photography/Magnum/IBL Richard Kalvar/Magnum/IBL Photodisc OS Sipa/Scanpix Lars Dahlström/Tiofoto/NordicPhotos Elisabet Omsén/Scanpix Javier Lira Otero/AFP/Scanpix

4710792 inlaga.indd 224

111 118 120–1 124 127 130 134 137 139 141 145 146–7 151 153 155 156 158 163 164–5

P Deliss/Godong/Panos Pictures Ali Borovali/Sipa/Scanpixi AFP Stringer/Scanpix Shutterstock Omar Obeidi/Reuters/Scanpix Hiba Kanj /Corbis/Scanpix Stan Honda/AFP/Scanpix Eternity in an Instant/Getty Abbas/Magnum/IBL Anders Hansson/Scanpix Khaled Desouki/AFP/Scanpix Daniel Berehulak/Getty Pietro Scozzari/INA Abbas/Magnum/IBL Kevin Frayer/AP/Scanpix Christer Fredriksson/Getty AP/Scanpix Everett Collection/IBL Christophe Boisvieux/Explorer/ Hoa-Qui/IBL 168 Shutterstock 171 Spencer Platt/Getty 172 Börge Ring 175 Justin Guariglia/Redux/INA 177 Godong/Getty 182 Siri Stafford/Getty 188–9 EyePress News/AFP/Scanpix 191 Shutterstock 193 Katsumi Kasahara/AFP/Scanpix 196–7 Mikael Sjöberg/Scanpix 199 Scanpix 202 Anders Wiklund/Scanpix 207 Jens Assur/Scanpix

2013-03-18 11.11


INNEHÅLL Förord 5 LIVSÅSKÅDNINGAR

6

Humanism 8 Existentialism – du väljer ditt liv 12 Religion 12 Identitet 13 Vi möts med olika syn på livet 18 Undersök och fundera vidare 19 ETIK – MORAL

20

Att visa respekt 22 Moraliska problem 24 Olika former av etik 29 Undersök och fundera vidare 34 NATURFOLKENS RELIGIONER

42

Gemensamma drag 44 Samisk religion 50 Undersök och fundera vidare 54 TRE RELIGIONER

55

Bibeln 56 Gamla testamentet 57 Lästips 58 Nya testamentet 60 Lästips 61 Hur ska man läsa Bibeln? 62 Undersök och fundera vidare 65 JUDENDOM

66

Gud är en 68 Guds utvalda folk 69 Gud visar sig i historien 73 Undersök och fundera vidare 81 KRISTENDOM

85

Jesus – Guds son 86 Jesu budskap blir kristendom 96 Olika kristna riktningar idag 99 Undersök och fundera vidare 116

4710792 inlaga.indd 3

2013-03-18 11.02


ISLAM

121

Gud är en 122 Koranen är Guds sanna ord 124 Lästips 126 Följ de fem pelarna 129 Religion och vardagsliv är ett 133 Olika riktningar 138 Undersök och fundera vidare 143 HINDUISM – SANATANA DHARMA

146

Samsara – det eviga kretsloppet 148 Karma – du får skörda det du sår 149 Gudar 150 Kastsystemet 152 Befrielse – slutmålet 154 Riktningar 158 Undersök och fundera vidare 162 BUDDHISM

164

Allt är föränderligt 166 Allt leder till otillfredsställelse 167 De tre juvelerna 169 Buddhism i vardagen 173 Olika riktningar inom buddhismen 176 Undersök och fundera vidare 185 KONFUCIANISM OCH DAOISM

189

Förfäderstro och dyrkan av Himlen 190 Yin – yang 191 Konfucianism – de fem relationerna 192 Daoism 192 Undersök och fundera vidare 195 NYA RELIGIÖSA RÖRELSER

196

New age – en ny tidsålder 199 Undersök och fundera vidare 205 Esoteriska rörelser och satanism 206 Undersök och fundera vidare 212 Sekt 214 Till sist 218 Register 219 Världens religioner 222 Bildförteckning 224

