9789144080543 by Smakprov Media AB

Metodfrågor är centrala inom samhällsvetenskaperna eftersom forskningsresultat i allt väsentligt är beroende av forskarens utgångspunkter och den valda metoden. Denna bok sammanfattar på ett klart och tillgängligt sätt såväl de ständigt närvarande frågorna kring förutsättningarna för kunskap om den sociala världen som de senaste diskussionerna kring samhällsvetenskaplig teori och metod. Bokens första del koncentreras huvudsakligen kring metodologi, alltså frågor om vetenskapsteori, förhållandet mellan teori och metod och normativa och etiska aspekter på samhällsvetenskaplig forskning. I del två redogörs för några centrala tillvägagångssätt inom samhällsvetenskaplig forskning, såsom surveyundersökningar, intervjuer och deltagande observation. Bokens tredje del handlar om den samhällsvetenskapliga forskningens praktik. Denna andra upplaga, som är en översättning av den fjärde utgåvan på engelska, har reviderats och uppdaterats i sin helhet samt försetts med nyskrivna kapitel om bland annat fallstudiemetodik. Boken vänder sig till studenter inom samhällsvetenskapliga ämnen.

| Samhällsvetenskaplig forskning

Samhällsvetenskaplig forskning

Tim May

Tim May är professor och föreståndare för Centre for Sustainable Urban and Regional Futures vid University of Salford. Han har skrivit ett flertal böcker inom området sociologisk teori och metod.

Samhällsvetenskaplig forskning

Andra upplagan

2:a uppl.

Art.nr 7082

Tim May

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08054-3_01_cover3B.indd 1

2013-05-31 09.28

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 7082 ISBN 978-91-44-08054-3 Upplaga 2:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2001, 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Sven-Erik Torhell Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: anfisa focusova/shutterstock.com Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2013

978-91-44-08054-3_01_book.indd 2

2013-05-31 11:27

Innehåll

Förord till andra upplagan 7 Inledning 9 Syfte och innehåll 10 Del I: En översikt 11 Del II: En översikt 11 Del III: En översikt 12 Del I

Problem i samhällsforskning

K apitel 1

Perspektiv på samhällsvetenskaplig forskning 17

Världen och erfarenheten 17 Kunskap och olikhet 29 Sammanfattning 37 Litteraturförslag 38 K apitel 2

Samhällsteori och samhällsforskning 39

Interaktionen mellan samhällsteori och samhällsforskning 40 En syntes 50 Sammanfattning 59 Litteraturförslag 61 K apitel 3

Värderingar och etik i forskningsprocessen 63

Värderingar och samhällsforskning 64 Etik och samhällsforskning 80 Sammanfattning 89 Litteraturförslag 91 © S tudentlitteratur

978-91-44-08054-3_01_book.indd 3

2013-05-31 11:27

Innehåll Del II Samhällsvetensk apliga metoder K apitel 4

Officiell statistik – ämne och resurser 95

Källor 95 Konstruktionsproblem 98 Officiell statistik: debatten 106 Sammanfattning 111 Litteraturförslag 115 K apitel 5 Surveyundersökningar – design för analys 117 Med Carole Sutton

Olika typer av surveyundersökningar 118 Surveymetodens logik 120 Surveyforskningsdesign 122 Konstruktionen av en surveyundersökning 127 Metodologisk innovation, teknik och internet i surveyforskning 144 Att analysera frågeformulär 148 Surveyundersökningar i ett kritiskt perspektiv 153 Sammanfattning 157 Litteraturförslag 158 K apitel 6

Att intervjua – metoder och process 159

Intervjuer inom samhällsforskning 159 Att göra intervjuer inom samhällsforskning 167 Analysen av intervjuer 180 Problem i intervjuer 187 Sammanfattning 189 Litteraturförslag 191 K apitel 7

Deltagande observation – perspektiv och praktik 193

Deltagande observation och samhällsforskning 194 Den deltagande observationens praktik 202 Analysen av observationer 214 Problem i deltagande forskning 221 Sammanfattning 224 Litteraturförslag 225

978-91-44-08054-3_01_book.indd 4

2013-05-31 11:27

Innehåll K apitel 8

Dokumentforskning – utgrävning och belägg 227

Dokumentens roll inom samhällsforskningen 227 Källor till dokumentforskning 230 Dokumentforskning som process 234 Analysen av dokument 246 Problem i dokumentforskning 253 Sammanfattning 254 Litteraturförslag 256 K apitel 9 Fallstudieforskning 257 Med Beth Perry

Fallstudiens plats i samhällsforskning 258 Fallstudieprocessen 266 Analys av fallstudier 275 Sammanfattning 281 Litteraturförslag 282 K apitel 10 Komparativ forskning – möjligheter och problem 283 Med Beth Perry

Globalisering, kosmopolitik och komparativ forskning 284 Komparativa forskningsprocesser 294 Problem i komparativ forskning 301 Sammanfattning 308 Litteraturförslag 309 Del III Forskning i prak tiken K apitel 11

Reflexioner kring forskning i praktiken 313

Samhällsforskningens uppgångar och nedgångar 313 Forskning, kunskap och konsekvens 316 Samhällsforskning: Potential, begränsningar och blygsamhet 323

