9789147107995 by Smakprov Media AB

m a l i n m at ts s on f l e n n e g å r d

leif eriksson

söka svar r e l igionsk unsk ap k u r s 1

Bokens huvudförfattare, m a l i n m a t t s s o n f l e n n e g å r d , är gymnasielärare i religionskunskap.

m a l i n m at ts s on f l e n n e g å r d

leif eriksson

★

söka svar r e l igionsk unsk ap k u r s 1

mattsson flennegård • eriksson

s ök a s va r är en modern lärobok i religionskunskap. Existentiella och etiska frågor har en framskjuten plats inom religionsavsnitten. Upplägget bygger på ett undersökande och jämförande arbetssätt. Bastexter och uppgifter erbjuder rika möjligheter till diskussion och eftertanke. I tredje upplagan av s ö k a s va r finns nya avsnitt som behandlar identitet och kultur samt religionens relation till vetenskap.

söka svar

★

Best.nr 47-10799-5 Tryck.nr 47-10799-5

tredje upplagan 4710799_OMSLAG.indd 1

liber 2013-02-28 11.03

★

söka svar malin mattsson flennegård leif eriksson LIBER

religionskunskap kurs 1

4710799_INLAGA.indd 3

2013-02-28 11.04

isbn 978-91-47-10799-5 © 2012 Malin Mattsson Flennegård, Leif Eriksson, och Liber AB Redaktion Anders Wigzell Bildredaktion Marie Olsson Formgivare Sofia Scheutz, Eva Jerkeman Samtliga bibeltexter är återgivna med vederbörligt tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. Bibelcitaten är från Bibel 2000 om ej annat anges. Tredje upplagan 1 Repro Repro 8 AB, Stockholm Tryck Egypten 2013

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUSavtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se

4710799_INLAGA.indd 4

2013-02-28 11.04

BILDFÖRTECKNING 12 15 23 24 29 31 34 35 37 39 45 46 50 54 57 60 68 74 81 84 90 96

Hannah Laycock/Millennium/Scanpix Eva Levau/Scanpix Petros Giannakouris/Scanpix Lee Avison/Millennium/Scanpix Shutterstock Lucas Cranach d.ä. Erich Lessing/IBL Shutterstock Shutterstock Nature PL/IBL Rolf Olsson/Sydsvenskan/IBL Hokusai. Lessing/IBL Rex Features/IBL Roberto Schmidt/AFP/Scanpix Maja Suslin/Scanpix Shutterstock Dan Hansson/Scanpix Kablonk/Masterfile/Scanpix Karl Melander/Sydsvenskan/Scanpix Jessica Gow/Scanpix Per Klaesson/Scanpix/Bildhuset Malin Mattsson Flennegård Nils-Johan Norenlind/Tiofoto/ NordicPhotos 98 Magnus Bergström/Scanpix 108 Daniel Brandenstein/NASA 112 Louie Psihoyos/Corbis/Scanpix 116 Gavriel Jecan/Age/Scanpix 119 Photodisc 120 Paul C. Pet/Corbis/Scanpix 123 Alain Evrard/Age/Scanpix 151 Shutterstock 126 British Library/Heritage Images/IBL 127 New Dehli Nat mus/Bridgeman Art Library/IBL 128 Musee Guimet/Lewandowski/RMN/ IBL 131 IBL 132 Claes Grundsten/Scanpix/Bildhuset 134 Elisabeth Omsén/Scanpix 143 Magnus Bergstöm/Scanpix 148–149 Duncan Willets/Popperfoto/IBL 152 Rex Features/IBL 154 Bridgeman Art Library/IBL 157 Jorma Valkonen/IBL 160 Neal Preston/Corbis/Scanpix 164 Photodisc 166 Biju Boro/EPA/Scanpix 170 Koene Ton/Gamma/IBL 173 Christine Kolisch/Corbis/Scanpix 174 Alexandra Ellis/VK/Scanpix 180 Raveendran/Scanpix 182–183 Alvaro Leiva/Age/Scanpix 187 Ignacio Palacios/Age/Scanpix 194 Caravaggio (1573–1610) Uffizierna. Lessing/IBL

4710799_INLAGA.indd 343

198 201 208 211 215 219 223 228 230 237 238 240 241 244 246 248 255 259 261 265 268 270 273 275 282 285 288 291 297 305 310 317 319 325 329 332

R. Nowitz/Hoaqui/IBL Jean-Luc Manaud/Rapho/IBL Anders Engman Eliana Aponte/Reuters/Scanpix Bilderwelt/Roger-Viollet/IBL Katarina Stolz/Scanpix Leif Å Andersson/Sydsvenskan/IBL Ruth Fremson/AP/Scanpix Ola Flennegård Stephanie Keith /Demotix/Corbis/ Scanpix Rembrandt (1606–69) Pushkin museum. Bridgeman Art Library/IBL Anna Molander Photodisc Bysantinsk ikon, 1300-tal. Bridgeman Art Library/IBL Magnus Bergström/Scanpix Cranach d.ä. (1472–1553). Bridgeman Art Library/IBL Prado. Lessing/IBL Raghu Rai/Magnum/IBL Malin Hoelstad/Scanpix Elisabeth Ohlson Wallin Jean-Claude Coutausse/Rapho/IBL Cathal McNaughton/Reuters/Scanpix Anja Nedringhaus/AP/Scanpix Elisabeth Alvenby/GP/IBL Dibyangshu Sarkar/AFP/Scanpix Wojtek Buss/Hoaqui/IBL Photodisc Marc Deville/IBL Wojtek Buss/Hoaqui/IBL Roslan Rahman/AFP/Scanpix Johanna Wallin/Sydsvenskan/IBL Photodisc Bruno Barbey/Magnum/IBL Matt Dunham/AP/Scanpix Ingvar Karmhed/SvD/Scanpix Cornelia Nordström/XP/Scanpix

