Erlend Loe
Översättning Lotta Eklund
Alfabeta 7
Fvonk inlaga.indd 7
2012-06-14 14:24
Av Erlend Loe finns även: Naiv. Super. Blåst Maria & José Fakta om Finland Expedition L Doppler Volvo Lastvagnar Expedition Shakespeare Gör vad du vill Stilla dagar i Mixing Part Och för barn: Kurt och fisken Kurt blir elak Kurt Quo Vadis Kurt kokar skallen Kurt i Kurtby Kurt kurir
Nyfiken på mer? Titta in på www.alfabeta.se
Dikten på sidan 115 är ”Den annsame” av Jan-Magnus Bruheim
Det norska originalets titel: Fvonk Copyright © 2011 J.W. Cappelens Forlag AS Copyright © 2012 svenska utgåvan: Alfabeta Bokförlag AB, Stockholm Karta: © Cappelen Damm AS Översättning: Lotta Eklund Omslag: John Eyre Tryck: ScandBook, Falun 2012 ISBN 978-91-501-1469-0
8
Fvonk inlaga.indd 8
2012-06-14 14:24
1) En söndag i januari när lektor Fvonk för flera timmar sedan har förlikat sig med att ingenting kommer att hända, hans dotter kommer exempelvis ändå inte på middag, hon måste plugga, ringde hon för att säga, till ett prov, sas det, händer ändå någonting. 2) Klockan närmar sig kanske ett, tror Fvonk där han står och jobbar med spaljén som har lossnat högst upp på ena sidan. Det är tyngden av klätterväxterna som har samlat snö på stjälkarna, bladen. Flera kilo snö, antar Fvonk, pressar ner de tunna träribborna. De böjs, vrids, och klarar knappast trycket mycket längre, spaljén har för övrigt varit en black om foten hela tiden, det var naturligtvis inte hans idé att sätta upp den, han var snarast motståndare till hela projektet, men byggde den ändå, pliktskyldigast, under ett par dagar för flera år sedan, medan saker och ting fortfarande gick mer eller mindre som på räls, under en av de mildare årstiderna, kanske en vår. 3) Fvonk har borrat ett tre millimeter brett och fem centimeter djupt hål i väggen och är i färd med att föra in en för ändamålet införskaffad plasthylsa, en så kallad betongplugg, står det att läsa på asken att den heter. Han måste vrida lite på pluggen, 11
Fvonk inlaga.indd 11
2012-06-14 14:25
moturs blir det, han funderar inte över det, vill bara att den ska komma på plats så att han kan skruva fast spaljén en gång för alla, men det är med blandade känslor han vrider in pluggen. Han är rädd att han lurar sig själv, för han skruvade ju fast det lossade hörnet på exakt samma sätt när han byggde spaljén, det är murbruket som inte är tillräckligt bra är Fvonk rädd, själva kvaliteten, den prioriterades knappast när huset byggdes i mitten av 30-talet, kanske var det materialbrist, man blandade ihop det man hade för handen, antar Fvonk, vad nu det kan ha varit, säkert sand, tänker han, utan tvekan sand och utan tvekan även vatten och annat man trodde hade adhesiva egenskaper, men vad visste man egentligen på den tiden, och nu har tidens tand fått verka i sjuttiofem år, frost och fukt, en husägares lömska följeslagare, har fått verka, och på en visning läggs det märke till sådant, och, det noteras, de gravida noterar allt, liksom deras manipulerade äkta män, som har gått med på att lite mer plats vore bra, ja, som till och med tror att det är deras egen idé, och utsikt, kanske till och med utsikt, men utan att den oföddas äldre syskon behöver byta skolområde. 4) Det räcker inte att bara göra ett nytt hål och fästa spaljén, det gamla hålet måste samtidigt spacklas och målas över i exakt samma färg som resten av väggen på ett sådant sätt att det blir omöjligt för det gravida ögat att se att denna lilla yta nyligen blivit bemålad, för uppstår frågan är det kört, då kan man inte hålla inne med informationen, det är en sak att förtiga, något helt annat att aktivt undanhålla information, det är ju advokater det här, de gravida kvinnornas män är advokater och Fvonk skulle vara chanslös mot dem i samma ögonblick 12