4 4

4710792 inlaga.indd 4

2013-03-21 07.40


FÖRORD Religion och sånt handlar om viktiga frågor: Varifrån kommer vi? Var-

för finns vi här? Vad händer med oss efter döden? Det är frågor vi alla ställs inför – de tillhör livet. Men till dessa livsfrågor finns inget facit. I denna fjärde upplaga finns ett nyskrivet inledningskapitel med en allmän beskrivning av livsåskådningar och identitet. Kulturens komplexitet berörs liksom kön och sexualitet. Etiken får som vanligt ta plats och de etiska frågorna återkommer också i varje kapitel tillsammans med beskrivningen av religioners sätt att tro och se på livet. Kvinnans och mannens roll i de olika religionerna berörs genom hela boken. I slutkapitlet behandlas de rörelser som brukar kallas Nya religiösa rörelser. Religion och sånt svarar efter dessa uppdateringar väl mot riktlinjerna i ämnesplanen Gy11. För övrigt är Religion och sånt sig lik. I marginalen finns sidhänvisningar (Se antologin) till bredvidläsningstexter i Religion och sammanhang – antologin. Börge Ring

5 5

4710792 inlaga.indd 5

2013-03-18 11.02


Livsåskådningar

Livsåskådningar Ämnet religionskunskap handlar om livsåskådningar. Med hjälp av en livsåskådning kan vi se på livet, skåda livet och få hjälp med att förstå livet lite bättre.

6 6

4710792 inlaga.indd 6

2013-03-18 11.02


Livs책sk책dningar

7 7

4710792 inlaga.indd 7

2013-03-18 11.02


Livsåskådningar

Det finns olika slags livsåskådningar. Vissa innehåller tron på Gud, andra inte. Islam är en religiös livsåskådning medan humanismen kan vara religiös eller inte. Men både islam och humanismen har det gemensamt som alla livsåskådningar har gemensamt: 1. De har uppfattningar om hur människan och världen är: Vad kännetecknar människan? Hur uppkom världen? Finns det gudar? Vad kan vi veta om världen? 2. De har också uppfattningar om hur en människa bör leva: Hur ska vi leva tillsammans? Vad är ett gott liv? Många gånger kanske vi inte har en genomtänkt livsåskådning, men en livshållning, en allmän livsattityd. En livsattityd kan handla om att vilja möta alla människor med respekt. Vi kan tro och lita på människor. Vi kan tro och lita på Gud. Vi kan tro och lita på vetenskapen. Vi kan tro och lita på oss själva. För många räcker det med en livshållning, medan det för andra är viktigt att söka sig till en mer genomtänkt livsåskådning. Båda sätten har samma mål, att finna trygghet och mening i livet.

HUMANISM Ordet humanist kommer från latinet och betyder mänsklig. Vad är kännetecknande för det som är mänskligt? Det är en fråga som humanismen tar upp. Men det är inte helt enkelt att beskriva begreppet humanism, för det används i många olika sammanhang. Humanismen växte fram under 1300- och 1400-talen i norra Italien under renässansen. Renässans betyder återfödelse, och humanisterna ville återföda den gamla antika kulturen (400–300 f.Kr.). I den ingick studier i talekonst, grammatik, historia och filosofi (vishetslära). Ordet humanism kan idag användas för att beskriva: − En person som är hjälpsam och kärleksfull mot andra människor. ”Hon är en sann humanist”, kan man säga. − Den som studerar humanistiska ämnen, som språk, historia, religion, konst, kultur, för att nämna några av de många ämnen som kallas humanistiska. − En livsåskådning som vill behandla frågor om vad kunskap är, hur världen och människan är och vad ett moraliskt liv kan innebära. Under historiens gång har olika saker betonats inom humanismen. I början la humanismen stor vikt vid kunskap och förnuft och att män-

8 8

4710792 inlaga.indd 8

humanist mänsklig renässans återfödelse

2013-03-18 11.03


Livsåskådningar

niskan är en fri och självständig individ, som med hjälp av sitt förstånd kan styra sitt liv. Återkommande är också tanken om att en människa ska förverkliga sig själv och med det menas att hon ska bli det hon har möjlighet till att bli. Helt enkelt ta vara på sina förmågor och möjligheter. Grunden i humanismen är människors lika värde och rättigheter samt förmågan att använda sitt förnuft. I FN:S DEKLARATION OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER STÅR I ARTIKEL 1: ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.”

I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN: som bestämmer hur sjukvården ska bedrivas i Sverige, står: ”Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.”

Manila, Filipinerna: Den 31 oktober 2011 välkomnas en liten flicka på 2, 5 kg. Med henne blev det sju miljarder människor i världen.

