9789140688293

Monica Dalen

Intervju som metod

2 UPPL.

Innehåll Förord 7 Presentation – bokens syfte och uppbyggnad 1. Intervju som forskningsmetod

9 13

Inledning 13 Kvalitativa metoder inom forskningen 15 Förförståelse och förståelse 17 Analytiska metoder i kvalitativ forskning 18 Speciella problem vid kvalitativ intervjuforskning 20 Faran för stigmatisering 20 Närhet och oro 21 Solidaritetsproblem 22 Etiska reflexioner 24 Krav på samtycke 25 Krav på information 26 Krav på konfidentialitet 27 Krav på skydd för barn 28 Hänsyn till svaga och utsatta grupper 30

2. Intervjuprocessen

31

Inledning 31 Val av tema och problemformulering 32 Olika typer av intervjuer 34 Utarbetande av en intervjuguide 35 Tekniska hjälpmedel 37

Användning av tolk 38 Provintervjun 40 Ansökan om tillstånd 41 Intervjusituationen 42 Barn som informanter 47

3. Urval av informanter Grundad teori Teoretiskt urval Om betydelsen av ”lämpliga urval” Kriterieurval – ”en tryggare väg” Komplettering av urval En eller flera informantgrupper Speciella och sårbara grupper

4. Organisering, bearbetning och analys av data

53 53 55 58 60 64 64 67

69

Organiseringsprocessen 69 Tolkningsprocessen 72 Teoretisk känslighet 76 Kodningsprocessen 78 Olika nivåer i kodningsprocessen 79 Öppen kodning 79 Axial kodning 81 Selektiv kodning 82 Minnesanteckningar 83

5. Presentation av intervjudata

85

Olika framställningsformer

85 86 89 89 91 95 97

Tematisering Trasmatta Ytterpunkt Variation Kontrast Vändpunkt

Teori/modell Fallinriktad Kvantifiering

Om att hitta en bra titel Användning av citat Citat som fångar upp det väsentliga Citat som kan tjäna som exempel för många Citat som förekommer sällan Den tematiska metoden Den intuitiva metoden Användning av metaforer

6. Kvalitet i intervjustudier

98 102 104 106 107 108 109 109 110 110 110

113

Inledning 113 Behov av egen terminologi i kvalitativ forskning 114 Validitet i kvalitativa intervjustudier 116 Validiteten i forskarrollen 117 Diskussion av forskningsplanens validitet 118 Urval 118 Val av metod 120 Datamaterialets validitet 120 Validitetsfrågor vid tolkningar och analytiska angreppssätt 121 Tolkningsvaliditet 121 Teoretisk validitet 122

Litteratur 125 Översikt över figurer och tabeller

133

Figurer 133 Tabeller 133

Bilaga 135 Intervjuguide för adoptivföräldrar

135

Register 145

Förord Hur mäter man ”vackert”?

Bo Eneroth

Den bok du håller i din hand har en lång förhistoria. Under många år föreläste professor Barbro Sætersdal och jag om intervju som forsk­ ningsmetod för studenter vid olika högre utbildningsinstitutioner.

Under de första åren fanns det inte mycket litteratur att stödja sig på, och vi började tidigt samla eget material och egna idéer. Barbro Sæters­ dals forskning inriktade sig främst på familjer med funktionshindrade barn och deras situation i Norge från mitten av 1970-talet och framåt.

Som mor till en svårt psykiskt funktionshindrad pojke hade hon själv erfarenheter av detta område som självklart påverkade hennes forsk­ ning. Själv är jag mor till ett internationellt adopterat barn som kom till Norge när hon var ungefär ett år gammal och i dag är en ung kvinna på 32 år. Jag började tidigt intressera mig för hur internationellt adopterade barn finner sig till rätta i sin nya familj och sitt nya hem­ land. Barbro och jag upplevde det som en tillgång i vårt arbete att vi båda hade personlig anknytning till våra forskningsområden.

Först på vintern 2002 blev Barbro och jag överens om att vi borde skriva en bok om intervju som forskningsmetod där vi skulle använda våra egna erfarenheter som föreläsare och forskare. Vi tog fram en disposition och fick kontakt med ett förlag som tände på vår idé. Det hela fick dock ett abrupt slut när Barbro blev allvarligt sjuk i april 2002 och dog den 17 oktober samma år.

