Att göra hälso- och sjukvård mer tillgänglig
Antologin beskriver hur hälso- och sjukvård kan göras ännu mer tillgänglig för vårdsökande och patienter. Utifrån olika teoretiska perspektiv och fall presenterar författarna vägar och hinder för vårdsökande. För att uppnå ökad tillgänglighet krävs det koordinering av resurser och tjänster, en ökad digitalisering av hälso tjänster, lagreglering av tillgänglighet samt implementering av nya sätt att organisera vården och att möta vårdsökande. Allt med en syn på verksamheten som en service. Health management – att göra hälso- och sjukvård mer tillgänglig är skriven av sju forskare vid institutionerna för service management samt tjänstevetenskap och kulturvetenskaper vid Lunds universitet. De är verksamma inom etnologi, företags ekonomi, juridik, logistik, sociologi och tjänstevetenskap. Boken vänder sig till studenter främst inom health management, service management, medicin, vård, hälsovetenskap, etnologi och logistik. Praktiker inom vården, liksom politiker och patientföreningar, kan också använda boken för internutbildning, studiecirklar och i utvecklingsarbete.
isbn 978-91-523-4895-6
(523-4895-6)
9 789152 348956
Att göra hälso- och sjukvård mer tillgänglig
LARS NORDGREN (RED.)
SANOMA UTBILDNING
Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10/08-587 642 50 Telefax: 08-587 642 02 Förläggare: Amanda Schött Franzén Redaktör & projektledare: Maria Törnfelt Omslag & grafisk form: Anna Markevärn
HEALTH MANAGEMENT
Att göra hälso- och sjukvård mer tillgänglig Lars Nordgren (red.) isbn 978-91-523-4895-6 © 2017 K Hansson, M Johnsson, H Loodin, G Nilsson, L Nordgren (red.), P Valentin Rehncrona, C Wingner Leifland och Sanoma Utbildning ab, Stockholm. Första upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Printed in Latvia by Livonia Print Riga 2017
HMbok_2017.indb 4
2017-03-26 20:22
INNEHÅLL Inledning Lars Nordgren
9
Del 1 – Vägar och trösklar till hälsoservice 1. Patientens vägar och trösklar in i hälso- och sjukvården Lars Nordgren 2. Vårdmöten och tillgänglighet Kristofer Hansson & Gabriella Nilsson 3. Diagnosen som förutsättning för tillgänglighet Henrik Loodin 4. Tillgänglighet som juridisk norm Pia Valentin Rehncrona 5. Tillgänglighet och kommersiell marknadsföring Pia Valentin Rehncrona
27 61 79 97 117
Del 2 – Utveckling av tillgänglighet 6. Den digitala vägen in i vårdsystemet Catharina Wingner Leifland 7. Ökad tillgänglighet med följsam logistik Mats Johnsson 8. Att utveckla digitala föremål för vården Kristofer Hansson 9. Att implementera tillgänglighet i vården Kristofer Hansson & Gabriella Nilsson
137 163 189 209
Författarpresentationer
229
Register
231
HMbok_2017.indb 7
2017-03-26 20:22
INLEDNING Lars Nordgren
Varför behövs en bok om att göra hälso- och sjukvård mer tillgänglig? Under lång tid har ansträngningar lagts ner på att effektivisera hälsooch sjukvården som system och på att utveckla nya vårdmetoder. Nya vägar till hälso- och sjukvård har också utvecklats för att göra hälsooch sjukvården mera tillgänglig. Paradoxalt nog får svensk hälso- och sjukvård ändå dåliga betyg från patienter för just bristande tillgänglighet (Winblad & Hanning, 2013). I framtiden förväntas en ökad tillgång till hälsoinformation och teknik för att kommunicera digitalt, såväl inom hälso- och sjukvården som med de vårdsökande, öka möjligheterna att utveckla tillgängligheten. Vårdsökande förväntas också själva ställa krav på förbättrad tillgänglighet, det vill säga en ökad grad av service (Nordgren, 2003). Om detta ska kunna förverkligas behöver hälso- och sjukvårdens medarbetare interagera med sina ”kunder” (patienter med flera) på ett serviceorienterat sätt (Nordgren, 2015). Av ovanstående korta introduktion framgår det att tillgänglighet till hälso- och sjukvård ses som en förväntan på hälso- och sjukvården. Tillgänglighet framstår också som ett honnörsord i hälso- och sjukvårdsdiskursen (i meningen vilka begrepp som är framträdande i tal och texter om hälso- och sjukvården, se även Wingner Leifland & Nordgren, 2017). I ett serviceperspektiv kan tillgänglighet till hälso-
