Page 1

255s 80gr offsetpapper bulk 1,21 rygg = 14 mm

Dan-Erik Andersson Johan Modée (red.)

Mänskliga rättigheter och religion

Mänskliga rättigheter och religion Under senare år har religion kommit att återigen spela en framträdande roll i svensk och internationell kontext. Mer eller mindre dagligen konfronteras vi med frågor som relaterar till religion och mänskliga rättigheter. Detta ställer högre krav på kunskaper om och förhållningssätt till det som sker runt omkring oss. I den här antologin skriver svenska forskare om religion och mänskliga rättigheter. Boken har tre delar. I den första delen fokuseras ett antal betydelsefulla begrepp och diskussioner i relation till religion och mänskliga rättigheter, såsom religion, tolerans och religionsfrihet, privat och offentligt, genus, rättigheter och skyldigheter och mångkulturalism. I den andra delen står olika religioners förhållande till

Dan-Erik Andersson Johan Modée (red.)

mänskliga rättigheter i centrum. Dessa religioner är hinduism,

Mänskliga rättigheter och religion

buddhism, kinesisk religion, sikhism, judendom, kristendom och islam. I den tredje delen av boken belyses några aktuella diskussioner kring och konflikter mellan religion och mänskliga rättigheter. Det handlar om yttrandefrihet, slöjdebatten, kosher- och halalslakt, homosexualitet och relationen mellan EU och Turkiet.

Dan-Erik Andersson är universitetslektor i Mänskliga rättigheter och forskare inom The Middle East in the Contemporary World (MECW) vid Lunds universitet. Johan Modée är universitetslektor i Mänskliga rättigheter och internationella relationer vid Malmö högskola.

Best.nr 47-09426-4

Tryck.nr 47-09426-4-00

Ma nskl ra ttigh o rel - omslag.indd 1

11-02-21 10.04.39


Dan-Erik Andersson Johan ModĂŠe (red.)

Mänskliga rättigheter och religion

Manskliga rattigheter och religion.indd 1

2011-03-06 09.59


Innehåll Mänskliga rättigheter och religion: en introduktion ................................ 5 Dan-Erik Andersson och Johan Modée

Del I Generellt om religion och mänskliga rättigheter Kapitel 1 Religion, tolerans och frihet...................................................... 17 Johan Modée Kapitel 2 Kan mänskliga rättighetskränkningar ske i det privata? ......... 35 Åsa Andersson Kapitel 3 Rättigheter och skyldigheter ..................................................... 46 Dan-Erik Andersson Kapitel 4 Kön, genus och religion ............................................................. 61 Elisabeth Gerle Kapitel 5 Mångkulturalism och mänskliga rättigheter ........................... 78 Lena Halldenius

Del II Världsreligionerna och mänskliga rättigheter Kapitel 6 Hinduism ................................................................................... 97 Catarina Kinnvall Kapitel 7 Buddhism ................................................................................. 111 Aasulv Lande Kapitel 8 Mänskliga rättigheter, Kina och religion................................ 124 Fredrik Fällman Kapitel 9 Sikhism ..................................................................................... 139 Kristina Myrvold Kapitel 10 Judendom ............................................................................... 152 Lars Dencik Kapitel 11 Kristendom ............................................................................ 169 Kjell Å. Modéer Kapitel 12 Islam ....................................................................................... 178 Jonas Svensson

3

Manskliga rattigheter och religion.indd 3

2011-03-06 09.59


Innehåll

Del III Religion och mänskliga rättigheter: aktuella problem Kapitel 13 Den islamiska klädedräkten: individens frihet eller kollektivistiskt förtryck? ......................................................................... 193 Anne Sofie Roald Kapitel 14 Religionsfrihet i Turkiet och EU-medlemskapsprocessen .. 202 Andrea Karlsson Kapitel 15 Halal- och kosherslakt ........................................................... 215 Göran Gunner Kapitel 16 Blasfemi som problem för mänskliga rättigheter ................ 228 Jonas Otterbeck Kapitel 17 Får det osa av eld och svavel? – Om fallet Åke Green och gränserna för yttrandefriheten ............................................................... 241 Linde Lindkvist

4

Manskliga rattigheter och religion.indd 4

2011-03-06 09.59


Mänskliga rättigheter och religion: en introduktion Dan-Erik Andersson och Johan Modée1

