9789176789575

Page 1

JOHANNA GRÖNBÄCK är statsvetare, filosofie master Lunds universitet och forskningsassistent.

Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv

NILS KARLSON är docent, statsvetare och nationalekonom. Han är författare till flera böcker om lönebildning och arbetsmarknad i Sverige och internationellt, välkänd föreläsare och VD för Ratio.

Ultima Ratio:

HENRIK MALM LINDBERG är fil dr. ekonom-historiker och arbetsmarknadsforskare samt lärare på AKPA, Stockholms universitet.

H. Malm Lindberg • N. Karlson • J. Grönbäck

KONFLIKTREGLERNA hör till arbetsmarknadens viktigaste spelregler. Samtidigt som dessa regler formar partsrelationer och kollektivavtalssystem är de inbäddade i ländernas politiska och historiska sammanhang. Hur skiljer sig då de svenska konfliktreglerna från dem i våra viktigaste konkurrentländer? Finns lärdomar för Sverige? I boken jämförs konfliktreglernas utformning, til�lämpning och förändring i Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien och Sverige. Titeln, ultima ratio, syftar på en princip som innebär att alla andra rimliga åtgärder ska prövas innan man tillgriper stridsmedel. Ultima ratio, proportionalitet och fair play är exempel på rättsprinciper som innebär ett slags överdriftsförbud. De finns i olika former i de undersökta länderna, men har ännu begränsat genomslag i svensk rätt. Ett viktigt drag är Europarättens växande betydelse. ­ I vissa fall har den, som i Lavalmålet, begränsat konflikt­ rätten, i andra fall vidgat den. Här redovisas också den spänning som finns mellan internationella och nationella rättsordningar, vilket i sin tur accentueras av globaliseringen. Boken riktar sig såväl till studerande på universitet och högskolor som till praktiker och parter som vill få kunskap om konfliktreglernas utformning. Författarna är alla verksamma vid Forskningsinstitutet Ratio.

Henrik Malm Lindberg Nils Karlson Johanna Grönbäck

Ultima Ratio: Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv

ISBN 978-91-7678-957-5

Sv_konfliktregler_int_pers_hela.3_förfPres.indd 1

2015-11-06 10:52



Ultima Ratio: Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv Henrik Malm Lindberg, Nils Karlson och Johanna GrÜnbäck


© Författarna och Iustus Förlag AB, Uppsala 2015 Upplaga 1:1 ISBN 978-91-7678-957-5 Produktion: eddy.se ab, Visby 2015 Omslag: John Persson Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Tfn: 018-65 03 30, fax: 018-69 30 99 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se Printed by Holmbergs i Malmö, 2015


Innehållsförteckning FÖRORD 5 FÖRKORTNINGAR 15 1 INLEDNING  19

1.1 Inledning och syfte  19 1.2 En första översikt  21 1.3 Material och metod  28 1.3.1 Val av fall  28 1.3.2 Underlag och intervjuer  29 1.3.3 Hur stor är jämförbarheten?  30 1.4 Definitioner och begrepp  31 1.4.1 Vad betyder begreppen?  31 1.5 Kollektivavtalssystem och ramvillkor för strejk­ reglerna 34 2 DANMARK  37

2.1 Kort om arbetsmarknadsmodellen  37 2.2 Konfliktreglernas legala status  40 2.2.1 Var regleras konfliktreglerna?  40 2.2.2 Hur är konfliktreglerna utformade?  41 2.2.3 Domstolarnas roll vid arbetstvister  43 2.2.4 Hur är reglerna om varsel utformade?  44 2.2.5 Hur är reglerna för sympatiåtgärder ut­formade?  45 2.2.6 Begränsningar i konflikträtten  46 Krav på proportionalitet eller liknande?  46

7


Begränsningar för vissa grupper  48 Hur ser lockouträtten ut?  49 Medlemsomröstningar, behövs de och hur går de till?  49

2.2.7 Sanktioner vid otillåtna stridsmedel  49 2.2.8 Hur fungerar medling?  50 2.2.9 Övrigt  51 2.3 Konfliktreglerna i praktiken  51 2.3.1 Konfliktfrekvens  51 2.3.2 Konfliktmönster  52 2.4 Förändringar av konfliktreglerna  53 2.4.1 Läget för de danska konfliktreglerna  53 2.4.2 Vilka förändringar har skett?  54 2.5 Sammanfattning  56 3 NORGE  57

3.1 Kort om arbetsmarknadsmodellen  57 3.2 Konfliktreglernas legala status  59 3.2.1 Var regleras konfliktreglerna?  59 3.2.2 Hur är konfliktreglerna utformade?  60 3.2.3 Domstolarnas roll vid arbetstvister  64 3.2.4 Hur är reglerna om varsel utformade?  65 3.2.5 Hur är reglerna för sympatiåtgärder ut­formade?  65 3.2.6 Begränsningar i konflikträtten  66 Krav på proportionalitet eller liknande?  66 Begränsningar för vissa grupper  67 Hur ser lockouträtten ut?  68 Medlemsomröstningar, behövs de och hur går de till?  68