9
HMbok_2017.indb 9
2017-03-26 20:22
och sjukvård beskrivas som en service som förknippas med servicekvalitet (Nordgren, 2015). För att förstå vad som allmänt menas med tillgänglighet kan några synonymer till ordet lyftas fram såsom att vara åtkomlig och lätt att nå. Andra synonymer är att vara disponibel och därmed finnas till hands samt att vara öppen, social och lättillgänglig. Inom hälso- och sjukvården menas vanligen med tillgänglighet hur man får kontakt med och hittar vägar i systemet, bokar tider hos läkare och andra professionella i sjukvården samt hur köer och väntetider hanteras. Inte minst handlar det om kommunikation och kontakt mellan de vårdsökande och vårdgivarna. Även bemötandet är en aspekt som ingår i begreppet tillgänglighet (se nedan). Tillgänglighet till sjukvård är tveklöst mycket mer än att ha möjlighet att boka ett möte med en läkare. Rimliga väntetider, samordning, kontinuitet och kompetens i vården är viktiga komponenter för att vården ska upplevas som tillgänglig. Att begreppet uppleva är viktigt beror på att det inom hälsoservice förutom medicinsk kvalitet och omvårdnad även handlar om upplevd kvalitet som bemötande och att känna förtroende. I boken används orden vägar och trösklar. Dessa ord är tänkta att förstås som metaforer för möjligheter, respektive hinder, för tillgång till önskad hälsoservice (begreppen definieras närmare i nästa avsnitt). I Sverige har tillgänglighet under lång tid beskrivits, baserat på invånares och patienters upplevelser, som en akilleshäl i den svenska hälso- och sjukvården och som ett exempel på bristande servicekvalitet (Winblad & Hanning, 2013). Det har talats om långa väntetider och om svårigheter för patienter att få kontakt med hälso- och sjukvården. Att det läggs fokus på väntetider ska förstås mot bakgrund av att det är både riskfyllt och ångestskapande för de som väntar i vårdköer. Det kan också visa sig vara svårt, nästan omöjligt, att få en tid bokad till sjukvården. Den vårdsökande kanske själv tvingas ringa runt till olika vårdenheter i stället för att kunna ringa ett nummer som hänvisar
10 inledning
HMbok_2017.indb 10
2017-03-26 20:22
vidare till en lämplig vårdenhet. Det kan hända att patienten tvingas hämta remissen och själv föra den med sig till en annan vårdgivare. Ett annat problem som medför väntan är att patienter skickas runt mellan olika vårdenheter, beroende på att det i praktiken kan vara svårt att hitta den ”raka” vägen till den kompetens som behövs. Det kan också handla om att patienter med svårtolkade besvär får uppsöka olika specialister i en sjukvårdsorganisation som Öhrming (2008) beskriver som fragmentiserad. Andra tecken på väntan är att patienter ligger kvar på sjukhus i avvaktan på att få en plats på ett korttidshem eller på ett äldreboende, detta beroende på brist på platser. Det har således blivit allt svårare för äldre personer att få en plats på ett äldreboende. Trösklarna har alltså höjts till äldreboende (Szebehely, 2014). En ytterligare indikation på bristande tillgänglighet i den offentliga hälso- och sjukvården är att antalet privata sjukvårdsförsäkringar ökat i snabb takt och uppgick till drygt 646.000 år 2016 (Svensk försäkring 2016). Denna genväg till vård kan ses som ett komplement till den offentliga vården, men i förlängningen kan den också, om den är effektiv, bli ett alternativ till den offentliga hälso- och sjukvården. Ett skäl till att antalet privata sjukvårdsförsäkringar ökat kraftigt anses vara just den bristande tillgängligheten till den offentliga hälso- och sjukvården (Winblad & Hanning, 2013). Mot bakgrund av ovanstående beskrivning av problematiken med bristande tillgänglighet till hälso- och sjukvård finns det goda skäl att analysera hur hälso- och sjukvård görs mer tillgänglig. Detta är syftet med denna antologi.
