133
henrik bellander
kostnader. Kostnaderna har t ex betydelse för parternas möjlighet att inleda talan, för valet av ombud, för vilka yrkanden parterna framför och för vad som slutligen kommer till rättens prövning. Kostnadsreglerna i RB har dock rönt litet intresse i litteraturen och de har inte varit föremål för omfattande lagändringar sedan de beslutades 1942. I de enskilda målen behandlas de summariskt vid huvudförhandlingens slut. I första delen av denna studie inventeras gamla och nya processrättsliga och rättsteoretiska verktyg för att förstå rättegångskostnadsfrågor. Här analyseras också argumentation om processens billighet, om ekonomisk effektivitet och om processekonomi. I studiens andra del behandlas vissa konkreta frågor om tillämpningen av 18 kap RB. Här undersöks parternas relation till ombud och finansiärer, kostnadsbeslutets koppling till parternas yrkanden i målet samt kostnadsreglernas dispositivitet och deras betydelse vid efterföljande frågor om ansvarsgenombrott. Samtidigt uppmärksammas risken för oförutsebar, kostsam och omfattande process i själva kostnadsfrågan, där förhoppningen istället är att denna studie kan underlätta balanserad och konstruktiv diskussion om rättegångskostnader mellan parter och domstol. Henrik Bellander har bakgrund som advokat och ombud i tvistemål i allmän domstol och skiljenämnd. Han är nu verksam vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet. Akademisk avhandling.
Rättegångskostnader
alla tvistemål aktualiserar frågor om rättegångs-
133
skrifter från juridiska fakulteten i uppsala
henrik bellander
Rättegångskostnader Om kostnadsbördan i dispositiva tvistemål
ISBN 978-91-7678-984-1 ISSN 0282-2040
SJFU_133_Bellander.3.indd 1
2017-01-02 19:52
SKRIFTER FRร N JURIDISKA FAKULTETEN I UPPSALA 133 Redaktรถr: Bertil Wiman
Rättegångskostnader Om kostnadsbördan i dispositiva tvistemål
Henrik Bellander
Abstract Rättegångskostnader – Costs in Civil Procedure The rules on costs in Chapter 18 of the Swedish Code of Legal Procedure (Sw: Rättegångsbalken) have an impact on several procedural questions but have rarely been thoroughly discussed in legal practice or theory since their adoption in 1942. On the other hand, since the Code was adopted civil procecedure scholars have considerably focused on the development and changes in society and how they affect civil procedure. This thesis aims at examining both these lines of development. The impact of the theoretical discussions during the 20th century is critically addressed, with special attention to cost-related questions, and the application of rules on costs in some current and actual situations are examined and evaluated from a pragmatic perspective. The inquiry shows that costs have been of indirect relevance for the theoretical discussion in procedural law and that this theoretical development in turn has had effects on cost rules. Changing views on civil procedure have led to altered framings of cost problems and to shifts in how the rules have been comprehended and applied. The inquiry covers questions on cost assessment and cost shifting between the parties, as well as problems connected to possibilities to spread costs and risk on legal representatives, funders and others. It is argued that a more compromising and pluralistic application of the rules combined with more explicit communication in cost issues between the parties and the court during early stages of the proceedings may facilitate and lead to more nuanced cost decisions without burdening the final stages of the proceedings with extensive legal argumentation.
