01 02 FnL1 EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu AFG6Aac= 02 0040
Nordisk/baltisk rekonstruktionsrätt Nordic/Baltic company reorganisation law Erik Hellström
9 789176 788530
Erik Hellström
Nordic/Baltic company reorganisation law
a comparative report
Nordic/Baltic Insolvensy Network
ISBN 978-91-7678-853-0
IUSTUS FÖRLAG
9 789176 788530 01 02 FnL1 EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu AFG6Aac= 02 0040
IUSTUS FÖRLAG
ISBN 978-91-7678-853-0
Nordisk/baltiska insolvensnätverket
en jämförande rapport
Nordisk/baltisk rekonstruktionsrätt Erik Hellström
13-24 Iustus Hellstrรถm Sv 19 juni 2
2013-06-20 09.01
Nordisk/baltisk rekonstruktionsrätt – en jämförande rapport Erik Hellström
IUSTUS FÖRLAG
13-24 Iustus Hellström Sv 19 juni 3
2013-06-20 09.01
Nordisk/baltiska insolvensnätverket Det Nordisk/baltiska insolvensnätverket bildades på svenskt initiativ i november 2010. Syftet med nätverket är att främja de strävanden mot materiell harmonisering av insolvensrätten som på olika håll har sonderats under senare tid men ännu inte lett till något konkret legislativt resultat. Bakomliggande tankar är att stärka det nordiska och baltiska deltagandet och inflytandet i en sådan process och att som ett första steg komma fram till gemensamma principer inom centrala delar av insolvensrätten, inte minst sådana där väsentlig rättsolikhet kan konstateras föreligga. Arbetet inom nätverket fortgår så att ett antal akademiker och praktiker med specialistkompetens från Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland och Litauen regelbundet sammanstrålar och diskuterar sig fram till gemensamma rekommendationstexter inom olika ämnesblock. Nätverket har valt att lägga tonvikten på rekonstruktionsrätten, där lagstiftningen inom regionen under de senaste 25–30 åren vuxit fram utan nämnvärt beaktande av grannländernas regleringar. Med hänsyn till samspelet mellan reglerna för konkurs och rekonstruktion tas emellertid också väsentliga konkursfrågor upp till parallell diskussion på ungefär samma sätt som i exempelvis UNCITRAL:s lagstiftningsguide för insolvensrätt. Varje nationell grupp inom nätverket består av i genomsnitt 5–7 personer. Ordförande och kontaktpersoner för grupperna är advokat Erik Selander (Sverige), advokat Siv Sandvik (Norge), professor Anders Ørgaard (Danmark), advokat Pekka Jaatinen (Finland), professor Paul Varul (Estland), advokat Gatis Flinters (Lettland) och dr Rimvydas Norkus (Litauen). Erik Selander Ordförande
5
13-24 Iustus Hellström Sv 19 juni 5
2013-06-20 09.01
Förord Denna rapport är framställd på uppdrag av det Nordisk/baltiska insolvensnätverket. Den behandlar översiktligt och jämförande de rättsliga reglerna om företagsrekonstruktion i tur och ordning Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Projektet omfattade ursprungligen endast de nordiska länderna men kom sedermera att inkludera även de tre baltstaterna. Rekonstruktionsrätten är i vissa av länderna inte omskriven annat än i allmänna insolvensrättsliga framställningar. Vidare är lagverken om rekonstruktion på flera håll helt färska, medan de på andra håll sällan har til�lämpats trots att de varit i kraft under en längre tid. Med anledning av svårigheterna att för flera av länderna finna källmaterial