Efter samtal med förlaget och Barbro Sætersdals familj bestämde jag mig för att skriva boken ensam, men att ha Barbro i mina tankar 7

Intervju som metod under processen. Vi hade föreläst och forskat så länge tillsammans kring ämnet för boken att jag kände att hon fanns med mig både i ord och tankar. Hennes projekt liksom andra ämnen hon skrivit om har använts på flera ställen i boken.

Under revisionen av boken stod det klart för mig att den första upplagan var väldigt starkt präglad av Barbro Sætersdals bortgång.

I denna nya utgåva är hon fortfarande med, men texten bär nu star­ kare prägel av att det bara är en författare som skriver. Givetvis hade boken blivit annorlunda om Barbro verkligen hade varit medförfat­ tare. Hon hade en speciell litterär förmåga som skulle ha givit kraft åt innehållet och framställningsformen. Det är bara att hoppas att jag lyckats få fram något av hennes anda med alla hänvisningar till hennes tidigare arbete.

Innehållet i boken har uppdaterats med avseende på nyare litteratur och några teman har utvidgats. Det gäller särskilt intervju med barn (kap. 2) och etiska perspektiv på användning av kvalitativ forsknings­ intervju (kap. 1). Det har också tillkommit nya exempel på presentation av forskningsresultat och behandlingen av citatanvändning är något utvidgad (kap. 5).

Under revideringen av boken har jag fått goda råd av Reidun Tangen och Nina Jensen. Jag har också haft stor nytta av feedback från sakkun­ niga som använt boken i metodundervisning vid universitet och hög­ skolor. Tack till alla!

Oslo, juni 2011 Monica Dalen

8

Presentation – bokens syfte och uppbyggnad Man måste identifiera sig, men inte överidentifiera sig, för då får man tårar i ögonen, och då ser man inte klart.

Gustav Johnson

Denna bok handlar om den kvalitativa forskningsintervjun. Målet har varit att skriva en lärobok som kan ge konkreta råd i arbetet med egna forskningsprojekt och som också kan vara ett hjälpmedel inför en exa­ men. Boken riktar sig först och främst till studenter i olika ämnen som önskar använda intervju som forskningsmetod, men som även kommer att ha samtal och intervjuer som en del i sitt yrkesliv. Inom sådana ämnes­områden träffar man ofta på människor i utsatta och svåra levnads­ förhållanden. Många är eller har varit beroende av samhällets omsorg såsom patienter, funktionshindrade, alkoholmissbrukare, social­vårds­ klienter eller intagna på fängelser eller institutioner. Informanterna kommer naturligtvis att vara präglade av sina erfarenheter. De har ock­ så anhöriga med erfarenheter som kan vara viktiga för forskaren att ta vara på. Ibland kan det vara viktigt att intervjua behandlingspersonal som är knutna till vård och omsorg, till exempel läkare, sjukvårdare, socionomer eller vårdpersonal. Oavsett inriktning eller social position hos informanterna har intervjuundersökningarna en sak gemensamt: den person som tränger in i andra människors liv måste hela tiden ta ställning till olika etiska dilemman och ta nödvändiga mänskliga hänsyn och detta kan kännas problematiskt. Samtidigt måste han eller hon vara medveten om sitt ansvar som forskare och behandla intervjumaterialet på ett teoretiskt försvarbart och vetenskapligt välgrundat sätt.

9

Intervju som metod Denna bok vill medvetandegöra studenter och andra om olika forsk­ ningsmetodologiska problem som de med stor sannolikhet kommer att träffa på under sitt arbete. Den visar också på olika lösningar på problem som kan uppstå. Forskningsprocessen beskrivs från de första famlande metoddiskussionerna och problemformuleringarna fram till bearbetning, analys och den slutliga presentationen av forsknings­ resultatet. Boken går däremot inte så djupt in på de vetenskapsteore­ tiska idéer som kvalitativa intervjuer bygger på. En genomgång av vetenskapsteori faller utanför ramen för denna bok eftersom det finns så mycket litteratur på detta område som kan utgöra lämpligt bak­ grundsmaterial (se t.ex. Alvesson & Skjöldberg, 2008; Denzin & Lin­ coln, 1998; Gadamer, 1984; Gallagher, 1982; Wormnæs, 1996).