Fvonk inlaga.indd 12
2012-06-14 14:25
de började zooma in; hur är det här murbruket egentligen att borra i, är det, som många murbruk från 30-talet i det här området, lite poröst? Advokaterna får inte ges någon anledning till inzoomning, för då sjunker priset med tiotusentals kronor, ja till och med hundratusentals, om man har med de värsta kverulanterna att göra. Men Fvonk har inga planer på att sälja, det är ju här han bor och ska fortsätta bo, men livssituationer förändras, det har han själv erfarit, det ska inte mycket till, tänker han, en liten förändring, ekonomisk, hälsomässig, en ihållande humörsvängning, ändrat civilstånd, samröre med okultur, en rättssak, det kan vara så mycket, och det kan gå fort, till och med svinfort ibland. 5) Jag måste hålla rent framför egen dörr, tänker Fvonk, precis som han har tänkt mer eller mindre oavbrutet de sista åren, jag måste hålla mig borta från okultur, aldrig mer okultur, tänker han, aldrig mer, och även om det naturligtvis inte var från Fvonk initiativet till okulturen i Gång- och Motionsförbundet kom, drogs han in i strömvirveln, det gjorde alla. Utifrån ser det sannolikt inte bra ut, det förstår han, för en oinvigd och bara genomsnittligt sympatiskt inställd blick ser det inte bra ut. I ett antal år hade Fvonk en hög ställning inom en organisation där det bedrevs okultur, han måste ju ha känt till fusket, tänker folk, medlemsfusket, det måste han ju, kom igen, tja, visst, visst, han kan väl ha hört en och annan kommentar fällas under årens lopp, under en lunch, mestadels, över en smörgås på hembakat bröd med blåbärssylt eller någon sorts fiskpålägg, och sett sina kollegers undvikande blickar emellanåt, men sådana blickar finns på alla arbetsplatser. Folk har sitt att tam13
Fvonk inlaga.indd 13
2012-06-14 14:25
pas med, sjukdomar, arvstvister, skilsmässor, allt möjligt, hur skulle han kunna veta vad som var vad? Han plockades in som eldsjäl, det var det han var, bland andra eldsjälar, trodde han, ekonomi hade aldrig varit hans intresse, han ville bara sprida sporten, få folk att gå, herregud, gå, det finaste av allt, vandringar, marscher, vad som helst, men åtminstone gå, att det skulle bli ett sådant rabalder, det hade han aldrig trott, verkligen inte, det småfuskades ju i de mest ideella organisationer nu för tiden, men plötsligt skulle idrottsministern höja rösten, hot, insinuationer, de skulle sättas under tvångsförvaltning, som barn, till slut upplöstes organisationen. Det gör fortfarande ont. Och den förbaskade spaljén måste upp och det gamla hålet målas över innan de gravida kommer. 6) Medan Fvonk står i dessa och andra tankar rullar en tyskproducerad, blank, svart bil med tonade rutor in på uppfarten och stannar utan att stänga av motorn. Bilen ser officiell ut och Fvonk reagerar instinktivt negativt, han vill inte ha med ämbetsverk att göra, eller myndigheter, särskilt inte med dem. Efter några sekunder kliver en kvinna på strax över femtio ut ur höger bakdörr, som för övrigt avger ett dämpat, rytmiskt varningsljud, bim, bim, bim, för att ingen ska tvivla på att den är öppen. Kvinnan stänger dörren och ser sig omkring, som för att kontrollera att hon inte har observerats av andra än Fvonk, det är bara de två i den här situationen, kvinnan och Fvonk, visst finns det grannar, men de ser inte det här. Uppfartens beskaffenhet är av ett sådant slag att den som kör in varken syns från gatan eller omkringliggande hus, någon har konstruerat den på det viset, någon som kanske hade något att dölja, vem 14
Fvonk inlaga.indd 14
2012-06-14 14:25
