9789144068077 by Smakprov Media AB

24 mm

Att arbeta i projektform har i många organisationer blivit ett vanligt arbetssätt. Att kunna samarbeta med människor från andra delar av organisationen, med olika kompetenser, mål och förutsättningar har därför blivit en viktig framgångsfaktor. Litteratur om hur människor i samarbete fungerar brukar inte ha projekt och tillfälliga arbetsgrupper som utgångspunkt. Detsamma gäller också för en stor del av forskningen om individer, grupper och ledarskap. Den här boken ändrar på det. Med projektet som utgångspunkt beskrivs vad som händer i det första mötet med andra och hur samarbetsnormer och lärstilar skapar en gruppdynamik som leder gruppen framåt. Boken skapar förståelse för hur konflikter uppstår och hanteras samt ger perspektiv på spelet i mötet mellan olika människor. Vidare behandlas hur samarbete i arbetsgrupper förändras över tid, hur man gör för att kunna ta upp och reagera på varandras beteende och hur man leder andra. Texten illustreras med många exempelsituationer från verkligheten. På bokens webbplats www.studentlitteratur.se/janssonochljung finns ett omfattande stödmaterial för lärare i form av övningar, lärarhandledning och alla bilderna från boken. Utsedd till årets projektledarbok 2011. ”Det här är ett läromedel med flera av de kännetecken som ett gott läromedel bör ha. Den passar studenter på grundläggande nivå i det att den ger en bra introduktion till projektområdet och den har också budskap att förmedla till de som arbetar praktiskt med projekt. Totalt sett är min uppmaning: Läs boken och reflektera”

| Individer, grupper och ledarskap i projekt

Individer, grupper och ledarskap i projekt

T. Jansson L. Ljung

Tomas Jansson och Lennart Ljung har tidigare skrivit Projektledningsmetodik, en av de mest använda projektläroböckerna vid svenska universitet och högskolor. Båda har mångårig erfarenhet av chefs- och ledarskap från näringsliv och offentlig förvaltning. Idag forskar de om projekt och undervisar vid magisterprogrammet i projektledning vid Karlstads universitet.

Individer, grupper och ledarskap i projekt Tomas Jansson & Lennart Ljung

ets till år 011 d d e s 2 Ut arbok d e l t k proje plats

Rolf A. Lundin, Professor i företagsekonomi vid den Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Art.nr 33851

bb ns we ar, lärare k o B vning alla ller ö å h e r och a g inn n i ledn der hand ns bil boke

www.studentlitteratur.se

978-91-44-06807-7_02_cover.indd 1

2012-11-15 15:06

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildnings anordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av a llmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33851 ISBN 978-91-44-06807-7 Upplaga 1:2 © Författarna och Studentlitteratur 2011 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning: Henrik Hast Omslagslayout: Signalera, Jens Martin Omslagsbild: Johnér/Mikael Dubois Illustrationer: Tomas Jansson och Lennart Ljung Bilder: Shutterstock Printed by Pozkal, Poland 2012

978-91-44-06807-7_01_book.indd 2

2012-11-14 10.29

INNEHÅLL

Förord 7 Kort läsanvisning 9 KAPITEL 1

Individer och grupper i projekt: Är det något särskilt? 11

Projekt och fasta linjeorganisationer 12 Projekt och process 13 Projekt och mål 14 I resten av boken 15 KAPITEL 2

Mötas i projekt: ytliga relationer 17

Klart på fyra sekunder? 18 Attribution: söka orsaken 19 Yttre eller inre, stabilt eller tillfälligt? 20 När attributionsprocessen leder fel 21 Kan man bedöma andra? 28 Påverka andras intryck av dig själv 29 Första intrycken betyder mycket i projekt 31 KAPITEL 3

Inför nya uppgifter: olika stilar 35

Erfarenheter och lärande 37 Lärstilar: Olika sätt att ta sig an något nytt 39 Individuella favoritlärstilar 45 Vad lärstilar betyder i projekt 47 KAPITEL 4

Drivkrafter och projekt 53

Drivkrafter på olika nivåer 56 Yttre faktorer styr oss 61 Inre motivation driver oss 69 Om mål som drivkraft 78 Flow: att ryckas med 82 Drivkrafter i projekt 86