Religion och politik har blivit ett stående inslag i nyhetsrapporteringen de senaste decennierna. De problem som står i fokus rör ofta frågor om religion och mänskliga rättigheter. Det talas ibland om ”religionernas återkomst” i detta sammanhang (Sigurdsson 2009). Återkomsten består då i att religion, efter att ha haft sin huvudsakliga plats i det privata från senare delen av 1700-talet (upplysningstiden) och framåt, återigen successivt har kommit att ta stort utrymme i det offentliga rummet. Denna återkomst strider mot tesen om sekularisering, som präglade större delen av 1900-talets samhällsvetenskapliga forskning, att religion och politik skulle gå skilda vägar (Berger 1999). Mot alla odds, skulle vissa mena, har religion på nytt blivit framträdande i samhället. Nästan samtidigt med religionernas återkomst har mänskliga rättigheter på allvar vuxit sig starka i allt fler sammanhang. Mänskliga rättigheter ligger till grund för diskussioner om hur människor ska behandlas och hur samhällen ska organiseras. Mänskliga rättigheter ska genomsyra utbildningssystemet, vårt bistånd och vår utrikespolitik, de ska vägleda vården och socialpolitiken och de utgör basen för hela vårt demokratiska samhälle. Mänskliga rättigheter har kommit att bli den ledande benämningen på och bedömningsgrunden för hur stater och medborgare lever upp till höga krav på anständighet, ett moralens lingua franca. I mötet mellan två olika perspektiv, religion och mänskliga rättigheter, som båda gör anspråk på att ligga till grund för människors liv, kan samförstånd men också konflikter och oenighet uppstå. Den här boken syftar till att ge en bredare och djupare förståelse av relationerna mellan religion och mänskliga rättigheter. Religion är ett mångtydigt och mångfasetterat fenomen, och det är inte alltid lätt att låsa fast vad det egentligen är och vad det har för betydelse och roll i ett givet sammanhang. 1 Dan-Erik Andersson är universitetslektor i Mänskliga rättigheter och forskare inom The Middle East in the Contemporary World (MECW) vid Lunds universitet. Johan Modée är universitetslektor i Mänskliga rättigheter och internationella relationer vid Malmö högskola.

5

Manskliga rattigheter och religion.indd 5

2011-03-06 09.59


Mänskliga rättigheter och relig ion: en introduktion

Genom att sätta religion i relation till mänskliga rättigheter vill vi visa på de spänningar som uppstår och därigenom underlätta förståelsen av flera fenomen i det samtida samhället.

Två ideologiska perspektiv Mänskliga rättigheter baseras på en ideologi som ofta (men inte alltid) är oförenlig med religiösa perspektiv. I denna ideologi står individen och hennes rättigheter i fokus. Varje människa har, i egenskap av att vara människa, rättigheter (inbegripet friheter) som inte kan förnekas henne. Det är varje stats skyldighet att se till att dessa individuella rättigheter respekteras och skyddas. Enkelt uttryckt kan man säga att dessa idéer uttrycker en individualistisk ideologi. Bland de individuella rättigheterna – enligt den klassiska, liberala rättighetsteorin – finns åsiktsfrihet, yttrandefrihet, religionsfrihet, rätt till privategendom och rätt till liv. Den mest kända och omtalade utformningen av mänskliga rättigheter är FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948. Med utgångspunkt i denna allmänna förklaring har ett antal konventioner utformats som har ambitionen att vara gällande som internationell lag. Tanken med dessa konventioner är densamma som med den allmänna förklaringen; de är globalt giltiga, oberoende av politik och kulturella sedvänjor. I bjärt kontrast står de traditionella religiösa perspektiven för en, som regel, helt motsatt ideologi. En patriarkal, grupporienterad tradition och dess konservativa syn på samhället är fokus, inte individen och dess rättigheter. Samtidigt har de religiösa traditionerna vanligen också sammanlänkats med politik och maktutövning, vilket resulterat i att manöverutrymmet för individuella rättigheter, som exempelvis kvinnors rättigheter, religionsfrihet och yttrandefrihet, historiskt sett har varit begränsat. Förenklat kan man därför säga att traditionell religion har varit liktydigt med politiskt förtryck och förföljelse av oliktänkande (Henkin 1998). Den västerländska upplysningen på 1700-talet, med utgångspunkt i tänkare som John Locke (1632–1704) och Immanuel Kant (1724–1804), banade väg för ett nytt tänkande om individen och dess relation till samhället. Detta utmynnade så småningom i politiska deklarationer om frihet, jämlikhet och broderskap som allmängiltiga ideal i den amerikanska och den franska revolutionen, vilka omkullkastade den religiösa makten till förmån för sekulära statsbildningar (Gay 1995, 1996). Successivt växte institutioner fram som i allt större utsträckning möjliggjorde religionsfrihet som en allmän politisk prin6