För att tydliggöra de olika faserna i forskningsprocessen har dessa illustrerats med konkreta exempel, främst hämtade från det special­ pedagogiska området, men även från angränsande områden. Många exem­pel har hämtats från våra egna studier rörande internationellt adopterade barn och ungdomar. Denna verksamhet har vi varit enga­ gerade i ända sedan mitten av 1980-talet, och under hela denna långa forskningsperiod har vi arbetat med metodutveckling inom adoptions­ forskningen. Vi diskuterar emellertid inte bara tekniska, forsknings­ mässiga sidor av intervjuundersökningar, utan vi tar också upp saker som det sällan skrivs om i metodböckerna. Fenomen som intervjuarens ångest i mötet med svåra livsöden, balansen mellan närhet och distans, solidaritet och stigmatisering är forskningsmetodologiska problem som de flesta kommer att möta i denna typ av undersökningar. Hur påverkar sådana omständigheter själva intervjusituationen och den påföljande behandlingen av intervjudata? Var går gränsen mellan att vara observatör och att vara deltagare i andras lidanden? Vad är objektivitet?1 Boken är indelad i sex kapitel som tillsammans täcker de huvud­ teman som ingår i en forskningsprocess som har den kvalitativa inter­ 1 Granskarens anmärkning: Bokens exempel är hämtade från författarens egen forskning om barn. Studenter som ska intervjua barn i övningssyfte rekommenderas dock att göra detta efter samråd med handledaren.

10

vjun som huvudmetod. I kapitel 1 behandlas några överordnade be­ grepp som används vid intervju som forskningsmetod. Här diskuteras även forskningsetiska frågor. I kapitel 2 görs en genomgång av hela forskningsprocessen med tonvikt på formulering av problem, val av intervjuform och utarbetande av intervjuguide. Här diskuteras också användningen av ljudband och tolk i intervjusituationen. Ett eget avsnitt ägnas åt hur man använder barn som informanter. I kapitel 3 diskuteras urvalsprocedurer och här visas med konkreta exempel hur informanterna har valts ut i olika forskningsprojekt. Kapitel­4 handlar om organisering, bearbetning och analys av intervjudata med huvud­ saklig tonvikt på kodningsprocessen. I kapitel 5 illustreras olika sätt att beskriva intervjudata med hjälp av exempel från ett antal forsk­ ningsprojekt. Detta kapitel avslutas med en diskussion om använd­ ningen av citat. Bokens sjätte och sista kapitel handlar om kvalitet i intervjustudier där de olika stegen i forskningsprocessen diskuteras utifrån begreppen giltighet och relevans.

11

1. Intervju som forskningsmetod Sifferraden skrattar åt oss och vill förklara allt.

Den har käkar av järn och tänder som det rasslar om.

Vi frågar och frågar och siffrorna svarar.

Men inte om violinerna eller om lyckan i en famn.

Då hostar det till på skärmen: – Oklar fråga – Ställ ny fråga Rolf Jacobsen

Inledning Detta kapitel är en inledning till de övriga kapitlen i denna bok och är tänkt att ge en grundförståelse av vad den kvalitativa forskningsintervjun rör sig om. Här beskrivs intervju som metod och det speciella med kva­ litativa angreppssätt inom forskningen. Vidare diskuteras kvalitativa analysmetoder och de speciella problem som en forskare kan möta i intervjusituationen.

Det är redan från början viktigt att framhålla de etiska problem en kvalitativ intervju ställer forskaren inför. Sådana problem har att göra med valet av informanter, själva intervjusituationen och hur forsk­ ningsresultat förmedlas. Forskaren har ett övergripande ansvar för att skydda informanten genom hela forskningsprocessen.

13

Intervju som metod Ordet intervju betyder egentligen en ”utväxling av synpunkter” mellan två personer som samtalar om ett visst tema (Kvale, 2002). Ändamålet med en intervju är att få fram träffande och beskrivande information om hur andra människor upplever olika sidor av sin livs­ situation. Den kvalitativa intervjun är speciellt väl lämpad för att ge insikt om informantens egna erfarenheter, tankar och känslor.

En intervju kan emellertid röra många olika saker. En ytterlighet är till exempel frågor om vilket parti vi röstade på vid förra riksdagsvalet eller vilket tvättmedel vi senast köpte. Den andra ytterligheten kan representeras av omfattande och personliga samtal under lång tid om en annan människas liv och upplevelser. Det som är gemensamt för två så vitt skilda intervjusituationer är den mänskliga rösten: rösten i telefonen och den lyssnande intervjuaren i stolen framför oss.