2013-02-28 11.08

INNEHÅLL En sökande människa 13 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d

Vad är en livsåskådning? 14 Vad är religion? 16 Religionens språk 18 Stämma av livskompassen – frågor som hjälp 20 Överblicka 23

Religionens värld 25 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d

Heliga texter 25 Olika sätt att läsa och tolka 26 Nycklar till texten – en analysmodell 28 Religiösa symboler 34 Heliga rum och platser 36 Riter 38 Överblicka ★ Tänk efter ★ Sök i texten ★ Sök på egen hand 41

4710799_INLAGA.indd 5

2013-02-28 11.04

Etik 47

Innehåll

av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d o c h l e i f e r i k s s on

Vad är etik och moral? 48 Etik och människosyn 49 Människovärde – vad är det? 52 Moraliskt ansvar – för alla, för vissa, för ingen? 54 En god handling och en god människa – om normativ etik 55 Religionerna och etiken 57 Etikens tre huvudvägar 61 Litet ABC för etiska resonemang 65 Etik i praktiken 66 Religionerna resonerar kring några etiska dilemman 75 Överblicka

★

Tänk efter ★ Sök i texten

★

Sök på egen hand 77

Religion möter individ och samhälle 85 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d

Identitet 85 Vad är kultur? 88 Religion och kultur – vad är vad? 93 Sveriges mångreligiösa samhälle 95 Religionskritik 100 Överblicka ★ Tänk efter ★ Sök i texten ★ Sök på egen hand 102

Religion – en vetenskap som går över alla gränser 109 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d

Naturvetenskap och religion 110 Överblicka ★ Tänk efter ★ Sök i texten ★ Sök på egen hand 113

4710799_INLAGA.indd 6

2013-02-28 11.04

Religionerna i öst 117

7 Innehåll

av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d

Indien är religionernas moder 117 Det eviga kretsloppet 118

Hinduism 121 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d

Hinduism – historiens och myternas religion 122 Världen sedd med hinduiska ögon 125 Vad är en människa? 133 Människans livssituation 135 En vandring mot målet 139 Hinduer i Sverige 142 Överblicka ★ Tänk efter ★ Sök i texten

★

Sök på egen hand 145

Buddhism 149 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d

Buddhism – den gyllene medelvägens religion 151 Buddhas liv är den buddhistiska historiens början 151 Världen sedd med buddhistiska ögon 156 Vad är en människa? 158 Människans livssituation 162 En vandring mot målet 164 Buddhister i Sverige 174 Överblicka ★ Tänk efter ★ Sök i texten

4710799_INLAGA.indd 7

★

Sök på egen hand 177

2013-02-28 11.04

Religionerna i väst – Abrahams barn 183

Innehåll

av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d

Uppenbarelser, berg och vandringar 186 Gud uppenbarar sig … 188 Viktiga vandringar … 190 Händelser på berg och i öken … 193 Tron på en Gud 196 Bokreligioner och bokfolk 197 Abrahams barn – profeter och personligheter 200 Överblicka ★ Tänk efter ★ Sök i texten ★ Sök på egen hand 203

Judendom 209 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d

Judendom – förbundens religion 210 Världen sedd med judiska ögon 214 Vad är en människa? 218 Människans livssituation 220 En vandring mot målet 225 Judar i Sverige 230 Överblicka

★

Tänk efter

★

Sök i texten

★

Sök på egen hand 232

Kristendom 241 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d

Kristendom – försoningens religion 242 Jesus 244 Världen sedd med kristna ögon 249 Gud: Fadern, Sonen och den helige Anden 253 Vad är en människa? 257 Människans livssituation 258 En vandring mot målet 267 Kristna i Sverige 274 Överblicka ★ Tänk efter ★ Sök i texten ★ Sök på egen hand 276

4710799_INLAGA.indd 8

2013-02-28 11.04

Islam 283

Islam – den allomfattande religionen 284 Muhammed 287 Världen sedd med muslimska ögon 292 Vad är en människa? 296 Människans livssituation 298 En vandring mot målet 303 Muslimer i Sverige 309 Överblicka

★

Innehåll

av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d

Tänk efter ★ Sök i texten ★ Sök på egen hand 312

Livsåskådningar utan gud 319 av l e i f e r i k s s on o c h m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d

Existentialism – att vara dömd till frihet 320 Feminism – kamp för lika villkor 324 Marxism – den skapande människan 328 Ekosofi – att leva och låta leva 331 Överblicka

★

Tänk efter ★ Sök i texten ★ Sök på egen hand 333

4710799_INLAGA.indd 9

2013-02-28 11.04

Att arbeta med SÖKA SVAR innehållsrika bastexter En modern lärobok i religionskunskap. Du skapar din egen 1-kurs utifrån innehållsrika bastexter. Jämförelser religionerna emellan underlättas av att samma rubriker återkommer i kapitlen.

faktarutor i texterna Fakta som förklarar eller fördjupar, markeras med röd rubrik och text i mindre grad.

reflektionsfrågor Frågor att reflektera över under läsningen markeras

uppgifter Fyra slags uppgifter: Överblicka Tänk efter Sök i texten Sök på egen hand

4710799_INLAGA.indd 10

2013-02-28 11.04

nyheter i söka svar 1

behandlar heliga texter, heliga rum, symboler och ritualer. Här finns en modell för textanalys.