Litteratur 327 Person- och sakregister 371

978-91-44-08054-3_01_book.indd 5

2013-05-31 11:27

978-91-44-08054-3_01_book.indd 6

2013-05-31 11:27

Förord till andra upplagan

Jag började arbeta på denna bok 1992 samtidigt som jag var med om att redigera en antologi med etnografiska artiklar. Det var två år efter det att jag hade skrivit min avhandling om organisationsförändring inom skyddstillsyn på basis av en aktionsforskningstudie med användning av flera metoder. Under dessa första två år undervisade jag i moduler på två universitet som låg knappt tio mil från varandra. Att säga att det var en ”intressant början” på en akademisk karriär döljer lika mycket som det avslöjar, men jag kände mig privilegierad över att ha fått jobbet. Mina egna erfarenheter av universitetsstudier fick mig att skriva en liten bok om studiefärdigheter och sedan en rad moduler om forskningsmetoder, som båda skulle komma till användning i utvecklingen av öppna lärresurser. En del av detta material kom in i första upplagan av denna bok. Det var en förvirrande epok som jag försökte få grepp om i förväntan om en ny karriär. Jag hade ägnat nio år, varav två i kvällsskola, åt att samla på mig och förstå de kvalifikationer som krävdes för att komma in i den akademiska världen. Mina tidigare erfarenheter som jordbruksingenjör och från arbete på olika platser samt erfarenheter gjorda sedan jag blivit akademiker, präglar mig fortfarande. Av dessa och andra skäl har jag blivit väldigt fäst vid boken under årens lopp. De tidigare engelska upplagorna kom ut med fyraårsintervall (1993, 1997 och 2001).1 Den här kommer nu ut tio år senare. Varför? Jag har arbetat på ett forskningscenter i Manchester, Centre for Sustainable Urban and Regional Futures (SURF), som kräver externa medel för att kunna betala löner, 1 Den första upplagan på svenska gavs ut 2001.

978-91-44-08054-3_01_book.indd 7

2013-05-31 11:27

Förord till andra upplagan

hyror och overheadkostnader. Vi verkar i en blandekonomi där forskning finansieras av forskningsråd och offentliga och privata aktörer på kommunal, regional, nationell och internationell nivå. Vi måste noga tänka igenom idén att inkomstkällan ska styra samhällsforskningens integritet på ett sätt som innebär att man rör sig frenetiskt från det ena projektet till det andra, och bygga in ett motstånd i våra praktiker som ger utrymme för skapande av en värdebas som håller vår kritiska förmåga intakt. Det betyder att vi måste arbeta på att vara annorlunda både inom universitetssektorn och i det offentliga och kommersiella livet i allmänhet. Vi måste, ställda inför sådana motsägelsefulla förväntningar, bygga rum för reflexion. Detta är viktigt för forskning allmänt, men ägnas inte någon mer systematisk uppmärksamhet. Vi lärde känna nya arbetsområden när vi knöt förbindelser med externa kunder, jobbade med snäva deadlines och skrev långa forskningsrapporter på kort tid. Vi har sökt klarhet genom att rutinmässigt skriva en mängd tidskriftsartiklar och bokkapitel. Vi försöker sprida våra forskningsresultat i enlighet med idén att kunskap är en kollektiv nyttighet och uppväga sakkunskapens lockelse med forskning i samarbetsanda. Dessa erfarenheter har präglat skrivandet av denna nya upplaga, jämte dem som vunnits genom arbete i tvärvetenskapliga forskarlag. Nya kapitel har kommit till, och alla kapitel har reviderats och uppdaterats för att spegla förändringar och nya sätt att tänka. Jag hoppas dock att jag har bevarat ursprungsverkets anda. Detta är inte en handbok för användning av metoder. De har sin plats, men den faktiska forskningspraktiken är en hel del mer än vad som ryms på dessa sidor. Jag hoppas att du kommer att finna insikt och inspiration om du bedriver forskning för första gången men också något att tänka på om du är mer erfaren i ditt hantverk.

978-91-44-08054-3_01_book.indd 8

2013-05-31 11:27

Inledning

Forskningsmetoderna bildar kärnan i vetenskaplig verksamhet. De utgör en viktig del av de vetenskapliga kursplaner genom vilka den intellektuella utvecklingen och förståelsen av fenomen stimuleras. Ställningen som ”vetenskap” rättfärdigas genom hänvisning till de tekniska aspekterna av forskningsmetoderna, medan själva begreppet vetenskap rymmer föreställningar om att det finns studieområden som bara är tillgängliga för dem som har genomgått en längre utbildning i att förstå disciplinernas inre arbetssätt. Samtidigt finns det också de inom disciplinerna som hellre vill beskriva sig själva som ”teoretiker” än som ”forskare”. De senare koncentrerar sig på forskningsprocessen, medan de förra kan vara av uppfattningen att det är en fördel att vara distanserad i förhållande till den empiriska världen när man ska reflektera över denna process och dess resultat och väcka frågor för kommande forskning. Det ligger ett värde i båda dessa uppfattningar. Innovativt tänkande och noggrann omsorg om detaljerna i insamlingen av data karakteriserar samhällsforskningens praktik. Teori, metodologi och metoder är alla delar av de problem som omgärdar och genomsyrar ett verksamhetsområde som befolkas av olika discipliner. Dessa skilda synsätt leder emellertid ofta till dispyter och förvirring kring forskningens natur och de metoder den bör använda för att uppnå sina mål. Därför kommer jag att ägna de tre första kapitlen åt att undersöka hur vi når kunskap om den sociala världen, vilka relationer som existerar mellan teori och forskning, och vilken roll som värderingar och etik har i forskningspraktiken. Det är komplicerade frågor, men fundamentala för förståelsen av forskningsmetoder. Utan en sådan förståelse separeras problem och metoder från varandra, och praktikerna kan få intrycket att de bara behöver lära sig olika tekniker för att kunna bedriva forskning. © S tudentlitteratur