978-91-44-06807-7_01_book.indd 3

2011-09-13 14.52

Innehåll KAPITEL 5

Grupper och gruppnormer 91

Att forma en självbild 93 Samhörighet genom att höra till en grupp 100 Samhörighet och motivation i projekt 102 Beteendenormer utvecklas i arbetsgrupper 103 Beteendenormer i projekt 111 KAPITEL 6

Spontana grupproller: Styrka och förbannelse 115

Funktioner i en arbetsgrupp 117 Roller i arbetsgrupper 118 Modell för roller: Team Management Skills 122 Modell för roller: Belbin Team Roles 126 Team Management Skills eller Belbin Team Roles? 133 Kritik mot teamroller och favoritroller 133 Grupproller i projekt 135 KAPITEL 7

Konflikter och energiläckage 143

Konflikter på flera nivåer samtidigt 145 Upptrappningens mekanik: från sak till självbild 146 Vanliga konfliktmönster i projekt 147 Heta och kalla konfliktförlopp 151 Vad styr oss i konflikter? 152 Konflikter och konfliktlösning i projekt 159 KAPITEL 8

Att observera: en väg mot ledarskap 165

Att välja hur man säger 168 Kroppsspråk 171 Interaktionen i rummet 182 Ta beslut i en arbetsgrupp 188 Träna dig i att observera 189 KAPITEL 9

Arbetsgruppens livscykel 195

Fyra faser efter varandra 198 Och gruppens avveckling 204 Hur ser faserna ut i praktiken? 205 Hur lång tid tar grupputveckling? 206 Lösliga grupper och delar av grupper 207 Varför grupper utvecklas 210 Grupputveckling i projekt 215

978-91-44-06807-7_01_book.indd 4

2011-09-13 14.52

Innehåll KAPITEL 10

Utveckla sig själv och andra: verktyg 221

Johari fönster: våra fönster mot omvärlden 224 Minska ditt blinda fält! 228 Jag-budskap: ditt beteende, mitt problem 230 Återkoppling i projekt 235 Aktiv lyssning: syssla med att lyssna 235 KAPITEL 11

Ledarskap och ledarskap i projekt 243

Född till ledare? 246 Vad ska ledare vara bra på? 247 Vad är bästa ledarbeteendet? 248 Olika ledarbeteende i olika situationer? 250 Leda till stordåd 253 Känslor och ledarskap 256 Leda projekt är annorlunda 263 KAPITEL 12

Avslutning 273

Författarpresentation 277 Litteraturlista 279 Register 287

978-91-44-06807-7_01_book.indd 5

2011-09-13 14.52

978-91-44-06807-7_01_book.indd 6

2011-09-13 14.52

FÖRORD

På 90-talet skrev Johann Packendorff en uppmärksammad artikel i Scandinavian Journal of Management som byggde på en genomgång av den då tillgängliga litteraturen om projekt med vetenskapliga ambitioner. Den handlade om vilka olika forskningsinriktningar man kunde skönja. Ett av hans bidrag i artikeln var att han kom fram till att de granskade skrifterna antingen handlade om projekt som plan eller om projekt som organisation. Han kunde också konstatera att skrifterna om projekt som plan var betydligt flera och oftast skrivna av ingenjörer med en vurm för att i effektivitetens namn förfina planeringen för genomförande av projekt. Skrifterna som hörde hemma under projekt som organisation var som sagt betydligt färre och präglades av en vetenskapligt baserad ambition att förstå de olika typer av organisatoriska frågor som kan bli dominerande i projekt. Det handlade ofta om sådant som ingenjörer uppfattade som störningar för den traditionella, rationella modellen. Om Packendorff hade utsatt läromedel inom projektområdet för en liknande, systematisk granskning hade han också där funnit en dominans av sådant som handlar om planering av projekt och en brist på böcker som behandlar beteenden och mer mjuka aspekter av projektarbete. Den här boken som är skriven av Tomas Jansson och Lennart Ljung (båda verksamma vid universitet i Karlstad) hör hemma i den senare gruppen, bristgruppen, av skrifter och behandlar den nivå som rör individer, grupper och projektarbete. Författarna fyller därför något av ett tomrum som läromedel i förhållande till den projektlitteratur som hitintills varit tillgänglig. Därigenom gör de en god insats. Det fält som boken täcker är av såväl praktiskt som vetenskapligt intresse och de slutsatser som dras fram är vanligtvis tydligt vetenskapligt baserade. Och det är ett kännetecken för ett gott läromedel. Till skillnad från många skrifter på organisationsområdet är boken mycket lättläst. Den är rikligt illustrerad och pedagogiskt inriktad till såväl upplägg som illustrationer och det utan att bli trivial. Den är också skriven