9 9

4710792 inlaga.indd 9

2013-03-18 11.03


Livsåskådningar

Alla människor har ett självklart värde som hon inte behöver bevisa eller prestera för att få. Konsekvenserna av denna syn på människan är att ingen människa får behandlas illa. Att tortera, förfölja och förtrycka människor är inte humant och är uttryck för en inhuman hållning. I grova drag finns det två riktningar inom humanismen: 1. Den religiösa humanismen 2. Den sekulära, eller icke-religiösa, humanismen. De två huvudriktningarna har olika infallsvinklar. Den icke-religiösa humanismen tar endast avstamp i den enskilda människan och hennes förmåga att genom sitt förnuft kunna uppnå kunskap om det som existerar, men också skapa regler för hur vi bör leva våra liv. Religionen kritiseras för den anses strida mot förnuftet. Vissa är uttalade ateister, det vill säga de tror inte på gud, andra menar att frågan om gud existerar eller inte går att besvara och är därför ointressant. Däremot kan de mycket väl tycka att det är viktigt att till exempel forska om människors religionsutövning. Men då är det människors idéer och beteenden man forskar om, inte gud. FUNDERA PÅ 1.

Vilka av de humanistiska tankarna tilltalar dig mest och varför?

2. Vilka ifrågasätter du mest och varför? 3. Förnuftiga vill de flesta av oss vara. På vilka sätt tycker du att det är positivt med att leva förnuftigt och vad kan svårigheterna vara med det? 4. En svår fråga: Vad kännetecknar det som är mänskligt, enligt dig?

ATEISM A- betyder inte och te kommer av grekiskan teos, som betyder gud. Så ateism betyder »inte gud«. (När gud stavas med liten begynnelsebokstav handlar det om gud som gudomlig makt i stort. När Gud stavas med stor begynnelsebokstav syftar det på en personlig gud, som i judendom, kristendom och islam.) Ateismen fick betydelse i Europa på 1700-talet. Nu var det inget nytt för ateismen fanns redan i det tidiga de grekiska och indiska samhällena under århundradena f Kr. Även buddhismen förespråkar i viss utsträckning ateismen. Är ateismen en livsåskådning? Ateist betyder bara att inte tro på Gud, men inget hindrar ju att en ateist tror på något annat.

10 10

4710792 inlaga.indd 10

2013-03-21 07.42


Livsåskådningar

En symbolisk begravningsplats, i närheten av FN-huset i New York, med vars hjälp man vill uppmärksamma hur många som varje dag dödas i världen av vapen.

När några ateistiska gymnasieungdomar intervjuades framhöll de olika argument. Några sa sig inte kunna tro eftersom Gud inte kunde bevisas vetenskapligt. Andra såg teodicéproblemet som ett hinder. Teodicéproblemet handlar om konflikten mellan att Gud är allsmäktig och god samtidigt som det finns så mycket lidande och elände i världen. Varför gör den gode guden inget åt det? Svaren speglar väl ateismens två huvudargument, nämligen: 1. Det enda som existerar är den värld vi ser och kan få kunskap om. 2. Teodicéproblemet. Det strider mot logiken att en god gud accepterar det onda.

FUNDERA PÅ 1.

Håller du med ateismen om att det enda som existerar är den värld vi ser och det som är mätbart?

2. Om du svarar ja – vilka är dina stödargument? Om du svarar nej – vilka är dina motargument?

MINNS DU? 1.

Vad vill en livsåskådning beskriva? (Två punkter)

2. På vilka olika sätt används ordet humanism idag? 3. Vad betonas i humanismen? 4. Vilka är ateismens två huvudargument?

teodicéproblemet om Gud är god och har makt, varför finns det då ont

4710792 inlaga.indd 11

11 11

2013-03-18 11.03


Livsåskådningar

EXISTENTIALISM – DU VÄLJER DITT LIV Enligt existentialismen kan människan fritt välja sitt sätt att leva. Om hon inte väljer, överlåter hon åt andra att välja åt sig. Men valen skapar ångest, eftersom det aldrig i förväg går att veta vad som är rätt. I och med att vi ständigt måste välja kommer vi aldrig ifrån ångesten. Dansken Sören Kierkegaard, som levde på 1800-talet, menade att man måste våga göra val utan att alltid känna till konsekvenserna. Våga hoppa från en hög trampolin utan att se vattnet: ”Att våga är att förlora fotfästet en liten stund, att inte våga är att förlora sig själv.” Sören Kierkegaard var kristen och enligt honom finner vi Gud om vi lever och vågar handla. En annan känd existentialist är fransmannen Jean-Paul Sartre (1905–1980) Han var ateist. Tillsammans med sin livskamrat Simone de Beauvoir (1908–1986) utformade han den livsfilosofi som menade att ”människan är dömd till frihet”. Ingen kan tala om för andra vad som är rätt. Alla måste själva välja och den som inte väljer lever ett falskt liv. Det är först när vi är döda som det kan avgöras om vi levt rätt eller fel.