Intervju används som forskningsmetod inom många olika discipli­ ner, till exempel historia (se exv. Paul Thomson, 1978; Edvard Bull, 1981), antropologi (se t.ex. Kirsten Danielsen, 1990; Emma Thorsen, 1990; Marianne Gullestad, 2002), psykologi (se t.ex. Hanne Haavind, 1987, 2000; Jette Fog, 1992, 2004; Steinar Kvale, 2009; Oddbjørg Ulvik, 2005), specialpedagogik (se t.ex. Monica Dalen & Barbro Sæters­dal, 1999; Jon Håkon Schultz, 2006; Reidun Tangen, 1998) och socialmedicin (se t.ex. Kirsten Malterud, 2009).

Intervjun kan användas som huvudmetod för att samla in kunskap men kan också användas som hjälpmetod för att komplettera annat insamlat forskningsmaterial. En intervju kan vara fullständigt struk­ turerad med användning av fasta fråge- och svarskategorier, men kan också bestå av upplysningar som erhållits på ett mer informellt sätt.

Vilken form av intervju som väljs måste alltid ses i förhållande till det tema som forskaren önskar belysa och vilken målgrupp man riktar sig till. Det är särskilt viktigt att skydda informanterna vid utformningen av ett konkret forskningsprojekt. Även om det är oerhört angeläget att belysa ett ämne som till exempel fosterbarn eller adoptivbarns livs­ situation kan belastningarna bli för stora för barnen om de deltar i en intervju. Sådana omständigheter måste alltid övervägas noga innan man väljer att använda en kvalitativ forskningsintervju.

Då och då kan det vara svårt att veta vilka metoder som är mest 14

1. Intervju som forskningsmetod skonsamma för människor som befinner sig i besvärliga livssituationer.

Om vi till exempel vill veta mer om hur det är att leva med ett cancer­ sjukt barn och hur man bäst kan stödja en sådan familj, måste vi grundligt fundera igenom vilket tillvägagångssätt vi ska välja. Vissa föräldrar kanske föredrar ett opersonligt frågeformulär som de får med posten framför en personlig intervju, eftersom det kan kännas mindre plågsamt med ett frågeformulär. Andra tycker att just det opersonliga och anonyma med ett frågeformulär kan hindra en person från att ge ärliga svar om sjukdomens inverkan på familjelivet.

Kvalitativa metoder inom forskningen Den intervjuform som behandlas i denna bok bygger på den kvalita­ tiva forskningstraditionen. Ett överordnat mål för kvalitativ forskning är att nå insikt om fenomen som rör personer och situationer i dessa personers sociala verklighet. I specialpedagogiska sammanhang skulle det till exempel kunna vara intressant att öka förståelsen av hur famil­ jer med funktionshindrade barn upplever sin vardag, hur elever med stört beteende upplever sin skolgång eller hur det är att leva med en dold och kronisk sjukdom som till exempel diabetes. Det handlar om att få en djupare insikt om hur människan anpassar sig till sin livs­ situation. Begreppet ”livsvärld” används ofta för att belysa denna di­ mension. Uttrycket kommer från Edmund Husserl, men har senare använts inom kvalitativ forskning inom olika ämnesområden (Berger & Luckman, 2000; Denzin & Lincoln, 1998; Habermas, 1986; Kvale & Brinkmann, 2009; Schutz, 1967, 1973). Livsvärlden omfattar en persons upplevelse av sin vardag och hur vederbörande förhåller sig till denna. Kvale och Brinkmann uttrycker det på följande sätt: Den kvalitativa forskningsintervjun försöker att förstå världen från in­ tervjupersonens synpunkt, formulera meningen i människors upplevel­ ser, ta fram deras livsvärld, innan man ger sig in på vetenskapliga för­ klaringar (Kvale & Brinkmann, 2009:45).

Inom ett kvalitativt angreppssätt passar begreppet livsvärld mycket bra, eftersom det fokuserar på upplevelsedimensionen och inte bara 15

Intervju som metod på en beskrivning av de förhållanden under vilka personen lever. Ett exempel kan vara en familj som fått beviljad avlastning på grund av sin autistiska dotter. I statistiken över igångsatta avlastningsåtgärder kom­ mer denna assistans att räknas till de positiva. Det centrala i en kvali­ tativ metod är emellertid att få insikt i hur föräldrarna upplever denna åtgärd, och om det verkligen betyder en avlastning för dem samt hur dottern upplever åtgärden i fråga.