vet, det kan man knappast ta reda på efter så många år, man får helt enkelt anta att informationen har gått förlorad och acceptera det som ett av livets många mysterier. 7) Kvinnan går mot Fvonk, hon är avmätt i sina rörelser, säker, som människor med makt kan vara, eller dansare, men det här är ingen dansare, tänker Fvonk, hon har byxdress på sig och en liten scarf, glasögon, uppsatt hår, knappast dansare, hon nickar mot honom och Fvonk tycker att hon verkar tunnklädd, hon fryser, tänker Fvonk, stackars kvinna. Medan hon går mot honom hinner han tänka att det här måste vara ännu ett kapitel i den förödmjukande historien om hans roll i Gång- och Motionsförbundet, fusket har nått ända upp till departementsnivå och de här stålgrå, socialdemokratiska ögonen ska frysa ut honom ännu mer, han ska ut i den yttersta kylan. Kvinnan presenterar sig med ett namn som han i sin nervositet inte uppfattar. Det gäller ett hyresrum, säger kvinnan. Hyresrum, säger Fvonk, perplext, hyresrum, alltså inte förödmjukelser, åtminstone inte nödvändigtvis, eller börjar hon bara i en annan ände, som en garvad torterare, han måste sätta ner lådan med plugg i snön för att undvika att handens darrningar ska avslöja hans puls. Hyresrum, upprepar Fvonk och förstår att han redan nu, i och med denna korkade upprepning, beter sig misstänkt. Visserligen har jag uthyrningsrum, säger han, men de är inte lediga för tillfället, och inte har jag annonserat heller. Det har vi klart för oss, säger kvinnan. Jaha. 15
Fvonk inlaga.indd 15
2012-06-14 14:25
Vi behöver ett rum till en av våra anställda och ett annat till två av hans, ja, låt oss kalla dem vänner. Jag förstår, men de är alltså inte lediga. De kanske kunde bli lediga? Vad menar du? Jag representerar som sagt staten, och staten kan betala. Är du medveten om hur mycket pengar den har? Fvonk ser på henne, på byxdressen, vad är det här, tänker han, vad kan det vara, bara det inte är okultur, snälla rara, låt det inte vara okultur. 8) De sitter i Fvonks vardagsrum. Kvinnan har fått te och en pepparkaka som har stått i skafferiet sedan i julas, hon har ätit en bit av den och Fvonk har satt på musik, det kanske var en underlig sak att göra, men nu blev det så, och kvinnan sitter längst ut på stolen med benen ihop och lite vridna åt höger, prinsesslikt. Hon har föreslagit Fvonk att erbjuda de nuvarande hyresgästerna ett häpnadsväckande högt belopp för att flytta, hon har också sagt att rummen måste ordnas till, i full överenskommelse med Fvonk, naturligtvis, och på ett sådant sätt att alla utgifter tas om hand, dessutom ska rummen bara användas under weekendarna, det är det ord hon använder, och på samma sätt måste hyresgästerna få tillgång till garaget, också bara på weekendarna, och det måste konstrueras en invändig passage från garaget till hyresrummen. Finns det kanske redan en sådan passage, det framgick inte av ritningarna hos Plan- och Byggnadskontoret? Inte? Nej, då gör vi en passage, det kostar ju inte hela världen, ett hål i väggen, och en dörr, eller hur, kvinnan skrattar åt hur enkelt det är. 16
Fvonk inlaga.indd 16
2012-06-14 14:25
Hyresbeloppet som erbjuds är löjeväckande högt. Jo jo, säger kvinnan, fattas bara, här kommer vi och tränger oss på, du gör dig omak, och om sanningen ska fram räknar vi med din fulla diskretion, vi betalar för din återhållsamhet och är beroende av din förståelse och ditt samarbete, och för övrigt hoppas vi att detta kan vara ett papperslöst avtal, vi hyr rummen så länge det passar oss och när vi inte behöver dem längre mottar du en årshyra, kontant i handen om du så önskar, eller överfört till bank på vanligt sätt, det bestämmer du själv, och jag förutsätter att du är medveten om hur mycket skatt man ska betala på intäkter för uthyrning av rum i