i översatt form, vill jag redan här understryka att framställningen inte på något sätt gör anspråk på fullständighet. Den ger i stället en översikt över ett urval av centrala frågor i de behandlade rättsordningarnas rekonstruktionsordningar. Innehållet har i sak stämts av med respektive lands deltagare i nätverket och ska således motsvara gällande rätt vid bokens utgivande. Denna bok utgörs av ovan nämnda rapport i dels en version på svenska, dels en till engelska översatt version. Projektet har finansierats av Stiftelsen Ackordscentralen genom ett generöst stipendium. Översättningen av rapporten har finansierats av Stiftelsen Ackordscentralen och professor Mikael Möller. Vidare har tryckningen av denna bok finansierats av Advokatfirma DLA Nordic och professor Mikael Möller. För detta är jag mycket tacksam. Mitt arbete har bedrivits under handledning och medverkan av professor Mikael Möller. För dennes hjälp, bidrag och tålamod vill jag också framföra ett stort tack. Jag tillägnar mitt arbete min älskade Maria. Stockholm, april 2013 Erik Hellström
13-24 Iustus Hellström Sv 19 juni 6
2013-06-20 09.01
Innehåll Nordisk/baltiska insolvensnätverket 5 Förord 6 Förkortningar 17 1 Inledning 19 1.1
Allmänt om projektet och dess syfte 19
1.2
Behandlade frågor 20
1.3 Rättskällorna 21 1.4
Avgränsningar och begränsningar 21
2 Sverige 22 2.1
Allmänt om regleringen 22
2.2
Förfarandets inledande 25 2.2.1 Vem har rätt att få förfarandet inlett? 25 2.2.2 Grunder för att inleda förfarandet 25 2.2.3 Kraven på ansökan och dess prövning 26 2.2.4 Information om inledandebeslutet 28
2.3
Omedelbara rättsverkningar av inledandebeslutet 28 2.3.1 Inskränkningar i gäldenärens rådighet 28 2.3.2 Verkställighetsförbud 29 2.3.3 Begränsningar i borgenärernas kvittningsrätt 30
2.4 Rekonstruktören och borgenärerna 31 2.4.1 Rekonstruktören och dennes roll 31 2.4.2 Borgenärernas inflytande 33 2.5
Gäldenärens avtal 34
7
13-24 Iustus Hellström Sv 19 juni 7
2013-06-20 09.01
Innehåll
2.5.1 Gäldenärens/rekonstruktörens rätt att begära att avtal ska fullföljas 34 2.5.2 Motpartens vederlagsskydd för nya prestationer utgivna under förfarandet 36 2.6
Nyuppkomna fordringar 38 2.6.1 Några utgångspunkter 38 2.6.2 Ackordsfrihet och skydd i efterföljande konkurs 38 2.6.3 Kan superförmånsrätt utfästas för vissa fordringar? 40
2.7 Rekonstruktionsplanen och det offentliga ackordet 40 2.7.1 Allmänt om regleringen 40 2.7.2 Vem har rätt att lägga fram en plan och ett ackords förslag? 41 2.7.3 Planens och ackordets innehåll 41 2.7.4 När ska planen och ackordsförslaget läggas fram 43 2.7.5 Antagande och fastställelse 44 2.7.6 Fastställelsens rättsverkan och betydelse för olika intressenter 46 2.7.7 Tillsyn och förverkande 47 2.7.8 Verkan av en efterföljande konkurs 48 2.8 Rekonstruktionens varaktighet och avslutande 48 2.9 Misslyckad rekonstruktion – övergång till k onkurs 49
3 Norge 51 3.1
Allmänt om regleringen 51
3.2
Förfarandets inledande 52 3.2.1 Vem har rätt att få förfarandet inlett? 52 3.2.2 Grunder för att inleda förfarandet 52 3.2.3 Kraven på ansökan och dess prövning 52 3.2.4 Information om inledandebeslutet 54
3.3
Omedelbara rättsverkningar av inledandebeslutet 54 3.3.1 Inskränkningar i gäldenärens rådighet 54 3.3.2 Verkställighetsförbud 55 3.3.3 Begränsningar i gäldenärens kvittningsrätt 56