Innehåll

religionens värld

religion möter individ, kultur och samhälle behandlar bl.a. identitet, kultur, sekularisering, mångfald, religionsfrihet och religionskritik.

religion – en vetenskap som går över alla gränser behandlar religionens förhållande till vetenskap.

etik har utökats med ett stort avsnitt om etiska situationer kopplade till dagens samhälle och vetenskap.

4710799_INLAGA.indd 11

2013-03-05 12.22

12 Inneh책ll 4710799_INLAGA.indd 12

2013-02-28 11.04

EN SÖKANDE MÄNNISKA Sök sök sök sök igen Sök sök sök igen Men den som söker han letar Somliga tror på stenar Ingen tror på ingenting Somliga tror på färger Ingen tror på ingenting Somliga tror på trummor Ingen tror på ingenting Somliga tror på allt och då tror de som jag Nils Er icson, »Somliga t r or på st enar«

De allra flesta människor har en tro. En del tror på kärleken, några på ödet, somliga på naturen, vissa på människan och flera på Gud. Att tro är främst att sätta sin tillit och sitt hopp till något man känner är stort och viktigt. Slår man upp ordet tro i en ordbok så hittar man flera betydelser: 1) att hålla något för sannolikt 2) att hålla något för sant 3) att ha en religiös övertygelse om existensen av gudom eller annan övernaturlig företeelse. Det är alltså inte samma sak att tro och att veta. Man kan veta att jorden är rund genom matematiska uträkningar. Men inget experiment kan bevisa att Gud eller ödet finns. Inga formler kan ringa in

4710799_INLAGA.indd 13

2013-02-28 11.04

14 EN SÖ K AN DE MÄ N N IS KA

kärlekens väsen. En människas tro ligger nästan alltid utanför det som kan vägas, mätas och förklaras. Tron är sällan något som människor av en slump tar till sig. Ofta utvecklas tron i takt med att människan söker svar på allt det i livet som känns stort, oförklarligt och viktigt. Du har säkert någon gång funderat över frågor som: Vem är jag? Varför finns jag? Vad är meningen med mitt liv? Finns Gud? Hur ska jag leva ett bra liv? Vad händer när jag dör? Den här typen av frågor handlar om livet, existensen, och kallas därför existentiella frågor. De svar på existentiella frågor som människan finner under sitt sökande bildar stommen i hennes tro. Oftast talar man om tro när det rör sig om religion och olika slags gudstro. Men allt sökande efter svar på livsfrågorna resulterar ju inte i en religiös tro. Då kan det vara bättre att använda ordet livsåskådning – ett sätt att se på livet. Livsåskådningen ger människan vägledning i livet. Den ger en livskompass som hjälper oss att ta ut riktningen när vi ställs inför livets stora frågor.

Vad tror du på? Vad är det som bildar grunden för din inre livskompass? Håller du med Nils Ericson, när han säger att »ingen tror på ingenting«?

Vad är en livsåskådning? Det finns många förklaringar på vad en livsåskådning är, och dessa förklaringar är ofta teoretiska. Något förenklat kan man säga att en livsåskådning är en livsmodell. Den innehåller tankar, känslor och värderingar som styr hur vi väljer att leva våra liv. Livsåskådningen kan antingen vara icke-religiös eller religiös, dvs. innehålla en tro på något gudomligt eller övernaturligt som människan ser som det främsta rättesnöret. I princip kan man säga att

4710799_INLAGA.indd 14

2013-02-28 11.04

15 EN SÖ K AN DE MÄ N N IS KA

VÅ RT S ÄT T AT T S E PÅ L I V E T F O R M A S B L A N D A N N AT AV S A M S P E L E T M E D A N D R A M Ä N N I S KO R .

det finns lika många livsåskådningar som det finns människor. Men om man skulle fråga varje enskild individ om hans eller hennes livsåskådning skulle det ändå visa sig att människor i grunden tänker och tror väldigt lika. Inom de olika varianter av livsåskådningar som finns, kan de allra flesta människor räknas in. En livsåskådning kan dock inte existera om det inte vore för vissa grundläggande tankar. Den innehåller alltid tankar om:

4710799_INLAGA.indd 15

2013-02-28 11.04

och den historiska utvecklingen. Hur skapades jorden? Hur länge ska den finnas? Vad driver historien och utvecklingen framåt?

★ världen

16 EN SÖ K AN DE MÄ N N IS KA

★

människan och hennes natur, en människosyn. Är människan ond eller god? Är hon fri eller ofri? Är hon självisk eller osjälvisk? Vad bestämmer hur hennes liv ska bli? Är det någon skillnad på manligt och kvinnligt?

★

vilket mål världen och människan strävar efter och hur detta mål kan uppnås.

★

människans etik och moral. Vad är rätt och fel? Vad är ont och gott?

Vad är religion? Ett begrepp som religion kan rymma en mängd betydelser och ge olika associationer. Någon kanske tänker på människor som ber, en annan på skolämnet. Någon ser framför sig en Buddhastaty och en annan tänker på trygghet. Det är svårt att exakt ringa in och bestämma vad religion är. Det finns många olika definitioner. Man brukar skilja mellan innehållsliga och funktionella definitioner. Innehållsliga definitioner utgår ifrån religionens innehåll i form av: tro och lära, traditioner, heliga skrifter, riter, organisation och etik. De beskriver religionen utifrån. De funktionella definitionerna utgår ifrån vad en religion kan fylla för funktion för en människa, t.ex. ge tröst, mening, styrka och gemenskap. De beskriver religionen inifrån. Lättast är att beskriva religion utifrån, genom hur dess innehåll tar sig uttryck. På så sätt kan definitionen användas för de flesta religiösa former. En sådan innehållslig definition kan lyda: Tro på en gudomlig verklighet som människan ser sig vara beroende av och därför försöker sätta sig i förbindelse med genom religiösa handlingar.