3.2.7 Sanktioner vid otillåtna stridsmedel  68 3.2.8 Hur fungerar medling?  69 3.2.9 Övrigt  70 8


3.3 Konfliktreglerna i praktiken  71 3.3.1 Konfliktfrekvens  71 3.3.2 Konfliktmönster  72 3.4 Förändringar av konfliktreglerna  72 3.4.1 Läget för de norska konfliktreglerna  72 3.4.2 Vilka förändringar har skett?  73 3.5 Sammanfattning  73 4 FINLAND  75

4.1 Kort om arbetsmarknadsmodellen  75 4.2 Konfliktreglernas legala status  77 4.2.1 Var regleras konfliktreglerna?  77 4.2.2 Hur är konfliktreglerna utformade?  78 4.2.3 Domstolarnas roll vid arbetstvister  80 4.2.4 Hur är reglerna om varsel utformade?  80 4.2.5 Hur är reglerna för sympatiåtgärder ut­formade?  81 4.2.6 Begränsningar i konflikträtten  81 Krav på proportionalitet eller liknande?  81 Begränsningar för vissa grupper  82 Hur ser lockouträtten ut?  83 Medlemsomröstningar, behövs de och hur går de till?  83

4.2.7 Sanktioner vid otillåtna stridsmedel  83 4.2.8 Hur fungerar medling?  84 4.2.9 Övrigt  84 4.3 Konfliktreglerna i praktiken  85 4.3.1 Konfliktfrekvens  85 4.3.2 Konfliktmönster  85 4.4 Förändringar av konfliktreglerna  86 4.4.1 Läget för de finska konfliktreglerna  86 4.4.2 Vilka förändringar har skett?  86 4.5 Sammanfattning  88 9


5 TYSKLAND  89

5.1 Kort om arbetsmarknadsmodellen  89 5.2 Konfliktreglernas legala status  92 5.2.1 Var regleras konfliktreglerna?  92 5.2.2 Hur är konfliktreglerna utformade?  93 5.2.3 Domstolarnas roll vid arbetstvister  96 5.2.4 Hur är reglerna om varsel utformade?  96 5.2.5 Hur är reglerna för sympatiåtgärder ut­formade?  97 5.2.6 Begränsningar i konflikträtten  98 Krav på proportionalitet eller liknande?  98 Begränsningar för vissa grupper  99 Hur ser lockouträtten ut?  100 Medlemsomröstningar, behövs de och hur går de till?  100

5.2.7 Sanktioner vid otillåtna stridsmedel  101 5.2.8 Hur fungerar medling?  102 5.2.9 Övrigt  102 5.3 Konfliktreglerna i praktiken  103 5.3.1 Konfliktfrekvens  103 5.3.2 Konfliktmönster  104 5.4 Förändringar av konfliktreglerna  105 5.4.1 Läget för de tyska konfliktreglerna  105 5.4.2 Vilka förändringar har skett?  105 5.5 Sammanfattning  106 6 NEDERLÄNDERNA  108

6.1 Kort om arbetsmarknadsmodellen  108 6.2 Konfliktreglernas legala status  111 6.2.1 Var regleras konfliktreglerna?  111 6.2.2 Hur är konfliktreglerna utformade?  112 6.2.3 Domstolarnas roll vid arbetstvister  113 6.2.4 Hur är reglerna om varsel utformade?  114 10


6.2.5 Hur är reglerna för sympatiåtgärder ut­formade?  114 6.2.6 Begränsningar i konflikträtten  115 Krav på proportionalitet eller liknande?  115 Begränsningar för vissa grupper?  115 Hur ser lockouträtten ut?  116 Medlemsomröstningar, behövs de och hur går de till?  116

6.2.7 Sanktioner vid otillåtna stridsmedel  116 6.2.8 Hur fungerar medling?  117 6.2.9 Övrigt  117 6.3 Konfliktreglerna i praktiken  118 6.3.1 Konfliktfrekvens  118 6.3.2 Konfliktmönster  119 6.4 Förändringar av konfliktreglerna  120 6.4.1 Läget för de nederländska konfliktreglerna  120 6.4.2 Vilka förändringar har skett?  120 6.5 Sammanfattning  121 7 STORBRITANNIEN  122

7.1 Kort om arbetsmarknadsmodellen  122 7.2 Konfliktreglernas legala status  125 7.2.1 Var regleras konfliktreglerna?  125 7.2.2 Hur är konfliktreglerna utformade?  126 7.2.3 Domstolarnas roll vid arbetstvister  128 7.2.4 Hur är reglerna om varsel utformade?  129 7.2.5 Hur är reglerna för sympatiåtgärder ut­formade?  130 7.2.6 Begränsningar i konflikträtten  130 Krav på proportionalitet eller liknande?  130 Begränsningar för vissa grupper  131 Hur ser lockouträtten ut?  131