Manskliga rattigheter och religion.indd 6

2011-03-06 09.59


Mänskliga rättigheter och relig ion: en introduktion

cip, även om det till exempel dröjde fram till 1952 i Sverige innan man kunde lämna Svenska kyrkan utan att samtidigt inträda i ett annat samfund. Även införandet av andra rättigheter, som exempelvis kvinnors rättigheter, möjliggjordes när de konservativa och patriarkala religiösa perspektiven över tid förlorade i betydelse i det politiska rummet. Parallellt med de yttre kraven på religion och religionsutövare som uppstod från upplysningstänkarna pågick också en inre omprövning. Martin Luther (1483–1546), som gav upphov till den lutherska kyrkan, av vilken bland annat Svenska kyrkan är en del, menade också att religionens fokus i större utsträckning skulle vara på den enskilde. Grunden för detta menade Luther fanns i föreställningen om att alla människor på den yttersta dagen skulle stå ”ansikte mot ansikte” med sin skapare för att dömas. För att möjliggöra detta ansåg Luther bland annat att alla åtminstone någorlunda måste kunna läsa Bibeln och att gudstjänsterna måste firas på ett språk som alla begrep. I denna fokusering på den enskilde, som naturligtvis inte hade mycket med föreställningar om mänskliga rättigheter att göra, låg dock början till en inre förändring av den kristna religionen som senare kom att samspela med de till viss del utifrån kommande upplysningsidealen. Således kan man tala om en dubbel sekularisering; å ena sidan en som tvingas på religionerna av det omgivande samhället och å andra sidan en som kommer inifrån religionerna själva (Ishay 2008). Med detta inte sagt att religion inte i stor utsträckning hamnar på kollisionskurs med föreställningar om mänskliga rättigheter.

Ett ideologihistoriskt problem Den nära koppling som funnits och finns mellan å ena sidan reformation och sekularisering av kristendomen och framväxten av föreställningar om mänskliga rättigheter å den andra, har lett till att mänskliga rättigheter har uppfattats vara beroende av en sådan nära koppling. Detta har kunnat bli synligt i vår del av världen, där det ofta har sagts att vårt samhälles fokusering på den enskilda individen och hennes rättigheter är något unikt för oss. Å andra sidan har det också framhållits på andra håll att de försök som gjorts från vår del av världen att sprida föreställningar om mänskliga rättigheter är ett nytt, förfinat sätt att om igen sprida våra idéer över världen, förpackade som universellt allmängods. Både den hybris som uppvisas och avvisandet av mänskliga rättigheter har djupa rötter. Avvisandet av ideologin om mänskliga rättigheter som en västerländsk idé hänger självklart nära samman med imperialism och kolonialisering. Under 7

Manskliga rattigheter och religion.indd 7

2011-03-06 09.59


Mänskliga rättigheter och relig ion: en introduktion

den europeiska kolonialismen kontrollerade och i vissa fall även skapade europeiska stater andra stater i Afrika, Asien och Sydamerika. I frigörelseprocessen – den så kallade ”avkoloniseringen” – har länder och regioner i dessa delar av världen markerat sin självständighet genom att försöka definiera sig själva som något annat än de tidigare kolonialstaterna (Bull 1984). Det finns en grundmurad skepsis mot det som lanseras som ”universellt” och ”allmänmänskligt” i de stater som bara har varit självständiga i några decennier. Inte sällan har religion kommit att bli en del av denna motreaktion. Inte så att religion alltid kan placeras på den förtryckande eller befriande sidan. Ibland har religion använts för att underordna och förtrycka, såsom i Saudiaraben. I andra fall kan religion vara en del av de krafter som mobiliserar motstånd, såsom till exempel i Burma. I ytterligare fall har sekulära och religiösa krafter samverkat för att åstadkomma demokrati och bättre levnadsomständigheter, såsom i Iran, även om den gemensamma kampen där har lett till att religiösa auktoritära krafter har tagit makten. Många av dessa konflikter där religion på olika sätt spelar en stor roll blir lättare att förstå i ljuset av den avkolonialisering som ägt rum under 1900-talet.

Det svenska samhället Men det är inte bara ute i den stora världen som religion har kommit att spela en alltmer framträdande roll. Också i Västeuropa och i Sverige har vi fått bevittna ”religionernas återkomst”. Till stor del hänger detta uppsving för religion ihop med de stora omvälvningarna i omvärlden. Det kalla krigets slut gjorde att Sveriges position mellan två supermakter med olika ideologi drastiskt förändrades. I stället för att leva i skuggan av det påtagliga hotet om kärnvapenkrig, där huvudfrågan var ”Vems sida står du på?”, fördes vi tillsammans med vår omvärld närmare frågor med innebörden ”Vem är du?”. I förlängningen av detta har frågor om tillhörighet, identitet, kultur och religion också hamnat mer i fokus. Under de senaste decennierna har religion blivit något som diskuteras i det offentliga rummet på olika sätt. Sverige har under de här åren fortsatt att utvecklas mot ett alltmer mångkulturellt samhälle. Detta har sin grund i den mångfald av influenser som blivit resultatet av den så kallade globaliseringen. I en långt större omfattning än tidigare medvetandegörs vi av den stora världen utanför och all dess mångfald. Också invandringen till Sverige har gjort att mångfalden ökat. Detta kan vi se inte minst på religionernas område där det i Sverige numera bor stora minoriteter av bland annat katoliker och muslimer. Det gjorde det inte för femtio år sedan. 8

Manskliga rattigheter och religion.indd 8

2011-03-06 09.59


Mänskliga rättigheter och relig ion: en introduktion

Oavsett hur vi, var och en på sitt håll, bedömer värdet av mångfalden av religiösa uttryck i vårt land så är det något vi har att förhålla oss till. Därför är kunskaper om religion och dess förhållande till det omgivande samhället av stor betydelse.

