9789147104406 by Smakprov Media AB

] n e d j a [g SPRÅKGUIDEN

SPRÅKGUIDEN är en allt-i-ett-bok som vänder sig till elever i svenska som andraspråk på den senare delen av den grundläggande nivån, efter Sfi D eller motsvarande. Den är främst riktad till studerande inom vuxenutbildningen, men kan också användas på gymnasiet och av elever som studerar på distans eller bedriver självstudier. Den följer Skolverkets kursplan i svenska som andraspråk för vuxenutbildning på grundläggande nivå,VUX 2012.

EVA BERGQVIST LERATE • KRISTNA NORÉN BLANCHARD

Språkguiden består av: • fem teman: kultur, miljö, språk, Livet och it. I varje kapitel finns en modern skönlitterär text. • övningar på att höra, tala, diskutera, läsa, skriva, ord, grammatik, intonation och uttal. • ordlistor som laddas ner gratis från liber.se. • en kort basgrammatik. • cd med alla texter och hör- och uttalsövningar. Till boken hör dessutom: • en omfattande lärarhandledning • facit i ett separat häfte Språkguiden finns också som Onlinebok.

språkn-] e d j a [g

guiden EVA BERGQVIST LERATE • KRISTINA NORÉN BLANCHARD

Best.nr 47-10440-6 Tryck.nr 47-10440-6

språkguiden omslag.indd 1

2013-10-18 09.03

Azte hua

INDIANSKA SPRÅK

Turkiska

Eu ro sp peis råk ka

a sp

isk Slav

Po ls

INDOEUROPEISKA SPRÅK

ALTAISKA SPRÅK

ka ns a -Ir åk do spr n I

råk

k bis

a/K

s ati

n os

isk

GISKA FINSKUR K Å SPR

iska

Quec

Sam

is Kelt

Romanska språk

prå ka s

ord ge spr rmans åk ka

a or

sk a sk Sv en nska

Lit

i au

Finska

May

ska Irländ

isisk

ug Port

tge r spr mans åk ka

Väs

änsk

Spanska

ska

Fran

nsk

lie

Ita

ska

el Eng

Gre kisk a

nd sk

Lettiska

pråk Balt is

ka s nsk

isk Tje ck B

Ty s

ka enis

ka ris

llä

Rum Alb a

anska Germråk sp

Arm

ska

ulg a Kurdiska

Iran

språkguiden omslag.indd 2

Hin

I n slä

Rys

ä ail

Som

aliska Kinesiska

AFROASIAT ISKA SPRÅK

språ k

Tigrinska itiska

Sem

Hebreiska

Arabiska

SINOTIBETANSKA SPRÅK

Estniska Unge rska

Burmanska

kisk a

2013-10-18 08.39

ISBN 978–91–47–10440–6 © 2013 Eva Bergqvist Lerate, Kristina Norén Blanchard och Liber AB Redaktion Ann Ohlsson Ax Bildredaktör Mikael Myrnerts Formgivare Lotta Rennéus Tecknare: Johnny Dyrander Produktion Anna Törnqvist-Göpel

Första upplagan 1

Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2014

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

001-059 Kap_01_Kultur.indd 2

2013-10-28 10.25

Bildförteckning Ulf Renneus/Mary Square Images 3 jf/Cultura/Getty Images 7 Anette Nantell/TT 9 Ulf Renneus/Mary Square Images 10 Leif R Jansson/TT 13 (1) Anthony Devlin/PA Photos/TT 13 (2) Jessica Gow/TT 13 (3) TEPCO via JIJI Press/AFP/TT 13 (4) Ulf Börjesson/Maskot/Getty Images 14 Lina Alriksson/DN/TT 24 Dan Hansson/SvD/TT 25 Helena Schaeder Söderberg/Flickr/Getty Images 26 Lichtmeister/Shutterstock 27 Ulf Renneus/Mary Square Images 28 Erik Conard/Bonnierarkivet/TT 31 Susanne Walström/Johnér/Getty Images 38 Fredrik Sandberg/TT 39 Ulf Renneus/Mary Square Images 44, 48 Johner/Getty Images 50 Ulf Renneus/Mary Square Images 52 Kent Hult/Sydsvenskan/IBL 53, 54 Ulf Renneus/Mary Square Images 56 Paul Souders/The Image Bank/Getty Images 61 Michael Hall/Taxi/Getty Images 62 Thomas Henriksson/TT 64 Roine Magnusson/The Images Bank/Getty Images 66 Maja Suslin/TT 68 Kim Kyung-Hoon/Reuters/TT 70 Paul Matthew Photography/Shutterstock 78 Per Magnuson/TT 79 Johner/Getty Images 81 Paul Hansen/TT 84 Picsfive/Shutterstock 88 jf/Cultura/Getty Images 91 USGS 92 Thomas Henriksson/TT 96 Slavo Vallgursky/Shutterstock 105 (1,2) EpicStockmedia/Shutterstock 105 (3) Burben/Shutterstock 105 (4) jf/Cultura/Getty Images 111 Andreas Kindler/Getty Images 118 Håkan Lindgren/TT 119 Lotte Fernvall/Aftonbladet/IBL 121 Magnus Hallgren/DN/TT 124 STOCK4B-RF/Getty Images 127 ZoonarN Sorokin/TT 129 Jimedlex/iStockvectors/Getty Images 132 Peter Rutherhagen/Getty Images 136 Altrendo travel/Getty Images 142 Leif R Jansson/TT 143 (1) Kesu/Shutterstock 143 (2) Nadjib Kamgar 144 Oleksiy Maksymenko/All Canada Photos/Corbis/TT 147 Ulf Renneus/Mary Square Images 157 Eva105/Shutterstock 160