egen bostad när uthyrningssvärdet för den del som ägaren själv nyttjar är högre än, eller lika hög som, uthyrningsvärdet på den del som hyrs ut? Fvonk stelnar till, är detta ett test, tänker han, har det tillkommit nya regler sedan Gång- och Motionsförbundet avvecklades, har förändringar av regelverket inträffat under hans tunga period? Vad ska han svara, han kommer inte på något att svara. Jag trodde det var skattefritt, säger han till slut medan hjärtat dunkar. Kvinnan är ett enda stort leende. Korrekt, säger hon glatt. Noll skatt. Det betyder pengar på fickan, du kan köpa saker, i princip vad som helst, dock inte sex, det har blivit förbjudet, hon skrattar igen, men det finns ju så mycket annat. Hon räcker fram handen för att försegla avtalet. Fvonk ger henne handen. Jag är glad att det här ordnade sig, säger hon när hon sätter på sig skorna i hallen, vi har länge haft det här huset i åtanke, 17
Fvonk inlaga.indd 17
2012-06-14 14:25
om det skulle gå så långt, vi har ju sett en del tecken, det har vi, han är inte riktigt sig själv nu för tiden. Vem? Han som ska bo här. Fvonk väntar på att hon ska säga något mer om den som inte riktigt är sig själv, men det kommer inget. Bra läge, säger hon istället, man ser ju hela stan. Ja. Och dina inneboende ser ju också hela stan. Ja, säger Fvonk igen. Och fjorden, säger kvinnan, inte minst fjorden. Ja, fjorden också. 9) En störtflod av känslor far genom Fvonk när kvinnan öppnar dörren för att gå, det var länge sedan han hade en kvinna i sin egen ålder i huset, och trots att det här är en lite underlig kvinna är det dock en kvinna, hon blev dessutom mjukare när hon tog av sig skorna, hon hade en vacker gång la Fvonk märke till, han kommenterade det givetvis inte, men det är inte svårt att föreställa sig henne på en vandringsmarsch eller en mer informell, ja till och med privat, vandring över Besseggen eller till exempel från Gjendebu till Memurubu, hon ser ut att ha starka vader som kanske behöver massage efter vandringen, nej stopp, han inser det omöjliga, korkade, till och med skrattretande, han blir arg på sig själv för att han över huvud taget tänker tanken, och inte är han färdig med spaljén heller, usch, nej det här är dumheter. Ändå rör han vid hennes hand när de tar adjö. Hon håller på att ta upp telefonen ur fickan på byxdressen, men hejdar sig vid den oväntade beröringen, ser 18
Fvonk inlaga.indd 18
2012-06-14 14:25
på honom, som om hon inte riktigt trodde sina egna sinnen. Ursäkta, säger hon, rörde du min hand? Fvonk svarar inte. Ville du något? säger hon. Jag är lite orolig för att du ska bli kall, säger Fvonk, har du ylle närmast kroppen? Det finns väldigt tunna och behagliga yllesorter i dag, det känner du säkert till. Var det därför du rörde vid mig? För att prata om ylle? Fvonk skakar på huvudet. Jag vet inte, säger han, jag vet inte varför jag gjorde det. Ville du inte att jag skulle gå? Kanske inte. Behöver du en vän, frågar hon, eller närhet, behöver du närhet? Kanske det, säger Fvonk. En vän hade varit fint. Närhet också. Det är inget fel med att vilja ha närhet, säger kvinnan, närhet är bra, jag använder mig tidvis av det själv, men nu måste jag gå, kanske en annan gång. Vem är det som ska bo här, säger Fvonk, jag tycker det är besvärligt att inte veta vem som ska bo här. Det kan jag inte säga, säger kvinnan, men det är en pålitlig person, jag går så långt som till att säga att jag utan minsta tvekan eller överdrift är villig att ge honom mina allra bästa vitsord. Problemet är bara att han är utmattad, han behöver vara lite för sig själv, och sova, jag tror framför allt han behöver sova. Vad handlar det här om, tänker Fvonk, han vittrar okultur. Kan det vara fråga om något slags öppenvård för trötta kriminella? Är det en liten mästertjuv som ska bo i hyresrummet? Så han är inte behäftad med anmärkningar av något slag? 19