Bokens upplägg och innehåll Den här boken är indelad i tre delar. I den första delen tar vi upp centrala begrepp och diskussioner som är mer eller mindre genomgående för relationen mellan religion och mänskliga rättigheter i alla religiösa traditioner. I den andra redogör vi för och diskuterar olika världsreligioners förhållande till mänskliga rättigheter, och i den tredje delen behandlas några aktuella problem som uppstår i mötet mellan religion och mänskliga rättigheter. I det första kapitlet i del ett diskuterar Johan Modée begreppen religion, tolerans och frihet och relationen mellan dem. Tolerans av olika religionstillhörighet, eller avståndstagande från religion, är en förutsättning för att religionsfrihet, som är en mänsklig rättighet, ska kunna finnas i ett samhälle. Intolerans och ofrihet att utöva religion, respektive att avstå från religiöst utövande, omöjliggör förverkligandet av religionsfrihet, och detta har varit vanligt förekommande i historien, men det är också en del av vår tid och av vår värld. I det andra kapitlet diskuterar Åsa Andersson distinktionen mellan privat och offentligt och som en bakgrund till detta redovisas också vad som avses med rättigheter och rättighetsanspråk. Ibland uppfattas religion vara något offentligt som rör grupper av människor och ibland uppfattas religion vara något privat. Om religion placeras i den privata sfären så finns det de som hävdar att den per definition inte har med mänskliga rättigheter att göra. Enligt ett sådant synsätt kan mänskliga rättighetskränkningar bara äga rum när det är offentliga institutioner, av typen stat, kommun och landsting, som är förövare. Om religion är en privatsak kan religiösa företrädare eller utövare inte kränka mänskliga rättigheter i kraft av sin religion. Religion eller religiösa företrädare kan bara kränka mänskliga rättigheter om de företräder offentliga institutioner. I sin text problematiserar och ifrågasätter Åsa Andersson ett sådant synsätt och menar att gränsen mellan privat och offentligt i mänskliga rättighetsfrågor inte kan göras så skarp. I stället menar hon, inte minst i förhållande till religion, att uppdelningen mellan privat och offentligt måste problematiseras. I det tredje kapitlet i del ett diskuterar Dan-Erik Andersson distinktionen mellan rättigheter och skyldigheter i relation till religion. Generellt brukar religiösa företrädare utgå ifrån människans skyldigheter snarare än ifrån hen9

Manskliga rattigheter och religion.indd 9

2011-03-06 09.59


Mänskliga rättigheter och relig ion: en introduktion

nes rättigheter. Det finns således ofta en inbyggd spänning mellan religion och mänskliga rättigheter. Efter en redogörelse för de båda begreppen och deras inbördes relation redogörs det i kapitlet för några olika debatter som har förts mellan religiösa företrädare som vill sätta mer fokus på skyldigheter och sådana som företräder ett rättighetsperspektiv. Den första debatten handlar om relationen mellan etik och juridik, där religiösa företrädare har hävdat att etik och skyldigheter ligger närmare varandra och att rättigheter snarast hör ihop med juridik. Eftersom etik anses föregå juridik så menar dessa företrädare att rättighetsperspektivet måste kompletteras av ett mer djupgående skyldighetsperspektiv. Den andra debatten handlar om förekomsten av asiatiska religiösa värden och deras eventuella oförenlighet med individers rättigheter. I det fjärde kapitlet i den första delen av boken diskuterar Elisabeth Gerle kön och genus i förhållande till mänskliga rättigheter och religion. Att religioner i väldigt stor utsträckning har varit och är präglade av patriarkala strukturer som förutsätter kvinnors underordning är knappast en hemlighet. I sin text redogör Gerle först för hur denna underordning kan förstås genom begrepp som samart/likhet och särart/olikhet och isärhållandets logik. Hon utgår ifrån att de patriarkala ordningarna snarare bygger på konstruktion än naturgivna sanningar. De är alltså i högsta grad möjliga att påverka och förändra. Dessa utgångspunkter för Gerle sedan över på religiösa traditioner och hon visar på hur texter, myter och traditioner kan och måste läsas på nya sätt av nya läsare i nya situationer. I det femte och sista kapitlet i del ett redogör Lena Halldenius för de diskussioner som har förts kring det mångkulturella samhället och mångkulturalism i förhållande till religion. Många av de diskussioner som förs i vårt samhälle i dag kring mångkulturalism har en koppling till religionsutövning. Halldenius börjar med en redogörelse för vad som avses med mångkulturalism i debatten och de argument som framförs för respektive emot att mångkulturalism är värdefullt och något som är värt att bevara. Redogörelsen är här uppdelad i två frågeställningar; i kraft av vad framstår mångkulturalismen som värd att bevara och vad krävs av oss och samhällets institutioner för att det ska vara möjligt? Texten avslutas med en diskussion om relationen mellan perspektiv som utgår ifrån att mångkulturalism är värd att bevara och perspektiv som utgår ifrån mänskliga rättigheter. Kan kulturer som avvisar mänskliga rättigheter omfattas av mångkulturalismen? Vad ska utgöra måttstocken? I bokens andra del presenteras ett antal religioners perspektiv på och relation till mänskliga rättigheter. Vi har här valt att ta upp hinduism, buddhism, 10