316-368 Kap_06_Grammatik.indd 365

Linda Forsell/DN/TT 166 Jacom Stephens/the Agency Collection/Getty Images 170 Rune Johansen/Photolibrary/Getty Images 173 Jeppe Wikström/Johnér/Getty Images 180 Björn Söderberg/Watabaran 181 Watabaran 182 Caroline Tibell/SvD/TT 185 Sonja Dahlgren/Maskot/Getty Images 194 Marco Becher/DPA/TT 196 Jan Håkan Dahlström/TT 201 Lars Pehrson/SvD/TT 204 Toby MaudsleyThe Image Bank/Getty Images 211 Stefan Berg/Riser/Getty Images 212 Ulf Renneus/Mary Square Images 214, 224 Stephanie Pilick/dpa/Corbis/TT 225 Bengt Aron Åradsson 226 Ulf Renneus/Mary Square Images 227, 230 British Museum 232 Ulf Renneus/Mary Square Images 237 Bård Løken / NN / Samfoto/TT 240 Hubertus Blume/AGE/Getty Images 242 Robert Ekegren/TT 247 Jens Lennartsson/Maskot/Getty Images 250 Ulf Renneus/Mary Square Images 255 Marc Gantier/Gamma/IBL 258 Thomas Henriksson/TT 262 1600-tals målning okänd konstnär 263 Severin Nilsson/Svenska Dagbladets Bildarkiv/TT 267 (1) Bengt Oberger 267 (2) Johan Wingborg/TT 270 Otto Ohms samling/IBL 272 Spencer Platt/Getty Images 274 Magnus Hallgren/DN/TT 278 Zurijeta/Shutterstock 279 Patrick Frilet/Hemis/Corbis/TT 281 Ulf Renneus/Mary Square Images 283 Susanne Walström/Johnér/Getty Images 285 Kalle Assbring 286 Bokförlaget Forum 287 Ulf Renneus/Mary Square Images 291 Folke Hellberg/TT 292 All about Apple 293 Jeffrey Coolidge/Iconica/Getty Images 294 Maskot/Getty Images 296 Damien Meyer/AFP/TT 300 Bernhard Lang /Iconica/Getty Images 302, 304 Jade/Blend Images/Getty Images 306 Tomas Oneborg/SvD/TT 309 Jacques Brinon/AP/TT 310 Leo Sellén/TT 312 Ferran Traite Soler/Vetta/TT 313 David Malan/Photographer’s choice/Getty Images 314

2013-10-21 15.17

TILL KURSDELTAGARNA För vilka är boken skriven? Språkguiden är ett läromedel i svenska som andraspråk på den senare delen av den grundläggande nivån, efter sfi eller motsvarande. Den är främst riktad till studerande inom vuxenutbildningen men kan också användas av gymnasieelever. Innehåll och metod gör den lämplig även för distansstudier och när man läser på egen hand.

I boken finns också en liten grammatik, Kort svensk basgrammatik. Texter och hör- och uttalsövningar finns inlästa på cd. Just att förstå det talade språket är en viktig del för att inte känna sig utanför i samhället. Cd:n kan du lyssna på om och om igen för att vänja dig vid hur svenskar talar. Vad gäller samarbete vid självstudier, så kan internet med alla sina möjligheter till kontakt och kommunikation vara ett bra hjälpmedel.

Syftet

Texterna

Med Språkguiden ska du få ökade kunskaper i svenska och med större säkerhet och frihet kunna leva, studera och arbeta i det svenska samhället. Då krävs hela tiden mycket träning i att förstå, tala, läsa och skriva svenska. Språkkunskap innebär bland annat att man måste ha ett stort ordförråd, kunna grammatiken och ha ett bra uttal. I Språkguiden finns många möjligheter att träna och förbättra detta.

Språkguiden har fem kapitel, som vart och ett tar upp ett ämnesområde: kulturen, miljön, Livet, språket samt it. I varje kapitel finns både facktexter och moderna skönlitterära texter. Så gott som alla övningar i kapitlen är knutna till innehållet i texterna. På så sätt tränas ordförrådet mycket och i varierande sammanhang. Till nästan alla texter finns hörövningar med olika typer av uppgifter. Talövningarna hör oftast ihop med texterna. Du får också tillfälle att träna uttal och intonation i speciella övningar, som finns i varje kapitel. Du övar att skriva, ofta om sådant som ni har diskuterat. Du tränar fritt skrivande men också hur man skriver mer formella typer av texter, till exempel intervjuer, argumentation, sammanfattning, referat och rapport.

Inlärning genom samarbete Forskarna säger att man utvecklar sitt språk mycket genom att arbeta tillsammans. Att samarbeta är alltså ett effektivt (och naturligt) sätt att lära sig språk. Därför är många uppgifter gjorda för att lösas och diskuteras tillsammans. De många bilderna kan göra det lättare att förstå innehållet i texterna och lockar säkert också fram fler diskussioner. Den första grundtanken i boken är att man lär sig tillsammans. Den andra är att man också måste kunna lära sig på egen hand (vilket man ju gör hela livet igenom). Självständigt arbete För att lättare kunna arbeta självständigt, finns det i Språkguiden vissa hjälpmedel, till exempel en utförlig ordlista med förklaringar och facit till alla övningar (ibland med förtydligande kommentarer).

It, datorer, mobiler och internet Ett helt kapitel handlar om it (datorer, mobiler och internet) och för många av övningarna måste man söka information på internet. Både den svenska regeringen och UNESCO lägger stor vikt vid kunskapen om media och internet, och kopplat till detta även förmågan att kritiskt kunna läsa denna information. Medie- och informationskunnighet är en förutsättning för att ta del av sina mänskliga rättigheter och för att kunna vara en aktiv medborgare i ett öppet demokratiskt samhälle.

Författarna ☺☺

001-059 Kap_01_Kultur.indd 3

2013-10-18 15.13

innehåll KULTUR … OCH BILDNING 6 Doktor eller poet? 8 Vem får priset? 12 Grammatik – ordbildning 15 Biblioteken förr … 24 … och nu 25 ABF – Arbetarnas bildningsförbund 31 Tre dikter av Tomas Tranströmer 39 Grammatik – adjektiv och substantiv 40 Kurser / studiecirklar i Lycksele och Skellefteå 50 Theodor Kallifatides 53 ”Den dolda rikedomen” ur Den dubbla längtan 54 Några telefonsamtal mellan en kund och en support 58

VÅR MILJÖ … OCH VÅR KONSUMTION 60 Klimat 63 Energi 68 Grammatik – verb 73 Olja eller petroleum 81 Miljögifter och kemikalier 86 Vatten 92 Grammatik – Tempus 100 Grammatik – Tidsadverbial 104 Grammatik – Framtid: Futurum 107 Vår mat och Miljösmart med mat 111 Grammatik – Partikelverb 113 Intervjuer: Inköps- och matvanor 118 Sofi Oksanen 121 ”Diagnosen” ur Utrensning 122