RELIGION Ordet religion betyder att föra samman bitar, att hitta ett mönster. Re - åter, legio - bitar. Men vad är religion? Det enklaste svaret blir: att tro på en högre makt, att tro på Gud. Ett annat svar kan vara: att hålla något heligt, avskilt. En helig plats kan vara en synagoga, kyrka, moské, ett tempel eller en stupa. Men det kan också vara den plats där jag träffade min älskade första gången. Det kan vara en idrottsarena eller ett ridstall, platser där jag varit med om något högtidligt och särskilt. De platserna vill jag inte att andra ska förlöjliga eller tala illa om. Religioner handlar mycket om att hålla livet heligt och att få sina egna upplevelser satta i ett större sammanhang. Mycket är heligt för oss, men vad är religion? Svar: Tron på Gud!

12 12

4710792 inlaga.indd 12

2013-03-21 07.47


Livsåskådningar

IDENTITET Identitet handlar om hur en människa ser på sig själv. Hur skulle du beskriva din kropp, ditt humör, din personlighet, ditt sätt att uppträda, och din stil? Svaren på dessa frågor är en del av din identitet. En människas identitet hänger också ihop med vad hon tror och tänker. Någon tror på Gud, en annan tror på socialismen, en tredje tror på veganismen och så vidare. En människas identitet formas i kontakten med andra. Det som händer i skolan, i din familj, på din fritid, ja alla sammanhang där du deltar, formar din identitet. Den samhällsklass du tillhör, vilken kultur du kommer från, vilket kön du har, om du bor i stad eller på landsbygden, din ålder, ditt arbete, dina intressen, din syn på politik och religion ... allt detta har betydelse.

13 13

4710792 inlaga.indd 13

2013-03-18 11.03


Livsåskådningar

Alltså, det är inte helt lätt att beskriva sin egen identitet, för dels grundar sig den på många delar, dels är mycket så självklart för en själv. Men tänk så här: När någon vill ändra på dig, och du inte vill det, då handlar det ofta om din identitet. Eller när du vill ändra på något hos dig själv och det känns svårt, trots att du vill – då handlar det om identitet. Den som inte känner sig hemma i skolan, hemmet eller i samhället, kan få en identitet som präglas av känslan av utanförskap, att vara utanför. Den som har en tydlig identitet ser sig själv som en unik människa, inte lik någon annan.

Kulturens betydelse Den kultur som du vuxit upp med har också bidragit till att forma din identitet. Men vad menas med kultur? Om man talar om matkultur blir det ganska lätt. Den italienska matkulturen innebär att man äter spagetti, pizza, parmaskinka osv. Den svenska matkulturen ser annorlunda ut. Men vad är kännetecknande för italiensk kultur och svensk kultur i största allmänhet? Det är svårare att svara på. Det handlar om synen på man och kvinna, politik och religion, ekonomi, arbete, hur högtider ska firas, vad som är fint och inte fint, bland mycket annat. Det finns hundratals definitioner av begreppet kultur. Här är en som är värd att fördjupa sig i: Kultur är ett inlärt beteende, yttre och inre, som uppstår och traderas (överförs) inom en grupp. (Gösta Carlberg, Kultur och religion)

Kultur är alltså hur vi beter oss och det har vi lärt oss genom träning hemma och tillsammans med kompisar. Kultur är det som finns i vårt inre, våra tankar och känslor, och även det är inlärt. Allt det här har överförts inom den grupp vi tillhör. Enkelt uttryckt kan vi säga att kultur är det vi är vana vid, det vi lärt oss från början, det vi ser som ganska självklart. Som ett steg på vägen mot att bli vuxen ingår att reflektera över sin identitet. Det kan bli smärtsamt och förvirrat, när jag kanske ifrågasätter det som hittills varit självklart. Min identitet rubbas.