978-91-44-06807-7_01_book.indd 7

2011-09-13 14.52

Förord

i en medryckande stil. Innehållet sjunker in på ett lättvindigt sätt samtidigt som det ger ordentligt med ”food for thought” och därigenom ger upphov till reflektioner. Läsaren uppmanas indirekt att kontrastera med sina egna erfarenheter vid läsningen av texten. För den som verkligen vill lära sig är reflekterandet det viktigaste i ett bra läromedel. Här har vi inte en ”pluggbok” utan material att reflektera kring! En grundbult i boken är att grupper är viktiga i projekt och det stämmer tveklöst. Trots att projektledaren har en alldeles speciell roll så är ju gruppen viktig speciellt i den svenska/nordiska kulturen som är något mindre hjälteinriktad än framförallt den amerikanska. En vanlig föreställning på området är att projektgrupper är intakta och sammanhållna över projektets livslängd. Det stämmer också för många branscher, men långt ifrån för alla. Grupperna förändras över projektets livstid och det är en viktig aspekt som också illustreras i boken. Dynamiken i gruppen påverkas inte bara av händelser och arbetssituation i gruppen utan också av flödet in och ut av medlemmar. På just det området finns det mycket att säga. Lärandet i projekt baseras till stor del på vad som händer i den eller de grupper som är inblandade i projekt, varför grupperspektivet är helt relevant. Faktum kvarstår, att det här är ett läromedel med flera av de kännetecken som ett gott läromedel bör ha. Den passar studenter på grundläggande nivå i det att den ger en bra introduktion till projektområdet och den har också budskap att förmedla till de som arbetar praktiskt med projekt. Totalt sett är min uppmaning: Läs boken och reflektera! Den är värd det. Rolf A. Lundin Professor i företagsekonomi vid den Internationella Handelshögskolan i Jönköping

978-91-44-06807-7_01_book.indd 8

2011-09-13 14.52

KORT LÄSANVISNING

Den här boken handlar om vad som händer mellan människor som arbetar tillsammans i projekt. Boken börjar med det första mötet och slutar med ledarskap. Urvalet av perspektiv och företeelser är påverkat av vad som blir särskilt typiskt för projektarbete. Våra exempel är huvudsakligen hämtade från en projektvärld. Hur vi valt att betona vissa företeelser på bekostnad av andra, är beroende av att vi utgår från projekt. Men det är fortfarande samma slags människor som samarbetar i projekt som i andra sammanhang. Därför kommer du att upptäcka att de flesta av de teorier och modeller vi presenterar inte är specifikt projektrelaterade. Det är till stor del i urvalet, exemplen och reflektionerna som projektanknytningen finns.

Boken: förstå, påverka, leda Människor är både lika och olika och vi avser att visa hur det påverkar oss när vi samarbetar. Man kan ha särskild nytta av att förstå varandras olikheter i just projekt. Inte minst gäller det förståelsen av dina egna reaktioner. Du kommer också att få flera användbara verktyg för att kunna påverka andra när ni arbetar tillsammans. Till slut kommer vi också att diskutera hur man leder andra utifrån en formell ledarroll, dvs. när man har en utpekad roll att leda andra. Kommenterade lästips hittar du sist i varje kapitel. En mer omfattande litteraturlista hittar du längst bak i boken. Karlstad i mars 2011 Tomas Jansson och Lennart Ljung