978-91-44-08054-3_01_book.indd 9

2013-05-31 11:27

Inledning

Med ett snävt perspektiv på forskningspraktiken bevarar man föreställningen att teori, etik, värderingar och samhällsvetenskapliga metoder är klart åtskilda ämnen och att forskarna, trots att de lever och deltar i de samhällen som de studerar, på något sätt är avskilda från den sociala värld som är föremål för deras undersökningar. Med en sådan distans mellan forskarna och de ämnen som de studerar blir det möjligt att upprätthålla en begränsad föreställning om värdefrihet. Som kommer att framgå är själva vårt medlemskap i samhället ett nödvändigt villkor för att vi ska kunna förstå den sociala värld som vi är en del av och ett faktum som vi inte kan undkomma. Ja, en sådan delaktighet är en nödvändig förutsättning för objektivitet. Är forskarna medvetna om denna debatt och vet hur olika forsknings metoder kan tillämpas blir de säkrare och mer vetgiriga och deras forskningspraktik bättre. Därför är det viktigt att inte bara känna till de olika samhällsvetenskapliga forskningsmetodernas styrka utan också deras begränsningar.

Syfte och innehåll En diskussion av olika problem bildar utgångspunkten för den filosofi som ligger till grund för denna bok: det går inte att göra en strikt åtskillnad mellan problem och metoder, och vi som forskare kommer att skapa en mer systematisk förståelse av den sociala världen genom att erkänna detta i vår praktik och att denna praktik väcker frågor som vi måste ta ställning till. Boken är alltså även skriven för dem som inte har någon praktisk kunskap om samhällsforskning. Problemen presenteras därför på ett sätt som inte förutsätter någon grundligare förkunskap hos läsaren, samtidigt som det ges förslag på vidareläsning för dem som vill tränga djupare in i vissa frågor. Boken består av tre delar. Del I tar upp de grundläggande problemen, del II diskuterar metoderna och del III ägnas åt reflexion över forskningsprocessen. Eftersom målet är att skapa en någorlunda lättillgänglig text finns det en gräns för hur långt det går att utveckla kopplingarna mellan de olika delarna. Därför presenteras olika perspektiv och dras paralleller mellan del II och den diskussion som förts tidigare i del I. Läsning kan dock alltför ofta bli en passiv verksamhet där vi som läsare enbart tar emot texten utan att engagera oss genom att kritiskt granska och analysera materialet (May 10

978-91-44-08054-3_01_book.indd 10

2013-05-31 11:27

Inledning

1999a). För att underlätta denna process finns det i slutet av varje kapitel ett antal frågor som syftar till att få läsaren att reflektera över innehållet, enskilt, i grupp eller på ett seminarium.

Del I: En översikt Del I introducerar de perspektiv som kan anläggas i och på forskningsprocessen. Den delen av boken bygger på iakttagelsen att värderingar, fördomar och tidigare uppfattningar påverkar vårt sätt att tänka om en händelse, ett objekt, en plats, en person, ett ting eller ett ämne. Medvetenhet om och övervägande av hur dessa faktorer förhåller sig till forskningsprocessen förutsätts alltså ge skärpa och fokus åt våra beslut och val i forskningsarbetet. Kapitel 1 täcker de olika samhällsvetenskapliga forskningsperspektiven genom att granska deras argument och intellektuella grunder. För att använda en bygganalogi: förstår vi inte grunderna för vårt arbete, kommer vi förmodligen att stå där med ett ostadigt bygge! Kapitel 2 utvecklar diskussionen som förts i det inledande kapitlet genom att granska relationen mellan samhällsteori och samhällsforskning, medan kapitel 3 ägnas åt en diskussion av värderingarnas och etikens roll i samhällsforskningen. De ämnen som behandlas betraktas ofta som så svåra problem för forskaren att de hamnar i skymundan i forskningsprocessen. Det kan emellertid leda till senare problem eftersom de är en nödvändig del av den och skärper medvetenheten om dess plats i samhället. Etiken är till exempel en grundläggande del av föreställningen om en ”disciplin” och det förtroende som människor har för dess medlemmar och deras handlingar. Jag hoppas kunna klargöra att man inte kan ignorera dessa frågor och därigenom tro sig avvärja deras inflytande, utan de präglar rutinartat forskningen och får konsekvenser för den.