4710799_INLAGA.indd 16

2013-02-28 11.04

Något som ger människan en känsla av mening och trygghet, svar på existentiella frågor och gemenskap med andra människor.

Men naturligtvis handlar religion både om det yttre och det inre. De inre personliga upplevelserna samspelar med de yttre uttrycken. Dessutom är religion ingenting statiskt, något som alltid ser likadant ut. En människas personliga tro liksom hela religionen är under ständig utveckling. Religion och människa lever och växer i ett ständigt samspel.

17 EN SÖ K AN DE MÄ N N IS KA

Det är svårare att beskriva religion inifrån, genom människors personliga upplevelser. Sådana funktionella definitioner blir lätt så vaga och vida att mycket av det som inte är religion ändå kan stämma in.

Vad betyder religion för dig? Varför, tror du, är religion så viktigt för så många människor?

Några kända religionsdefinitioner Religiös är den för vilken något är heligt Nat han Söder bl om, d 1931

Religion är absolut beroende F r i e dr ic h d e S c h l e i e r m ac h e r , d 1 8 3 4

Religion är en infantil fixering vid en kosmisk nallebjörn Sigmund Fr eud, d 1939

Religion är tilltal P aul T i l l ic h , d 1 96 5

Religion är folkets opium Kar l Marx, d 1 883

Ta ställning till dessa religionsdefinitioner! Vilka tycker du är positiva respektive negativa, och varför? Vilken tycker du är bäst?

4710799_INLAGA.indd 17

2013-02-28 11.04

Religionens språk

EN SÖ K AN DE MÄ N N IS KA

Precis som grammatik är ett språk om språket och precis som en hantverkare eller läkare har ett särskilt språk för att kunna tala om sitt arbete, finns det också ett särskilt språk i religionens värld. Här följer ett antal användbara ord och begrepp: Agnosticism tron att kunskap om en eventuell gudomlig verklighet är

omöjlig att nå. Det går varken att förneka eller erkänna det gudomliga. Ateism förnekande av en gudomlig verklighet. Bön samtal med det gudomliga. Den vanligaste religiösa handlingen

då människan visar sin vördnad och tacksamhet, vädjar om hjälp, förlåtelse osv. Deism tron att Gud en gång skapade världen men sedan drog sig

undan och inte längre ingriper i världens liv och utveckling. Etik/moral ett samhälles/en religions/en kulturs regler för hur mänsk-

lig samvaro bör fungera. Beskriver vad som är rätt och fel, gott och ont. Etiken är de tänkta teorierna och moralen de konkreta handlingarna. (Etik, se s. 47) Fundamentalism tron att en helig skrift är sann i varje detalj, gudomligt inspirerad och därför ofelbar i allt som rör lära och historia. Kallas också bokstavstro. Heligt det som är avgränsat från det vanliga, världsliga. Bär på gudomlig kraft och måste behandlas med vördnad. Konvertera att övergå från en religion till en annan. Lekman en troende som inte är präst eller munk. Ett begrepp som mest används inom buddhism och kristendom. Magi handlingar som syftar till att behärska de högre makterna. Det

kan ske genom t.ex. besvärjelser, beröring eller efterliknande. Utförs av särskilt kunniga personer.

4710799_INLAGA.indd 18

2013-02-28 11.04

Meditation övningar som ska hjälpa människan att hitta harmoni och

Monoteism tro på en Gud. Mystik en hemlighetsfull förening mellan människan och det gudom-

liga. Kan inte beskrivas i konkreta ord utan är en djupt personlig upplevelse av att vara ett med det gudomliga.

19 EN SÖ K AN DE MÄ N N IS KA

stänga ute störande tankar. Kan också få människan att uppleva närhet till det gudomliga.

Myt av grekiskans mythos (=helig berättelse). Besvarar existentiella frå-

gor om det gudomliga, liv, död, skapelse, mening osv. Förklarar människans liv. Offer att ge en gåva till det gudomliga i syfte att tacka, be om hjälp eller

för att upprätthålla harmonin i världen. Ortodox betyder »renlärig« och avser religionsutövning som ligger så

nära den ursprungliga läran som möjligt och lägger stor vikt vid traditioner och regler. Panteism tro på att det gudomliga besjälar hela världen och allt levande. Patriarkal används som begrepp för något som är mansdominerat. En

religion kan t.ex. utmärkas av synsätt och regler som utgår från ett manligt perspektiv. Motsatsen är matriarkal. Pluralism betyder ungefär mångfald och beskriver en situation där

många religioner (livsåskådningar, politiska uppfattningar) lever sida vid sida. Polyteism tro på flera gudar. Profant har med det materiella och världsliga livet att göra, avskilt från

det religiösa. Profet en person som tagit emot ett gudomligt budskap (en profetia) och sprider detta vidare.