978-91-44-06807-7_01_book.indd 9

2011-09-13 14.52

Inför nya uppgifter: olika stilar

Tänk dig fyra vänner som ska resa på bilsemester tillsammans. Ett litet, men spännande projekt. Anton bläddrar i broschyrer om olika resmål och tittar mycket på bilderna, talar länge i telefon med personer som redan varit på intressanta ställen och han mumlar om att norra Frankrike känns rätt i år. Boel jämför uppgifter ur broschyrerna med det hon hört av andra och gör en sammanställning över för- och nackdelar mellan olika alternativ som hon ställer emot de önskemål som var och en i resesällskapet sagt var viktiga. Carl jobbar med en plan för hur resan ska gå till, beräknar hur långt de kommer att hinna varje dag och gör en lista med förslag på var de kan övernatta på vägen, var de bör stanna för att se olika saker osv. Daniela sitter redan i bilen och vill komma i väg.

978-91-44-06807-7_01_book.indd 35

2011-09-13 14.52

3. Inför nya uppgifter: olika stilar

Om projekt Idén med projekt är att ta sig an något nytt. Det innebär lärande och människor beter sig på olika sätt i sådana situationer. Olika sätt har olika styrkor. Att kunna arbeta med människor som är olika en själv i sådana situationer är viktigt i projekt.

I detta kapitel ■ Vad lärande och projektarbete har gemensamt ■ Erfarenhetsbaserat lärande ■ Lärstilar ■ Vad lärstilar betyder i projekt

Olika individer har olika sätt att ta sig an en och samma uppgift. Olika sätt betyder olika starka sidor. För att dra nytta av detta krävs att man verkligen lyckas se att de andra gör saker som gruppen har gemensam nytta av. Annars riskerar vännerna i exemplet ovan att resan blir en mycket mödosam gruppupplevelse för alla fyra. Du har säkert också upptäckt att andra inte tar sig an nya uppgifter på precis samma sätt som du gör. Några har mer bråttom än du med att sätta i gång och ”göra något”. Eller så är det tvärtom: att de tycks tveka och ha svårt att bestämma sig. Några analyserar mer. Andra går på sin intuition. Vad som är säkert är att vi inte gör på samma sätt och att detta ibland leder till irritation och otålighet. Om människors första intryck av varandra påverkas negativt av deras olika sätt att förhålla sig till den gemensamma uppgiften kan det bli svårt att samarbeta. Det kan vara frestande att tolka ett första intryck av att den andra beter sig på ”fel sätt” som att den andra inte är tillräckligt kompetent. Men det kan helt enkelt handla om olika arbetsstilar. En projektuppgift innebär alltid att lösa en uppgift som man inte löser varje dag eller på samma sätt varje gång. Den är en uppgift som kräver att man sätter sig in i vad för slags resultat som ska skapas just den här gången och hur det ska kunna gå till just den här gången. Man måste utforska något nytt, jämföra med sådant som man varit med om tidigare, undersöka andras förväntningar och vad dessa kan innebära osv. Det är en situation som i många avseenden liknar att lära sig något nytt. Ja, vi ska faktiskt lära oss något nytt; vi har ju inte gjort det här förut.

978-91-44-06807-7_01_book.indd 36

2011-09-13 14.52

3. Inför nya uppgifter: olika stilar

Genom att studera hur lärande går till och skiljer sig åt mellan olika människor, kan vi bättre förstå vad det är som händer i sådana här situationer. Då kan vi också bli litet bättre rustade inför samarbetet med andra som beter sig ”konstigt”. Om du just nu känner dig som Daniela i exemplet i början av kapitlet, så får du nu beväpna dig med litet extra tålamod: Först måste vi beskriva hur lärande går till och på vilka olika sätt människor beter sig i en lärsituation, t.ex. löser ett praktiskt problem. Därefter kan vi diskutera hur sådana skillnader kan visa sig bli förödande för samarbete i projekt – eller bli nyckeln till framgång.

Erfarenheter och lärande Lärande i praktiska situationer kan beskrivas som en cirkulär process. Processen kan delas in i fyra steg, som upprepas om och om igen så länge lärandet pågår: En konkret upplevelse → Observation och reflektion → Formandet av abstrakta idéer och generaliseringar → Test av idéernas giltighet i nya situationer → En (ny) konkret upplevelse osv.