Fvonk inlaga.indd 19
2012-06-14 14:25
Anmärkningar och anmärkningar, säger kvinnan, det beror på hur man ser det. Okultur då, hur är det med det, är han involverad i sådant? Okultur? Jag vill inte bli förknippad med okultur, säger Fvonk, det är därför jag frågar, okultur har redan lagt sordin på mitt liv i åratal. Kvinnan ser länge på honom. Fvonks ansikte verkar tröttare än hans starka, seniga kropp, full av tillryggalagda gångna mil, ansiktet är lätt hängande, ögonen rädda, trötta. Kanske lägger hon märke till det. Hon tar i alla fall Fvonks hand och håller den mellan sina båda. Kära du, säger hon, den här personen, säger hon, din kommande weekendinneboende, tillhör en grupp människor som har väldigt mycket att förlora på samröre med okultur. Det är otänkbart för honom att delta i något som över huvud taget kan påminna om något sådant. Är det sant, utbrister Fvonk glatt. Det är sant, säger kvinnan. Är det verkligen sant, säger Fvonk igen. Hans underläpp darrar lite. Hon nickar. Vi hör av oss. Hon går ut och nerför trappan, mot den väntande bilen, medan hon slår ett nummer med hjälp av snabbfunktionen och när hon sätter sig i bilen pratar hon redan med någon.
20
Fvonk inlaga.indd 20
2012-06-14 14:25
10) Fvonk sitter i fåtöljen framför det stora fönstret, reser sig för att hämta en pepparkaka, sätter sig igen, äter upp den, fortfarande upprymd efter det oväntade besöket, reser sig igen, hämtar en ny pepparkaka, äter upp även den. Han tänker på att Agnes alltid var tvungen att berätta att för mycket kanel kan vara skadligt, det var en tvångstanke hon hade, en av många, och det gällde inte bara pepparkakor utan ett flertal födoämnen. De sista sju-åtta åren innan Agnes flyttade kunde hon inte hålla sig om någon åt pepparkakor i närheten, i kanel finns det kumarin, sa hon, och kumarin skadar levern, visste du inte det, nej, där ser man, men du kanske rör dig inom det som kan kallas normalanvändning av kanel och i så fall går det förmodligen bra, själv är jag förvarnad och har helt slutat äta pepparkakor, men alla måste ju sätta sina egna gränser. Fvonk tar ännu en pepparkaka och riktigt suger ur kumarinen medan han går omkring i vardagsrummet och vet att när han går omkring i vardagsrummet på det där sättet betyder det att han snart måste ut, det är benen, de är tvungna att gå, kroppen producerar något slags ämne som gör att han måste ut, så har det kommit att bli, han borde haft hund, då är det legitimt att gå mycket, då följer man bara med, man kan le uppgivet mot människor man möter och säga att hunden måste få sin 21
Fvonk inlaga.indd 21
2012-06-14 14:25
runda, utan hund är det konstigare, upplever Fvonk att grannarna tycker, men det har nog med tempot att göra också, för Fvonk varken spatserar eller promenerar, han sträcker ut, till och med armarna är aktiva, och för många går gränsen vid armarna, tänker Fvonk, de ska tydligen helst hänga eller befinna sig i fickorna, eventuellt bak på ryggen, till nöds dingla lite, men om de blir aktiva blir de hotfulla och om någon i det här området skulle ha hund så är det Fvonk, så mycket som han är ute och går, han kunde säkert ha pratat med den också, han har förstått att det kan uppstå mekanismer mellan hund och ägare som emellanåt påminner om vänskap, men det blir det trots allt inte tal om, han ska inte ha hund, glöm det. 11) Det är förvirrande att höra den man lever med prata om kumarin oftare än någon enstaka gång, och ändå saknar Fvonk Agnes, på sätt och vis, eller kanske inte direkt henne, åtminstone inte hela henne, inte