LEVA … OCH LEVA BRA 126 Livets pussel 127 Välbefinnande – om att må bra 140 Grammatik – perfekt particip av verbet 148 Grammatik – presens particip av verbet 152 Grammatik – verbets s-former 154 Jante- och Jäntelagen 159 Qaisar Mahmood 166 ”Prolog” ur Jakten på svenskheten 167 Vilken betydelse har arbete för oss människor? 173 Skräpet byggde företaget 181 Grammatik – Pronomen 186 En palett av olika livsstilar – olika sätt att leva 194 En insändare: Sluta shoppa! 201 Grammatik – komparation av adjektiv och adverb 206

001-059 Kap_01_Kultur.indd 4

2013-10-18 15.13

innehåll SPRÅK … OCH KOMMUNIKATION 210 När fick människan ett språk? 212 Grammatik – satsdelar 219 När fick människan ett skriftspråk? 224 Grammatik – konjunktioner 235 Roliga historier? 240 Många språk 242 Små språk: euskera och samiska 252 Grammatik – ordföljd: huvudsats och bisats 256 Mångfaldigande av texter 258 Grammatik – ordföljd: det – formellt subjekt/subjekt 260 Boktryckarkonsten 262 Fattigdomen 263 Grammatik – ordföljd: emfatisk omskrivning 264 Läskunnigheten 266 Grammatik – ordföljd: emfatisk omskrivning 268 Texturval 270 Obligatorisk allmän folkskola 272 It och böckerna 274 Bodil Malmsten 278 ”Sniglar & språk” ur Priset på vatten i Finistère 279

IT – INFORMATIONSTEKNIK 284 Fredrik Backman 285 Utdrag ur En man som heter Ove 287 Sveriges första dator 292 Internet 293 www – world wide web 295 Rapporten Svenskarna och Internet 2012 296 Webbadress och Sökmotor 300 E-post, e-mail, mail eller mejl 302 Sociala nätverk 304 Näthat 306 Framtidens lärande? 309 Vad kommer att hända sedan? 313

kort svensk basGrammatik

001-059 Kap_01_Kultur.indd 5

Gram 4

2013-10-18 15.13

kultur Texter som handlar om

Mhur yrken kan värderas på olika sätt Mfolkbiblioteken i Sverige Mstudieförbundens betydelse i Sverige Dessutom

7 några dikter av Tomas Tranströmer 7 ett kapitel ur Theodor Kallifatides bok Den dubbla längtan

Grammatik

M adjektiv och substantiv M ordbildning: sammansättningar suffix och prefix

Övrigt

M hålla ett föredrag M skriva ett formellt brev M skriva en dikt

6 001-059 Kap_01_Kultur.indd 6

2013-10-18 15.13

1. Fundera på/samtala om Samtala om eller fundera över vilka förklaringar som passar till ordet kultur på svenska. Olika språk och folk beskriver kultur på olika sätt. Markera dem som de flesta svenskar skulle tycka betyder kultur. 1. ett planerat och organiserat samhälle 2. de traditioner som en folkgrupp har, till exempel romerna och samerna 3. litteratur, konst, musik, dans etc. 4. ett fint sätt och en god uppfostran 5. katter och hundar 6. en odling

, , , , , , Vad gör hon?

7 001-059 Kap_01_Kultur.indd 7

2013-10-18 15.13

DOKTOR ELLER POET? 1. Hörförståelse till Doktor eller poet? Lyssna på texten och markera om meningarna är rätt eller fel. 1. Alla studenter har lika bra studiemedel.

Nej

2. En del tycker att konststuderande ska få mindre hjälp.

Nej

3. Bara de på Facebook protesterar.

Nej

4. Civilingenjör är det bästa yrket, tycker de flesta.

Nej

Doktor eller poet? En hög representant för Svenskt näringsliv gjorde ett mycket uppmärksammat uttalande för ett tag sedan. Han menade, att de som ville studera konst och humaniora på universitet och högskolor inte skulle få så fördelaktiga studiemedel som andra. Deras kunskaper skulle ju inte vara till så stor nytta för samhället, när de väl hade studerat färdigt, sa han. Han talade till och med om att det fanns ”hobbykurser” och ”nöjeskurser” på universitetet. Insändarsidorna i tidningarna och de sociala nätverken på internet, som till exempel Facebook och Twitter, fylldes med högljudda protester. Men även kommentarer som stödde förslaget hördes i den intensiva debatten. Ibland utvidgades diskussionen till att gälla olika yrkens värde över huvud taget.

Denna dekal och denna slogan spreds snabbt över landet. Ganska snart tog dock Näringslivet i stort avstånd från det kontroversiella uttalandet.

8 001-059 Kap_01_Kultur.indd 8

2013-10-18 15.13

2. Fundera på/samtala om Vem bidrar mest? Är somliga yrken mer värda än andra? Diskutera. 1. Är tekniker nyttigare för ett lands näringsliv än författare? 2. Är naturvetare viktigare för samhället än konstnärer? 3. Ska läkare ha högre lön än idrottsledare? 4. Höjer ingenjörer ett folks bildningsnivå mer än bibliotekarier? 5. Är det bättre att vara forskare än jordbrukare? 6. Ökar en företagsledare ett lands tillväxt mer än en översättare? 7. Lär en advokat ut mer kreativitet än en skådespelare? 8. Är en bankdirektör viktigare för ett lands ekonomi än en samhällsekonom? 9. Är politiker mer nödvändiga som samhällsbyggare än filosofer? 10. Utvecklar en it-tekniker landets produktivitet mer än en elektriker? 11. Är sjuksköterskorna på ett sjukhus viktigare för patienternas tillfrisknande än lokalvårdarna? 12. Är det bättre för landet om man är fotbollsproffs än om man är idrottsminister?

9 001-059 Kap_01_Kultur.indd 9

2013-10-18 15.13

3. Läsförståelse till Doktor eller poet? Stryk det som inte stämmer med texten. Den första meningen är redan gjord. 1. Att säga att läkare är bättre än poeter är kontroversiellt/brottsligt i Sverige. 2. Den här mannen var en av cheferna för den svenska industrivärlden/fackföreningsrörelsen. 3. Han ville att fler skulle studera humanistiska/naturvetenskapliga ämnen. 4. Han tänkte använda studiemedlen/betygen för att styra studenternas val. 5. Han menade att de som läste humaniora/naturvetenskap var nyttigare för Sverige, när de väl var färdiga. 6. Hans åsikter väckte ilska/skratt hos många. 7. Protesterna mot honom var mest intensiva på Svenskt näringsliv/internet. 8. Alla/Många i hans egen organisation tog avstånd från honom. 9. De som var emot honom demonstrerade och slogs/spred propaganda i massmedia och på internet.