Del II: En översikt Jag inleder första kapitlet i del II (kapitel 4) med att ta upp de viktigaste officiella statistikkällorna som forskare använder sig av och diskuterar sedan deras fördelar och nackdelar. Genom att undersöka de problem som är förbundna med produktionen av statistik kan jag belysa olika frågor kring dess plats och bruk inom samhällsforskningen. © S tudentlitteratur

978-91-44-08054-3_01_book.indd 11

2013-05-31 11:27

Inledning

I kapitlen 5–9 granskar jag de analytiska processer och metoder som ingår i de vanligaste samhällsvetenskapliga teknikerna. Det handlar om utformning av frågeformulär, intervjuteknik, deltagande observation, dokumentforskning och fallstudier. För att lättare kunna jämföra de olika metoderna är vart och ett av kapitlen uppbyggt på ett likartat sätt. Varje kapitel börjar med en diskussion av vilken roll som metoden i fråga har inom samhällsforskningen så att läsaren kan göra kopplingar till diskussionerna i del I. Därefter undersöker jag hur den aktuella forskningsprocessen ser ut när man använder denna metod och ger en översikt av de tekniker som kan användas för analysen av data. Syftet med att följa denna struktur är att göra det möjligt för läsaren att överväga olika sätt att närma sig data och se vilka specifika källor man kan gå till för att fördjupa undersökningen av ämnet i fråga. Om man bestämmer sig för att använda en viss metod, eller kombination av metoder, kommer man att bli medveten om hur man samlar in data och vilka metoder man använder för att analysera dem. Vart och ett av dessa kapitel avslutas sedan med en diskussion av hur metoden förhåller sig till hela det samhällsvetenskapliga fältet. Kapitel 10 ägnas åt komparativ forskning. Föreställningen om att man kan göra jämförelser har länge funnits inom både samhällsvetenskapen och naturvetenskapen och jag diskuterar i det sammanhanget experimentella och kvasiexperimentella metoder. Globaliseringsprocessen och den expanderande informationstekniken har lett till stort intresse för nationella jämförelser. Det sker en viktig utveckling på det området. Medvetenhet om både de möjligheter och de problem som är förbundna med denna utveckling är alltså en viktig del av samhällsforskningen.

Del III: En översikt Kapitel 11 utgör bokens tredje del. Jag skrev det för att erbjuda läsaren några reflexioner över den samhällsvetenskapliga forskningens praktik. Jag har utvecklat dem antingen direkt eller med hjälp av andra forskare, men också genom att gå igenom redovisningar av forskningsprocessen inom en rad olika discipliner. I boken förekommer många referenser till moderna och andra viktiga samhällsvetenskapliga arbeten. Bibliografin är alltså en resurs man kan 12

978-91-44-08054-3_01_book.indd 12

2013-05-31 11:27

Inledning

använda om man vill tränga in djupare i vissa teman och ämnen. Jag hoppas att läsaren till slut ska ha fått en känsla av att forskning är ett spännande verksamhetsfält som har central betydelse för förståelsen av mänskliga relationer och den miljö som vi befinner oss i och förlitar oss på.

978-91-44-08054-3_01_book.indd 13

2013-05-31 11:27

978-91-44-08054-3_01_book.indd 14

2013-05-31 11:27

Kapitel 3

Värderingar och etik i forskningsprocessen

Jag har undersökt några frågor som präglar samhällsforskningens praktik för att framkalla en ”problemmedvetenhet”. Är vi medvetna om våra starka sidor och även om våra begränsningar som samhällsforskare kan vi låta detta på ett fruktbart sätt genomsyra våra praktiker och sedan låta dessa i sin tur genomsyra vårt tänkande. Vissa problem har vi ingen möjlighet att lösa, men det betyder inte att vi inte ska försöka klargöra dem eller hantera dem så bra vi kan. Det är ofta först efter det att vi har bedrivit forskning ett tag som vi kan göra sådana reflexioner, för forskning drivs i allt större utsträckning av särskilda intressen som kräver allt snabbare resultat. Vi måste också vara medvetna om att det vi gör inte bara kan förklaras utifrån tidigare gjorda överväganden som överförs till handling, utan präglas av en bredare samling frågor, inklusive våra sociala sammanhang och villkor. Reflexiva praktiker måste ta hänsyn till detta (May 2005, 2006a). Sådana överväganden leder över till frågan om hur forskning och värderingar förhåller sig till varandra. Jag ska alltså i detta kapitel undersöka värderingar, hur de kommer in i forskningsprocessen och vilka olika perspektiv som kan läggas på deras inflytande över forskningsprocessen. I kapitlets andra avsnitt ska jag granska etikens roll i samhällsforskningen. Med tanke på att värderingar och intressen kan styra forskningsprocessen på ett omedvetet sätt har etiken en central roll i vår strävan att bevara forskningens integritet och legitimitet och skydda praktiker och deltagare i forskningspraktiken.

978-91-44-08054-3_01_book.indd 63

2013-05-31 11:28

Del I Problem i samhällsforskning

Värderingar och samhällsforskning Min avsikt med detta avsnitt är inte att granska litteraturen om förhållandet mellan värderingar och vetenskaplig praktik, utan att bidra till förståelsen av hur dessa båda samspelar med varandra. Jag ska först diskutera vad som menas med ett värdeomdöme och sedan se hur värderingar blir en del av forskningsprocessen. På grundval av denna diskussion undersöker jag sedan de argument som framförts om förhållandet mellan värderingar och forskning. Vad är värdeomdömen?