hela Agnes, bara delar, ögonblick, situationer, men inte hela. Hon svek honom, det är inte ett för starkt ord, hon ville ha honom så länge han var den glade och välfungerande, snabbgående Fvonk, men inte när han drabbades av okultur och blev butter, till och med ledsen, och gick långsamt, traskade, lunkade, det hände att han lunkade, ja, släpade sig nerför backarna till Gång- och Motionsförbundet på Ullevål Stadion, och det fanns morgnar när han inte ville kliva upp, och det tyckte Agnes inte om, hon tjatade istället för att hjälpa honom, skärp dig, kunde hon säga, ta dig samman, så farligt är det väl inte, och så småningom utvecklades en okultur i förhållandet, inte bara på jobbet, vilket ju hade räckt mer än väl, utan också i förhållandet, och det räcker med okultur från 22
Fvonk inlaga.indd 22
2012-06-14 14:25
ett håll, från två blir det outhärdligt, men saker och ting är som de är och tar den tid de tar, och när Fvonk hade tagit sig den tid man enligt Agnes skulle ta sig för att komma över svåra upplevelser, hade han fortfarande inte kommit över det, och Agnes fick nog, det var slut, hon satte stopp, ville inte veta av honom, flyttade, hon hade sett program på teve om att komma tillbaka efter att livet stannat upp, och hon hade räknat ut att det tar ungefär två år från det att man läser i tidningen om olyckor, katastrofer och personliga tragedier, till dess dokumentären om den svåra vägen tillbaka visas på teve, under nyårshelgen eller påsken, två år, högst tre. 12) Fvonk sätter på sig skidorna vid Kringsjå skola, åker över Sognvannsbekken, upp en bit och in i nätverket av skidspår, som tidigare tycktes oöverskådligt för honom men som han nu kan bättre än sin egen hjärna. Upp mot Vettakollen snarare ökar än minskar han takten, vänder sig om på toppen, som alltid, stan där nere, fortsätter in mot Fuglemyra, Rishøgda, undviker skogsvägen och kommer fram till Ullevålseter via småspåren, dricker ett glas vatten där inne, köper en våffla, gruvar sig lite över att behöva meddela hyresgästerna vad som hänt, det är bra människor, båda två, ner igen över Høgåsen, Øvre Blanksjø, Nedre Blanksjø, Svartkulp, Riksarkivet. 13) Efter knappt två veckor kommer Byxdresskvinnan med ritningar, Fvonk nickar, inga tecken på närhet, bara ritningarna, helt kallt, ser det bra ut, ja, det verkar okej, arbetare i arbetskläder kommer och går, borrning, rivning, montering av automatisk garageport samt utsågning av hål genom garage 23
Fvonk inlaga.indd 23
2012-06-14 14:25
och källare, infernaliskt oväsen och Fvonk måste ut, uppförsbackar, vatten, våffla, huvudet, Fvonks huvud som under alla vakna timmar bearbetar livets vändningar, sedan hem igen, snickring, målning, kakelsättning, kabling, vitvaror, möbler. 14) Första helgen händer ingenting. Fvonk lyssnar på Das Wohltemperierte Klavier med Keith Jarrett, sedan med Vladimir Ashkenazy, därefter med Jarrett igen, han lägger märke till skillnader och likheter i spelet, i tempi, medan han emellanåt går fram till fönstret och tittar ner på infarten, ingen hyresgäst, timmarna går, vad är poängen med att hyra rum om man inte använder dem? Fvonks egen bil står på gatan, helt i onödan. Söndag kväll kör han in den i garaget igen, tänker på pengarna staten så att säga slänger ut genom fönstret genom att låta rummen stå tomma, man vill ju gärna tro att staten vet vad den håller på med, annars blir det olustigt. 15) Andra helgen förlöper ungefär som den första. Bilen ut ur garaget fredag eftermiddag, pianomusik, tittning genom fönster, ingenting. Inte heller på lördagen. På söndagen kommer Fvonks dotter på middag. Hon, Therese, har länge känt en samhörighet med djur, hon får bra kontakt med dem och de gillar henne, hundar hon aldrig förut träffat stryker sig mot henne, hästar mjuknar, ekorrar springer inte iväg lika fort från henne som från andra, tycker hon, hon kan något om djur, har hon ofta känt, och sagt, hon fattar på något sätt vad de tänker och tycker, men hon har lust att systematisera det, lära sig mer, få en riktning i det, påminner sig Fvonk att hon sa i julas, men Norge har tydligen ingen utbildning för djurtolkning, tvärtom 24