© Författaren och Iustus Förlag AB, Uppsala 2017 Upplaga 1:1 ISSN 0282-2040 ISBN 978-91-7678-984-1 Produktion: eddy.se ab, Visby 2017 Omslag: John Persson Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Tfn: 018-65 03 30 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se Printed by Dimograf, Poland 2017
Innehåll Förord 5 Förkortningar 19
DEL I – OM UNDERS ÖKNINGEN 21 1 Om rättegångar och kostnader 23 2 Om avhandlingens undersökningar 25 2.1 2.2
2.3
2.4 2.5
Ursprungligt och övergripande syfte: Att undersöka rättegångskostnadsreglerna utifrån aktuella förhållanden 25 Delsyfte 1: Att undersöka och problematisera bakomliggande argument och argumentationslinjer som aktualiseras vid behandling av rättegångskostnadsfrågor 28 2.2.1 Genomförande 28 2.2.2 Avgränsningar och begränsningar i denna del 32 Delsyfte 2: Att undersöka och problematisera den konkreta tillämpningen av rättegångskostnadsreglerna 33 2.3.1 Genomförande 33 2.3.2 Avgränsningar och begränsningar i denna del 35 Delsyfte 3: Att utifrån resultaten undersöka förhållandet mellan konkret kostnadsargumentation i tillämpningen och teoretisk behandling av kostnadsfrågor 37 En översiktlig bild över studiens delar 38
7
DEL II – ARGUMENTAT ION OM RÄTTEGÅNGAR OCH KOSTNADER I VIDARE BEMÄRKELSE 39 3 Tyska teorikonstruktioner och förspelet till RB-reformen 41 3.1
3.2 3.3
Tillbaka till det sena 1800-talet 41 3.1.1 Bakgrund 41 3.1.2 Nya rättsvetenskapliga idéer 42 3.1.3 Rättsskydd, klagrätt och processrättsförhållandet 44 Rättegångskostnaderna och de konstruktivistiska argumenten 46 Utvecklingen i vidare teoretiskt perspektiv 47
4 Social pragmatism och rättegångsreform i praxis och lagstiftning 51 4.1 4.2
4.3
RB-projektets förutsättningar 51 4.1.1 Översikt 51 4.1.2 Politisk och rättslig utveckling 52 Rättegångskostnader och den pragmatiska inställningen 57 4.2.1 Översikt 57 4.2.2 Både skuld- och kausalitetsprincip i 1918 års betänkande 57 4.2.3 Processkommissionen föreslår behållande av ÄRB:s undantagsregel (1926) 60 4.2.4 Sigurd Wildte, Kostnader i civil rättegång, 1931 61 4.2.5 Processlagberedningen 1938 63 4.2.6 Holger Wiklund och Advokatsamfundet 64 4.2.7 Ett sent inspel från Kallenberg 65 Utvecklingen i vidare teoretiskt perspektiv 65
5 Folkhemsfilosofisk funktionalitet i tillämpningen av RB 69 5.1
8
Den realistiska skolans utveckling 69 5.1.1 Bakgrund 69 5.1.2 Avstamp 1911 70 5.1.3 Den pragmatiska motreaktionen 72
5.2 5.3
5.1.4 Diskussion och kritik inom den rättsrealistiska skolbildningen 73 5.1.5 Ekelöfs funktionalism i fyra punkter 77 Den funktionalistiska inställningen till rättegångskostnadsfrågor 80 Utvecklingen i vidare teoretiskt perspektiv 84
6 En moderniserad men ej längre enbart modernistisk processrätt 87 6.1
6.2 6.3
6.4
Uppfattningar om civilprocessens funktioner och samhällsroll i dag 87 6.1.1 Bakgrund 87 6.1.2 Uppfattningar i tre samtida exempel 88 6.1.3 Uppfattningar i anslutning till Sveriges EU-medlemskap 90 6.1.4 Uppfattningar i tidigare källor, också internationellt 91 6.1.5 Argumentationen hos Ekelöf 93 6.1.6 Liknande argumentation i RB:s förarbeten 94 6.1.7 Skillnader och likheter i uppfattningarna – strävan efter moderna argument 95 6.1.8 Arvet från Ekelöf i argumentation om samhällsutveckling 97 Dagsläget i lagstiftning, praxis och doktrin 98 Teoretiska förklaringar 100 6.3.1 Anpassad eller passerad modernism? 100 6.3.2 Särskilt om historiska och komparativa argument 105 6.3.3 Grupptalan – ett exempel på global utveckling 107 Dagens diskussion i kostnadsfrågor 111 6.4.1 Översikt 111 6.4.2 Utvecklingen i doktrinen 112 6.4.3 Aktuell praxisutveckling i kostnadsfrågor 114 6.4.4 Småmålsförordningen 116
7 Snabb, säker och billig 117 7.1
Uppfattningar om processens snabbhet, säkerhet och billighet 117
9
7.2
7.3
7.4