I våra vardagliga samtal och bedömningar använder vi oss av två slags påståenden: positiva och normativa. Det finns en syn på vetenskapen som med stolthet hävdar att man kan skilja mellan påståenden om vad som händer (positiva) och påståenden om vad vetenskapsmännen skulle önska hände (normativa). Inom filosofin sägs det ofta att fakta motsvarar påståenden om det som ”är”, medan värderingar motsvarar påståenden om det man ”bör”. Att slå fast ett faktum är med andra ord att beskriva hur något är. Med det andra slaget av påstående tillskriver man något ett värde eller föreskriver hur någon ska handla. Om vi till exempel vet att följande är sant kan vi säga att det är ett faktum (ett ”är-påstående”): ”Garfield har tre hus, sex bilar och två miljoner på banken.” Däremot kan ”Garfield är en snåljåp” betraktas som ett ”börpåstående” (M. Williams & May 1996: 109).

Utifrån en sådan distinktion bör vetenskapen sträva efter att fälla värdefria omdömen. Vetenskapen antas därför vara fri från värderingar och omöjlig att klandra för det sätt på vilket den frambringar kunskap. Men är det önskvärt, eller ens möjligt, att skilja frågor om ”vad som är” från frågor om ”vad som bör vara” fallet. Det är svårt att göra en sådan åtskillnad eftersom det inte finns något självklart sätt på vilket man kan skilja ”är-påståenden” från ”bör-påståenden”, eller trosuppfattningar i samhället från idéer inom vetenskapen. Det fanns exempelvis på 1800-talet vissa religiösa grupper som ansåg att världen inte var äldre än ett par tusen år. De geologiska undersökningar som sedan gjordes 64

978-91-44-08054-3_01_book.indd 64

2013-05-31 11:28

3 Värderingar och etik i forskningsprocessen

visade att vissa bergskedjor var en miljon år gamla och andra betydligt äldre. Ställda inför dessa fakta hade de religiösa grupperna flera alternativ. För det första kunde de förneka giltigheten av de vetenskapliga resultaten. För det andra kunde de modifiera sina övertygelser i enlighet med forskningsresultaten. McPherson (1974), som skrivit om förhållandet mellan teologi och filosofi, betraktar denna möjlighet som en viktig del av den intellektuella utvecklingen hos dem som är starkt övertygade i sin trosuppfattning. För det tredje kunde det uppstå en ambivalent situation, där trosuppfattningarna förblev oförändrade samtidigt som man accepterade de nya beläggen. I det fallet strider ett ”positivt” vetenskapligt resultat uppenbart mot en religiös uppfattning. Men positiva vetenskapliga resultat kan mycket väl anpassas till trossystem. ”Big Bang”-teorin om universums uppkomst kan exempelvis inkorporeras i den religiösa tron genom att man hävdar att det var Gud som bar ansvaret för denna ursprungliga händelse. Men sådana föreställningar kan sägas sakna vetenskapligt berättigande och strida mot en sanningssökande disposition (Dawkins 2007). Denna korta diskussion visar att varken den sociala eller den naturliga världen präglas av en så strikt åtskillnad mellan fakta och värderingar, eller mellan positiva och normativa påståenden, som många hävdat. Det tycks tvärtom ske ett ständigt samspel mellan vetenskaplig praktik och samhälleliga övertygelser, ett samspel som påverkar både forskningspraktiken och själva övertygelserna. Forskare diskuterar exempelvis sinsemellan växthus effekten, förhållandet mellan den mängd socker en person intar och effekten på tänderna, och förhållandet mellan inkomstojämlikhet och människors samlade lycka i kapitalistiska länder – för att inte tala om universums uppkomst eller meningen med livet! Inom samhällsvetenskaperna behandlar vi rutinartat fenomen som människorna själva redan är upptagna av att tolka och tillskriva betydelser och värderingar. Det tycks ställa samhällsvetare inför helt andra uppgifter än de som möter naturvetare. Men vi får trots allt inte överdriva detta argument. Att vi tar hänsyn till möjligheten att samhällsvetenskaperna har en hermeneutisk, eller tolkande, dimension innebär inte nödvändigtvis att de bara speglar och inte kan förklara ursprunget för och effekterna av sådana värderingar genom en sträng och systematisk undersökning. När man söker förklaringar av det slaget besvarar man ”varför-frågor”; i det här fallet undrar man varför människor omfattar vissa värderingar. Det är också värt att lägga © S tudentlitteratur