Fvonk inlaga.indd 24
2012-06-14 14:25
råder en utbredd skepsis, stenåldersland, enligt Therese, man måste till England, tydligen, för att hitta universitet som erbjuder kurser i exempelvis hundens psykologi, och nu läser hon engelska på universitetet i Oslo för att vara bättre rustad för språket som ska sätta henne i kontakt med djurens inre, men hon har redan tjuvstartat lite med ett par helgkurser, och det är svårare än hon trodde, tycker hon. Det är inte så lätt, i början, att veta exakt vad som är ens egna tankar och vad som är hundens, men det löser sig nog, bara hon kommer in på en bra skola. 16) Lördagen den tredje helgen hör Fvonk garageporten öppnas vid elvatiden på kvällen och tittar ut när bilen kör in under honom, garaget är integrerat i huset på samma sätt som i flera av områdets hus från den här tiden. Han ser bara bakänden på bilen innan den försvinner, lika svart som Byxdresskvinnans bil, och lika förbannat ren. Vilka människor, tänker Fvonk, anonymt ska det tydligen vara. Och hemligt. Och rent. Bilen försvinner ur synhåll och garageporten glider ner, vad ska Fvonk göra, ska han göra något alls, gå och hälsa, överräcka en enkel välkomstgåva, en flaska vin med en röd servett tillgjort slarvigt knuten om halsen, nej, det skulle verka påträngande, oproffsigt, han kan inte, bör inte göra något, tänker han, även om det är svårt, för instinkten säger det motsatta, att företa sig något, att provocera fram ett möte, det är väl inte för mycket begärt att få hälsa på den där mystiske hyresgästen, diskretion, visst, men att hållas utanför på det här sättet, han känner sig köpt, det är något horigt över det hela, kanske om han går ner i källaren och rumsterar, han kan säga att han letar efter sina 25
Fvonk inlaga.indd 25
2012-06-14 14:25
skridskor, det är ju vinter, folk åker skridskor, då kanske hyresgästen kommer ut och så kan de säga hej, lite snabbt bara, så får han åtminstone ett ansikte, en röst, rösten är viktig, den gör stor skillnad, Fvonk skulle också kunna knacka på och be att få låna socker, han kan säga att han ska baka en kaka, det kan hyresgästen inte säga något om, så vitt han vet kan Fvonk vara en hobbybagare, eller han kan be om kryddor, kummin kanske, eller gurkmeja, som för övrigt har antiseptiska egenskaper enligt Agnes, det borde vara en vattentät ursäkt, men det blir inte av, både tidpunkt och belägenhet talar emot, och förnuftet, inte minst, dessutom vill han inte framstå som någon som är i behov av antiseptiska egenskaper. 17) Men att lägga sig ner på golvet och trycka örat mot parketten håller sig Fvonk inte för god för. Det ena hyresrummet är alldeles tyst, trista människor, tänker Fvonk, men från det andra hörs små tecken till liv. Då och då går någon över golvet där nere, det är inte många decibel som låter sig fångas upp, staten har isolerat väl, det här kan den, men några ljud sipprar ändå ut, ett ojämnt surrande, ljudet av media eventuellt, det eviga tjabblet, de så kallade debatterna, introduktionerna, mellansnacken, eller vänta lite, det här är inte prat, sjungs det, spelas det musik? Fvonk känner sig efter ett tag säker på att det spelas musik i hyresrummet. Musik. Precis sådant som han, Fvonk, tycker så mycket om, det kanske är en vän som har flyttat in, tänker han, någon han kan möta i musiken, det hade allt varit något, han behöver en vän, ja egentligen närhet, men en vän är åtminstone en början. Full av förväntan går han nerför trappan till källaren och in i det lilla gemensamma 26