Hur ska en forskare då kunna få insikt i informanternas livsvärld, och hur långt är det egentligen möjligt att förstå andra människors livssituation? Svaren är beroende av det fenomen som studeras, fors­ karens bakgrund och informanternas tillgänglighet. Som exempel kan nämnas en intervjustudie med familjer som har barn med epilepsi. För att få insikt i hur föräldrarna upplever vardagen måste man få dem att berätta om sina upplevelser och erfarenheter. Detta förutsätter känne­ dom om vilka områden som det är viktigt att koncentrera sig på under intervjun. Läsning av aktuell litteratur om det aktuella ämnet kan vara till hjälp, men egna personliga erfarenheter rörande epilepsi kan vara av extra stor betydelse.

Inom det specialpedagogiska området möter man ofta forskare och studenter som själva har en personlig anknytning till det område de önskar studera. Detta kan i många fall ge en speciell insikt i det feno­ men som studeras, men samtidigt kan en sådan anknytning också medföra en alltför stark personlig involvering. Barbro Sætersdal bru­ kade ofta säga att hennes speciella anknytning till forskning om famil­ jer med barn med funktionshinder kunde vara både en fördel och en nackdel. Egen involvering i projektet och känslomässig närhet till in­ formanterna skulle kunna påverka hennes upplevelser och tolkningar just för att hon tillhörde samma grupp som den som utforskades.

Samtidigt gav denna tillhörighet henne möjligheter att nå annars svårtillgängliga insikter.

I forskningen om internationellt adopterade barn fick vi lätt kontakt med adoptivföräldrar bara för att en av oss var adoptivmamma. När vi berättade detta vid intervjuns början verkade det ha en lugnande effekt på många av informanterna. Vi visste att vi hade en del gemen­ samma erfarenheter som ledde till att informanterna blev mer öppna 16

1. Intervju som forskningsmetod och meddelsamma i intervjusituationen. Givetvis kan den gemen­ samma livssituationen också förblinda och färga forskarens syn, kanske utan att detta alltid är medvetet för vederbörande.

Att uppnå förståelse är ibland bara möjligt om forskaren äger en ”inomförförståelse” av liknande verkligheter. Det ideala är självfallet att förena de två utgångspositionerna inom/utom, att lyckas uppnå det som teaterkritiker kallar Picasso-profilen i skådespelarkonsten. Med detta menas att skådespelaren både är inne i och utanför rollen på en och samma gång. Han eller hon både ger sig hän och kontrollerar hängivenheten i rollen, på samma sätt som vi i en Picasso-tavla upp­ fattar ett ansikte i profil och en face samtidigt.

Förförståelse och förståelse Förståelse bestäms av en förförståelse eller en förståelsehorisont (Wormnæs, 1996). Denna omfattar åsikter och uppfattningar vi har på förhand om det fenomen som ska studeras. I mötet med informan­ terna och med det insamlade materialet kommer forskaren alltid att bidra med en sådan förförståelse. Det centrala blir att dra in sin för­ förståelse på ett sådant sätt att den bidrar till största möjliga förståelse av informantens upplevelser och utsagor. Gallagher (1992) hävdar att när man lyssnar till informanten och försöker att få grepp om vad han eller hon meddelar betyder det inte bara att forskaren passivt tar emot det som sägs. Att lyssna och ta emot är skapande processer. Samma uppfattning kan vi spåra i Gadamers (1984) syn på begreppet förför­ ståelse. Han ser också på förförståelsen som viktig för utveckling av förståelse och senare tolkning. Medvetenhet om den egna förförståel­ sen gör forskaren känsligare och därmed bättre på att se möjligheter till teoriutveckling när det gäller det egna intervjumaterialet.

I en intervjusituation måste intervjupersonens uttalanden och berät­ telser om aktuella händelser och upplevelser tolkas av forskaren. Tolk­ ningen bygger i första hand på informanternas direkta uttalanden, men den utvecklas vidare i en dialog mellan forskaren och det empiriska materialet. I denna dialog kommer forskarens egen förförståelse i förening med aktuell teori om fenomenet att påverka tolkningen.