3.4
Gäldsnämnden och borgenärerna 57 3.4.1 Gäldsnämnden och dennas roll 57 3.4.2 Borgenärernas inflytande 60
8
13-24 Iustus Hellström Sv 19 juni 8
2013-06-20 09.01
Innehåll
3.5
Gäldenärens avtal 61 3.5.1 Gäldenärens/gäldsnämndens rätt att välja om avtal ska fullföljas 61 3.5.2 Motpartens vederlagsskydd för nya prestationer utgivna under förfarandet 62
3.6
Nyuppkomna fordringar 63 3.6.1 Några utgångspunkter 63 3.6.2 Ackordsfrihet och skydd i efterföljande konkurs 63 3.6.3 Kan superförmånsrätt utfästas för vissa fordringar? 64
3.7 Ackordet 64 3.7.1 Allmänt om regleringen 64 3.7.2 Vem har rätt att lägga fram ett ackordsförslag? 64 3.7.3 Ackordets innehåll 65 3.7.4 När ska ackordsförslaget läggas fram? 66 3.7.5 Ackordets antagande och fastställelse 66 3.7.6 Fastställelsens rättsverkan och betydelse för olika intressenter 69 3.7.7 Tillsyn och förverkande av ackordet 69 3.7.8 Ackordets verkan i en efterföljande konkurs 70 3.8 Rekonstruktionens varaktighet och avslutande 71 3.9 Misslyckad rekonstruktion – övergång till konkurs 71
4 Danmark 73 4.1
Allmänt om förfarandet 73
4.2
Förfarandets inledande 74 4.2.1 Vem har rätt att få förfarandet inlett? 74 4.2.2 Grunder för att inleda förfarandet 74 4.2.3 Kraven på ansökan och dess prövning 75 4.2.4 Information om inledandebeslutet 75
4.3
Omedelbara rättsverkningar av inledandebeslutet 76 4.3.1 Inskränkningar i gäldenärens och gäldenärens ägares rådighet 76 4.3.2 Verkställighetsförbud 78 4.3.3 Begränsningar i borgenärernas kvittningsrätt 79
4.4 Rekonstruktören och borgenärerna 80
9
13-24 Iustus Hellström Sv 19 juni 9
2013-06-20 09.01
Innehåll
4.4.1 Rekonstruktören och dennes roll 80 4.4.2 Borgenärernas inflytande 82 4.5
Gäldenärens avtal 83 4.5.1 Gäldenärens/rekonstruktörens rätt att välja om avtal ska fullföljas 83 4.5.2 Motpartens vederlagsskydd för nya prestationer utgivna under förfarandet 84
4.6
Nyuppkomna fordringar 85 4.6.1 Några utgångspunkter 85 4.6.2 Ackordsfrihet och skydd i efterföljande konkurs 86 4.6.3 Utfästande av superförmånsrätt för vissa fordringar? 86
4.7 Rekonstruktionsförslaget 86 4.7.1 Allmänt om regleringen 86 4.7.2 Vem har rätt att lägga fram ett rekonstruktions förslag? 87 4.7.3 Rekonstruktionsförslagets innehåll 87 4.7.4 När ska rekonstruktionsförslaget läggas fram? 88 4.7.5 Rekonstruktionsförslagets antagande och fastställelse 89 4.7.6 Fastställelsens rättsverkan och betydelse för olika intressenter 90 4.7.7 Tillsyn och förverkande 92 4.7.8 Fastställelsens betydelse i en efterföljande konkurs 93 4.8 Rekonstruktionens varaktighet och avslutande 93 4.9 Misslyckad rekonstruktion – övergång till k onkurs 94
5 Finland 95 5.1
Allmänt om regleringen 95
5.2
Förfarandets inledande 96 5.2.1 Vem har rätt att få förfarandet inlett? 96 5.2.2 Grunder för att inleda förfarandet 96 5.2.3 Kraven på ansökan och dess prövning 97 5.2.4 Information om inledandebeslutet 100
5.3
Omedelbara rättsverkningar av inledandebeslutet 100 5.3.1 Inskränkningar i gäldenärens rådighet 100 5.3.2 Verkställighetsförbud 102 5.3.3 Begränsningar i borgenärernas kvittningsrätt 104
10
13-24 Iustus Hellström Sv 19 juni 10
2013-06-20 09.01
Innehåll
5.4
Utredaren och borgenärerna 104 5.4.1 Utredaren och dennes roll 104 5.4.2 Borgenärernas inflytande 106