FIGUR 3.1

Lewins lärandecykel för erfarenhetsbaserat lärande.

978-91-44-06807-7_01_book.indd 37

2011-09-13 14.52

3. Inför nya uppgifter: olika stilar

Den här beskrivningen av erfarenhetsbaserat lärande formulerades av Kurt Lewin som var pionjär inom forskning om lärande och förändringsarbete under den första halvan av 1900-talet. Modellen kan illustreras genom följande exempel: Jonas hoppar i vattnet för att simma med de andra barnen, men sjunker och tar sig med nöd och näppe tillbaka till den trygga bryggan (konkret upplevelse). Väl i säkerhet på bryggan försöker han i minnet gå igenom det som hände i vattnet. Vad gjorde han? Vilken effekt hade det? Han reflekterar över det som hände och det han ser att de andra barnen gör (observation och reflektion). Från dessa reflektioner formar han föreställningar om orsakssamband. Hur fungerade situationen? Han försöker hitta mönster i hur hans eget sprattlande med armar och ben påverkade hur han sjönk eller höll sig uppe (formandet av abstrakta idéer och generaliseringar). Därefter hoppar han i vattnet igen och testar sina föreställningar (test av idéernas giltighet i nya situationer). På detta sätt skaffar han sig nya konkreta upplevelser osv. Så småningom har han skapat generaliseringar av simning som bekräftas av hans konkreta upplevelser: Jonas kan simma. Observera att lärandet har en riktning. Det är svårt att tänka sig att man lär sig genom att gå stegen åt andra hållet. Observera också att modellen handlar om lärande kopplat till erfarenheter. I lärande som gäller företeelser med svag koppling till egna konkreta erfarenheter, t.ex. matematisk teori, är modellen inte lika användbar.

978-91-44-06807-7_01_book.indd 38

2011-09-13 14.52

3. Inför nya uppgifter: olika stilar

Lärstilar: Olika sätt att ta sig an något nytt Inspirerad av bland annat Lewins lärandecykel för erfarenhetsbaserat lärande, utvecklade forskaren David A. Kolb under 1970-talet en modell som fått stor inverkan på förståelsen av olika sätt att lära sig att hantera nya företeelser. Det riktigt nya och användbara är att Kolb förklarar hur individer spontant väljer olika sätt att agera i lärandesituationer. Han kallade olikheterna för lärstilar och sin teori för experimental learning. Kolb menar att man lär sig genom att bearbeta intryck. Alltså måste man skaffa sig intryck och man måste bearbeta dessa. Intryck kan vara av två slag, och vart och ett av dessa kan bearbetas på två olika sätt. Resultatet är fyra olika slags kunskap. Kolb visade att varje individ, även om alla människor sysslar med alla fyra kombinationerna, ändå föredrar en eller ett par av dessa framför de andra. De fyra slagen av kunskap, alltså kombinationer av ett slags intryck och ett sätt att bearbeta det till ny kunskap, kallas lärstilar. Inför en ny situation kommer olika individer att vilja ägna sina favoritlärstilar extra mycket tid. Antons, Boels, Carls och Danielas sätt att bete sig i exemplet i början av kapitlet illustrerar hur olika personer tenderar att koncentrera sig på olika aspekter av en ny uppgift. Med Kolbs terminologi utövar de olika lärstilar. Om en liten stund kommer du att veta en hel del om lärstilar och om hur de yttrar sig i projektarbete. Vi ska först beskriva hur man skaffar intryck och hur bearbetningen går till. Därefter återkommer vi till de fyra lärstilarna och hur olika individers beteende kan förstås utifrån dessa.