978-91-44-08054-3_01_book.indd 65

2013-05-31 11:28

Del I Problem i samhällsforskning

märke till att den naturliga miljön inte bara är en omstridd arena, till exempel när det gäller vilken som är den effektivaste formen av naturskydd, utan att det också är svårt att strikt skilja mellan den sociala och den naturliga världen (Latour 2004). Men vad är egentligen ett värdeomdöme? Man kan definiera det som ett uttryck som innehåller antingen gillande eller ogillande och med ”innebörden att det som gillas ska utföras och det som ogillas inte ska utföras när uttrycket används i en situation där det krävs handling” (D. Emmet 1966: 39). För att belysa konsekvenserna av den definitionen ska jag ta upp några exempel hämtade från E. R. Emmet (1981). I det första exemplet ombeds två personer att säga vilken av två stickor som är längst genom att titta på dem och känna på dem, det vill säga genom att använda sina sinnen. Vi kan sedan mäta dem med instrument för att lösa alla eventuella diskussioner om vilken som är längst. Detta sägs vara ett faktum. Men är det så enkelt? Låt oss säga att stickorna är gjorda av metall. Vid en viss temperatur kan den ena vara längre än den andra (de har skilda utvidgningskoefficienter). Vilken av dem ska vi då säga är längst? Eller vad händer om vi placerar den ena i vatten och den andra på ett bord? Vilken är då längst? Om jag ber någon att tala om för mig vilken som är längst genom att bara titta på dem, kommer det sätt på vilket ljuset reflekteras i personens ögon att förvrängas av mediet. Svaret på frågan vilken som är längst är nu plötsligt beroende av temperatur, utvidgningskoefficient, mätinstrumentens tillförlitlighet och observationsvillkoren. För att säga vilken som är längst måste vi alltså foga dessa ”klausuler” till våra slutsatser. Vi kan ta ett annat exempel. Säg att någon frågar dig vilken av två löpare som är ”bäst”. Eftersom du är forskare och vill ha preciseringar innan du accepterar definitioner som självklara, frågar du personen vad hon menar med ”bäst”. Sådana frågor har formen ”det beror på vad du menar med X”. Du kanske vet att löparen A är bättre än löparen B på 400 meter, men att B är bättre än A på 1 500 meter. Du behöver alltså preciseringar innan du kan avge ett svar, eftersom du är ombedd att göra en jämförande bedömning mellan löparna. Det finns inget ”rätt” svar eftersom var och en är snabbare än den andre på vissa distanser. Ditt svar kommer att bero på vilken av löparna du föredrar och varför. Vi kan vidga detta resonemang genom att be två personer sitta i en stol och uttala sig om dess bekvämlighet. Den ena personen säger att den är bekväm, 66

978-91-44-08054-3_01_book.indd 66

2013-05-31 11:28

3 Värderingar och etik i forskningsprocessen

den andra att det är den mest obekväma stol hon någonsin suttit på! Dessa två personer uttrycker en åsikt om stolens bekvämlighet. Det är ingen faktafråga som går att verifiera, utan en fråga om tycke och smak. Mellan faktafrågor och smakfrågor ligger ett helt spektrum av omdömen, vilka helt enkelt kallas värdeomdömen och som vi i egenskap av forskare ständigt rör oss med. Många störs av att det finns värdeomdömen. Varför kan de inte vara faktaomdömen? Ur ett metodologiskt perspektiv skulle det förutsätta att man gör en strikt åtskillnad mellan observationsspråket och en teoretisk beskrivning av det som observeras – en ståndpunkt som kännetecknar den logiska positivismen, men som är omöjlig att upprätthålla i praktiken (Williams & May 1996: kap. 2). I stället för att välja den vägen kan vi säga att värderingar utgör en fundamental del av människans villkor, och vi bör ställa frågan på ett annat sätt och därmed söka ett annat svar. Vi bör inte söka det omöjliga – ett avskaffande av alla värdeomdömen – utan ställa viktigare frågor: Vilken typ av värderingar grundar sig omdömena på, och hur påverkar dessa värderingar själva omdömena? Värdeomdömen är beroende av uppfattningar och erfarenheter i vardagslivet. De handlar också om vad vi vill att våra erfarenheter ska vara. Det kan bottna i att vi haft dåliga erfarenheter i vissa situationer som vi trodde skulle vara mer positiva. Vi går kanske in i en organisation och upptäcker att alla inte är så trevliga som vi hört eller hoppades att de skulle vara. Vi kom dit med vissa förväntningar om exempelvis öppen dialog och en positiv atmosfär som skulle leda fram till en fördjupad förståelse och adekvata handlingar. Men vi mötte inskränkta åsikter och en defensiv inställning i fråga om de anställdas positioner, vars enda logik var att bevara status quo. Förväntningarna uppfylldes inte av erfarenheterna, vilket i sig kan vara värdefullt i en strävan att förstå organisationer (se Fineman & Gabriel 1996). Men vi kan trots allt gå därifrån med en idé om hur organisationen borde styras för att bli mer effektiv och mer präglad av samarbetsanda. Vi strävar alltså inte efter att eliminera värderingar, eftersom de präglar och relaterar sig till just de skäl som ligger till grund för våra uppfattningar och det som vi vill uppnå. Vi kan i stället ha en önskan att förändra de värderingar som låg bakom det sätt på vilket organisationen styrdes. Vi behöver alltså förstå på vilket sätt värderingarna kom in i denna process och i vilka sammanhang, för att inte tala om maktrelationernas natur och dynamik och deras relation till positionerna inom organisationen (May 2006b). © S tudentlitteratur