17

3. Urval av informanter Small is beautiful.

Både diskussionerna om urval och diskussionen av analytiska an­ greppssätt på intervjumaterialet bygger på principer som kommer från grundad teori (Glaser & Strauss, 1967). Detta är en av många möjliga teoretiska metoder i samband med kvalitativa intervjuer. Andra me­ toder kan komma från fenomenologi (Giorgi, 1992, 1994; Van Manen, 1990), etnografi (Hammersley & Atkinson, 2007; Boyle, 1994) eller från mer postmodernistisk teoriutveckling (Feldman, 1995; Harvey, 1989). Här används en utgångspunkt inspirerad av grundad teori efter­ som en sådan utgångspunkt har visat sig speciellt användbar vid kva­ litativa intervjustudier. I det följande beskrivs några centrala drag i denna teori som lanserades redan 1967 i den banbrytande boken The Discovery of Grounded Theory.

Grundad teori Teorin introducerades av Barney Glaser och Anselm Strauss som en reaktion mot de traditionella induktiva och deduktiva metoderna på 1960-talet. Bägge var sociologer och knutna till University of Chicago.

De var starkt påverkade av kvalitativ forskning som var influerad av symbolisk interaktionism och pragmatism.

Ett angreppssätt med hjälp av grundad teori utgår ifrån det empi­ riska datamaterialet och är på så sätt ”grundat” på data. Det betyder att det är informanternas egna uppfattningar och perspektiv som 53

Intervju som metod bildar utgångspunkt för analyserna. Genom en närmare definierad kodningsprocess utvecklas teori kring centrala fenomen i det empi­ riska materialet. De teorier som utvecklas ska vara härledda från det empiriska dataunderlaget, och just detta är kärnan i grundad teori.

De två upphovsmännen, Glaser och Strauss, blev så småningom oense om betydelsen av ett sådant rent induktivt angreppssätt. Gla­ ser var mer ortodox i synen på betydelsen av att möta det empiriska materialet så öppet som möjligt utan någon form av förförståelse.

Strauss, som senare påbörjade ett samarbete med Juliet Corbin (Cor­ bin & Strauss, 2009; Strauss & Corbin, 1990, 1998) lade större vikt vid samspelet mellan empirin och forskaren. Han tillät forskaren att ha egna idéer och tankar om de möjligheter som yppade sig i mötet med empirin. Här utvecklas inte skillnaden mellan Glaser och Strauss närmare, utan i stället framhävs det som i dag är mest centralt i grundad teori.

Ett grunddrag i teorin är att utveckling av analytiska begrepp och teorier ska härledas från det empiriska datamaterialet genom induk­ tion. Denna utveckling sker med hjälp av en omsorgsfull kodnings­ process. Kodning är ett centralt begrepp i grundad teori, och olika nivåer har utvecklats i denna process. Dessa nivåer behandlas när­ mare i nästa kapitel. En grundläggande operation i kodningsproces­ sen är systematisk jämförelse. Grundad teori har faktiskt kallats ”the constant comparative method”. Jämförelser sker genom att forskaren hela tiden letar efter likheter och skillnader inom datamaterialet för att på det sättet få fram nyanser och variationer. Detta görs bäst genom att maximera och minimera skillnader, vilket konkretiseras närmare under diskussionen om teoretiskt urval av informanter se­ nare i detta kapitel.

Ett annat centralt drag hos grundad teori är teoretisk känslighet (Glaser 1978; Strauss, 1987; Strauss & Corbin, 1998; Corbin & Strauss, 2009). Att kunna utöva teoretisk känslighet beskrivs som en speciell kompetens hos forskaren, men det betonas att denna känslig­ het kan utvecklas genom träning och erfarenhet. Viktiga kvalifika­ tioner som nämns är förmåga att vinna insikt, att kunna ge mening till data, förstå data på mer abstrakta nivåer och att skilja det väsent­ 54

3. Urval av informanter liga från det oväsentliga. I nästa kapitel ska vi utveckla och konkre­ tisera detta.

Inom traditionen för grundad teori (Corbin & Strauss, 2009; Strauss & Corbin, 1998) är också utvecklingen av analytiska minnes­ anteckningar, eller PM, mycket central. PM är kortfattade anteck­ ningar av händelser och reflexioner som forskaren gör under intervjup­ rocessen. Kodning och tolkning av PM ingår som en del i den kvalita­ tiva analysen.

Teoretiskt urval Inom grundad teori används beteckningen teoretiskt urval för att beskriva en speciell procedur för att sätta samman ett lämpligt urval.