Manskliga rattigheter och religion.indd 10

2011-03-06 09.59


Mänskliga rättigheter och relig ion: en introduktion

kinesisk religion, sikhism, judendom, kristendom och islam. I det första kapitlet presenterar Catarina Kinnvall hinduismen och dess relation till mänskliga rättigheter. Kinnvall betonar den mångfald av perspektiv och traditioner som ryms inom samlingsbenämningen hinduism och pekar på sådant som strider mot mänskliga rättigheter men också på det som bekräftar och förstärker mänskliga rättigheter. I det andra kapitlet i del två skriver Aasulv Lande om relationen mellan buddhism och mänskliga rättigheter. Till skillnad från hinduismen, som främst finns i Indien, är buddhismen närvarande i många olika länder i Asien med en mångfald olika utformningar. Lande väljer att å ena sidan redogöra för hur mänskliga rättigheter förhåller sig till buddhism mer generellt, men också för hur det ser ut bland buddhister i enskilda länder. I texten lyfts det fram exempel från Indien, Thailand, Tibet, Burma och Sri Lanka. Även om det finns stora likheter mellan de olika länderna så finns det också avgörande skillnader som har sin grund i de olika kontexterna men som också beror på olika buddhistiska synsätt. I det tredje kapitlet i andra delen redogör Fredrik Fällman för hur mänskliga rättigheter och religion relateras till varandra i Kina. Fällman börjar med att slå fast att det i grund och botten inte finns någon oenighet mellan Kina och övriga världen vad gäller mänskliga rättigheter. Kina var bland de stater som deltog aktivt i utformningen av FN:s allmänna förklaring från 1948. Den religiösa situationen i Kina är verkligen mångkulturell. Precis som i andra delar av Asien finns ofta ett pragmatiskt och synkretistiskt förhållningssätt. En och samma person kan omfatta olika religiösa traditioner i olika skeden i livet. Fällman redogör för de stora religiösa traditionerna i Kina, såsom konfucianism, daoism och buddhism, men också för judendom, kristendom och islam. Fällman redogör vidare för hur religion i allt större utsträckning har kommit att användas av statsmakterna för att betona enheten och gemenskapen mellan kineser, inte sällan i viss polemik mot de universella anspråken som finns i mänskliga rättigheter. I det fjärde kapitlet i andra delen redogör Kristina Myrvold för sikhism och mänskliga rättigheter. Med utgångspunkt i den sikhiska spårvagnsföraren Inderjit Singh Parmar i Göteborg och hans kamp för att få bära turban i tjänsten, visar Myrvold på de praktiska problem som uppstår i mötet mellan religion och det omgivande samhället. Efter att ha beskrivit hur sikhismen uppstod på 1400-talet redogör Myrvold för hur sikher i sitt religionsutövande förhåller sig till mänskliga rättigheter, men också för hur man i kampen för erkännande och existensberättigande använder sig av mänskliga rättigheter i sin kamp. 11