11
HMbok_2017.indb 11
2017-03-26 20:22
Idé och huvudbegrepp Temat för och det centrala begreppet i boken handlar om tillgänglighet till hälsoservice med fokus på olika vägar (används som en metafor för möjliga vägar att nå vård) och trösklar (används som en metafor för hinder och barriärer att nå vård) för att på olika sätt göra hälsoservice tillgänglig och valfri för kunder, patienter och brukare inom olika delar av hälsosektorn. Vägar vänder sig till människor och öppnar för möjliga möten med dem. Trösklar kan snarare liknas vid hinder, som stänger igen möjligheter till möten med vården. Hinder kan vara av teknisk och instrumentell karaktär, men de kan även handla om attityder och värderingar. Dessa hinder, som kan förekomma i både rumsliga och digitala vårdmöten mellan patienten och personalen, försvårar för patienten att få tillgång till önskad behandling (Mol, 2011; Fioretos, Hansson & Nilsson, 2013; se även kapitlet Vårdmöten och tillgänglighet nedan).1 Allt servicearbete innebär oftast direkta kontakter, det vill säga någon form av kommunikation mellan servicegivaren och kunden. Ett enkelt exempel på mått på tillgänglighet är hur lång tid det tar för en person att boka och få en tid på en mottagning i primärvården samt hur lång resvägen är till mottagningen. Ett annat mått kan vara hur lång tid det tar att få tillgång till en specialist, och om det är möjligt för en vårdsökande att skriva en så kallad egenremiss, som kan göras trovärdig och gällande. Då det centrala temat i boken handlar om hur hälsoservice sedd som ett värde eller en typ av kvalitet (Nordgren, 2009, 2015) görs tillgänglig för vårdsökande blir både hälsoproducenters och vårdsökandes ageranden och berättelser intressanta att studera. Även politiskt beslutsfattande och policys på central och regional nivå, i form av lagar och regler, studeras eftersom de sätter ramar och regler för agerandet. Boken handlar därför om att beskriva och analysera olika begrepp, aspekter, ageranden och praktiker som tillsammans illustrerar möjliggörande och
12 inledning
HMbok_2017.indb 12
2017-03-26 20:22
utveckling, men också hinder, för att göra hälsoservice tillgänglig. Föreliggande antologi knyter an till antologin Health Management – Att leda hälsoverksamheter med service i fokus (Loodin & Nordgren, 2014). I denna beskrevs (s. 12) Health Management utifrån en tjänstelogik, som handlar om när olika tjänster kan göras, var de kan göras, vem som kan göra vad och tillsammans med vem tjänsterna kan göras, det vill säga hur de kan samproduceras. Det totala sammanhanget är alltså viktigt för hur värdeskapande tjänster kan utföras. Den sociala inramningen blir då viktig, liksom tidsaspekten och olika traditioner. Värdeskapandet är multidimensionellt. Det betyder att individ, samhälle och kultur vävs samman i den värdeskapande processen och att värde skapas tillsammans. Det avgörande sägs dock, enligt service managementperspektivet, vara individens förmåga att, i olika grad, vara en aktiv värdeskapare och inte en passiv mottagare av tjänster (Normann, 2001; Nordgren, 2009). Det är alltså brukaren av tjänster som medskapar och upplever värdet när denne använder tjänster, tar över delar av arbetet med att utföra tjänsten och även bidrar med att utveckla tjänster (Nordgren 2003; Skålén, 2016). Denna tanke om värdeskapande behöver dock problematiseras, eftersom man knappast kan hävda att kunden ensam skapar eller konsumerar värdet utan det krävs också ett socialt sammanhang, som ett sjukhus, en vårdcentral eller ett hem för att värdeskapande ska kunna äga rum. I dessa sammanhang fungerar kunden som en aktiv person, en så kallad resursintegrerare (Eriksson, 2016, s. 9; Skålén, 2016, s. 31– 40), som integrerar olika resurser (med kompetens och färdighet) för
1 Eftersom boken är tänkt att användas i olika managementutbildningar och av medarbetare inom vården har vi valt att inte beröra de utestängningsmekanismer beträffande tillgänglighet, som är centrala i funktionsnedsättningsforskning och som bedrivs vid flera lärosäten i Sverige.