978-91-44-08054-3_01_book.indd 67

2013-05-31 11:28

Del I Problem i samhällsforskning

Värderingar i forskningsprocessen

De flesta stora samhällsvetenskapliga forskningsprojekt är förbundna med stora kostnader och stöds eller finansieras därför av olika myndigheter, privata eller frivilliga organisationer och organ. Dessa har rimligen ett visst egenintresse av forskningsresultaten. Det betyder dock inte att slutsatserna är ogiltiga därför att de är ”partiska” och inte ”opartiska” (vilket är utmärkande för objektivismen). ”(Egen)intresse” och strävan efter ”sanning” ställs ofta mot varandra, men om en samhällsvetare lyckas frambringa sanningen så beror det på att hon har ett intresse av att göra det, ”vilket är raka motsatsen till det vanliga, något enfaldiga talet om ’neutralitet’” (Bourdieu 1993: 11). Föreställningen att samhällsvetenskaplig forskning bör bedrivas med särskilda intressen i åtanke försvinner inte utan vidare genom det mer förnuftiga argumentets kraft. Samtidigt som staten finansierar forskning för vissa syften riktas det periodvis – från hela det politiska spektrumet – angrepp mot forskning som strider mot etablerade förväntningar. I sista hand rör det sig om en demokratisk föreställning om forskning, om att den kan komma till resultat som strider mot finansiärernas förväntningar och alltså ifrågasätta och inte bara spegla gjorda antaganden. De som ifrågasätter kan avfärdas som ”ovetenskapliga”, medan forskning som bedrivs av privata företag kanske inte ens når ut till offentligheten och blir föremål för granskning. Här bör vi utnyttja vår kritiska intellektuella förmåga och ställa frågor om vad det är för definition av ”vetenskap” som åberopas, vem som finansierar forskningen, av vilka skäl och med vilka konsekvenser? Det är viktigt att vara medveten om ramfaktorerna kring den vetenskapliga produktionen och vilken roll som värderingar spelar i den. Man kan rutinmässigt ställa följande frågor om varje forskningsprojekt: Vem finansierade det och varför? Hur utfördes det och av vilka? Vilka problem uppstod under forskningsprocessen, och hur tolkades och användes resultaten? Den här typen av frågor gör det möjligt för oss att förstå det sammanhang i vilket forskning äger rum och vilka faktorer som påverkar den, samt motverkar även tendensen att betrakta utformningen och utförandet av forskning som en rent teknisk angelägenhet, obesmittad av ”yttre” influenser. All forskning är, explicit eller implicit, förbunden med frågor av den typen. Det gör inte forskningen ogiltig. Tvärtom kan insikten om dem göra oss mer medvetna om själva forskningsprocessen och de faktorer som övar

978-91-44-08054-3_01_book.indd 68

2013-05-31 11:28

3 Värderingar och etik i forskningsprocessen Tabell 3.1

Värderingar i forskningsprocessen.

1 De intressen som leder fram till forskningen 2 Forskningsprojektets mål, syften och utformning 3 Datainsamlingsprocessen 4 Tolkningen av data 5 Den användning (eller inte användning) som görs av forskningsresultaten

inflytande på den. Tabell 3.1 illustrerar de stadier där värderingar kommer in i forskningsprocessen. Som vi alla vet har olika grupper i samhället olika intressen. Dessa intressen får kanske inte erkännande när de kommer från dem som saknar makt men ett oproportionerligt stort inflytande när de härrör från en mäktig minoritet. Förmågan att definiera ett problem eller en fråga utifrån vissa värderingar påverkar i sin tur samtliga stadier i forskningsprocessen, men framför allt projektets utformning och mål. I sådana här fall bör samhällsforskare akta sig för att gå med på att det finns ett problem för vilket det måste finnas en lösning. Hur ett problem definieras beror på flera faktorer, vilka alla antingen påverkar värderingarna eller gör det möjligt för vissa gruppers värderingar att dominera över andras. Det hörs ofta krav på ”relevant” forskning, trots att det råder olika uppfattningar om vad det egentligen betyder (Eldridge 1986; Perry & May 2010). Vanligen uppfattar man det som en forskning som tjänar speciella intressen. I så fall bör samhällsforskaren ställa frågan: ”Relevant för vem och varför?” Dessa intressen kan ständigt matas med information från en hel armé av samhällsvetare. Det är sådana samhällsvetare som Bourdieu beskriver som sociala ingenjörer, ”vars funktion är att förse företagsledare och myndighetspersoner med färdiga recept” (Bourdieu 1993: 13). Här kan det vara lämpligt att skilja mellan olika typer av forskning utifrån relevans och excellens för att förstå det inflytande som värderingar utövar. Vi har på grundval av egen forskning om olika typer av finansiärer på olika verksamhetsnivåer kartlagt ett excellens-relevans-kontinuum som vi har ställt mot olika grader av kontextualisering (från globalt till lokalt). Vi har kommit fram till följande former (Perry & May 2006, 2010; May med Perry 2011). För det första en frikopplad excellens, som kan betraktas som icke