4710799_INLAGA.indd 19

2013-02-28 11.04

Rit handling med religiös innebörd, men också regler för olika cere-

EN SÖ K AN DE MÄ N N IS KA

monier t.ex. gudstjänster. Riten hjälper människan att koncentrera sin uppmärksamhet på det gudomliga och markerar viktiga skeden i livet, t.ex. födelse, vuxenliv, död (se s. 38). Sekularisering när människor tappar intresset för religionsutövning

och skillnaden mellan religion och övrigt samhällsliv ökar. Sekulär det världsliga, profana som ligger utanför den religiösa sfären. Synkretism när religioner blandas och tar intryck av varandra. Teodicéproblemet är frågan om hur det kan finnas lidande och ondska

i världen om samtidigt Gud är god och allsmäktig (se s. 216). Teologi läran om Gud eller med ett annat ord, religionsvetenskap. Trosbekännelse en gemensam formulering som sammanfattar de vik-

tigaste grunderna i en religion. Den uttalas av de troende i många olika sammanhang. Urkund en helig skrift som en religions tankar och läror vilar på.

Stämma av livskompassen – frågor som hjälp Varje religion och livsåskådning ger som sagt en livskompass. För att förstå hur en religion eller livsåskådning fungerar och hur den påverkar enskilda människor och hela samhällen är det viktigt att kunna göra jämförelser. För att göra det lättare att studera och jämföra de olika religioner och livsåskådningar som boken kommer att presentera kan det vara bra att bära med sig nedanstående frågor på vägen: ★

4710799_INLAGA.indd 20

Vilken uppfattning om historien och världen har de olika livsåskådningarna? Denna fråga behandlas i de första avsnitten i texten under varje religion. (Se t.ex. s. 125.)

2013-02-28 11.04

Vad har de för människosyn? Hur är människan till sin natur? Är hon fri eller ofri, självisk eller osjälvisk? Hur ser de på manligt och kvinnligt? Denna fråga behandlas i avsnittet »Vad är en människa« under varje religion. (Se t.ex. s. 158.)

★

Hur ser de på människans livssituation? Vad är utmärkande för hennes existens på jorden? Denna fråga behandlas i avsnittet »Människans livssituation« under varje religion. (Se t.ex. s. 220.)

★

Hur menar de att människan bör leva för att nå sitt mål? Hur ser människans vandring mot målet ut? Vilka värden i livet lyfts fram som de mest centrala?

★

Vilken slags etik finns i religionen eller livsåskådningen du studerar? Är det pliktetik, konsekvensetik eller sinnelagsetik? Vilka handlingar ses som goda och rätta? Vilka handlingar ses som onda och felaktiga? (Etik, se s. 47.)

★

Vilket är det viktigaste livsmålet, dvs. vad är det som människan under sitt liv strävar efter? Vad innebär lycka och harmoni för den aktuella religionen eller livsåskådningen? Vad innebär olycka och disharmoni? Dessa tre frågor behandlas i avsnittet »En vandring mot målet« under varje religion. (Se t.ex. s. 303.)

21 EN SÖ K AN DE MÄ N N IS KA

★

Exemplet kristendom och marxism Om du söker stämma av livskompassen genom att ställa dina frågor mot två så olika livsåskådningar som kristendom och marxism, får du helt olika svar. Både kristendom och marxism menar att historien rör sig mot ett visst mål, men de har helt olika uppfattningar om vad slutmålet är – paradiset eller det klasslösa samhället på jorden.

4710799_INLAGA.indd 21

2013-02-28 11.04

OCH HUR SER DU PÅ MÄNSKLIGHETEN DÅ?

22 EN SÖ K AN DE MÄ N N IS KA

Historien och världen

Vad är en människa?

Människans livssituation En vandring mot målet

4710799_INLAGA.indd 22

Kristendom

Marxism

Världen är skapad av Gud och är god men det ﬁnns också en ond makt. Gud leder historien framåt mot ett mål.

Det ﬁnns ingen Gud. Det ﬁnns ingen särskild mening med livet. Historien styrs av ekonomiska lagar. Olika samhällssystem kommer att avlösa varandra tills vi är framme vid slutmålet – det klasslösa samhället.

Vi människor är skapade av Gud till Guds avbild och är hans medarbetare på jorden. Alla är lika mycket värda. Alla är unika. Människan har både det onda och det goda i sig.

Människan är en produkt av det samhälle hon lever i.

Utmärks av en ständig kamp mellan det goda och det onda.

Vår frihet bestäms av hur samhället ser ut och av vem eller vilka som har makten.

Jesu etik hjälper människan i riktning mot frälsningen. Kärleken till Gud och medmänniskorna leder människan rätt.

Först i det klasslösa samhället, där alla äger efter behov – och är med och bestämmer över sina liv – kan människan bli lycklig. Då blir också världen bättre.

2013-02-28 11.04

ÖVERBLICKA

2. Vad menas med en: a) innehållslig religionsdefinition b) funktionell religionsdefinition? 3. Beskriv skillnaden mellan kristendomen och marxismen utifrån begreppen:

EN SÖ K AN DE MÄ N N IS KA

1. Vad är en livsåskådning och vad innehåller den alltid för grundstenar?

a) historien och världen b) människosyn c) vandring mot målet. 4. Ge exempel på hur en livsåskådning kan fungera som en livskompass när du ställs inför olika valsituationer.

M Ä N N I S KO R S S T R ÄVA N E F T E R AT T N Å S I N A M Å L K A N S E VÄ L D I G T O L I K A U T. Ö N S K A N O M AT T E N D A G N Å Ä N D A F R A M G E R T I L LVA RON MENING. HÄR FÖRBEREDER SIG DEN SPANSKE SIMMAREN X AV I E R T O R R E S F Ö R S I T T L O P P. H A N B L I R T VÅ A .