5.5
Gäldenärens avtal 109 5.5.1 Gäldenärens/utredarens rätt att välja om avtal ska fullföljas 109 5.5.2 Motpartens vederlagsskydd för nya prestationer som utges under förfarandet 110
5.6
Nyuppkomna fordringar 110 5.6.1 Några utgångspunkter 110 5.6.2 Ackordsfrihet och skydd i efterföljande konkurs 111 5.6.3 Kan superförmånsrätt utfästas för vissa fordringar? 111
5.7 Saneringsprogrammet 112 5.7.1 Allmänt om regleringen 112 5.7.2 Vem har rätt att lägga fram ett saneringsprogram? 112 5.7.3 Saneringsprogrammets innehåll 112 5.7.4 När ska saneringsprogrammet läggas fram? 115 5.7.5 Saneringsprogrammets antagande och fastställelse 116 5.7.6 Fastställelsens rättsverkan och betydelse för olika intressenter 119 5.7.7 Tillsyn och förverkande 121 5.7.8 Programmets betydelse i en efterföljande konkurs 122 5.8 Saneringsförfarandets varaktighet och avslutande 122 5.9 Misslyckat saneringsförfarande – övergång till k onkurs 123
6 Estland 124 6.1
Allmänt om regleringen 124
6.2
Förfarandets inledande 125 6.2.1 Vem har rätt att få förfarandet inlett? 125 6.2.2 Grunder för att inleda förfarandet 125 6.2.3 Kraven på ansökan och dess prövning 125 6.2.4 Information om inledandebeslutet 125
6.3
Omedelbara rättsverkningar av inledandebeslutet 126 6.3.1 Inskränkningar i gäldenärens rådighet 126 6.3.2 Verkställighetsförbud 126 6.3.3 Begränsningar i borgenärernas kvittningsrätt 126
11
13-24 Iustus Hellström Sv 19 juni 11
2013-06-20 09.01
Innehåll
6.4 Rekonstruktörsrådgivaren och borgenärerna 127 6.4.1 Rekonstruktörsrådgivaren och dennes roll 127 6.4.2 Borgenärernas inflytande 128 6.5
Gäldenärens avtal 128
6.6
Nyuppkomna fordringar 128 6.6.1 Ackordsfrihet och skydd i efterföljande konkurs 128 6.6.2 Kan superförmånsrätt utfästas för vissa fordringar? 129
6.7 Rekonstruktionsplanen 129 6.7.1 Allmänt om regleringen 129 6.7.2 Vem har rätt att lägga fram en plan? 129 6.7.3 Planens innehåll 129 6.7.4 När ska planen läggas fram? 130 6.7.5 Antagande och fastställelse 130 6.7.6 Fastställelsens rättsverkan och betydelse för olika intressenter 131 6.7.7 Tillsyn och förverkande 132 6.7.8 Planens betydelse i en efterföljande konkurs 132 6.8 Rekonstruktionens varaktighet och avslutande 133 6.9 Misslyckad rekonstruktion – övergång till konkurs 133
7 Lettland 134 7.1
Allmänt om regleringen 134
7.2
Förfarandets inledande 135 7.2.1 Vem har rätt att få förfarandet inlett? 135 7.2.2 Grunder för att inleda förfarandet 135 7.2.3 Kraven på ansökan och dess prövning 135 7.2.4 Information om inledandebeslutet 136
7.3
Omedelbara rättsverkningar av inledandebeslutet 136 7.3.1 Inskränkningar i gäldenärens rådighet 136 7.3.2 Verkställighetsförbud 136 7.3.3 Begränsningar i borgenärernas kvittningsrätt 136
7.4 Rekonstruktionsadministratorn och borgenärerna 137 7.4.1 Rekonstruktionsadministratorn och dennes roll 137 7.4.2 Borgenärernas inflytande 138 7.5
Gäldenärens avtal 138
12
13-24 Iustus Hellström Sv 19 juni 12
2013-06-20 09.01
Innehåll
7.6
Nyuppkomna fordringar 139 7.6.1 Ackordsfrihet och skydd i efterföljande konkurs 139 7.6.2 Kan superförmånsrätt utfästas för vissa fordringar? 139