INTRYCK KOMMER UTIFRÅN ELLER INIFRÅN OSS SJÄLVA

Många intryck kommer utifrån, genom att vi uppfattar dem med våra sinnen: former, färger, ljus och mörker, ljud, intensitet, mängd, hastighet, doft osv. Andra intryck skapar vi själva genom våra tankeprocesser; vi skapar inre föreställningar av världen omkring oss genom att tänka på den. När vi möter en annan person ansikte mot ansikte tar vi in en kaskad av intryck som tillsammans skapar ett intryck av personen. Hur den andra rör sig, ser ut, doftar, låter osv. Det är yttre intryck. Det är intryck fulla av nyanser och kombinationer och olika styrka. Det är intryck som kommer mot oss tillsammans med intryck från en omgivande situation. Det är intryck som vi bearbetar omedvetet och omedelbart. Om vi sedan ska återkalla mötet med den andre till vårt minne, och kanske berätta om det för en tredje person, använder vi begrepp och ord som sammanfattar och lyfter fram de mönster som vi tycker är de viktigaste

978-91-44-06807-7_01_book.indd 39

2011-09-13 14.52

3. Inför nya uppgifter: olika stilar

i intrycket av personen. Det är inre intryck, alltså intryck som skapas inom oss när vi tänker medvetna tankar om något. Varje beskrivning i ord eller varje försök att tänka medvetet om den andra personen är en generalisering som aldrig kan bli ens i närheten av så nyansrik som de omedelbara, yttre intrycken i ett möte ansikte mot ansikte. Men den bild av personen som vi skapar i våra tankar har andra fördelar: den finns kvar efter mötet, den kan delas med andra människor, jämföras med andra liknande intryck från andra möten, andra människor osv. De yttre intrycken skapar en odelbar helhetsbild av det vi har omkring oss. De inre bilderna handlar i stället om hur det vi tänker på kan struktureras och analyseras och vilka symboler som kan användas för att beskriva dess viktigaste drag. Vi kallar de två slagen av intryck för Konkreta upplevelser (Yttre intryck) respektive Abstrakta tankemodeller (Inre intryck)1. Observera att yttre och inre här inte syftar på riktigt samma yttre och inre som i samband med attribution, som vi diskuterade i kapitel 2. Där handlade det om situationsbundna (yttre) eller personbundna (inre) orsaker till ett beteende. Här handlar det om ett intryck kommer utifrån omgivningen eller inifrån dig själv.

INTRYCK BEARBETAS PÅ T VÅ OLIK A SÄT T

Vilka intryck som helst, både de inre och de yttre, kan bearbetas med hjälp av två helt olika processer. Här handlar det också om yttre respektive inre: Aktivt experimenterande respektive Reflekterande observation2 . Aktivt experimenterande är att agera. Det viktiga är det man agerar emot och den situation som man försöker behärska. Jonas, som lär sig att simma i exemplet, experimenterar aktivt när han befinner sig i vattnet. Det viktiga för honom är att anpassa sitt sätt att agera till den situation han är mitt uppe i. Han är inriktad på att aktivt och praktiskt prova olika möjligheter för att lyckas. Han handlar. Reflekterande observation är att titta på och tänka. Det viktiga är att i tanken komma underfund med den situation man har framför sig. Hur hänger 1 Kolb använder benämningarna Grasping via Apprehension för intryck genom konkreta uppleveser (Yttre) respektive Grasping via Comprehension för intryck via abstrakta idéer och generaliseringar (Inre). 2 Kolbs benämningar är Transformation via Extention för bearbetning genom aktivt experimenterande (rakt översatt skulle det bli ungefär Bearbetning genom tillämpning) respektive Transformation via Intention för bearbetning genom reflekterande observation (rakt översatt skulle det bli ungefär Bearbetning genom mening).

978-91-44-06807-7_01_book.indd 40

2011-09-13 14.52

3. Inför nya uppgifter: olika stilar

det ihop? Hur fungerar det? Anna, ett annat barn, skulle kanske sätta sig på bryggan och länge studera hur de andra barnen gör för att simma innan hon själv kliver ner i vattnet och provar. Det viktiga för Annas sätt att bearbeta det som hon är med om är hennes egna tankar om det hon håller på att lära sig. Det här är också ett sätt att bearbeta intryck och i jämförelse med det första, är det inriktat på att undvika att misslyckas. Hon tänker.