4710799_INLAGA.indd 23

2013-02-28 11.04

Ny ingressbild 12

EN SÖ K AN DE MÄ N N IS KA 4710799_INLAGA.indd 24

2013-02-28 11.04

RELIGIONENS VÄRLD

HELIGA TEXTER Det bästa sättet att lära känna en religion på är genom dess skrifter: Koranen, Tora, Nya Testamentet, Bhagavadgita, Dhammapada, Upanishaderna, Gamla Testamentet, Lotussutra osv. Religionernas urkunder, heliga skrifter, är själva grunden på vilken religionerna vilar. I texterna finns religionens hela värld. Där beskrivs: ★ ★ ★ ★ ★

det gudomliga världens skapelse människan tillkomst livet och döden vad som sker vid världens slut.

I de heliga skrifterna finns såväl lyriska visdomsord som stränga uppmaningar. De innehåller alltifrån universella lagar till vardagliga råd. De berättar om såväl historiska som framtida händelser. Texternas helighet visar sig ofta väldigt konkret bland de troende. Ofta förvaras skriften på ett särskilt ställe, som de judiska torarullarna som återfinns längst fram i synagogan bakom ett förhänge. Det förekommer att man, som inom islam, genomgår en särskild rituell tvagning innan man tar i och läser den heliga skriften. Oavsett religion så hanteras den heliga skriften med stor vördnad.

4710799_INLAGA.indd 25

2013-02-28 11.04

Olika sätt att läsa och tolka

REL IGIO N EN S VÄ R L D

Även om en religion har en gemensam tro och en eller flera gemensamma heliga texter, ritualer och högtider, så kan sättet att tolka religionen skilja sig åt. Just tolkningen av de heliga texterna kan skilja sig särskilt mycket. Här är två exempel: läsning, att det skrivna ordet är exakt och ofelbart. Står det att världen skapades på sex dagar så var det bokstavligen så. Denna typ av läsning lämnar inte så mycket utrymme för tolkning utan menar att orden är absoluta och sanna.

★ Bokstavlig

läsning, att texten kan ses som en berättelse om världen och människan på ett allmänmänskligt plan. Texten är öppen för tolkning och anpassning till en ny tid. Orden är symboler för en djupare mening som människan själv måste söka.

★ Symbolisk

Det som ofta diskuteras är hur de heliga texterna, som nedtecknades för så länge sedan, ska läsas och förstås i vår moderna tid. Inom religionerna har det uppstått olika sätt att svara på denna fråga. Ortodoxa (av ortodox = renlärig) grupper menar att man som troende bör efterleva alla de regler och lagar som finns i de heliga skrifterna. Ingen specifik anpassning till det nya och moderna ska göras. Liberala eller reformistiska troende menar däremot att såväl heliga texter som religionsutövningen visst kan anpassas och omtolkas till ett modernt samhälle. De grupper som i religiösa sammanhang kallas konservativa eller moderata förespråkar ofta en medelväg. De menar att alla de ursprungliga regler, lagar och ritualer som kan följas även i ett modernt samhälle ska bevaras medan de som inte längre fungerar kan anpassas.

4710799_INLAGA.indd 26

Hur tycker du att man bör förhålla sig till tolkning av heliga texter?

2013-02-28 11.04

Bildspråk och symbolik

★ ★

4710799_INLAGA.indd 27

27 REL IGIO N EN S VÄ R L D

I religionernas språk används ofta bilder och symboler för att beskriva det gudomliga och heliga, och för att uttrycka det ofattbara. Ofta hör bilderna och symbolerna hemma i respektive religions ursprungsmiljö. Hinduism och buddhism, med sitt ursprung i Indien, använder t.ex. lotusblomman som symbol för världens utveckling. I Bibeln, med sina rötter i Mellanöstern, kallas Gud ofta för en herde. Bilder och symboler av detta slag finns inte i de religiösa texterna av en slump. De har till syfte att väcka känslor, associationer och skapa igenkännande. De ger språket ytterligare en dimension. Dessutom fungerar de i undervisande syfte. Det finns en hinduisk text som beskriver återfödelsen genom att likna människan vid en silkesmask som kryper ur sin kokong och blir en fjäril. Jesus använde ofta bilder när han undervisade. En gång sa han att det är lika svårt för en rik att komma till himlen som det är för en kamel att komma genom ett nålsöga. Den bilden gjorde det lättare för människorna som lyssnade att förstå hans verkliga budskap. När man hittar bilder och symboler i en text, kan det därför vara bra att fundera över: Varför används just den bilden eller symbolen? Vad väcker den för känslor och associationer?

2013-02-28 11.04

28 REL IGIO N EN S VÄ R L D

De religiösa symbolerna och bilderna kan vara mer eller mindre laddade. Att kristna kallar Gud för fader är t.ex. i muslimska ögon märkligt eftersom ordet fader är så mänskligt. Gud kan och ska inte beskrivas i mänskliga termer, menar islam. Det finns många kristna som anser att om man kallar Gud för fader, så ska man också kunna säga moder. I de västliga religionerna judendom, kristendom och islam innehåller överlag de heliga skrifternas språk fler manligt laddade symboler och bilder än kvinnligt. Det kan därför vara bara att fundera över: ★ ★

Är texten skriven ur ett manligt eller kvinnligt perspektiv? Finns det bilder och symboler i texten som är specifikt manliga eller kvinnliga?