13
HMbok_2017.indb 13
2017-03-26 20:22
att höja värdet för sin egen del. Enligt denna tankegång behövs det en aktör med kapacitet att integrera olika resurser. Enligt klassisk företagsekonomisk teori borde det snarare vara organisationen som integrerar resurser åt kunden och inte tvärtom. Det är dock alltid enligt tjänstelogiken kunden själv som kan bedöma om värde skapas och som även integrerar resurser (Nordgren, 2009; Skålén, 2016).
Värdeskapande konstellationer Ett annat begrepp inom service managementdiskursen, som lanserats av service managementforskaren tillika konsulten Richard Normann, handlar om hur värde byggs upp (engelska consummate), genom så kallade värdeskapande konstellationer, något som pekar på hur värde utvecklas till skillnad från att konsumera eller att bryta ner värde. Enligt Llewellyn et al. (2009) menas med tillgänglighet till sjukvård att se till att patienterna får tillgång till de vårdgivare och den kapacitet de behöver och önskar få tillgång till. Wingner Leifland & Nordgren (2017) visar i en studie, gjord med representanter för Region Skåne, att tillgänglighet till sjukvård handlar om vårdgivarnas sätt att hantera köer, samordning, kontinuitet och kompetens på ett så effektivt sätt att de vårdsökande upplever vården som tillgänglig. Liknande resultat framgår av en empiriskt grundad invånarstudie som gällde hur invånare i Sverige gjorde sina vårdval inom primärvården (Nordgren & Åhgren, 2010). Det handlar om att i rimlig tid få kontakt med den medicinska expertis som besitter den lämpliga kompetensen och att inte behöva upprepa sin medicinska historia gång på gång. Informationen behöver därför följa med patienten på dennas resa både till och inom vården. Det är således inte bara en vårdpeng som ska följa med patienten (Nordgren, 2010). För att använda Mats Johnssons termer i kapitlet Ökad tillgänglighet med följsam logistik kan vi tala om att det behöver
14 inledning
HMbok_2017.indb 14
2017-03-26 20:22
tillämpas en följsam logistik inom hälso- och sjukvården. Det är också av vikt att eliminera onödiga väntetider mellan läkare, röntgen, laboratorietester och patient, således behöver trösklar tas bort. En typ av tröskel är pappershanteringen av remisser mellan olika vårdenheter. Ett exempel på hur den kan elimineras är när landstingen i Värmland och Uppsala län bestämt sig för att använda en gemensam, nationell plattform för digitala remisser. Tanken är att remissflödet då blir effektivare. Hälso- och sjukvård har historiskt sett varit ett område inom vilket medicinsk kompetens till stor del haft monopol. Med ökat samhällsintresse och ökad kunskap om och förståelse för individens och organisationens betydelse för hälsan, har fältet öppnats upp och värdet av tvärvetenskap har aktualiserats. Tanken med boken har därför varit att med stöd av vetenskapliga perspektiv från företagsekonomi, sociologi, tjänstevetenskap, etnologi, logistik och juridik beskriva, analysera och problematisera olika vägar och trösklar till service inom hälsosektorn och beskriva hur tillgängligheten är organiserad, samordnad och ledd samt hur den upplevs av medborgare och kunder/brukare (service).