Det kan handla om urval av intervjupersoner, om olika former av skriftlig dokumentation eller nedteckningar av aktuella observations­ episoder. Corbin och Strauss (2009) pekar på att forskaren försöker sätta samman urval som återspeglar en maximal variation hos det fenomen som ska studeras. Med detta menas att forskaren måste ha så god insikt och kunskap om det tema som studeras att veder­börande kan plocka ut enheter som tillsammans avspeglar olika dimensioner av det aktuella temat. Med ett sådant tillvägagångssätt jämförs en­ heter som återspeglar ytterpunkter inom ett tänkt urval. En sådan sammansättning av urvalet lägger en speciellt bra grund för utveck­ ling av kategorier och underkategorier. En kontinuerlig bedömning av dessa kategorier i förhållande till varandra utgör en viktig förut­ sättning för utveckling av känsliga och löftesrika begrepp för senare analys- och teoriutveckling.

Ett exempel från Glaser och Strauss (1967) forskning om ”aware­ ness contexts and social interaction” kan illustrera detta. Forskarna var speciellt intresserade av att analysera olika situationer kring dödssjuka patienter. Vid olika sjukhusavdelningar förhöll sig patienterna, de anhöriga och den medicinska personalen på olika sätt till döden, allt­ efter deras medvetenhet, deras förväntningar och frekvensen av döds­ fall. Var och en av dessa tre kategorier kan illustreras med hjälp av en skala från lågt till högt värde enligt bilden på nästa sida: 55

Intervju som metod • Medvetenhet om död Låg

Hög

• Förväntan om död Låg

Stark

• Frekvens av dödsfall Sällan

Ofta

Forskarna önskade använda olika sjukhusavdelningar som enheter i sitt urval och valde ut aktuella avdelningar som representerade ytterpunkter på de nämnda dimensionerna. Detta kan illustreras på följande sätt: Medvetenhet om patientens död: Låg: Prematuravdelning/komaavdelningar Hög: Långvårdsavdelning, till exempel avdelning för cancersjuka Förväntan om patientens död: Låg: Avdelning för kroniskt sjuka Stark: Intensivvårdsavdelning Frekvens av dödsfall på avdelningen: Sällan: Långvårdsavdelning Ofta: Olycksfallsavdelning Genom att använda sjukhusavdelningar efter sådana urvalskriterier borde forskarna ha goda möjligheter att få med en stor variation inom det fenomen de ville studera. För att läsaren ska förstå vilka lovande analytiska möjligheter ett sådant tillvägagångssätt kan ge, illustreras redan här de centrala analyskategorier som utvecklades. Observationer av kommunikation mellan berörda anhöriga och sjukvårdspersonal kring döende patienter samt intervjuer med dessa aktörer bildade under­lag för utveckling av analytiska kategorier. Analysen av materia­ let visade att kommunikationen kunde vara exempelvis öppen, stängd, tvivlande eller hycklande. En öppen inställning karaktäriserades av att anhöriga, sjukvårdspersonal och den döende hade samma uppfattning om patientens hälsotillstånd, till exempel en hög medvetenhet om att patienten skulle dö. Därigenom kunde alla tala öppet om patientens 56

3. Urval av informanter tillstånd och prognos. En stängd kommunikation var ofta ett resultat av att en eller flera parter inte hade sammanfallande uppfattningar om tillståndet, till exempel när sjukvårdspersonalen visste att det var stor sannolikhet för att patienten skulle dö, under det att patienten själv och de anhöriga inte var klara över detta. En sådan kommunikations­ situation ledde till att ingen av parterna berörde ämnen som hade att göra med patientens tillstånd. En kommunikation präglad av tvivel blev följden av att det rådde osäkerhet om hälsotillståndet hos patien­ ten. Ett fjärde kommunikationsmönster beskrivet som hycklande eller ”låtsas som” uppstod när parterna inte var ärliga mot varandra. En av parterna, till exempel några i sjukvårdspersonalen, lät som om de inte hade fattat att sannolikheten var stor att patienten kunde dö. Budska­ pet till patienten präglades av en form av dubbla budskap. Möjliga kommunikationsformer kring döende patienter kan illustreras med nedanstående tabell 3.1: Tabell 3.1 Kommunikationsformer kring döende patienter Patient