11


Medlemsomröstningar, behövs de och hur går de till?  131

7.2.7 Sanktioner vid otillåtna stridsmedel  132 7.2.8 Hur fungerar medling?  132 7.2.9 Övrigt  133 7.3 Konfliktreglerna i praktiken  134 7.3.1 Konfliktfrekvens  134 7.3.2 Konfliktmönster  135 7.4 Förändringar av konfliktreglerna  135 7.4.1 Läget för de brittiska konfliktreglerna  135 7.4.2 Vilka förändringar har skett?  136 7.5 Sammanfattning  138 8 SYDEUROPA  139

8.1 8.2 8.3 8.4

Kort om arbetsmarknadsmodellen  139 Konfliktreglernas legala status och tillämpning  140 Konfliktreglerna i praktiken  142 Förändringar av konfliktreglerna  143

9 SVERIGE  144

9.1 Kort om arbetsmarknadsmodellen  144 9.2 Konfliktreglernas legala status  147 9.2.1 Var regleras konfliktreglerna?  147 9.2.2 Hur är konfliktreglerna utformade?  148 9.2.3 Domstolarnas roll vid arbetstvister  150 9.2.4 Hur är reglerna om varsel utformade?  151 9.2.5 Hur är reglerna för sympatiåtgärder ut­formade?  152 9.2.6 Begränsningar i konflikträtten  153 Krav på proportionalitet eller liknande?  154 Begränsningar för vissa grupper  154 Hur ser lockouträtten ut?  155 Medlemsomröstningar, behövs de och hur går de till?  155

12


9.2.7 Sanktioner vid otillåtna stridsmedel  155 9.2.8 Hur fungerar medling?  156 9.2.9 Övrigt  157 9.3 Konfliktreglerna i praktiken  158 9.3.1 Konfliktfrekvens  158 9.3.2 Konfliktmönster  158 9.4 Förändringar av konfliktreglerna  159 9.4.1 Läget för konfliktreglerna  159 9.4.2 Vilka förändringar har skett?  159 9.5 Sammanfattning  161 10 JÄMFÖRANDE ANALYS  162

10.1 Utgångspunkter och gemensamma drag  162 10.2 Fallande konfliktnivåer  164 10.3 Stor variation i konfliktreglernas legala status  166 10.4 Inskränkningar i konflikträtten  168 10.5 Domstolarna och konfliktreglernas praxis  173 10.6 Europarättens ökade betydelse  175 11 LÄRDOMAR FÖR SVERIGE  178

11.1 De svenska konfliktreglerna i internationellt perspektiv 179 11.2 Normhierarkin och kollektivavtalens roll i Sverige  181 11.3 Fallande konfliktnivåer även i Sverige, men viss oro under ytan  183 11.4 Grundläggande rättsprinciper tar sig in i svensk konflikträtt 184 11.5 Varthän är vi på väg?  186 REFERENSER 188 APPENDIX 214 SAKREGISTER 222

13


JOHANNA GRÖNBÄCK är statsvetare, filosofie master Lunds universitet och forskningsassistent.

Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv

NILS KARLSON är docent, statsvetare och nationalekonom. Han är författare till flera böcker om lönebildning och arbetsmarknad i Sverige och internationellt, välkänd föreläsare och VD för Ratio.

Ultima Ratio:

HENRIK MALM LINDBERG är fil dr. ekonom-historiker och arbetsmarknadsforskare samt lärare på AKPA, Stockholms universitet.

H. Malm Lindberg • N. Karlson • J. Grönbäck

KONFLIKTREGLERNA hör till arbetsmarknadens viktigaste spelregler. Samtidigt som dessa regler formar partsrelationer och kollektivavtalssystem är de inbäddade i ländernas politiska och historiska sammanhang. Hur skiljer sig då de svenska konfliktreglerna från dem i våra viktigaste konkurrentländer? Finns lärdomar för Sverige? I boken jämförs konfliktreglernas utformning, til�lämpning och förändring i Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien och Sverige. Titeln, ultima ratio, syftar på en princip som innebär att alla andra rimliga åtgärder ska prövas innan man tillgriper stridsmedel. Ultima ratio, proportionalitet och fair play är exempel på rättsprinciper som innebär ett slags överdriftsförbud. De finns i olika former i de undersökta länderna, men har ännu begränsat genomslag i svensk rätt. Ett viktigt drag är Europarättens växande betydelse. ­ I vissa fall har den, som i Lavalmålet, begränsat konflikt­ rätten, i andra fall vidgat den. Här redovisas också den spänning som finns mellan internationella och nationella rättsordningar, vilket i sin tur accentueras av globaliseringen. Boken riktar sig såväl till studerande på universitet och högskolor som till praktiker och parter som vill få kunskap om konfliktreglernas utformning. Författarna är alla verksamma vid Forskningsinstitutet Ratio.

Henrik Malm Lindberg Nils Karlson Johanna Grönbäck

Ultima Ratio: Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv

ISBN 978-91-7678-957-5

Sv_konfliktregler_int_pers_hela.3_förfPres.indd 1

2015-11-06 10:52


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.