Bokens innehåll och delar I antologin, som vänder sig till studerande, vårdsökande, politiker samt medarbetare i organisationer som bedriver hälso- och sjukvård, beskrivs de vårdsökandes möjliga vägar och trösklar till hälsoservice samt hur denna service görs tillgänglig. Hur olika lagar reglerar tillgänglighet av hälso- och sjukvård tas också upp. Även diagnosens betydelse för tillgänglighet av vård diskuteras. Andra områden är vårdmötets betydelse för tillgänglighet, digitala vägar för ökad tillgänglighet, vad följsam logistik kan innebära för tillgängligheten samt implementering av tillgänglighet i vården.
15
HMbok_2017.indb 15
2017-03-26 20:22
Antologin är indelad i två delar: 1. 2.
Vägar och trösklar till hälsoservice Utveckling av tillgänglighet
I del 1 Vägar och trösklar till hälsoservice ingår kapitlen Patientens vägar och trösklar in i hälso- och sjukvården av Lars Nordgren, Vårdmöten och tillgänglighet av Kristofer Hansson & Gabriella Nilsson, Diagnosen som förutsättning för tillgänglighet av Henrik Loodin, Tillgänglighet som juridisk norm samt Tillgänglighet och kommersiell marknadsföring, båda skrivna av Pia Valentin Rehncrona. I del 2 Utveckling av tillgänglighet ingår Den digitala vägen in i vårdsystemet av Catharina Wingner Leifland, Ökad tillgänglighet med följsam logistik av Mats Johnsson, Att utveckla den digitala vården av Kristofer Hansson samt Att implementera tillgänglighet i vården av Kristofer Hansson & Gabriella Nilsson. Del 1 Vägar och trösklar till hälsoservice inleds med att Lars Nordgren i kapitlet Patientens vägar och trösklar in i hälso- och sjukvården diskuterar olika vägar att ta sig in i hälso- och sjukvården. I kapitlet beskrivs hur patienter med stöd av berättelser upplever och beskriver sina vägar till hälso- och sjukvård. Berättelserna åskådliggör att det kan vara omständligt och tidskrävande både för personalen och för den vårdsökande att boka tid och att få en bedömning gjord. Bristande utbud av sjukvård i det egna landstinget eller en brist på tillhandahållande av en viss operationsmetod kan medföra att de enskilda vårdsökande får ta på sig ett eget ansvar för att skaffa sig tillgång till rätt vård. Det kan till och med vara nödvändigt att folkbokföra sig i ett annat län, vilket är en hög tröskel att passera. I sådana fall kan det också handla om långa resvägar och ökade kostnader för de vårdsökande. Vägarna kan vanligen inte standardiseras som vid tillverkning av bilar, utan karakteriseras snarare av individuella förlopp och processer som kan vara komplexa. Dock finns det en utveckling mot att införa
16 inledning
HMbok_2017.indb 16
2017-03-26 20:22
mera standardiserade vårdförlopp (se Wingner Leifland & Nordgren 2017). Analysen av vägar och trösklar till hälso- och sjukvård visar vikten av att designa och kommunicera serviceprocesser som underlättar för de som söker vård. I nästa kapitel Vårdmöten och tillgänglighet tar Kristofer Hansson och Gabriella Nilsson fasta på ett kulturellt mikroperspektiv när de lyfter fram vårdmötets betydelse för att skapa tillgänglighet. I kapitlet får man genom etnografiska beskrivningar följa en familj där ett av barnen nyligen diagnostiserats för diabetes. Ett sådant vårdmöte mellan familj och sjukvårdspersonal kan betraktas som en av de viktigaste vägarna in i hälso- och sjukvården. Det är i mötet med vårdpersonalen som patienten kan diagnostiseras och erbjudas behandling. Men i vårdmötet förekommer också trösklar som kan försvåra för patienten att få tillgång till önskad behandling. Vårdmötets trösklar problematiseras i kapitlet. Henrik Loodin går vidare och pekar i sitt kapitel Diagnosen som förutsättning för tillgänglighet på att det finns många sätt att inleda sin sjukdomskarriär, men för samtliga börjar de allt som oftast med att en diagnos sätts som beskriver ett sjukdomstillstånd. Sedan 2010 är de diagnoser som oftast varit början till en sjukdomsperiod psykiatriska. De som sjukskrivit sig på grund av psykisk sjukdom har även oftast varit kvinnor som arbetar inom tjänstesektorn. I detta kapitel ger Loodin en bakgrund till den nya psykiatrin och försöker förstå den väg som leder in i sjukvården via psykisk sjukdom. Först beskrivs hur psykiatrin som en medicinsk praktik vuxit fram och sedan beskrivs hur psykiatrin växlat från en modern till en ny psykiatri. Denna växling sätts i relation till förändringen av samhället i övrigt; från ett industrisamhälle till ett post-industriellt tjänstesamhälle. Med kapitlet visas hur början av ett serviceflöde inom sjukvården kan förstås och visa på de olika historiska och sociala faktorer som är inbegripna i det medicinska diagnosförfarandet.