Fvonk inlaga.indd 26
2012-06-14 14:25
utrymmet mellan hyresrummen, där hyresgästerna brukar hänga sina jackor och ställa ifrån sig skor och ibland till och med skidor. Han lyssnar vid dörren, hör nästan ingenting, bara en svag rytm och ett slags surr, lägger örat tätt intill, känner igen frekvensen, kan det vara Dylan, bannemej om det inte är Dylan, tror Fvonk, hyresgästen spelar en protestvisa där nere, hualigen, var ska detta sluta. How many years can some people exist, before they’re allowed to be free? Det är en väldigt bra fråga, tänker Fvonk. 18) Tidigt nästa morgon lämnar hyresgästerna huset till fots, bärande skidor och stavar, Fvonk ser dem genom det stora vardagsrumsfönstret medan han dricker kaffe och läser listan över anmälda dödsfall. Det är nu en gång så att det finns en och annan, vad ska man säga, människa, med anknytning till Gång- och Motionsförbundet, som mycket väl kan försvinna utan att det skulle göra Fvonk överdrivet ledsen, inte så att han önskar dem döden, för all del, men de behöver inte nödvändigtvis vara helt och hållet levande heller. En av hyresgästerna, den äldste, har skägg, ett förvånansvärt stort skägg för en hyresgäst, tycker Fvonk, de andra två är slätrakade, kraftiga, de går lite bakom han med skägget, de liknar inte vanliga vänner, det är inte så man går med vänner, man går inte framför dem, om man går framför vänner så är de inte vänner utan något annat, Fvonk är osäker på vad. Senare på dagen kommer de tillbaka, Fvonk sitter fortfarande i samma stol, han måste snart ut själv, känner han, men för närvarande sitter han still. De, männen, har varit ute i två och en halv timme, han med 27
Fvonk inlaga.indd 27
2012-06-14 14:25
skägget kommer först och de två andra, vännerna eller vad de nu är, någon meter bakom. Sedan brusar det lite i rören och Fvonk förmodar att de duschar, duschar de samtidigt, eller till och med tillsammans, kan det vara så det ligger till, har han hyrt ut rummen till snusk? Folk får hålla på som de vill, det är inte det, men han känner ändå att det inte riktigt var detta Byxdresskvinnan hade förespeglat honom, å andra sidan, det kan det mycket väl ha varit, hon var ju, när allt kom omkring, tämligen luddig, det hade legat något vagt över hela förfrågan. Han, Fvonk, har blivit lurad, detta är av allt att döma okultur, och det kommer att medföra ytterligare förödmjukelser och degradering. Jag har blivit blåst, tänker Fvonk. 19) Fvonk har klättrat uppför den branta stegen till krypvinden för att leta reda på sina akvarellgrejer, han fick plötsligt lust att måla med vattenfärg, det har han inte gjort sedan okulturen tog sin boning i honom, han saknar lugnet det gav, färgerna som sprids i vattnet från penselspetsen, de försiktiga dragen över det tjocka pappret, han längtar till den han var när han målade, en balanserad man med familj och karriär, alldeles ren var han, då skulle de gravida ha sett honom, ha! de skulle inte ha hittat någonting att sätta fingret på, inte minsta lilla fläck, etisk hållbarhet för hela slanten. Men ovanpå målarskrinet står lådan med de skändliga tidningsartiklarna, den onda lådan, det han borde ha eldat upp direkt eller helst inte samlat på över huvud taget. Han läser artiklarna, med pannlampa, lätt darrande. Gång- och Motionsförbundet, står det, fifflade med medlemsantalet, har fått minst 13 miljoner kronor som andra särförbund skulle ha haft. Användningen av pengarna 28
Fvonk inlaga.indd 28
2012-06-14 14:25