7.7 Rekonstruktionsplanen 139 7.7.1 Allmänt om regleringen 139 7.7.2 Vem har rätt att lägga fram en plan? 139 7.7.3 Planens innehåll 139 7.7.4 När ska planen läggas fram? 141 7.7.5 Antagande och fastställelse 141 7.7.6 Fastställelsens rättsverkan och betydelse för olika intressenter 141 7.7.7 Tillsyn och förverkande 142 7.7.8 Planens betydelse i en efterföljande konkurs 143 7.8 Rekonstruktionens varaktighet och avslutande 143 7.9 Misslyckad rekonstruktion – övergång till k onkurs 143
8 Litauen 144 8.1
Allmänt om regleringen 144
8.2
Förfarandets inledande 145 8.2.1 Vem har rätt att få förfarandet inlett? 145 8.2.2 Grunder för att inleda förfarandet 145 8.2.3 Kraven på ansökan och dess prövning 145 8.2.4 Information om inledandebeslutet 146
8.3
Omedelbara rättsverkningar av inledandebeslutet 147 8.3.1 Inskränkningar i gäldenärens rådighet 147 8.3.2 Verkställighetsförbud 147 8.3.3 Begränsningar i borgenärernas kvittningsrätt 148
8.4 Rekonstruktionsadministratorn och borgenärerna 148 8.4.1 Rekonstruktionsadministratorn och dennes roll 148 8.4.2 Borgenärernas inflytande 149 8.5
Gäldenärens avtal 150
8.6
Nyuppkomna fordringar 150 8.6.1 Ackordsfrihet och skydd i efterföljande konkurs 150 8.6.2 Kan superförmånsrätt utfästas för vissa fordringar? 151
8.7 Rekonstruktionsplanen 151 8.7.1 Allmänt om regleringen 151
13
13-24 Iustus Hellström Sv 19 juni 13
2013-06-20 09.01
Innehåll
8.7.2 Vem har rätt att lägga fram en plan? 151 8.7.3 Planens innehåll 151 8.7.4 När ska planen läggas fram? 152 8.7.5 Antagande och fastställelse 152 8.7.6 Fastställelsens rättsverkan och betydelse för olika intressenter 153 8.7.7 Tillsyn och förverkande 153 8.7.8 Planens betydelse i en efterföljande konkurs 153 8.8 Rekonstruktionens varaktighet och avslutande 153 8.9 Misslyckad rekonstruktion – övergång till k onkurs 154
9 Sammanfattande jämförelse 155 9.1
Allmänt om regleringarna 155
9.2
Förfarandets inledande 156 9.2.1 Vem har rätt att få förfarandet inlett? 156 9.2.2 Grunder för att inleda förfarandet 156 9.2.3 Kraven på ansökan och dess prövning 157 9.2.4 Information om inledandebeslutet 159
9.3
Omedelbara rättsverkningar av inledandebeslutet 159 9.3.1 Inskränkningar i gäldenärens rådighet 159 9.3.2 Verkställighetsförbud 160 9.3.3 Begränsningar i borgenärernas kvittningsrätt 162
9.4 Rekonstruktören och borgenärerna 162 9.4.1 Rekonstruktören och dennes roll 162 9.4.2 Borgenärernas inflytande 164 9.5
Gäldenärens avtal 166
9.6
Nyuppkomna fordringar 170 9.6.1 Ackordsfrihet och skydd i efterföljande konkurs 170 9.6.2 Kan superförmånsrätt utfästas för vissa fordringar? 172
9.7 Rekonstruktionsplanen och/eller det offentliga ackordet 172 9.7.1 Allmänt om regleringarna 172 9.7.2 Vem har rätt att lägga fram en plan eller ett ackords förslag? 173 9.7.3 Planen och ackordets innehåll 173 9.7.4 När ska planen eller ackordsförslaget läggas fram? 175 9.7.5 Antagande och fastställelse 175
14
13-24 Iustus Hellström Sv 19 juni 14
2013-06-20 09.01
Innehåll
9.7.6 Fastställelsens rättsverkan och betydelse för olika intressenter 177 9.7.7 Tillsyn och förverkande 178 9.8 Rekonstruktionens varaktighet och avslutande 178 9.9 Misslyckad rekonstruktion – övergång till konkurs 179
Källförteckning 180
15
13-24 Iustus Hellström Sv 19 juni 15
2013-06-20 09.01