Bilderna och symbolerna kan också ha ett innehåll som kan upplevas som t.ex. politiskt eller etniskt laddat, dvs. framhålla eller kritisera en viss idé, en viss kultur eller folkgrupp eller ett visst språk. Var därför uppmärksam på och fundera över följande: ★

Kan bilderna och symbolerna uppfattas som politiskt eller etniskt laddade?

Nycklar till texten – en analysmodell Det finns många sätt att läsa en text. Ofta fungerar läsningen på samma sätt som när man ser på en bild eller en tavla. Först ser vi bilden som helhet. Vi ser färger och linjer, ljusa och mörka partier. Vad föreställer den? Sedan börjar vi se själva motivet, situationen. Det består av mönster och detaljer, kanske personer och ting. Vem har gjort bilden? Varför ser den ut som den gör? Finns det något budskap i den? Till sist försöker vi förstå och tolka bilden. På vilka olika sätt kan man förstå bilden? Vad vill den säga?

4710799_INLAGA.indd 28

2013-02-28 11.04

29 REL IGIO N EN S VÄ R L D

VILKET SER DU FÖRST? DET MÖRKA ELLER DET LJUSA?

När man läser religionernas heliga texter kan man följa samma princip. I tre steg kan man gå från att se texten som helhet, vidare till att se dess sammanhang/situation för att till slut kunna förstå texten och kunna göra en tolkning. Vid varje steg kan man ställa frågor till texten.

4710799_INLAGA.indd 29

2013-02-28 11.04

Stora nycklar

REL IGIO N EN S VÄ R L D

HELHETEN ★ Till vilken religion/tradition hör texten? Till vilken textsamling? ★ Vad handlar texten om?

SAMMANHANGET/SITUATIONEN ★ Vilken typ av situation beskriver texten? ★ Till vem eller vilka vänder sig texten? Vem är det som »talar« i texten? ★ Vilket syfte tycks texten ha? Vilket budskap?

TOLKA OCH FÖRSTÅ ★ Hur kan man förstå och tolka denna text? ★ Finns det flera tolkningsmöjligheter? ★ Vad är det som gör detta till en religiös text?

Dessutom kan textens språk samt dess eventuella bilder och symboler ge ytterligare små nycklar vid läsningen. Fundera därför också över följande frågor: Små nycklar ★ Vad är utmärkande för språket i texten? Är det vardagligt eller hög-

tidligt? Varför används just ett sådant språk? ★ Finns det något bildspråk i texten? Varför används just dessa bilder?

Vilka känslor och associationer ger de? Innehåller de någon specifik laddning? ★ Finns det några symboler i texten? Varför används just dessa symbo-

ler? Vilka känslor och associationer ger de? Innehåller de någon specifik laddning?

4710799_INLAGA.indd 30

2013-02-28 11.04

En textanalys – människans skapelse

Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem. Gud välsignade dem och sade till dem: »Var fruktsamma och föröka er, och uppfyll jorden och lägg den under er […]

31 REL IGIO N EN S VÄ R L D

För att tydliggöra analysmodellen kommer här ett exempel. Många känner säkert till den bibliska berättelsen om människans skapelse.

1 Mos 1:27–28

PÅ B I L D E N K A N D U S E H U R KO N S T N Ä R E N L U C A S C R A N A C H D. Ä . ÅT E R G E R M Ä N N I S K A N S S K A P E L S E .

4710799_INLAGA.indd 31

2013-02-28 11.04

HELHETEN

REL IGIO N EN S VÄ R L D

Texten finns i första Moseboken, som ingår i det som kristna kallar Gamla Testamentet och judar kallar Tora. Det är således en text som är gemensam för judar och kristna. Den beskriver hur människan skapas av Gud, till Guds avbild. Först sägs det att människan är en och sedan att hon skapas som man och kvinna. Hur själva skapelsen går till beskrivs inte. I den skapelseberättelse som följer i kapitlet efter berättas dock om hur Gud skapar kvinnan med hjälp av ett av mannens revben. Berättelserna är alltså inte lika, vilket gör att man förstår att de från början inte alls hörde ihop. Texten beskriver också hur Gud välsignar mannen och kvinnan och uppmanar dem att föröka sig och sprida sig över jorden. SAMMANHANGET/SITUATIONEN

Första Mosebok heter på grekiska Genesis vilket betyder ursprung. Vi har att göra med en ursprungsberättelse, en myt som förklarar hur och varför Gud skapade människan. Texten syftar helt enkelt till att förklara en viktig existentiell fråga och vänder sig till var och en som söker svar på denna fråga. Ingen vet vem som skrivit texten. Judar och kristna talar ofta om texten som skriven av någon som var gudomligt inspirerad. Den som skrivit skulle därför kunna kallas för Guds språkrör, förmedlare eller budbärare. Budskapet är att människan ska föröka sig. Dessutom ska hon sprida sig över jorden och erövra den. »Lägg den under er« säger Gud till mannen och kvinnan. Det finns också ett icke uttalat budskap, men det är desto viktigare. Texten säger ju att det finns en Gud, som dessutom är en skapargud.