Snabbhet, säkerhet och billighet under RB-reformen (1911–1948) 118 7.2.1 Processkommissionen 1911–1926: säkerhet prioriteras på bekostnad av billigheten 118 7.2.2 Tiden efter PK fram till RB:s ikraftträdande 1948: nya RB medför även en billigare process 121 Snabbhet, säkerhet och billighet i reformer efter RB:s ikraftträdande 1948 123 7.3.1 Skilda meningar om huruvida processen är billig eller inte (1951 års rättegångskommitté) 123 7.3.2 Säkerhet genom snabbhet och billighet istället för genom ett omfattande treinstansförfarande (Domstolskommittén 1961–1972) 127 7.3.3 Rättsskydd genom ökad måltillströmning utan att behöva ändra RB:s grundprinciper (rättshjälpsreformen och småmålsreformen 1970–1973) 129 7.3.4 Snabbare och billigare förfarande vägs mot säkerhet i de enskilda fallen (Rättegångsutredningen 1977–1987) 130 7.3.5 Statsfinansiella krav på ”effektivitet” och ”ändamåls enlighet” istället för snabbhet, säkerhet och billighet (1990-talets reformer och reformförslag) 132 7.3.6 Blandade uppfattningar om snabbhet, säkerhet och billighet (2000-talets reformer) 136 Sammanfattande slutsatser – skiftande uppfattningar om billighet 140
8 En ekonomiskt effektiv rättegång 144 8.1 8.2 8.3 8.4
10
Ekonomisk teori i processrätten 144 Tidig rättsekonomi 147 8.2.1 Coase, Posner och Calabresi 147 8.2.2 Posners modell 148 Rättsekonomins senare utveckling 151 Slutsatser om rättsekonomins vara och böra i den svenska diskussionen 153 8.4.1 Synen på handlingsdirigering 153 8.4.2 Synen på förlikning 154 8.4.3 Påverkan genom Access to Justice-rörelsen 155 8.4.4 Slutsatser 157
9 Processekonomisk argumentation 158 9.1
9.2
9.3
9.4
Källor med processekonomisk argumentation 158 9.1.1 En överblick 158 9.1.2 Sporadisk användning i förarbetena till RB 1926–1948 161 9.1.3 Exemplet anslutningsvad i praxis och doktrin 1948–1966 163 9.1.4 Exemplet litispendens i litteraturen 1967–1978 165 9.1.5 Som huvudargument i Rättegångsutredningen 1977–1987 167 9.1.6 Exempel från sentida förarbeten, doktrin och praxis 170 Sammanfattande slutsatser av exemplen 172 9.2.1 Processekonomisk argumentationen används idag som om det finns en enhetlig förståelse av den 172 9.2.2 Processekonomiska argument med olika syn på avvägningar mellan olika intressen 173 9.2.3 Processekonomisk argumentationen med syftning på olika ekonomiska intressen 174 9.2.4 Processrättslig argumentationen förs med varierande hänsyn till bakomliggande intressen 175 9.2.5 Processrättslig argumentation förs med olika former av stöd i andra källor 175 9.2.6 Processrättslig argumentationen berör faktorer som kostnader, effektivitet och kvalitet 176 Processekonomi som en processuell grundprincip, eller vad? 177 9.3.1 Översikt 177 9.3.2 Påstående nr 1: Processekonomiska överväganden blir avgörande i ett processuellt system där hänsyn till processens samhällsfunktion inte tränger ner i tillämpningen 177 9.3.3 Påstående nr 2: Processekonomi är en användbar princip i en funktionell analys 179 9.3.4 Syntesen 180 Förklaringar till argumentationen och olika metodologiska angreppssätt 182
11
10 Teoretiska och metodologiska resultat av undersökningarna i del II 191 10.1 Komplettering eller komplicering? Behov av metodologiska ställningstaganden 191 10.1.1 Alternativ 1 – att välja ett av flera konkurrerande synsätt 192 10.1.2 Alternativ 2 – att låta synsätten spela ut varandra och stanna vid en beskrivning 193 10.1.3 Alternativ 3 – att kombinera de teoretiska synsätten 195 10.2 Ett pragmatiskt, partsorienterat och processkronologiskt utvecklingsperspektiv på rättegångskostnadsfrågor? 198 10.2.1 Ett processkronologiskt parts- och domstolsperspektiv 198 10.2.2 Ett nutidshistoriskt kronologiskt perspektiv 200 10.2.3 Frågor om kostnadsregleras relation till processens ramar 200