EN SAMMANHÄNGANDE SEK VENS

När vi lär oss något nytt kombinerar vi de två slagen av intryck och de två sätten att bearbeta dessa. Yttre intryck sköljer över oss hela dagarna. Vi observerar och reflekterar för att förstå meningen i det som händer oss och för att identifiera mönster. Mönstren blir till tankemodeller om det vi är med om och om vilka sätt att agera som skulle kunna orsaka vilken effekt. Därefter agerar vi i nya situationer, varvid vi får nya yttre intryck att reflektera över. Det är alltså fortfarande Lewins lärcirkel för erfarenhetsbaserat lärande, men Kolb har lagt till en mer användbar förklaring till vad de fyra delarna i cirkeln står för. DET BLIR FYRA OLIK A SLAGS KUNSK AP

Så snart vi lär oss något nytt följer vi alltså lärcirkeln runt, runt, runt. Kolb menar att vi under resan bearbetar intryck till fyra olika slags kunskap. Dessa hittar vi i ”hörnen” i bilden med cirkeln:

FIGUR 3.2

Lärcirkeln enligt Kolb: Två slags intryck och två olika sätt att bearbeta intryck.

978-91-44-06807-7_01_book.indd 41

2011-09-13 14.52

3. Inför nya uppgifter: olika stilar

Uppe till höger hittar vi att reflektera över konkreta upplevelser i en viss situation. ”Vad är det som händer, egentligen?” Nere till höger använder vi våra reflektioner för att tänka ut abstrakta modeller och förklaringar till det vi observerar: ”Hur hänger det ihop?” Nere till vänster hittar vi att göra förutsägelser om hur nya situationer bör fungera i verkligheten. ”Då bör vi göra så här.” Uppe till vänster har vi slutligen att experimentera aktivt för att skapa konkreta upplevelser: ”Kan vi få det att fungera?” Varje lärande kräver att man skapar alla fyra slagen av kunskap: Skapa en förståelse för vad det är som vi håller på att lära oss om, förklaringar till de viktiga sambanden, teorier om hur man ska bete sig och praktiska erfarenheter från verkligheten. LÄRSTILAR

Kolb upptäckte att även om alla människor sysslar med alla fyra delarna i cirkeln när de lär sig något (annars lär man sig inte!) så har varje enskild individ sina favoriter. Vi har en tendens att föredra ett eller några av de fyra alternativa sätten att skaffa intryck och bearbeta dem. Kolb kallade därför varje sådan kombination för en lärstil. I bilden här intill ser man lärstilarna i figurens hörn. Vi ska beskriva de fyra stilarna3, först i generella termer och därefter med exempel från typiska projektsituationer. Att förstå

”Vad är det som händer, egentligen?” Att försöka upptäcka meningsfulla mönster och helheter i verkliga företeelser kallar vi lärstilen Att förstå. Den handlar om att söka bakomliggande samband och ”meningen” i en situation. Typiskt för en förståelseinriktad lärstil är att undersöka fakta från olika perspektiv, sätta sig in i och prova många infallsvinklar. Man frågar sig vad det som vi studerar består av, vad det innebär, vad det är för mening med det, vad som är orsak till att det är på just det sätt som det är. Vad kan det som vi upplever ha för betydelse?

3 De svenska benämningarna på lärstilarna är våra egna. Kolbs benämningar är följande: Divergent learning style (Att förstå), Assimilation learning style (Att förklara), Convergent learning style (Att förutse) och Accommodative learning style (Att göra). En annan vanlig svensk översättning är (i samma ordning) Idégivare, Förklarare, Sammanställare och Prövare.

978-91-44-06807-7_01_book.indd 42

2011-09-13 14.52

3. Inför nya uppgifter: olika stilar

FIGUR 3.3

Fyra olika lärstilar.