Sjukvårdspersonal Vet

Vet

Verkar

Öppen

Verkar

Tvivlar

Vet inte

Tvivlande

Stängd

Hycklande

Tvivlar

Tvivlande

Vet inte

Stängd

Tvivlande

Tabellen illustrerar olika former av informationsspel som människor använder sig av i kommunikation med varandra. Även om dessa kate­ gorier här är knutna till kommunikation kring döende patienter, kan de lätt överföras till andra områden i livet där vi använder olika vari­ anter av detta slags spel. Vi kan illustrera ett sådant kommunikations­ spel med ett exempel knutet till adoption. På den tiden det var vanligt att adoptera barn inom landets gränser, kunde det vara svårt för både den adopterade själv och för omgivningen att veta att vederbörande var adopterad. Det berodde på att en adopterad inte utseendemässigt 57

Intervju som metod skiljde sig från resten av sin familj. Det finns många historier som berättar om att adoptivföräldrar och mor- och farföräldrar kände till att barnet var adopterat, medan barnet självt och många i den sociala kretsen kring familjen inte gjorde det. Sådana situationer är en gro­ grund för dubbla budskap och informationsspel av olika slag. I dag är situationen för adopterade barn på många vis lättare. De flesta barn som adopteras i Sverige kommer från utlandet och har ett annorlunda utseende än adoptivfamiljen. På så vis signaleras snabbt att barnet är adopterat och man undviker kommunikationsproblem kring situatio­ nen – därmed inte sagt att adoptivbarn inte möter andra problem.

Många människor som har funktionshinder, som inte direkt syns för andra, utvecklar också gärna informationsstrategier. Det kan hand­ la om personer med nedsatt hörsel eller personer som stammar eller har andra former av språkproblem. Ifall personen inte själv vill tala om att han eller hon stammar, blir det lätt så att situationer undviks där vederbörande måste säga något när andra hör på. På sikt kan sådant undvikande beteende leda till en form av frivillig social isolering.

Om betydelsen av ”lämpliga urval” Val av informanter är en särskilt viktig fråga inom kvalitativ intervju­ forskning. Vem ska intervjuas, hur många och enligt vilka kriterier ska de väljas ut? En utgångspunkt är att antalet informanter inte kan vara för stort, eftersom både genomförandet av intervjuerna och bearbet­ ningen av dem är en tidskrävande process. Samtidigt måste det inter­ vjumaterial som samlats in vara av en sådan kvalitet att det utgör till­ räckligt underlag för tolkning och analys.

Många rapporter från kvalitativa forskningsprojekt saknar dock en grundlig redogörelse för vilket urval resultatet bygger på. Detta gör det svårt för läsaren att bedöma giltigheten av de rön som presenteras, något som omtalas närmare i sista kapitlet.

Det bör också nämnas att forskaren kan stå inför stora metodiska problem om utvalda informanter inte vill delta i ett aktuellt forsknings­ projekt. Orsakerna till det kan vara många. Ibland kan det vara ämnet som är för känsligt, som Trydal (1993) upplevde i sin studie av barn i 58

Intervju som metod

ANDRA UPPLAGAN

Monica Dalen I INTERVJU SOM METOD ges en fyllig introduktion till intervju som metod. I boken beskrivs forskningsprocessen på ett konkret sätt, från de första trevande metoddiskussionerna via problemformuleringarna fram till bearbetning och analys av materialet. Författaren ger även utförliga exempel på hur resultaten kan presenteras. Boken är relevant för alla som önskar använda intervju som metod i undersökningar, exempelvis i en uppsats, ett projekt eller en utredning.

I andra upplagan har flera avsnitt utökats, särskilt det som tar upp hur man intervjuar barn och etiska aspekter av att använda kvalitativ intervju som metod.

Intervjuer är en av de vanligaste metoderna inom olika vetenskapliga discipliner. Samtidigt är det en svår uppgift att planera och genomföra bra intervjuer. Styrkan med INTERVJU SOM METOD är att författaren tar upp de särskilda problem som kan uppstå vid intervjuer med speciellt sårbara grupper och de forskningsetiska problem man då ställs inför. För alla dem som genomför den här typen av studier är boken ett måste.

Hans Swärd, professor i social arbete, Lunds universitet Monica Dalen är professor vid Institutet för specialpedagogik vid Universitetet i Oslo. Hon har i många år föreläst om intervju som forskningsmetod. Översättning: Bo och Ethel Kärnekull Fackgranskning: Åsa Lundqvist, Lunds universitet

ISBN 978-91-40-68829-3

9 789140 688293