DEL III – RÄTTEGÅNGSKOSTNADER I TILLÄMPNINGEN 203 11 Om ombudsavtal och ombudsersättning 205 11.1 Kostnadsfrågan och relationen mellan parter och ombud 205 11.2 RB:s regelverk 208 11.2.1 Synen vid RB:s tillkomst 208 11.2.2 Utvecklingen efter RB:s ikraftträdande – praktisk hantering och kriterier för bedömningen 211 11.3 Regleringen av advokater och Advokatsamfundets arvodesreglering 216 11.3.1 Bakgrund till regelverket 216 11.3.2 Förändringar i advokatrollen 218 11.3.3 Relevanta regler om arvodesberäkningen 218 11.3.4 Särskilt om arvode med fast pris, takpris och riskavtal 220 11.4 Rättsskyddet och rättshjälpen 225
12
11.5 Ersättning enligt lagen om grupptalan 226 11.5.1 Grupptalan, AtJ och riskavtal 226 11.5.2 Ombudsarvode och grupptalan i Sverige 227 11.5.3 Argumenten för och emot riskavtal 229 11.5.4 Relationen mellan kärande och svarande 231 11.5.4.1 Relationen mellan käranden och gruppmedlemmarna 231 11.5.5 Relationen mellan käranden och ombudet 233 11.6 Slutsatser om hantering av ombudsavtal vid tillämpning av 18 kap RB 234 11.6.1 Sammanfattning av RB:s reglering av ombudsarvoden 234 11.6.2 Slutsatser om den advokatetiska regleringen av ombudsarvoden 236 11.6.3 Sammanfattande slutsatser om riskavtal vid grupptalan 237 11.6.4 Olika former av avvikelser mellan verkliga kostnader och bedömningskriterierna enligt RB 18:8 238 11.6.5 Förslag på handläggning vid förekomst av riskavtal 240
12 Finansieringsmöjligheter och finansieringskrav 243 12.1 Möjligheter till finansiering 243 12.1.1 Fri rättegång, rättshjälp och rättsskydd 243 12.1.2 Andra finansieringsmöjligheter 248 12.2 Krav på finansiering 252 12.2.1 Inledning 252 12.2.2 Uttryckliga krav på finansiering 253 12.2.3 Krav på ställande av säkerhet 255 12.2.4 Finansiering som förutsättning för partshabilitet 259 12.3 Kopplingen mellan olika strategier för AtJ och konkreta kostnadsfrågor 261 12.3.1 Lagstiftarens strategier 261 12.3.2 Implikationen för parterna i konkreta fall 264 12.4 Finansiering och tillämpningen av 18 kap 265 12.4.1 Översikt 265 12.4.2 Slutsatser 269
13
13 Parternas inledande av talan 271 13.1 Kostnadsreglerna och processens ram 271 13.2 Ansvar för att inleda process när käromålet medges helt eller delvis i svaromålet 272 13.3 Yrkandets storlek och handläggningsformens betydelse 274 13.3.1 Regleringen av valet av handläggningsform 274 13.3.2 Kostnadsimplikationer av byte av handläggningsform 278 13.3.3 Slutsatser om kostnadshanteringen vid byte av handläggningsform 281 13.4 Ansvar för yrkandet som ett ”påstående utan fog” 283
14 Kostnadsansvaret vid förändringar i parts talan 286 14.1 Introduktion till problematiken 286 14.2 Käromålet medges i sin helhet under rättegången 288 14.3 Svaranden gör delvisa medgivanden eller käromålet ändras delvis under processens gång 289 14.4 Kostnadsmässiga hänsynstaganden till hur, varför och när parts talan medges, efterges, återkallas eller avvisas 292 14.4.1 Förarbetenas syn 292 14.4.2 Den tidiga utvecklingen efter RB (t o m 1970-talet) 294 14.4.3 Utveckling under 1980-tal till 2000-tal 300 14.4.4 De senaste årens utveckling 304 14.5 Sammanfattande slutsatser om handläggningen av kostnadsfrågan vid förändringar i parts talan 308 14.6 Handläggning när part inskränker sin talan, återkallar den delvis eller gör delvisa medgivanden under processen 311 14.7 Handläggning när omständigheter leder till återkallelse, eftergift, medgivande eller avvisning under rättegång 313 14.7.1 Utgångspunkter 313 14.7.2 Bedömningen av bevisningens eller omständigheternas avgörande betydelse för utgången 314 14.7.3 Omständigheter eller bevis part känt till, bort känna till eller haft en plikt att upplysa om före talan 317 14.7.4 Vad som åberopas eller inträffar under målets gång 318 14