4. Fundera på/samtala om Vilket är ditt drömyrke? Varför väljer du just detta yrke?

10 001-059 Kap_01_Kultur.indd 10

2013-10-18 15.13

5. Träna [uttal] uttal uuu aaa

a. b.

Lyssna, och säg efter. Lyssna och markera de ljud (bokstäver) som uttalas långt. Det är sammansatta ord och de ska alla ha två särskilt långa ljud, vokal eller konsonant. 1. ett avstånd

6. ett näringsliv

2. en bildningsnivå

7. ett nätverk

3. en insändarsida

8. ett studiemedel

4. en lokalvårdare

9. en tillväxt

5. en naturvetare

Lyssna och fyll i det som saknas i meningarna. Den första meningen är redan gjord.

näringslivet 1. Han var talesman för ________________. 2. Studenter i fysik borde ha högre __________________________________ . 3. Tidningarnas ___________________________________ fylldes av protester. 4. Många åsikter fanns på de sociala _________________________________ . 5. De flesta var emot förslaget och tog ________________________ från det. 6. Gör en _____________________________________ mer nytta i samhället? 7. Är inte ett folks allmänna ______________________________________ också viktig? 8. _____________________________________ i ett land påverkas av kulturen. 9. Och hur skulle ett sjukhus se ut utan ______________________________ ?

d. e.

Rätta övning 5c med facit. Titta på meningarna i 5c, lyssna igen och läs efter. Lyssna igen och säg efter utan att titta på de 9 meningarna i 5c.

11 001-059 Kap_01_Kultur.indd 11

2013-10-18 15.13

6. Träna[uttal] uuu aaa

Lyssna och läs eller säg efter.Välj om du vill titta på orden eller inte. 1. debatt 2. dekal 3. doktor 4. forskar 5. konstnär 6. lokal 7. produkt 8. slogan 9. teknik

Lyssna på orden i 6a igen och markera om betoningen ligger i början eller i slutet av ordet. Exempel 1: debatt

VEM FÅR PRISET? Nobelpriset är kanske det mest kända av alla internationella pris till personer som har gjort sig bemärkta för kulturella eller vetenskapliga framsteg. Det delas ut en gång om året inom följande områden: fysik, kemi, medicin, litteratur och fred. Det finns andra internationella pris – bland annat i Spanien. Detta pris delas också ut en gång om året och gavs år 2011 till följande personer: Konst och musik. Riccardo Muti, Italien. Han är chefsdirigent för Chicago Symphony Orchestra.

12 001-059 Kap_01_Kultur.indd 12

2013-10-18 15.13

Kommunikation och humaniora. Royal society (Storbritanniens nationella vetenskapsakademi).

Internationellt samarbete. Bill Drayton, Kanada. Han föreläser om internationellt samhällsentreprenörskap och hjälper entreprenörer med tankar om hur man kan förbättra samhället.

Litteratur. Leonard Cohen, Kanada. Han är poet, författare, sångare och kompositör.

Samhällsvetenskap. Howard Garden, USA. Han är pedagog och psykolog och talar om multipla intelligenser.

Sport. Haile Gebreselassie, Etiopien. Han är den bäste långdistanslöparen genom tiderna.

Teknisk och naturvetenskaplig forskning. Joseph Altman, USA, Arturo Álvarez-Buylla, Mexico, Giacomo Rizzolatti, Italien. De är neurologer och hjärnforskare.

Samarbete. Representanter för de så kallade ”Hjältarna från Fukushima”, Japan. De var brandmän, militärer och anställda på kärnkraftverket. Med fara för sitt eget liv stoppade de en kärnkraftskatastrof efter jordbävningen och kärnkraftsolyckan i Fukushima år 2011.

13 001-059 Kap_01_Kultur.indd 13

2013-10-18 15.13

1. Sök på internet Lyssna på Leonard Cohen och Ebba Forsberg, en svensk sångerska som spelat in många låtar av Cohen. Öppna din webbläsare, gå till en sökmotor, till exempel Google. Skriv in Leonard Cohen + Ebba Forsberg i sökrutan. Lyssna!

2. Fundera på/samtala om Vem tycker du är värd ett pris? Samtala om någon person som du tycker är värd att få ett pris för något han eller hon har gjort. Motivera varför. Det behöver inte vara en känd person.

3. Skriv Skriv ett brev till en grupp som ska dela ut ett pris. Ge förslag på en pristagare. Tala om vem personen är, vad personen har gjort och varför han eller hon är värd priset. Använd en saklig och formell ton med datering, hälsningsfras och avslutningsfras.

14 001-059 Kap_01_Kultur.indd 14

2013-10-18 15.13

GRAMMATIK – ORDBILDNING Nya ord kan skapas (bildas) genom att förena ord eller orddelar. Ibland måste man förändra orddelarna lite.

1. Sammansättning a.

Följande sätt att bilda nya ord kallas sammansättning. Fyll i det som saknas på de tomma raderna. en hobby + en kurs

= en hobbykurs

ett nät + ett verk

= ett nätverk

A. en lokal + en vårdare

= _____________________________________

B. Hur gör man en sammansättning? ____________________________________________________________________________

studier + ett medel

= ett studiemedel

en insändare + en sida

= en insändarsida

C. en skola + en byggnad

= _____________________________________

en bildning + en nivå

= en bildningsnivå

ett samhälle + en ekonom

= en samhällsekonom

D. en idrott + en ledare

= _____________________________________

E. en näring + ett liv

= _____________________________________

Hur kan sammansättningsdelarna (orddelarna) förändras ibland? __________________________________________________________________________________

Vilken obestämd artikel, en eller ett, får det sammansatta substantivet? __________________________________________________________________________________

15 001-059 Kap_01_Kultur.indd 15

2013-10-18 15.13

2. Suffix a.

Grunddelen på ett ord kallas ofta stam, till exempel författar, politik och sköter

Man kan bilda nya ord genom att lägga till en ändelse (ett suffix) på ett ord. Fyll i det som saknas på de tomma raderna. forskar

forsk|ar + are

= en forskare

ekonomi

ekonom|i + isk

= ekonomisk

uttalar

uttal|ar + ande

= ett uttalande

A. författar

författ|ar + are

= _________________________________

B. politik

polit|ik + iker

= _________________________________

C. sköter

sköt|er + erska

= _________________________________

Hur bildar man nya ord med suffix? __________________________________________________________________________________