Manskliga rattigheter och religion.indd 11

2011-03-06 09.59


Mänskliga rättigheter och relig ion: en introduktion

I den femte texten i del två redogör Lars Dencik för relationen mellan judendom och mänskliga rättigheter. Efter att ha problematiserat de komplicerade relationerna mellan judendom, judenhet och judiskhet å ena sidan och religion å andra sidan, går Dencik över till att redogöra för judisk tradition och hur dess skrifter ser ut. Han konstaterar att termen mänskliga rättigheter inte finns i den hebreiska Bibeln, men konstaterar samtidigt att det ur judiskt perspektiv inte behöver innebära något problem eftersom det ligger i självförståelsen att nutida fenomen kan belysas utifrån de traditionella texterna. Det finns starka företrädare för judiska perspektiv som menar att idén om människan som utrustad med ett unikt värde och med okränkbara rättigheter har sin bakgrund i den hebreiska Bibeln. I den sjätte texten i del två redogör Kjell Åke Modéer för kristendomens förhållande till mänskliga rättigheter. Med början i bibeltexter och så småningom medeltida teologer visar Modéer på det nära förhållande som råder mellan kristna teologer och det successivt framväxande rättighetssamhället. Modéer betonar dock att kristna teologer av tradition har betonat plikter snarare än rättigheter. Många kyrkor och kristna företrädare motarbetade länge den strävan efter mänskliga rättigheter som framfördes av tänkare under upplysningstiden. Under senare år har dock kristendomen generellt kommit att omfamna rättighetsperspektivet, även om det finns fortsatt kritik mot ett alltför stort fokus på den enskildes rättigheter. I den sjunde och sista texten i del två redogör Jonas Svensson för relationen mellan islam och mänskliga rättigheter. I sin text väljer Svensson först att fokusera på den konflikt som uppstår i mötet med de anspråk på en evig gudomlig lag som finns i muslimsk tradition och de mänskliga rättigheternas universella anspråk. Svensson går sedan vidare med att redogöra för andra potentiella motsättningar, såsom religionsfrihet och likhet inför lagen, kvinnors lika rättigheter, hudud och taʹzirstraff samt yttrandefrihet och hädelse. Svensson tydliggör efter detta den mångfald av tolkningar som finns i muslimsk tradition. Både historiskt och i nutid är islam en mångtydig religion där antalet olika perspektiv är mycket stort. I bokens tredje del fokuseras ett antal sakfrågor där mänskliga rättigheter och religion på olika sätt kommer i konflikt med varandra. I det första kapitlet i tredje delen redogör Ann Sofie Roald för och diskuterar den islamiska klädedräkten i relation till individuella och kollektiva rättigheter. Inledningsvis i kapitlet redogör Roald för hur bruket av huvudplagg har förändrats under senare år. Hon pekar också på hur man på olika sätt har valt att bemöta dessa 12

Manskliga rattigheter och religion.indd 12

2011-03-06 09.59


Mänskliga rättigheter och relig ion: en introduktion

förändringar. Hon diskuterar sedan hur denna utveckling aktualiserar frågor som har att göra med jämställdhet kontra religionsfrihet och individuella och kollektiva rättigheter. Hon visar på de problem som uppstår om man väljer ett alltför förenklat och polariserat perspektiv. I det andra kapitlet i tredje delen redogör Andrea Karlsson för vilken roll frågan om religionsfrihet spelar i medlemskapsförhandlingarna mellan Turkiet och EU. Inledningsvis redogör Karlsson för hur den turkiska sekularismen har uppkommit och hur den fungerar. Därefter redogör hon för de nutida diskussioner som förs om sekularismen i turkisk kontext. Hon visar på den mångfasetterade debatt som råder, där det generella draget är att det inte finns en övergripande diskussion om rättigheter utan debatten har snarare sin grund i olika gruppers identitetspolitiska projekt. Karlsson visar också på att det finns en tendens från EU:s sida att ensidigt fokusera på icke-muslimska gruppers religionsfrihet. Detta har inte minst blivit tydligt i EU-domstolens arbete. I det tredje kapitlet i del tre redogör Göran Gunner för och diskuterar slakt enligt halal och kosher i islam respektive judendom. Gunner redogör för de olika slaktmetodernas historia och innebörd. Därefter ställer han religionsfrihetens skydd av sedvänjor mot bland annat Sveriges lagar om djurskydd. Sverige är ett av få länder som har förbud mot slakt i enlighet med halal och kosher. Gunner problematiserar förhållandet och menar att det finns ett starkt skydd för rätten att utöva sin religion och dess sedvänjor. I Sverige står dock denna rättighet mot starka traditioner av djurskydd. Frågan aktualiserar de problem som kan uppstå i ett pluralistiskt samhälle. I det fjärde kapitlet i del tre diskuterar och problematiserar Jonas Otterbeck blasfemi som ett problem för mänskliga rättigheter. Otterbeck redogör inledningsvis för den historiska bakgrunden till dagens diskussioner om blasfemi, innan han övergår till att redogöra för två kända fall; Rushdieaffären och Muhammedkarikatyrerna. I båda dessa fall var det muslimska företrädare som ansåg att den egna religiösa traditionen hade blivit skändad. Otterbeck påtalar att det finns många olika synsätt på dessa båda uppmärksammade exempel där det långt ifrån råder enighet om hur allvarliga ”kränkningarna” är. Otterbeck avslutar dock sin artikel med att peka på en allmän trend inom religionerna, främst inom kristendom och islam, att förorda starkare lagligt skydd för religionerna mot att bli utsatta för kränkande behandling. Än så länge har inga konkreta framsteg gjorts, men frågan om blasfemi har förts upp på agendan igen. I bokens sista kapitel redogör Linde Lindkvist för och diskuterar den uppmärksammade predikan av Åke Green 2003, vilken resulterade i att han ankla13

Manskliga rattigheter och religion.indd 13

2011-03-06 09.59


Mänskliga rättigheter och relig ion: en introduktion

gades för hets mot homosexuella. Åke Green, som fälldes av tingsrätten, friades i hovrätten och i Högsta domstolen. I sin artikel redogör Lindkvist för predikans innehåll och den rättsliga process som följde. Åke Green befanns skyldig enligt svensk lag, men friades ändå av Högsta domstolen för att man bedömde det som högst sannolikt att ett klagomål till Europadomstolen skulle leda till kritik mot Sverige. Förutom att problematisera religionsfrihet och yttrandefrihet i svensk kontext så visar Lindkvists artikel på det komplexa förhållandet mellan svensk lag och Europakonventionen, som Sverige har ratificerat och i samband med inkorporeringen överordnat den egna lagen.