4710799_INLAGA.indd 32

2013-02-28 11.04

TOLKA OCH FÖRSTÅ

33 REL IGIO N EN S VÄ R L D

Vi kan först tolka texten inifrån den religiösa tradition den härstammar ifrån. Utgångspunkten måste då bli att texten rör hela mänskligheten och dess historia, oavsett plats och tid. Människor har genom historien följt Guds uppmaning och det bör även vi göra. Vad det betyder att vi är Guds avbilder finns det många tankar om inom traditionen. Men vanligast är att se människan som speciellt utvald att vara Guds medarbetare på jorden, vilket medför ett stort ansvar att förvalta skapelsen på bästa sätt. Det är dock viktigt att tänka på att det inte bara finns ett inifrånperspektiv. Som kristna feminister skulle vi exempelvis kunna läsa in en jämställdhetsaspekt. När Gud skapar människan gör han både man och kvinna till sin avbild, alltså borde dessa vara jämställda. Texten kan också tolkas från ett utifrånperspektiv, dvs. av någon som inte är jude eller kristen. Som ateister skulle vi kunna tolka textens innehåll som ett av många sätt för människan att förklara sin existens. Vi kan då t.ex. se benämningen »Guds avbild« som en återspegling av en högst mänsklig önskan att själv likna Gud. Textens uppmaning »uppfyll jorden och lägg den under er« kan på ett liknande sätt spegla hur människan strävar efter att dominera världen. SMÅ NYCKLAR

Språket i texten är enkelt och kortfattat. Eftersom det är ett viktigt faktum som slås fast, att världen skapats av Gud, är inte textens syfte att beskriva i målande ordalag hur detta gick till. Det viktigaste är istället att enkelt och överskådligt beskriva det allra mest grundläggande i händelseförloppet. Det gör också att det varken finns något bildspråk eller några symboler i texten.

Hur skulle du vilja tolka beskrivningen av människan som Guds avbild?

4710799_INLAGA.indd 33

2013-02-28 11.04

RELIGIÖSA SYMBOLER

REL IGIO N EN S VÄ R L D

Inom religionens värld finns en rikedom av symboler. Ordet symbol betyder ungefär tecken. En symbol är alltså ett tecken som egentligen representerar något annat. I alla tider och alla kulturer har människan använt sig av symboler, och det är något som utmärker just människan som varelse. Många symboler är allmänt välkända och gemensamma, som hjärtat som står för kärlek och vatten för liv. Andra symboler är mer okända, som kedjan som symbol för fångenskap och slaveri. Det finns en rad olika slags religiösa symboler, konkreta och abstrakta. Det kan vara föremål, tecken, siffror, figurer, klädesplagg, färger och former. Religiösa symboler har stor betydelse som representationer för det gudomliga och för grundläggande tankar och föreställningar. Symbolerna skapar gemenskap inom gruppen, de fungerar som identitetsmarkörer (visar vilken tro man har) och de rymmer en estetisk aspekt eftersom symbolerna ofta är vackra och kan betraktas som konstverk. Världsreligionerna har flera viktiga symboler, t.ex: Hinduism – AUM-tecknet (det gudomliga, världssjälen Brahman), Shiva linga (guden Shivas könsorgan som representerar fruktbarhet och skaparkraft), lotusblomman (världens utveckling). Buddhism – hjulet med åtta ekrar (Buddhas lära och den åttafaldiga vägen), den vita färgen (dödens färg). Judendom – Davidsstjärnan (symboliserar judendomen, ursprungligen en symbol som fanns på kung Davids soldaters sköldar), tefillin (böneremmar, ett tecken på att man är knuten till Gud).

4710799_INLAGA.indd 34

2013-02-28 11.04

Islam – den gröna färgen (naturen, skapelsen som visar Guds storhet), Fatimas hand (lyckobringare, symbol för islams fem pelare), halvmånen (ses på många muslimska länders flagga och i toppen på moskéns kupol, islam har månmånader i stället för solmånader).

35 REL IGIO N EN S VÄ R L D

Kristendom – korset (symbol för kristendom och för uppståndelse och nytt liv), den vita duvan (den heliga Anden i den kristna treenigheten), fisken (Sonen, Jesus).

Många religiösa symboler bärs av de troende i form av kläder, smycken eller färger. Judiska män kan bära kipah (liten runt mössa) och muslimska kvinnor olika varianter av slöjor som är mer eller mindre täckande (hijab, niqab, chador m.fl.). Hinduer som tillber guden Vishnu kan bära en treudd som smycke eller målad med färgpulver i pannan eller på armarna. Buddhistiska munkar har munkdräkter i olika orangea och röda nyanser. Många kristna har ett kors runt sin hals medan sikher (se Sikher i Sverige och världen s. 97) alltid bär ett speciellt stålarmband som kallas kara. Under senare år har det debatterats mycket kring religiösa symboler. Ska det vara tillåtet att bära religiösa symboler i offentliga miljöer, som skolan, på arbetsplatsen, i tv? Motståndarna menar att symbolerna ger upphov till konflikter men också att exempelvis den heltäckande varianten av slöja (niqab), som vissa muslimska kvinnor bär, gör det svårt att säkerställa en persons identitet eller förhindrar kommunikation eftersom kropp och ansikte inte syns (se Religionsfrihet s. 99).

Använder du några symboler? Vilka symboler är särskilt viktiga för dig?

4710799_INLAGA.indd 35

2013-02-28 11.04

m a l i n m at ts s on f l e n n e g å r d

leif eriksson

söka svar r e l igionsk unsk ap k u r s 1

Bokens huvudförfattare, m a l i n m a t t s s o n f l e n n e g å r d , är gymnasielärare i religionskunskap.

m a l i n m at ts s on f l e n n e g å r d

leif eriksson

★

söka svar r e l igionsk unsk ap k u r s 1

mattsson flennegård • eriksson

söka svar

★

Best.nr 47-10799-5 Tryck.nr 47-10799-5

tredje upplagan 4710799_OMSLAG.indd 1

liber 2013-02-28 11.03