17
HMbok_2017.indb 17
2017-03-26 20:22
Pia Valentin Rehncrona tar vid och behandlar i kapitlet Tillgänglighet som juridisk norm tillgänglighet ur ett juridiskt perspektiv. Lagar som aktualiseras i detta sammanhang är diskrimineringslagen, patientlagen och patientsäkerhetslagen. Ett mål i dessa lagar är att underlätta tillgänglighet för patienten/konsumenten. Viktiga moment i tillgängligheten är bemötande, information och förtroende, och tillsammans ingår dessa i skapandet av hälsoservice. När tillgänglighet införs som ett krav i lagtext och tillämpning transformeras tillgängligheten till en juridisk norm. Pia Valentin Rehncrona återkommer med kapitlet Tillgänglighet och kommersiell marknadsföring. I detta kapitel belyser Rehncrona att tillgängligheten i den kommersiella sektorn för marknadsföring av hälsoprodukter, liksom utförande av kroppsbehandlingar, har en hög tillgänglighet. I marknadsföringslagen strävar lagstiftaren därför efter att begränsa tillgängligheten genom att utrymmet för vilseledande hälsopåståenden inskränks. Kroppsbehandlingar inom skönhetsbranschen är för närvarande inte lagreglerade, men ett lagförslag kommer troligen att sätta nya gränser i denna bransch och införa kontroll och tillsyn. Tillgängligheten till sådana behandlingar kommer då att omgärdas av begränsningar. En gemensam nämnare i båda fallen är att öka ansvaret för näringsidkaren och skyddet för kunden/konsumenten. Del 2 Utveckling av tillgänglighet inleds med att Catharina Wingner Leifland diskuterar Den digitala vägen in i vårdsystemet. Utifrån bristande tillgänglighet och samordning lyfter Wingner Leifland fram ett nytt sätt att möta sin tjänsteleverantör inom hälso- och sjukvård, nämligen via digitala plattformar. Mer specifikt diskuteras digitala vårdmöten, där läkare och patient träffas via asynkrona möten på en digital vårdcentral. Dessutom behandlas potentiella fördelar och nackdelar när konsultation, rådgivning och behandling sker online via dator eller mobiltelefon. Mats Johnsson argumenterar i sitt kapitel Ökad tillgänglighet med
18 inledning
HMbok_2017.indb 18
2017-03-26 20:22
följsam logistik för att det finns ett behov av att effektivisera vård och omsorg, inte bara genom effektivare behandlingsmetoder, utan framförallt genom bättre samarbete och koordinering både inom och mellan olika verksamheter. Logistikbegreppet lyfts fram i sjukhuslogistiken, som innebär att man med hjälp av flödesanalys, metoder, modeller, ansatser och processkartläggning, kan utveckla tillgängligheten inom sjukvården. Aktörerna får verktyg för att se hur de påverkar resultat och kanske också incitament för att skapa ett engagerat samarbete. Då det strategiska arbetet skapar förutsättningar för det operativa arbetet betyder detta att båda är viktiga delar i analysarbetet. Följsam logistik används som begrepp för att beskriva hur logistiken kan öka tillgängligheten inom sjukvården. I kapitlet Att utveckla digitala föremål för vården diskuterar Kristofer Hansson hur en utveckling av digitala teknologier inom vården kan förstås och problematiseras. Digital teknologi ses idag som möjligheter att förbättra tillgängligheten inom hälso- och sjukvården. Med hjälp av den digitala teknologin önskar man att förändra eller anpassa de vägar som finns in i hälsosektorn och därmed reducera de trösklar som kan finnas för att utforma en