* Det är vår förhoppning att denna antologi ska bidra till en utökad förståelse för de komplexa problem och frågor som hänger samman med relationen mellan religion och mänskliga rättigheter.

Referenser Berger, Peter, red. (1999). The Desecularization of the World: Resurgent Religion and World Politics. Washington & Grand Rapids: Ethics and Public Policy Center & Wm. B. Eerdmans Publishing Co. Bull, Hedley (1984). ”The Revolt Against the West”. I: Hedley Bull & Adam Watson (red.) The Expansion of International Society. Oxford: Oxford University Press. Gay, Peter (1995). The Enlightenment: An Interpretation, vol. 1. The Rise of Modern Paganism. New York: Norton. Gay, Peter (1996). The Enlightenment: An Interpretation, vol. 2. The Science of Freedom. New York: Norton. Henkin, Louis (1998). ”Religion, Religions, and Human Rights”. The Journal of Religious Ethics 26, s. 229–239. Ishay, Micheline (2008). The History of Human Rights. From Ancient Times to the Globalization Era. Berkeley: University of California Press. Sigurdsson, Ola (2009). Det postsekulära tillståndet. Religion, modernitet, politik. Göteborg: Glänta.

14

Manskliga rattigheter och religion.indd 14

2011-03-06 09.59


Del I

Generellt om religion och m채nskliga r채ttigheter

Manskliga rattigheter och religion.indd 15

2011-03-06 09.59


Manskliga rattigheter och religion.indd 16

2011-03-06 09.59


Kapitel 1

Religion, tolerans och frihet Johan Modée1

Inledning I Sverige var det före 1952 inte möjligt att lämna den svenska evangelisk-lutherska statskyrkan (som vi i dag kallar Svenska kyrkan) utan att samtidigt gå in i ett annat, av staten godkänt, religiöst samfund, som exempelvis katolska kyrkan och vissa frikyrkor. Så hade det varit enligt dissenterlagarna sedan 1860. Innan dess, mellan 1593 och 1860, hade medlemskap i statskyrkan varit i stort sett ovillkorligt: alla i Sverige skulle då enligt lag tillhöra den evangelisk-lutherska statskyrkan. Men under denna tid fanns det samtidigt några undantag, som tillät en begränsad religionsfrihet för ”främmande” kristna grupper och judar (det så kallade toleransediktet 1781 och judereglementet 1782). När vi i dag ser tillbaka på denna period är den omedelbara slutsatsen att det före 1952 inte existerade någon egentlig religionsfrihet i Sverige. Det var mer eller mindre olagligt såväl att ha en annan religionstillhörighet än de officiellt godkända som att helt sakna religionstillhörighet. Enkelt uttryckt kan vi därmed även säga att staten inte tolererade andra religioner och trosuppfattningar än det lilla urval som var officiellt godkända efter 1860. Man kan givetvis, i retrospektiv från vårt aktuella, relativt toleranta svenska samhälle, undra var skon klämde. Varför ansåg den svenska staten förr att det skulle vara otillåtet för individer att förhålla sig till religion efter eget sinne? Nu var visserligen Sverige inte historiskt unikt i detta avseende. Intolerans och politisk ofrihet i religionsfrågor är snarare regel än undantag i olika staters historia. Det hade egentligen varit mer uppseendeväckande om Sverige hade avvikit från ett historiskt mönster. För att förstå denna historiska brist på tolerans (som fortfarande är aktuell i många länder), vilken omöjliggjorde religionsfrihet som en mänsklig rättighet, måste vi studera de politiska sambanden mellan religion, tolerans och frihet. Dessa samband är viktiga att klargöra i det akademiska studiet av 1 Johan Modée är universitetslektor i Mänskliga rättigheter och internationella relationer vid Malmö högskola.