1 Inledning 1.1 Allmänt om projektet och dess syfte Föreliggande olikheter och skillnader mellan olika rättsordningars insolvensrättsliga regleringar orsakar allt större problem i dagens samhälle. Anledningen till detta är främst att gränsöverskridande handel idag är vanligt förekommande. Likaså agerar banker och kreditinstitut sällan på en enskild marknad. De konkursrättsliga regelverken har för de nordiska rättsordningarnas del historiskt sett utformats i nära samarbete och uppvisar således stora likheter i väsentliga hänseenden. De baltiska ländernas insolvensrättsliga regleringar har däremot utvecklats mer isolerat, och detsamma gäller de nordiska reglerna om rekonstruktion av företag med ekonomiska svårigheter. Med anledning av denna grovt skisserade verklighet har det Nordisk/ baltiska insolvensnätverket bildats. Nätverket har som vision att teoretiker och praktiker från de deltagande länderna ska kunna ta fram och enas om ett antal gemensamma insolvensrättsliga principer och med dessa som bas stärka det nordiska och baltiska inflytandet i det internationella harmoniseringsarbete som med tilltagande intensitet bedrivs inom det insolvensrättsliga området. Nätverkets arbete har initialt inriktats på de deltagande rättsordningarnas reglering rörande rekonstruktion av aktiebolag. För att enklare kunna identifiera och konkretisera på vilka områden och i vilken utsträckning regelskillnader här föreligger, har nätverket ansett det vara önskvärt att det görs en sammanställning av och jämförelse mellan de deltagande sju ländernas rekonstruktionsregler. Det övergripande syftet med denna rapport är att uppfylla denna önskan genom att relativt kortfattat och översiktligt beskriva de nordiska och baltiska rättsordningarnas regler om företags rekonstruktion med utgångspunkt från ett urval av centrala frågor och problemkomplex. Ambitionen med rapporten är däremot inte att fastställa vilka regler som inom den givna ramen bör förespråkas de lege ferenda. 19
13-24 Iustus Hellström Sv 19 juni 19
2013-06-20 09.01
1 Inledning
1.2 Behandlade frågor Innehållet i denna rapport har sin utgångspunkt i de frågeställningar som den s.k. svenska gruppen av nätverket bedömt vara centrala från harmoniseringssynpunkt. Rapporten behandlar således för det första frågor om förfarandets inledande, såsom vem som har rätt att få förfarandet inlett, grunder för förfarandets inledande samt vilka krav som ställs på ansökan och hur rättens prövning av denna går till. För det andra behandlas vilka omedelbara rättsverkningar som inträder med anledning av rättens beslut att ett rekonstruktionsförfarande ska inledas. Inom detta område har fokus lagts på vilka inskränkningar i gäldenärens rådighet som inträder samt frågor rörande verkställighetsförbud. För det tredje behandlas rekonstruktörens (eller motsvarande organs) och borgenärernas roll under förfarandet. Fokus har i denna del legat på att utröna i vad mån rekonstruktören kan sägas representera borgenärerna eller i främsta rummet ska ses som gäldenärens rådgivare. Vad gäller borgenärerna undersöks främst deras möjligheter att påverka förfarandets inledande och fortgång. För det femte avhandlas de behandlade rättsordningarnas regleringar av gäldenärens avtal under en företagsrekonstruktion. För det sjätte avhandlas hur fordringar som uppkommer efter förfarandets inledande behandlas. Inom detta område har fokus lagts på vilka fordringar som