hälsoservice som är mer tillgänglig. Ofta består sådana digitala lösningar inte av en enkel produkt, utan kan vara ett mycket komplext innovationsarbete bestående av många olika delar som byggs ihop till ett nätverk. Kapitlet ger ett kulturanalytiskt perspektiv på detta innovationsarbete. Kristofer Hansson och Gabriella Nilsson avslutar den andra delen genom att i kapitlet Att implementera tillgänglighet i vården ge en översiktlig beskrivning av vad implementering kan innebära inom hälsosektorn. Genom ett exempel belyser de hur en omorganisering av en vårdmottagning eller en vårdavdelning kan skapa nya möjligheter för tillgänglighet. Inte minst genom att förändra och anpassa vägarna in i hälsosektorn. Med implementering menas vanligen realiserandet av någon form av förändring i en organisation. Det kan till
19
HMbok_2017.indb 19
2017-03-26 20:22
exempel handla om att införa och börja tillämpa en ny innovation i hälso- och sjukvårdens praktik. Att förstå de möjligheter, men också de utmaningar och trösklar som en implementeringsprocess innebär är avgörande för möjligheten att förändra, och förbättra, den hälsooch sjukvård som erbjuds.
20 inledning
HMbok_2017.indb 20
2017-03-26 20:22
Referenser Eriksson, E.M. (2016). A Service Management Perspective on Healthcare Improvement. Integrating Social Context. Doktorsavhandling, Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Fioretos, I., Hansson, K. & Nilsson, G. (2013). Vårdmöten. Kulturanalytiska perspektiv på möten inom vården. Lund: Studentlitteratur. Llewellyn, J. Cornelius & Kieva, A. Bankins (2009). Access to Healthcare. Mullner, Ross M. Encyclopedia of Health Services Research. Pub. Date: (2009) Online Pub. Date: August 18, 2009, s. 17–20. Loodin, H., Nordgren L. (red.) (2014). Health management. Ledning och organisering av hälsotjänster, Stockholm: Sanoma utbildning. Mol, A. (2011). Omsorgens logik. Aktiva patienter och valfrihetens gränser. Lund: Arkiv Förlag. Nordgren, L. (2003). Från patient till kund. Intåget av marknadstänkande i sjukvården och förskjutningen av patientens position. Doktorsavhandling i företagsekonomi. Lund: Lund Business Press, 216 s. Nordgren, L. (2009). Value Creation in Health Care Services – Developing Service Productivity. Experiences from Sweden. International Journal of Public Sector Management, Vol. 22, Nr. 2, s. 114–127. Nordgren, L. (2010). The Healthcare Voucher – emergence, formation and dissemination, Financial Accountability & Management, Vol. 26, Nr. 4, s. 443–464. Nordgren, L., Åhgren, B. 2010. Val av primärvård: resultat från en brukarundersökning baserad på invånarpaneler. Uppdragsforskningsrapport: 2010:3, ISSN-nr 1652-8069, Stockholm: Konkurrensverket. Nordgren, L. (2012). Guaranteeing healthcare – what does the healthcare guarantee discourse do? Financial Accountability & Management, Vol. 28, Nr. 3. s. 335–354. Nordgren, L. (2015). Health Care Service and Quality. Encyclopedia of Quality and the Service Economy. Sage, s. 277–281. Normann, R. (2001). När kartan förändrar affärslandskapet. (Rethinking Business, Chichester: Wiley). Malmö: Liber. Skålén, P. (2016). Tjänstelogik. Lund: Studentlitteratur. Szebehely, M. (2014). Föredrag om äldreomsorgens utveckling i Sverige i historiskt perspektiv, Stockholm: Nordiska museet 2014-09-10. Svensk Försäkring (2016). Sjukvårdsförsäkringsstatistik 2016:Q3.