3. Prefix a.

Man kan också bilda ord genom att lägga till en förled (ett prefix) framför ett ord. Fyll i det som saknas på de tomma raderna. o+nyttig

onyttig

miss+nöjd

missnöjd

A. o+viktig

_______________________________

B. van+vårdar

_______________________________

C. im+produktiv

_______________________________

Hur bildar man nya ord med prefix? __________________________________________________________________________________

Vad betyder prefixen i övningen? __________________________________________________________________________________

16 001-059 Kap_01_Kultur.indd 16

2013-10-18 15.13

4. Träna grammatik: sammansättning a.

Foga ihop de båda orden och bilda på så sätt ett nytt ord. Skriv ut en eller ett där det passar. Ibland måste man ändra lite på ordet.

en doktorsutbildning 1. en doktor + en utbildning _______________________________ 2. en läkare + en examen

_______________________________

3. ett barn + en läkare

_______________________________

4. en student + ett liv _______________________________ 5. en natur + en poet _______________________________ 6. en konst + studier _______________________________ 7. studier + ett lån

_______________________________

8. en favorit + en hobby

_______________________________

9. en kurs + en bok _______________________________

Foga ihop de båda orden och bilda ett nytt ord. Skriv ut en eller ett. Ibland måste man ändra lite på ordet. 1. nöje +liv

ett nöjesliv ___________________________

2. universitet + kurs

_______________________________

3. hög + skola

_______________________________

4. för + del

_______________________________

5. hjälp + medel

_______________________________

6. av + sändare

_______________________________

7. insändare + sida

_______________________________

8. dag + tidning

_______________________________

9. nöje + läsning

_______________________________

17 001-059 Kap_01_Kultur.indd 17

2013-10-18 15.13

Gör sammansatta ord av det markerade i beskrivningarna. Skriv ut en eller ett. Ibland måste man ändra lite på ordet. 1. en utbildning för att bli läkare

Bokstaven a kan skrivas både a och a

en läkarutbildning __________________________________________________________________________________ 2. en kurs man följer som en hobby __________________________________________________________________________________

3. ett medel man har för att kunna studera __________________________________________________________________________________

4. ett intresse för att lära sig om konst __________________________________________________________________________________

5. en sida i tidningen där man skriver insändare __________________________________________________________________________________

6. ett metod för inlärning __________________________________________________________________________________

7. personer som verkar (arbetar) tillsammans i ett kontaktnät __________________________________________________________________________________

8. en lärare som jobbar på universitetet __________________________________________________________________________________

9. en utbildning som man gör på en högskola __________________________________________________________________________________

18 001-059 Kap_01_Kultur.indd 18

2013-10-18 15.13

5. Träna grammatik: suffix a.

Skriv rätt suffix vid rätt orddel. Tre suffix blir över. -ande -ell

-are -ig

-are -iker

-are -ing

-aren -ning

-arie -närer

1. Bill Gates är företagsled________ på Microsoft. are 2. Min syster Lena är it-tekn_______ på Ericsson. 3. Den här författ_______ skriver om samhällets orättvisor. 4. Somliga tycker att naturvet_______ är mer samhällsnyttiga. 5. Pappersindustrin är en viktig när_______ i Sverige. 6. Konst_______ som inte är kända har det ofta ekonomiskt svårt. 7. Det var teaterlär_______ hon ville bli, det trodde hon. 8. Eller också bibliotek_______ kanske. 9. Hon tyckte nämligen att bild_______ var viktigt.

Skriv rätt suffix vid rätt orddel. Tre suffix blir över. 1. ekonom______

-aktig

2. en represent_______

-ant

3. uppmärk_______

-iell

4. fördel_______

-else

5. en disku_______

-i

6. en kreativ_______

-ssion

7. en direkt_______

-isk

8. en ekonom_______

-itet

9. kontrovers_______

-lek -sam -skap -ör

001-059 Kap_01_Kultur.indd 19

19 2013-10-18 15.13

Bilda ett ord med suffix med hjälp av beskrivningen.Välj ett av suffixen. Skriv ut en eller ett. Ibland måste man ändra lite på ordet. Vad heter en person som: 1. jobbar med teknik

-iker

-ör

en tekniker __________________________________________________________________________________ 2. representerar något

-ör

-ant

__________________________________________________________________________________

3. har läst humaniora

-ist

-iker

__________________________________________________________________________________

4. studerar vid universitetet

-ant

-ent

__________________________________________________________________________________

5. debatterar mycket

-are

-ör

__________________________________________________________________________________

6. jobbar med konst

-när

-ant

__________________________________________________________________________________

7. en person som konstruerar saker

-are

-ör

__________________________________________________________________________________

8. arbetar med kemi

-är

-ist

__________________________________________________________________________________

20 001-059 Kap_01_Kultur.indd 20

2013-10-18 15.13

6. Träna grammatik: prefix a.

Skriv rätt prefix vid rätt orddel. Tre prefix blir över. avin-

bijätte-

demiss-

exo-

föro-

insam-

in 1. Vi vill ha mer ____blick i kulturpolitiken. 2. Det är _______möjligt att tänka sig ett folk utan kultur. 3. Vi tror att kultur kan _______ena olika folk. 4. Litteraturen kan lära oss om _______moral som finns i världen, 5. men också om _______stora hjälpinsatser till folk i nöd. 6. Om vi blir ______vanda vid att läsa missar vi mycket, 7. all _______formation från andra länder till exempel. 8. Det är mycket som man kan _______förstå, om man inte förstår de viktiga orden i en text. 9. För allt _______arbete i en grupp måste man kunna kommunicera.