15 Kostnadsansvarets koppling till tappande och vinnande part 320 15.1 Frågor om vilken part som är tappande eller vinnande 320 15.1.1 Rättsläget och dess utveckling 320 15.1.2 Hur skall kostnaderna fördelas proportionerligt? 325 15.1.3 När och hur skall kostnaderna bedömas enligt tyngdpunktsprincipen? 327 15.1.4 Senare utveckling medför behov av problematisering 331 15.2 Slutsatser om synen på tappande och vinnande part 335 15.3 Vinnande och tappande part i avgöranden av processuella frågor 337 15.3.1 Olika syn på kostnadsfrågans behandling när ett avgörande finns i en processuell fråga 337 15.3.2 Det finns skäl att ifrågasätta HD:s ställningstagande 340 15.3.3 Slutsatser 342
16 Ramarna för kostnadsfrågan, särskilt om partsdispositioner 344 16.1 Några anmärkningar om kostnadsfrågans begränsning till parterna, målet och rätten 344 16.2 Partsdispositioner i kostnadsfrågan 347 16.2.1 Bakgrund 347 16.2.2 Skiftande syn på parternas processuella dispositioner 348 16.2.3 Tidigare frågor om dispositioner i kostnadsdelen 352 16.3 Tillämpningen av 18 kap RB och processuella dispositioner i kostnadsfrågor 358 16.3.1 Parternas intresse av dispositioner 358 16.3.2 Möjligheten att göra motsvarande dispositioner genom yrkanden, vitsordanden och medgivanden 360 16.3.3 Hänsynstaganden vid bedömningen av kostnadsdispositioner 361 16.3.4 Slutsatser – tänkbara riktlinjer för bedömningen av kostnadsdispositioner 364 15
17 Kostnadsreglerna som grund för ansvar utanför målets ramar 366 17.1 Diskussionen om efterföljande processer om kostnader 366 17.1.1 Kostnadsansvar då part för talan för annans räkning enligt äldre rätt 366 17.1.2 Regleringen i RB – kostnadsansvar vid överlåtelser som görs under process 368 17.1.3 Processhindersdiskussionen på 1970-talet 369 17.1.4 Dagens diskussion – processtorpederi eller AtJ 370 17.2 Ansvarsgenombrott för processbolag 373 17.2.1 Möjlighet att tillämpa ansvarsgenombrott på andra subjekt, t ex överlåtare av processföremål? 376 17.3 Slutsatser om rättegångskostnadsreglerna som norm för efterföljande ansvar 378 17.3.1 Förutsättningar för fortsatt rättsutveckling 378 17.3.2 Kostnadsreglernas motstridiga ändamål och effekter 378 17.3.3 Riktlinjer för en efterhandsbedömning av redan utdömt kostnadsansvar 381
DEL IV – MÖTET MELLAN KOSTNADSARGUMENTATION I TILLÄMPNINGEN OCH I TEORIN 385 18 Slutsatser om mötet mellan kostnadsfrågor i teori och praktik 387 18.1 Det problematiska förhållandet mellan den teroetiska och den praktiska behandlingen av rättegångskostnader 387 18.1.1 Inledning 387 18.1.2 Praktiska kostnadsproblem kan kopplas till den teoretiska utvecklingen… 387 18.1.3 … men processrättens teoridiskussion har sällan omfattat kostnadsreglerna 392 18.1.4 Diskussionen om kostnadsregler i de enskilda fallen är förenklad… 393 18.1.5 …men kostnadsreglernas utformning leder till begränsade perspektiv 394
16
18.2
18.3 18.4
18.5
18.1.6 I tillämpningen begränsas inte problemen till en kostnadsregel i taget… 395 18.1.7 …men lagstiftningen och kostnadslitteraturen har snävare perspektiv 395 En problematiserad bild av kostnadsreglernas systematik 397 18.2.1 Indelning i regler om kostnadsbestämning och kostnadsfördelning 397 18.2.2 Indelningen i huvudregel och undantagsregler 398 18.2.3 Indelning i materiella och formella kostnadsregler 399 18.2.4 Separationen mellan kostnadsregler och övriga regler i RB 400 18.2.5 Slutsatser om faran av normativ användning av kostnadsreglernas systematik 401 En diskussion utan ambitioner att hitta överordnade funktioner eller ändamål 403 Kostnadsreglernas dilemma – balansen mellan lättillämpade regler och nyanserade kostnadsbeslut 404 18.4.1 En förenklad eller en komplicerad bild av kostnadsreglerna? 404 18.4.2 En kompromisslösning – mer explicit argumentation om kostnaderna, men löpande under rättegången? 407 Ett alternativt synsätt – den rättsliga kostnadsbördan 410 18.5.1 Bevisbörda, åberopsbörda och kostnadsbörda? 410 18.5.2 Kostnadsbördan i målet är kopplad till parternas förhandsbedömningar snarare än till det materiella avgörandet 411 18.5.3 Kostnadsreglernas rättsföljder i fokus för kostnadsbördans placering 412 18.5.4 Kostnadsbördan avser de teoretiska slutliga kostnaderna i målet 413 18.5.5 En friare diskussion som utgångspunkt och regeltillämpningen som slutpunkt 413