14 14

4710792 inlaga.indd 14

2013-03-18 11.03


Livsåskådningar

Cementklumpen symboliserar den kultur du bär med dig. Den kan vara olika stor och ligga nära eller längre bort från den sida du visar upp. Det du visar upp symboliseras av bojen. Du kan välja vilka sidor du vill visa.

Sammanfattningsvis: Det finns många faktorer som påverkar hur vi tänker och vilka attityder vi har. Varifrån kommer vi? Vilken familj vi vuxit upp i? Vilken samhällsklass vi präglats av? Vilka politiska och religiösa traditioner vi fostrats i? Allt det här måste läggas samman. Att bara säga att någon är kristen eller exempelvis muslim räcker inte för att veta hur den personen tänker och lever. Det säger ganska lite om en person om hon eller han kallas kristen eller muslim. En kristen i Turkiet har kanske mer gemensamt med en muslim i Turkiet än med en kristen i Sverige eller omvänt. Samhällsklass, utbildningsnivå, uppväxt i stad eller landsbygd betyder mer än vilken religion man säger sig tillhöra. En människas identitet är sammansatt av många delar.

Kön och sexualitet Kön och sexualitet präglar vår identitet i stor utsträckning. Om jag är kvinna eller man, styr mycket av livet. Min sexuella läggning har också betydelse. Alla vi människor vill bli tagna på allvar, oavsett om vi är kvinnor eller män, oavsett om vi är hetero- bi- eller homosexuella. I sammanhanget talar man om HBTQ-frågor.

15 15

4710792 inlaga.indd 15

2013-03-18 11.03


Livsåskådningar

HBTQ H står för homosexuell. Homosexuell är den som sexuellt och i kärleksrelationer söker sig till samma kön som sitt eget. B står för bisexuell. Bisexuell är den som sexuellt och i kärleksrelationer söker sig till man eller kvinna. T står för transpersoner och det kan exempelvis vara en transvestit som klär sig i det motsatta könets typiska kläder eller en transsexuell som upplever sig vara född i fel kropp och vill ändra sin kropp, sin sociala roll och sin juridiska könstillhörighet. Q står för Queer. Queer är engelska och betyder lite speciell. Ordet är svårt att få grepp om, för betydelsen är inte helt klar och enkel. Queer har koppling till feminism och en medveten vilja att vara kritisk till det som är norm och vanligt. Det har tidigare också använts i betydelsen homosexuell. Heterosexuell är den som i sexuellt och i kärleksrelationer söker sig till det motsatta könet.

Olika uttryck för kön och sexualitet Heterosexuell, homosexuell, transvestit, transsexuell, könsroller, könsidentitet, genus – många ord som alla berör samma ämne, kön och sexualitet. Det kan vara svårt att förstå olika former av könsuttryck och sexualitet och att acceptera andras läggningar och hållningar. Det är lätt att man säger att något är rätt eller att något är fel.

I september 2011 annonserade Lu Zhong och Liu Wangqian att de planerar att gifta sig. De var det första homosexuella paret, i provinsen Fujian i Kina, som hade modet att öppet visa sin kärlek på detta vis.

16 16

4710792 inlaga.indd 16

2013-03-18 11.03


Livsåskådningar

Men det handlar ytterst om att visa respekt för hur andra väljer sina liv och att du ska bemötas med respekt för dina livsval. Och det är du som bestämmer över dina val och hur du formar ditt liv. I Sverige har synen på sex förändrats. Fram till 1960-talet var en vanlig syn att sex endast hörde till äktenskapet. Och så sent som fram till 1979 betraktades homosexualitet som en sjukdom. Idag kan homosexuella par gifta sig. En ständigt återkommande diskussion är om könsroller är inlärda eller, som man säger, konstruerade. De som anser att könsrollen är inlärd, konstruerad, hävdar att det finns olika ”verktygslådor” där vi hämtar verktyg för att visa att vi är män eller kvinnor. På det sättet konstruerar vi oss själva till att bli ”kvinna” eller ”man” efter de förväntningar som finns i ett samhälle. En annan tanke är att vårt sätt att vara kvinna eller man på kan knytas till det biologiska könet. Det vill säga att mitt sätt att uttrycka min könsroll på ligger i naturen. Genusforskning kallas den vetenskap som bland annat arbetar med dessa frågor. Vissa forskare använder ordet genus istället för könsroll, men här har vi valt att använda ordet könsroll, för att det är tydligare och enklare. Könsidentitet är det som man känner sig som. De flesta identifierar sig med sitt biologiska kön. Men en transsexuell person är inte bekväm i sin kropp och kan därför vilja genomgå en operation där det biologiska könet ändras. Det kallas för könskorrigering. Enligt forskningen och de transsexuellas erfarenhet går det inte att ändra på könsidentiteten med hjälp av terapi eller andra metoder. FUNDERA PÅ 1.