21 001-059 Kap_01_Kultur.indd 21

2013-10-18 15.13

Bilda ett ord med prefix med hjälp av beskrivningen.Välj ett av prefixen. 1. De trivs inte på sina jobb.

van-

miss-

vantrivs __________________________________________________________________________________ 2. På ett nätverk verkar man tillsammans.

be-

sam-

__________________________________________________________________________________

3. Det viktigaste biblioteket i kommunen.

ex-

huvud-

__________________________________________________________________________________

4. Man gör det bättre, om det går.

för-

kom-

__________________________________________________________________________________

5. De var inte nöjda med resultatet.

miss-

__________________________________________________________________________________

6. Kopiatorn var verkligen väldigt gammal.

ur-

__________________________________________________________________________________

7. Jag tror att Bill Gates är miljonär många gånger om. milli-

multi-

__________________________________________________________________________________

8. Du gör mig verkligen en väldigt stor tjänst då.

multi-

jätte-

__________________________________________________________________________________

22 001-059 Kap_01_Kultur.indd 22

2013-10-18 15.13

7. Fundera på/samtala om a.

Hitta på så många verb som möjligt med följande verbsuffix. 1. -a

sola

knyta

2. -era

kontrollera

kommendera

3. -ja

vänja

sörja

4. -na

rodna

tystna

Hitta på så många substantiv som möjligt med följande substantivsuffix. 1. -(n)ing

en städning en tonåring

2. -ande

en studerande

3. -are

en läkare

4. -ör

en frisör

5. -else

en arbetarrörelse

6. -an

en ansökan

7. -ator

en rullator

8. -het

en kunnighet

-itet

en nationalitet

10. -lek

en kärlek

11. -iker

en historiker

12. -ism

en nationalism

13. -ist

en socialist

14. -är

en miljonär

15. -dom

en barndom

16. -skap

en kunskap

17. -nad

en saknad

Hitta på så många adjektiv som möjligt med följande adjektivsuffix. 1. -bar

läsbar

2. -lig

trolig

3. -aktig

läraktig

4. -ig

rosig

5. -sam

tröttsam

6. -ell

nationell

7. -ös

religiös

8. -isk

kritisk

Det finns fler suffix än dessa. Om du vill kan du läsa i en grammatik om dem.

23 001-059 Kap_01_Kultur.indd 23

2013-10-18 15.13

BIBLIOTEKEN FÖRR … 1. Hörförståelse till Biblioteken förr … Hörförståelse utan att titta på texten. Lyssna på texten och markera med en bock de ordgrupper som sägs i hörförståelsen. 1. i slutet på 1800-talet √

i slutet på 1900-talet

2. läskunnigheten ökade

skrivkunnigheten ökade

3. läsa tidningar

läsa god litteratur

4. förstå politiken

förstå kristendomen

5. en särskild sal för kvinnor

ett särskilt bibliotek för kvinnor

Biblioteken förr … Folkbiblioteken I Sverige började man bygga folkbibliotek i slutet på 1800-talet. Det var under samma tid som industrialiseringen i landet tog fart, fattigdomen minskade, folkskolan blev obligatorisk och läskunnigheten ökade. Tanken bakom att bygga offentliga bibliotek var, att dessa framför allt skulle vara till gagn för arbetarklassen. Arbetarna skulle ges möjlighet att läsa god litteratur gratis och på så sätt få en stunds nöje och lite inblick i kulturen. Men de skulle också på detta sätt förbättra sina allmänna kunskaper och, genom goda förebilder i litteraturen, höja sin moral. Ett annat viktigt syfte med att vänja folket vid läsning var att de bättre skulle kunna studera och förstå kristendomen och Luthers texter. Böckerna var alltså noggrant utvalda med tanke på alla dessa syften. Biblioteken på den tiden bestod av en bibliotekssal och en eller ett par läsesalar. Ibland fanns det en särskild sal för kvinnor. Man fick inte låna hem de böcker eller tidskrifter som fanns, utan allt måste läsas på plats. Inget fick tas ut ur biblioteket.

24 001-059 Kap_01_Kultur.indd 24

2013-10-18 15.13

… OCH NU 1. Hörförståelse till … och nu Hörförståelse utan att titta på texten. Lyssna på texten och markera med en bock de ordgrupper som sägs i hörförståelsen. 1. filialer ute i kommunerna 2. cd-spelare 3. media som användarna vill ha

filialer ute i landet

filialer ute i städerna

tidskrifter om elektronik bara media som är nyttiga

elektroniska media media som användarna vill köpa

… och nu I dagens Sverige är varje kommun enligt lag skyldig att ha ett bibliotek som är tillgängligt för allmänheten. Förutom huvudbiblioteket så finns det för det mesta flera mindre filialer ute i kommunerna. Allt för att det ska vara lätt för människor att använda sig av bibliotekets tjänster. På moderna bibliotek finns det inte bara böcker, utan det finns också tidningar, tidskrifter, cd och dvd, elektroniska media och tillgång till internet. Det mesta av medierna som finns kan man låna hem, men inte allt. En annan stor skillnad är, att nuförtiden anstränger man sig vid inköpen till biblioteken att hitta böcker och media som användarna vill ha, inte bara sådant som biblioteket i fråga tycker är nyttigt.

25 001-059 Kap_01_Kultur.indd 25

2013-10-18 15.13

2. Fundera på/samtala om 1. Vad är det för skillnad mellan skönlitteratur och facklitteratur? 2. Vad är en ljudbok? 3. Varför tror du att film står tillsammans med konstböcker och musik? 4. Finns det bara svenska tidningar i tidnings- och tidskriftsrummet på ditt bibliotek?

3. Sök på internet Läs lite om Stadsbiblioteket i Uppsala på webben eller om biblioteket i din hemkommun eller om ett annat bibliotek. à Gå in på en sökmotor på internet. à Skriv in till exempel Uppsala Stadsbibliotek i sökrutan.

4. Besök ett bibliotek Gör ett besök på det bibliotek som ligger närmast där du bor och låna en bok som intresserar dig. Om du inte har ett lånekort redan, så skaffa dig ett.

26 001-059 Kap_01_Kultur.indd 26

2013-10-18 15.14

5. Ord och uttryck a.

Fyll i det som saknas i de markerade uttrycken.Välj bland alternativen i listan. Tre ord blir över. Uttrycken ska betyda detsamma som orden till vänster. allt plats

bara samma

enligt sätt

fart tanke

mesta till

noggrant

1. ökade

fart Byggandet av fabriker tog _________ vid den tiden.

2. nyttiga

Böckerna skulle vara ___________ gagn för allmänheten.

3. särskilt

Det var framför ___________ arbetarna som behövde lite avkoppling.

4. så

På detta ___________ skulle de bli mer bildade.

5. eftersom

Med ___________ på att folk måste läsa bibeln, så var det bra att träna upp läskunnigheten.

6. som det står i lagen

___________ lag måste alla kommuner numera ha bibliotek.

7. nästan alltid

För det ___________ finns det flera bibliotek.

8. annat än

Nuförtiden finns det inte ___________ böcker som bibliotekspersonalen tycker är bra.