978-91-44-08054-3_01_book.indd 69

2013-05-31 11:28

Del I Problem i samhällsforskning

rumslig, fungerande enligt en global ”logik”, skild från det sammanhang i vilket den skapas och styrs av vetenskapliga peer review-processer. För det andra en konkurrenspräglad relevans, som inte är så platsbunden eftersom det främst handlar om att tillämpa vetenskap, teknik och innovationer på specifika ekonomiska problem i syfte att vinna globala konkurrensfördelar. En fokusering på till exempel bioteknik, nanoteknik eller genomik gynnar inte nödvändigtvis någon speciell grupp, men kommersialiseringen av dem kan leda till ekonomiska fördelar för individer eller företag. Sedan har vi relevant excellens, som lägger större vikt vid de indirekta förmåner som vetenskap och teknik skänker åt särskilda platser. Det handlar inte om något ifrågasättande av vetenskapliga investeringar utan om ett accepterande av excellensens rumsliga dimension. Den riktar inte några invändningar mot kunskapsproduktionens processer utan försöker snarare exploatera kunskapsprodukter för territoriella ändamål. Det är en forskningspolitik som fokuserar på attraktionskraften hos faciliteter och expertis av ”världsklass” och bygger på antaganden om indirekta fördelar och forskares rörlighet. En liknande syn på forskning kan karakteriseras som excellent relevans. Här intresserar man sig för vad som produceras i de vetenskapliga inrättningarna utifrån ett annat perspektiv: huruvida det skapas samproducerade forskningsprogram genom att innehåll och kontext kopplas samman. Tonvikten ligger lika mycket på kunskapsproduktionens processer som på exploateringen av särskilda produkter. Forskningspolitiskt handlar det om att binda samman forskningsbasen, såväl den offentliga som den privata, med industrin och om frågor kring social inkludering eller ekonomiska möjligheter. Detta verkar vara raka motsatsen till frikopplad excellens, men kvaliteten betraktas fortfarande som viktig, om än bedömd enligt en bredare samling vetenskapliga, sociala, ekonomiska och politiska värden. I vart och ett av dessa fall kommer olika former av värderingar in i forskningsprocessen på olika styrningsnivåer, från det lokala till det nationella och det internationella. Även om forskarna fick fria tyglar att forska som de ville eller genomföra sina forskningsprojekt på vilket socialt område som helst är de inte oemottagliga för värderingar av olika slag. Vi ska också komma ihåg att även om man kan se investeringar i forskning som ett sätt att få människor att sträva mot vissa mål så finns det andra, effektivare metoder. Här kommer kultur, historia och makt in i diskussionen. 70

978-91-44-08054-3_01_book.indd 70

2013-05-31 11:28

3 Värderingar och etik i forskningsprocessen

För det första har olika kulturer olika värderingar. Eftersom värderingarna varierar mellan olika grupper är det inte säkert att det som utgör ett problem för en viss grupp är ett problem för andra. Det heterosexuella äktenskapet är ett lagstadgat värde. Men uppfattningen att detta är den enda acceptabla samlevnadsformen mellan två människor ifrågasätts inte bara av andra kulturer utan också av grupper inom vårt eget samhälle, och med det följer ett ökat erkännande av sådana olikheter. Lelestammen i Östafrika praktiserar till exempel polyandri, som innebär att en kvinna kan gifta sig med två eller flera män, medan heterosexismen i vårt samhälle i allt högre grad ifrågasätts av homosexuella grupper som vill ha rätt att leva på ett sätt som accepteras som lika legitimt. Kort sagt, att vara annorlunda betyder inte nödvändigtvis att vara avvikande. Eftersom värderingarna skiftar både inom och mellan samhällen kan forskningen inte utgå från att de karakteriseras av det som kallas ”värdekonsensus”. För det andra förändras historien och därmed vårt sätt att betrakta sociala problem. Med tiden förändras inställningarna till händelser och grupper. Det som uppfattades som fel eller avvikande under en viss period kan komma att betraktas som normalt vid en annan tidpunkt i historien. För att ta ett exempel så uppfattades suffragettrörelsen i början av 1900-talet som samhällsomstörtande. Även om attityderna till kvinnors frigörelse fortfarande är blandade – från stöd till misstänksamhet och fientlighet – så är det uppenbart att kvinnornas ställning i samhället har förändrats i viss utsträckning, framför allt när det gäller rösträtten. Man bör också akta sig för att acceptera nostalgiska framställningar av den förflutna tid då dagens problem inte existerade. Noggrann historisk forskning stöder i allmänhet inte sådana berättelser (för till exempel huliganism, se Pearson 1983). Det krävs alltså insikt om de föränderliga värderingar som definierar sociala problem, och, för att parafrasera den tjeckiske romanförfattaren Milan Kundera, ”kampen mot makten är minnets kamp mot glömskan”. För det tredje är den sociala makten inte jämnt fördelad mellan olika grupper. Påståendet att det existerar ett problem har sin grund i den makt de människor som definierar problemet har över de människor som kategoriseras på det sättet. De som exempelvis har tillgång till medier besitter mer makt när det gäller konstruktionen av sociala problem än de som inte har denna möjlighet. Det krävs kanske andra samhällsvetenskapliga metoder om makthavarna sätter hinder i vägen (Bourdieu 1983). Dessutom kan det vara © S tudentlitteratur

978-91-44-08054-3_01_book.indd 71

2013-05-31 11:28

| Samhällsvetenskaplig forskning

Samhällsvetenskaplig forskning

Tim May

Samhällsvetenskaplig forskning

Andra upplagan

2:a uppl.

Art.nr 7082

Tim May

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08054-3_01_cover3B.indd 1

2013-05-31 09.28