17
Costs in civil litigation – a summary 415 On costs in Swedish civil procedure 415 Theoretical and methodological framework for the research 416 First aim: An investigation of general legal and procedural discussions with bearing on cost issues 418 Second aim: An investigation of some practical problems in the application of the cost rules 420 Third aim: An investigation of the relationship between theoretical and practical handling of cost issues 422 Källor 425 Sakregister 453
DEL I – OM UNDER SÖKNINGEN
1 Om rättegångar och kostnader Det är lätt att göra en rättslig fråga komplicerad, men det är svårt att göra en komplicerad rättslig fråga enkel. Ofta är det i de enkla målen – tvister utan svåra materiella eller processuella knäckfrågor – som funderingar kring processens ändamålsenlighet, effekter och systematik uppkommer. Överväganden kring de kostnader som är förenade med att få tvisten löst aktualiseras också i alla tvister. Kostnader uppkommer för exempelvis partens ombud, för bevisning, för inställelser vid rätten och för den tid parten själv måste avsätta. Rättegångskostnadsreglerna i 18 kap RB hanterar vilka sådana kostnader som skall bäras av parten själv eller fördelas mellan parterna (eller utomstående) vid olika utgång i målet. Kostnadsreglernas utformning och tillämpning kan påverka parternas möjlighet att alls få en tvist prövad rättsligt, vilka materiella och processuella frågor som aktualiseras i tvisten, skälen för och emot att avgöra tvisten utanför allmän domstol, möjligheten att välja ombud, möjligheten att fördröja eller fördyra processen för sin motpart, förutsättningar att nå en förlikning etc. Trots att frågor om hur rättegångskostnader i vidaste mening skall hanteras har stor praktisk betydelse och tydligt samband med det övriga processuella regelverket leder de sällan till någon omfattande eller djupare diskussion. De behandlas summariskt parterna och rätten emellan i de enskilda målen, de är inte föremål för någon omfattande prejudikatbildning, de har inte lett till djupa meningsskiljaktigheter inom rättsvetenskapen eller till några omfattande lagstiftningsreformer. Den grundläggande rättegångskostnadsregleringen i allmän domstol tar sitt avstamp i ett betänkande från 1918 och den har behållits i stort sett oförändrad sedan RB:s tillkomst 1942. En rad praktiska tillämpningsproblem under den tid RB varit i bruk har behandlats i doktrin och praxis. Efter RB:s tillkomst har Ulla Jacobsson granskat reglerna i avhandlingen ”Parts kostnad i civilprocess” (1964). Utöver Jacobssons avhandling har rättegångskostnadsregleringen efter RB:s ikraftträdande i svensk doktrin mest berörts översiktligt och oftast i syfte att redogöra för gällande rätt, med undantag för en rad artiklar och liknande med andra utblickar och fördjupningar. 23
I denna undersökning behandlas rättegångskostnadsreglerna på nytt, särskilt mot bakgrund av det senaste dryga halvseklets rätts- och samhällsutveckling. Detta gäller inte minst den s k access to justice-rörelsen, det svenska EU-medlemskapet, domstolsprocessens internationalisering, framväxten av nya typer av rättigheter och nya och annorlunda tvister. …resultaten av undersökningen? Ja, de går i stort sett ut på att jag tar tillbaka eller modifierar en hel del av vad jag skrivit ovan. Dessa presenteras i tre avhandlingsdelar (del II–IV). Om rättegångskostnader utgör de kostnader