27 001-059 Kap_01_Kultur.indd 27

2013-10-18 15.14

Dra ett streck mellan orden eller uttrycken som betyder samma sak. Tre blir över. 1. enligt lag •

• a. annat än

2. framför allt •

• b. eftersom

3. för det mesta •

• c. nyttig för

4. inte bara •

• d. nästan alltid

5. med tanke på att •

• e. på den tiden

6. på detta sätt •

• f. som det står i lagen

7. tog fart •

• g. så

8. till gagn för •

• h. särskilt • i. tanken bakom • j. under samma tid • k. ökade

Vad är de så nyfikna på?

28 001-059 Kap_01_Kultur.indd 28

2013-10-18 15.14

Fyll i de bokstäver som saknas i de markerade orden. En bokstav för varje streck. Orden ska betyda detsamma som det som står till vänster. 1. inte privat

Ett offent l_ _i _g _t bibliotek.

2. bra

En g __ __ förebild.

3. åtkomligt/som man kan utnyttja

Det är till __ __ __ __ ligt för allmänheten.

4. som används med dator

Det finns många elektr __ __ __ __ __ a media.

5. ordentligt

Böckerna valdes ut nog __ __ __ __ t av personalen.

6. nu under vår tid

Nu __ __ __ __ __ __ en är det inte så.

7. på det stället

Och man måste inte läsa böckerna på p __ __ __ __.

8. nästan alltid

F __ __ d __ __ m __ __ __ a finns det filialer också.

6. Övertyga! Välj ut en bok, en film, en tidning eller en cd som du tycker är bra. Ta med den till skolan. Skriv upp 5–10 saker som ska övertyga de andra i gruppen eller klassen att köpa den. Tala om för din grupp eller klass varför just denna är så bra. När alla presentationer är gjorda kan klassen rösta om vilken som verkar bäst och motivera varför.

29 001-059 Kap_01_Kultur.indd 29

2013-10-18 15.14

... och bildning ABF-ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND 1. Hörförståelse till ABF och andra folkbildare Läs påståendena i uppgiften först. Lyssna utan att titta i texten och markera rätt alternativ, Rätt eller Fel. Texterna om ABF och andra folkbildare handlar om … 1. tiden före industrialiseringen

Rätt

Fel

2. arbetarnas kamp för större inflytande

Rätt

Fel

3. att skolan var lika för alla i Sverige

Rätt

Fel

4. att ABF ordnade intressanta föredrag för arbetarna

Rätt

Fel

5. att de flesta var ointresserade av kunskap

Rätt

Fel

6. att kvinnor fick undervisning om sex och samlevnad

Rätt

Fel

7. att Ottar sa att man borde vara mer sträng mot barnen

Rätt

Fel

8. att RFSU bildades av Elise Ottesen Jensen

Rätt

Fel

30 001-059 Kap_01_Kultur.indd 30

2013-10-18 15.14

ABF och andra folkbildare I och med att industrialiseringen i Sverige tog fart, började arbetarna organisera sig på olika sätt. Det bildades ett socialdemokratiskt parti, som politiskt skulle verka för att arbetarna skulle få makt och inflytande i samhället. Det bildades också fackföreningar för de olika yrkesgrupperna, med LO (Landsorganisationen) centralt i toppen. Dessa skulle genom facklig verksamhet förbättra arbetarnas situation på arbetsmarknaden. Det kunde gälla löner, arbetstider, lagstadgad semester, arbetsförhållanden och säkerhet på arbetsplatsen. Man förstod att också det arbetande folket behövde bildning och kunskap för att kunna påverka sin egen situation och samhället i stort.Vid den här tiden var det offentliga utbildningsväsendet relativt odemokratiskt. Majoriteten av befolkningen hade inte tillgång till någon utbildning förutom den obligatoriska sexåriga folkskolan. Och det var här som Arbetarnas bildningsförbund (ABF) kom in i bilden som en viktig del av arbetarrörelsen. ABF grundades år 1912. Samarbetet med Folkbiblioteken var ända från början mycket gott.Till att börja med ordnade man med föreläsningar av författare, akademiker och politiker. Törsten efter kunskap och bildning var stor, och ABF:s möten drog nästan alltid fulla hus.

ABF finns fortfarande och är Sveriges största och äldsta studieförbund och det finns i alla landets kommuner. Numera är det inte så mycket föreläsningar som finns på ABF, utan det är mest studiecirkelsverksamhet. Den bärande idén bakom studiecirklar var, att deltagandet skulle vara fritt och frivilligt och att kunskap formades och spreds ”av folket och genom folket”. Den idén bör gälla även idag på ABF. Andra folkbildare Även utanför ABF:s regi var bildningsverksamheten omfattande. Det kom senare många efterföljare, och det finns idag minst tio studieförbund med olika intresseinriktningar. En del folkbildning i Sverige skedde på privat initiativ. Man kan nämna Elise Ottesen Jensen (allmänt kallad Ottar), som på 1920- och 1930-talen reste land och rike runt och föreläste för arbetarkvinnor om kärlek, sexualitet, preventivmedel och fri abort. Att sprida kunskap om detta var olagligt och hon riskerade hårda straff hela tiden. Hon talade också om barnens rätt till ett gott liv och förordade en mild barnuppfostran. 1933 grundade hon Riksförbundet för Sexuell Upplysning, RFSU, som genom åren har haft så stor betydelse för kvinnor i Sverige.

31 001-059 Kap_01_Kultur.indd 31

2013-10-18 15.14

2. Ord och uttryck a.

Fyll i orden som saknas i de markerade uttrycken. Välj bland alternativen i listan. Det ska betyda detsamma som det som står till vänster. Tre ord blir över. bilden rike

bärande risk

genom till

hus törsten

och ända

relativt även

1. när

och med Fackföreningar började bildas i _______ att det blev fler industrier i landet.

2. dök upp

ABF kom in i ___________ när arbetarna behövde mer kunskap för sitt fackliga arbete.

3. från första stund

Kontakten med folkbiblioteken var bra ___________ från början.

4. i början

__________ att börja med kom många författare till ABF-mötena och talade.

5. längtan efter kunskap

___________ efter kunskap var stor bland det arbetande folket.

6. den viktigaste tanken

Den ___________ idén var att allt var frivilligt.

7. var fullsatta

ABF-mötena drog fulla ___________ också ute på landsbygden.

8. reste runt i hela landet

Många föredragshållare drog land och ___________ runt för att sprida sitt kunnande.

9. under många år

Elise Ottesen Jensen upplyste ___________ åren många arbetarkvinnor om preventivmedel.