21
HMbok_2017.indb 21
2017-03-26 20:22
Winblad, U. & Hanning, M. (2013). Sweden. Siciliani, V. Borowitz, M & Moran, V. (eds.) Waiting Time Policies in the Health Sector: What Works? s. 275–292, OECD. Wingner Leifland, C. & Nordgren, L. (2017). Koordinering och matchning inom hälso- och sjukvård. Lund: Kefu-rapport. (kommande) Öhrming, J. (2008). Hälso- och sjukvårdens fragmentering. Från lokalt till transaktionellt organiserad sjukvård. Stockholm: SNS Förlag.
22 inledning
HMbok_2017.indb 22
2017-03-26 20:22
HMbok_2017.indb 24
2017-03-26 20:22
DEL 1
VÄGAR OCH TRÖSKLAR TILL HÄLSOSERVICE Kapitel 1 Patientens vägar och trösklar in i hälso- och sjukvården Lars Nordgren
Kapitel 2 Vårdmöten och tillgänglighet
Kristofer Hansson & Gabriella Nilsson
Kapitel 3 Diagnosen som förutsättning för tillgänglighet Henrik Loodin
Kapitel 4 Tillgänglighet som juridisk norm Pia Valentin Rehncrona
Kapitel 5 Tillgänglighet och kommersiell marknadsföring Pia Valentin Rehncrona
HMbok_2017.indb 25
2017-03-26 20:22
HMbok_2017.indb 26
2017-03-26 20:22
PATIENTENS VÄGAR OCH TRÖSKLAR IN I HÄLSOOCH SJUKVÅRDEN Lars Nordgren
Inledning Det finns olika vägar att ta sig in i hälso- och sjukvården för en vårdsökande. En del av dessa vägar rymmer också trösklar, i meningen hinder av något slag. I detta kapitel är syftet att identifiera och beskriva några av dessa vägar och trösklar för de vårdsökande i Sverige, som kan beskrivas både som kunder och som patienter (Nordgren, 2003). Det görs genom att beskriva och analysera olika berättelser, som skrivits eller berättats av personer som söker vård och vill ha en väg in i hälso- och sjukvården. Läsaren kan därmed ta del av de vårdsökandes egna röster om vägar och trösklar. Vidare görs en översikt av olika möjliga vägar som skapas via lagstiftning och olika tjänster och processer. Dessutom ventileras en ny syn på patienten som en aktiv deltagare i vården som tar egna initiativ. Teoretiskt tillämpas ett serviceperspektiv på analysen av innehåll och begrepp i berättelserna (Nordgren, 2009, Normann,
27
HMbok_2017.indb 27
2017-03-26 20:22
Att göra hälso- och sjukvård mer tillgänglig
Antologin beskriver hur hälso- och sjukvård kan göras ännu mer tillgänglig för vårdsökande och patienter. Utifrån olika teoretiska perspektiv och fall presenterar författarna vägar och hinder för vårdsökande. För att uppnå ökad tillgänglighet krävs det koordinering av resurser och tjänster, en ökad digitalisering av hälso tjänster, lagreglering av tillgänglighet samt implementering av nya sätt att organisera vården och att möta vårdsökande. Allt med en syn på verksamheten som en service. Health management – att göra hälso- och sjukvård mer tillgänglig är skriven av sju forskare vid institutionerna för service management samt tjänstevetenskap och kulturvetenskaper vid Lunds universitet. De är verksamma inom etnologi, företags ekonomi, juridik, logistik, sociologi och tjänstevetenskap. Boken vänder sig till studenter främst inom health management, service management, medicin, vård, hälsovetenskap, etnologi och logistik. Praktiker inom vården, liksom politiker och patientföreningar, kan också använda boken för internutbildning, studiecirklar och i utvecklingsarbete.
isbn 978-91-523-4895-6
(523-4895-6)
9 789152 348956
Att göra hälso- och sjukvård mer tillgänglig
LARS NORDGREN (RED.)