Tror du att vi själva konstruerar hur vi är som män och kvinnor? Vilka är i så fall dina viktigaste argument för det?

2. Tror du att vi både ärver och konstruerar vårt sätt att vara på? Vilka är i så fall dina viktigaste argument för det? 3. Tror du att vi, på grund ut av det kön vi föds till, helt och hållet ärver sättet att vara på? Vilka är så fall dina viktigaste argument?

genusforskning studerar frågor kring kön, könsroller och sexualitet

4710792 inlaga.indd 17

17 17

2013-03-18 11.03


Livsåskådningar

VI MÖTS MED OLIKA SYN PÅ LIVET Många gånger när vi möter människor med en annan livssyn än den vi själva har uppstår diskussioner. Tyvärr kan fördomar och okunskap skapa konflikter i onödan. ”Ateister har ingen moral alls.” Så är det inte. ”Hur kan man tro på Gud, en gubbe som sitter på ett moln?” Ingen tror på en gubbe på ett moln. Om man utgår från påståenden om andra som inte är sanna, då är premisserna fel, och då blir slutsatsen fel. FUNDERA PÅ Hur bemöter du en person med en helt annan livsuppfattning än din egen? Hur vill du själv bli bemött?

18 18

4710792 inlaga.indd 18

2013-03-18 11.03


Livsåskådningar

UNDERSÖK OCH FUNDERA VIDARE DIN IDENTITET

Försök ringa in lite av din identitet. Du kan ta hjälp av följande frågor, men lägg gärna till fler. (Om du vuxit upp i olika familjer, sätt upp spalter.) − Vilka högtider firar ni och hur? − Vilka traditioner har du och din familj? Vilka ritualer har ni till exempel kring födelsedagar och andra familjehögtider? Kring mat och dryck? − Hur ser ni i familjen på kvinnans och mannens roll? − Hur har ni resonerat kring sexualiteten? − Vilka politiska åsikter har du fått med dig? − Vilka moraliska regler har poängterats och lyfts fram i familjen? − Försök beskriva den samhällsklass du kommer ifrån. − Vilken betydelse har musik, konst och litteratur i din familj? 1. När du har svarat på dessa frågor, fundera på vad du vill ta vara på i framtiden och vad du vill lämna. 2. Föreställ dig att du träffar någon som du ska leva tillsammans med, vad är det som du vill ha med dig in i relationen? Sätt dig gärna tillsammans med en klasskamrat och låtsas att ni ska bli ett par.

19 19

4710792 inlaga.indd 19

2013-03-18 11.03


att visa respekt

Etik – moral Egentligen betyder orden etik och moral samma sak, nämligen sed, vana. Etik och moral handlar om hur vi ska leva våra liv och hur vi visar respekt för oss själva och andra. Men orden används ändå på olika sätt. Ordet etik används för våra tankar och regler för det som är rätt eller fel. Ordet moral är mer vardagligt och står för hur vi i praktiska situationer följer de regler vi satt upp.

20 20

4710792 inlaga.indd 20

2013-03-18 11.03


Etik – moral

21 21

4710792 inlaga.indd 21

2013-03-18 11.03


1

De olika religionernas och livsåskådningarnas centrala budskap, etik och reflektion kring de stora livsfrågorna går som en röd tråd i boken. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning följt av arbetsuppgifter vilka inbjuder till diskussion, eftertanke och fördjupning.

RELIGION OCH SÅNT 1

I den fjärde upplagan har det tillkommit ett nyskrivet inledningskapitel med en allmän beskrivning av livsåskådningar och identitet. Kulturens komplexitet berörs, liksom kön och sexualitet.

RELIGION OCH SÅNT

1 Börge Ring

RELIGION OCH SÅNT

Börge Ring

Börge Ring

Best.nr 47-10792-6 Tryck.nr 47-10792-6

4710792ot.indd 1-3

2013-03-21 13.46


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.