32 001-059 Kap_01_Kultur.indd 32

2013-10-18 15.14

Fyll i vad orden och uttrycken betyder.Välj bland alternativen i rutan. den bärande idén i och med att till att börja med

drar fulla hus ända från början törsten efter kunskap

drar land och rike runt kommer in i bilden genom åren

1. är fullsatta

drar fulla hus ________________________________________

2. under många år

________________________________________

3. när, samtidigt som

________________________________________

4. reser runt i hela landet

________________________________________

5. längtan efter kunskap

________________________________________

6. i början

________________________________________

7. från första stund

________________________________________

8. dyker upp

________________________________________

9. den viktigaste tanken

________________________________________

3. Suffix a.

Fyll i rätt suffix (ändelse) på de markerade orddelarna.Välj bland suffixen i listan. Tre suffix blir över. -anden -elsen -lig -ning

-era -sam

-het -skap

-iker

-ing

-iskt

-ivt

ning för att skaffa sig mer inflytande. 1. Arbetarna ville ha mer utbild_______ 2. Många ville också organis___________ sig och hjälpa till 3. i sin egen yrkesgrupps fackfören___________. 4. Att vara fackligt verk___________ var ett sätt att påverka utvecklingen. 5. Dåliga arbetsförhåll___________ kunde betyda låga löner,

33 001-059 Kap_01_Kultur.indd 33

2013-10-18 15.14

6. och det var relat_________ ofta som de anställda hade mycket långa arbetsdagar. 7. Det var inte heller obligator_________ för arbetsgivarna att ge semester. 8. Men arbetarrör_________ gjorde mycket för att få till förändringar. 9. Det socialdemokratiska partiet, LO och ABF stod för dess verksam_________. -ande

-are

Ändra orden till vänster till passande substantiv.Välj bland suffixen i listan. Skriv orden i rätt form. Tre suffix blir över. 1. samarbetar

ABF hade ett gott _______________ med biblioteken.

2. föreläser

Man ordnade många ____________________________.

3. politisk

__________________________________ föreläste ofta.

4. författar

Kända __________________________________ höll föredrag.

-itet

5. kan

All __________________________________ var nyttig.

-ning

6. deltar (deltager) Det var alltid ett stort _________________________

-dom -e -het -iker

-ning

i den omfattande bildningsverksamheten.

-skap

7. sexuell

Man talade om kvinnors _________________________.

-tion

8. upplyser

Mycket _______________________________ behövdes.

4. Fundera på/samtala om a.

Tänk dig att du ska hålla ett föredrag om ABF. Skriv först en egen lista med stödord som du ska använda när du håller föredraget. Använd texten, ordlistan och övningarna som hjälp.

b. c.

Jämför din lista med en kompis stödord. Har ni glömt något? Diskutera.

Håll föredraget, om du vill.

Ta reda på vad det finns för studieförbund på din ort. På internet kan du säkert få hjälp.

34 001-059 Kap_01_Kultur.indd 34

2013-10-18 15.14

5. Prefix a.

Skriv rätt orddel vid det ord där den saknas.

in ytande 1. ett ____fl

be-

2. _____höver

del-

3. ett ______bund

för-

4. ______verkar

före-

5. en ______bildning

in-

6. ______stängd

på-

7. ett ______arbete

sam-

8. en ______läsning

ut-

9. ett ______tagande

ute-

Skriv rätt ord på strecken.Välj bland alternativen i övning 5a. Två blir över. 1. ett föredrag

_____________________________

2. har inte rätt att delta

_____________________________

3. lyckas ändra

_____________________________

4. en möjlighet att påverka

_____________________________

5. en närvaro

_____________________________

6. en organisation

_____________________________

7. en samverkan, ett lagarbete

_____________________________

35 001-059 Kap_01_Kultur.indd 35

2013-10-18 15.14

Gör som i 5a. Skriv rätt orddel vid det ord där den saknas. 1. ______fattande

be-

2. ett ______ventivmedel

be-

3. ______ordar

för-

4. en ______lysning

för-

5. ______laglig

6. en ______tydelse

om-

7. ______bättrar

pre-

8. en ______folkning

upp-

Skriv rätt betydelse på strecken.Välj bland alternativen i övning 5c. 1. förändrar till det bättre

_____________________________

2. illegal, brottslig

_____________________________

3. en information

_____________________________

4. invånare

_____________________________

5. mycket stor

_____________________________

6. rekommenderar

_____________________________

7. ett skydd för att undvika graviditet

_____________________________

8. ett värde, en storhet

_____________________________

36 001-059 Kap_01_Kultur.indd 36

2013-10-18 15.14

6. Läsförståelse till ABF och andra folkbildare a.

En av följande satser stämmer inte med texten om ABF på sidan 31. Markera den.

8. På ABF kan man fortfarande gå på kurs.

, , , , , , , ,

Rätta övning 6a med facit. Skriv sedan en korrekt mening i stället för den felaktiga.

1. Det byggdes många industrier i början av 1900-talet. 2. Ett arbetarparti grundades. 3. Arbetsförhållandena var svåra för nästan alla. 4. Genom fackföreningar försökte man förbättra på jobben. 5. Arbetarna hade bra skolutbildning. 6. ABF var en slags vuxenskola. 7. De flesta gillade att lyssna på föredrag på ABF.

__________________________________________________________________________________

Bara en av följande satser stämmer med texten om Elise Ottesen Jensen på sidan 31. Markera den. 1. Det var bara ABF som fick ordna möten med föredrag. 2. Ottar bjöd in Elise Ottesen Jensen att tala. 3. Det var på 1820- och 1830-talen. 4. Ottar höll framför allt föredrag för männen. 5. Hon talade emot preventivmedel och abort. 6. Hon var anställd av staten för att hålla sådana föredrag. 7. Hon tyckte inte om när barnen uppfostrades strängt. 8. RFSU betyder Riksförbundet för Sexuell Uppfostran.

, , , , , , , ,

37 001-059 Kap_01_Kultur.indd 37

2013-10-18 15.14

] n e d j a [g SPRÅKGUIDEN

EVA BERGQVIST LERATE • KRISTNA NORÉN BLANCHARD

språkn-] e d j a [g

guiden EVA BERGQVIST LERATE • KRISTINA NORÉN BLANCHARD

Best.nr 47-10440-6 Tryck.nr 47-10440-6

språkguiden omslag.indd 1

2013-10-18 09.03