omfattas av en skuldnedskrivning samt om s.k. superförmånsrätt kan utfästas för vissa fordringar. För det sjunde behandlas rekonstruktionsplanen och det offentliga ackordet. Under denna rubrik berörs frågorna vem som har rätt att lägga fram en plan eller ett ackordsförslag, dess innehåll, när planen eller förslaget ska läggas fram, dess antagande och fastställelse, dess rättsverkan, tillsyn och förverkande av planen eller ackordet samt betydelsen av en efterföljande konkurs. För det åttonde behandlas förfarandets varaktighet och avslutande. Även om terminologin varierar något mellan de undersökta rättsordningarna så avses med detta främst tiden mellan förfarandets in ledande och rekonstruktionsplanens eller ackordets fastställelse. I de baltiska rättsordningarna betraktas emellertid även tiden för implementering av rekonstruktionsplanen som en del av ”förfarandet”. Den nionde och sista frågan är huruvida ett rekonstruktionsförfarande som misslyckas ska övergå i konkurs, dvs. om gäldenären i sådana fall omedelbart blir försatt i konkurs eller om en särskild ansökan om konkurs måste inlämnas och prövas av rätten.
20
13-24 Iustus Hellström Sv 19 juni 20
2013-06-20 09.01
1 Inledning
1.3 Rättskällorna Vid utformandet av rapporten har primär fokus legat på att beskriva respek tive rättsordnings reglering utifrån gällande lagtext och lagmotiv. I viss mån har även annan tillgänglig litteratur utnyttjats. Beträffande de baltiska staterna har förelegat stora problem med tillgängligheten av översatt material. Det har medfört att dessa rättsordningar fått behandlas enbart med utgångspunkt från (icke officiellt) översatt lagtext. Eftersom dessa rättsordningar i viss mån härrör från en annan rättstradition och de nya regleringarna innefattar starka angloamerikanska influenser, får därför hållas öppet om särskilt frågor som avgjorts i praxis ska besvaras på annat sätt än som följer av enbart den översatta lagtexten.
1.4 Avgränsningar och begränsningar Eftersom rapporten har disponerats med utgångspunkt från ett urval av centrala frågeställningar gör den på intet sätt anspråk på fullständighet. I linje med nätverksarbetets primära inriktning behandlar rapporten vidare endast rekonstruktion av aktiebolag. Således behandlas inte rekonstruktion av verksamheter som drivs i någon annan bolags- eller associationsform. Inte heller berörs regler om rekonstruktion, ackord eller skuldsaneringför fysiska personer. Med hänsyn till problemen att finna översatt material om de baltiska rekonstruktionsreglerna, har behandlingen av dem naturligtvis fått en mera summarisk karaktär än rapporten i övrigt.
21
13-24 Iustus Hellström Sv 19 juni 21
2013-06-20 09.01
IUSTUS FÖRLAG
9 789176 788530 01 02 FnL1 EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu AFG6Aac= 02 0040
ISBN 978-91-7678-853-0
Nordisk/baltisk rekonstruktionsrätt Nordic/Baltic company reorganisation law
Nordisk/baltiska insolvensnätverket
Nordic/Baltic company reorganisation law
Erik Hellström
Erik Hellström
Nordic/Baltic Insolvency Network
a comparative report
ISBN 978-91-7678-853-0
9 789176 788530 01 02 FnL1 EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu AFG6Aac= 02 0040
IUSTUS FÖRLAG
en jämförande rapport
Nordisk/baltisk rekonstruktionsrätt Erik Hellström