En person som gärna angriper en uppgift med denna lärstil ställer många frågor, tycker om att diskutera med andra, prova idéer i brainstorming osv.: ”Det kan vara så här också, att …”. När man t.ex. i projekt samlar in synpunkter från kravställare, eller frågar personer som gjort liknande saker förut om deras erfarenheter, så är det exempel på aktiviteter som hör till den här lärstilen. Anton i exemplet i kapitlets inledning gjorde just detta. Att förklara

”Hur hänger det ihop?” Typiskt för en förklarande lärstil är det inre tankearbetet med att bearbeta fakta för att formulera förklaringar. Hur gör man egentligen när man skruvar frisparken i bortre krysset? Varför har vi roligt just nu? Själva förklaringen är det viktiga. Visar det sig att den inte stämmer i praktiken, så får jag analysera fakta igen. Värdering av olika förklaringar är viktig. Nu är det inte de olika möjligheterna utan förenklingen till generella mönster som är det intressanta. Den som under arbetet gärna sammanfattar och förklarar vad man kommit fram till, använder denna lärstil: ”Det viktigaste att ta hänsyn till i en sådan här situation är nog …”. Resultatet av den här lärstilen är formulerade förklaringar och generella beskrivningar av det man håller på att lära sig. När man i projekt t.ex. systematiserar och värderar de fakta man har tillgång till, analyserar det kommande arbetet genom att dela upp det i han© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-06807-7_01_book.indd 43

2011-09-13 14.52

3. Inför nya uppgifter: olika stilar

terbara aktiviteter, gränsar av uppgiften osv., handlar det om lärstilen Att förklara. Boel i exemplet tidigare, som jämförde alternativ med önskemål, gjorde just detta. Att förutse

”Då bör vi göra så här!” Den här lärstilen handlar om att tänka ut olika scenarier för kommande praktiska situationer och förutse hur olika handlingsalternativ skulle komma att falla ut. Det handlar om att lösa problemet i tanken, om att modellera, att veta hur man bäst behärskar en viss situation. Typiskt för denna lärstil är strävan efter logik och stringens, av att kunna bena ut ett problem och formulera fungerande lösningar. Den här lärstilen är viktig t.ex. i situationer där data är kända och lösningsalternativen kan härledas utifrån dessa. Då ska man ”sätta ihop” och använda den information man har tillgång till och skapa en plan för en kommande situation. I det avseendet är den här lärstilen motsatsen till lärstilen Att förstå, som mer handlar om att samla in och värdera information som kan ha betydelse. Den person som ofta är den som vill ha en tydlig struktur för det som ska göras och som kommer med konkreta handlingsförslag är antagligen en person som gärna använder den här lärstilen: ”Med de givna förutsättningarna är det bästa sättet att gå vidare att ...”. När man planerar det kommande projektet, beslutar om en strategi utifrån de förutsättningar man känner till, uppskattar tid och beräknar kostnad osv., då handlar det om den här lärstilen. Observera att fokus ligger på själva den uttänkta lösningen, planen, som ska testas i praktiken. Det tillfredsställande i lärandet är att tänka ut hur man kan behärska en situation, inte att i praktiken göra det. Den tillfredsställelsen hör till nästa lärstil, Att göra. Carl från exemplet ägnade sig åt Att förutse när han arbetade med en färdplan för semesterresan. Att göra

”Kan vi få det att fungera?” Typiskt för lärstilen Att göra är att man intuitivt anpassar sitt handlande efter vad man upplever här och nu. Funkar det inte, så provar vi något annat. Att få det att funka, hur det än går till, är det viktiga. Handling skapar kunskap: att agera praktiskt och göra det tillsammans med andra människor är viktigt. En typisk replik från en person som helst lär sig genom denna stil är: ”Man kan väl inte lära sig något om man inte gör något!” Tänk dig en situation där fakta visar sig vara annorlunda än ni trodde eller att förutsättningarna plötsligt förändrats. En person med den här lärstilen 44

978-91-44-06807-7_01_book.indd 44

2011-09-13 14.52

24 mm

| Individer, grupper och ledarskap i projekt

Individer, grupper och ledarskap i projekt

T. Jansson L. Ljung

Individer, grupper och ledarskap i projekt Tomas Jansson & Lennart Ljung

ets till år 011 d d e s 2 Ut arbok d e l t k proje plats

Rolf A. Lundin, Professor i företagsekonomi vid den Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Art.nr 33851

bb ns we ar, lärare k o B vning alla ller ö å h e r och a g inn n i ledn der hand ns bil boke

www.studentlitteratur.se

978-91-44-06807-7_02_cover.indd 1

2012-11-15 15:06