som på olika sätt är knutna till en rättegång kan den första delen av undersökningen (del II i avhandlingen) sägas utgå från uppfattningar om rättegången i vidare bemärkelse. Den andra delen av undersökningen (del III i avhandlingen) utgår istället från kostnaderna och var, när och varför dessa uppstår och hur dessa behandlas i rättstillämpningen. Den tredje och avslutande delen (del IV i avhandlingen) utgör syntesen av de båda tidigare, och behandlar hur argumentationen om kostnaderna förs. Uppfattningarna om samhällsutvecklingen och dess betydelse för rätten visar sig i själva verket vara en del av rättsutvecklingen, där mina funktionalistiska utgångspunkter från början varit oreflekterade. Istället för att oförändrade kostnadsregler ställs mot en beskriven utveckling av den materiella rätten och processrätten visar sig utvecklingen istället stå att finna i kostnadsreglerna själva – som har undergått omfattande förändringar även om det inte har avspeglats i någon ändrad lagtext. Om kostnadsreglerna uppdelas i regler som definierar ersättningsbara kostnader och regler som bestämmer hur dessa kostnader skall fördelas döljs hur ett fåtal rekvisit i 18 kap RB samtidigt är centrala för hur en rad processuella grundproblem och hur frågor om ombud, förlikningar etc löses på ett praktiskt plan. Likaså kan den uppdelningen bidra till uppfattningen att rättegångskostnader är sådana faktiska kostnader som kan knytas till olika konkreta moment i rättegången. Om rättegångskostnadsdiskussionen också omfattar hur kostnader redan innan de faktiskt uppkommit hanteras i parternas relation med varandra och andra (ombud, finansiärer) inom och utanför rättegångens ramar är argumentationskällorna inte längre torftiga och samstämmiga utan oöverblickbara och oförenliga. En ny viktig fråga blir istället hur man skall kunna hålla argument borta från kostnadsdiskussionen. Undersökningen slutar med en insikt om att något av kostnadsfrågornas ändamålsenlighet och systematik ligger just i att vi kan behandla dem slentrianmässigt i så många mål.
24
133
henrik bellander
kostnader. Kostnaderna har t ex betydelse för parternas möjlighet att inleda talan, för valet av ombud, för vilka yrkanden parterna framför och för vad som slutligen kommer till rättens prövning. Kostnadsreglerna i RB har dock rönt litet intresse i litteraturen och de har inte varit föremål för omfattande lagändringar sedan de beslutades 1942. I de enskilda målen behandlas de summariskt vid huvudförhandlingens slut. I första delen av denna studie inventeras gamla och nya processrättsliga och rättsteoretiska verktyg för att förstå rättegångskostnadsfrågor. Här analyseras också argumentation om processens billighet, om ekonomisk effektivitet och om processekonomi. I studiens andra del behandlas vissa konkreta frågor om tillämpningen av 18 kap RB. Här undersöks parternas relation till ombud och finansiärer, kostnadsbeslutets koppling till parternas yrkanden i målet samt kostnadsreglernas dispositivitet och deras betydelse vid efterföljande frågor om ansvarsgenombrott. Samtidigt uppmärksammas risken för oförutsebar, kostsam och omfattande process i själva kostnadsfrågan, där förhoppningen istället är att denna studie kan underlätta balanserad och konstruktiv diskussion om rättegångskostnader mellan parter och domstol. Henrik Bellander har bakgrund som advokat och ombud i tvistemål i allmän domstol och skiljenämnd. Han är nu verksam vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet. Akademisk avhandling.
Rättegångskostnader
alla tvistemål aktualiserar frågor om rättegångs-
133
skrifter från juridiska fakulteten i uppsala
henrik bellander
Rättegångskostnader Om kostnadsbördan i dispositiva tvistemål
ISBN 978-91-7678-984-1 ISSN 0282-2040
SJFU_133_Bellander.3.indd 1
2017-01-02 19:52