17

Manskliga rattigheter och religion.indd 17

2011-03-06 09.59


D el I. G enerellt om relig ion och mänskliga rättigheter

mänskliga rättigheter. För om vi beaktar att mänskliga rättigheter framför allt är en politisk angelägenhet, står det klart att det politiska realiserandet av sådana förutsätter att begreppen om frihet och tolerans har aktuella motsvarigheter i samhället. Utan politisk tolerans och frihet är mänskliga rättigheter i bästa fall ett ouppnåeligt ideal. Detta gäller särskilt religionsfriheten, som i stort sett är ständigt kontroversiell. Problemet kan enkelt illustreras med den så kallade slöjdebatten och islam som har färgat den politiska utvecklingen i Europa de senaste decennierna. Trots att vi i dag har religionsfrihet i Sverige är ”slöjor” i skrivande stund (år 2011) politiskt kontroversiella, särskilt de heltäckande varianterna som går under beteckningarna burka och niqab. Vi kan därmed säga att det i dagsläget finns inslag av en politisk intolerans för slöjor i Sverige. Intolerans och ofrihet, sekulärt eller religiöst motiverad, omöjliggör religionsfrihet, vilket kan åskådliggöras genom en blick på historien. Religiösa oliktänkande, inkluderat så kallade avfällingar och minoritetsreligioner, har som regel blivit systematiskt diskriminerade, förföljda och förtryckta av politisk-religiösa representanter för den dominerande religionen och makten i olika samhällen (jfr Henkin 1998; Horton & Mendus 1991; Mill 1984, s. 21; Williams 1996). Diskriminering, förföljelse och förtryck innebär att det varken finns frihet eller tolerans för den religiositet eller annan inställning (exempelvis ateism) som avviker från en viss politisk norm. Denna norm kan anges av en statsreligion, som i Sverige före 1952, eller en dominerande sekulär tradition, vilket var fallet i Sovjetunionen. Grovt sett är den politiska verkligheten, vari religion, tolerans och frihet har sin plats, komplex och komplicerad. En komplicerande faktor är att denna verklighet är föränderlig. Sedan ett antal år tillbaka, särskilt efter kalla krigets slut 1989 – under vilket de starka maktpolitiska motsättningarna mellan de två supermakterna USA och Sovjetunionen hade dominerat den politiska verkligheten i drygt 40 år – har det blivit vanligt att analysera den samtida politiska situationen som en återkomst för religion i politiken och i offentligt liv (Berger 1999; Casanova 1994; Huntington 1996; Sigurdsson 2009). Vad som då framför allt anses ha kommit tillbaka är en konservativ religiositet, särskilt i tredje världen och i synnerhet i den muslimska delen av världen, ställt i relation till västvärlden och vad som därifrån ses som typiskt västerländska moraliska värderingar – som exempelvis mänskliga rättigheter (jfr Tesón 1985). Man kan säga att den islamistiska revolutionen i Iran 1979 är stilbildande för utvecklingen. Detta har skapat nya spänningar mellan länder och eskalerat motsättningar mellan olika inomstatliga grupper. Utvecklingen har 18

Manskliga rattigheter och religion.indd 18

2011-03-06 09.59


Kapitel 1. Relig ion, tolerans och f r ihet

gjort det än mer angeläget att studera förutsättningarna för religionsfrihet i ett demokratiskt samhälle. Mitt syfte är därför att nedan försöka klargöra hur vi kan förhålla oss till de centrala begreppen för detta studium, det vill säga religion, tolerans och frihet. Framställningens struktur följer samma ordning som uppräkningen av dessa begrepp, men jag kommer att göra kopplingar mellan dem under redogörelsens gång. Jag börjar alltså med begreppet religion.

Religion När vi talar om religionsfrihet som en mänsklig rättighet är det naturligtvis av vikt att förstå vad som ska omfattas av just denna frihet. Olika teorier om religion skulle innebära olika svar på vad som ska omfattas. En klassisk religionsdefinition som den brittiske antropologen Edward Burnett Tylor har gett säger att religion är att ”tro på andliga varelser” (Pals 2006, s. 18–31). Religionsfrihet, enligt denna definition, skulle då innebära den individuella friheten att just tro på något sådant. Men detta är en religionsdefinition som inte alls får oss att förstå varför religionsfrihet är så kontroversiell. Det är ju inte folks interna mentala liv som primärt orsakar politiska kontroverser utan utövandet av en offentlig praktik. Och det är också här som det blir intressant att tala om frihet och tolerans. Det är relativt oproblematiskt att tolerera åsiktsfrihet om åsikterna stannar inne i huvudet på folk; att de är fria i den meningen att de får tänka och tro vad de vill. (Det kan naturligtvis också vara svårt att kontrollera folks tankeinnehåll med politisk styrning.) Men det är en helt annan sak om denna åsikt manifesteras på ett eller annat sätt, särskilt om det sker i den offentliga sfären och kommer in på statens områden. Det är också här som religion blir kontroversiell: som en offentlig praktik. En offentlig religiös praktik kan yttra sig genom att religiösa personer deltar i religiösa riter i särskilda byggnader eller rum för ändamålet: kyrkor, moskéer och tempel. Den kan också yttra sig i att man följer vissa föreskrifter om klädsel, frisyrer eller mat och dryck. Och i vissa fall vill religiösa personer prägla politik och lagstiftning med religiösa normer. Just sådana aspekter av religion kan av olika skäl anses vara politiskt kontroversiella. Men det är samtidigt dessa aspekter som är typiska för vad religion är i praktiken, det vill säga som traditioner. Vi skulle kunna säga att religion som tradition alltid har en extern eller offentlig karaktär, även om det naturligtvis är möjligt att vara religiös på olika sätt – till exempel att man är ”privatreligiös” hemma men väljer att inte skylta med sin religiositet i det offentliga. 19

Manskliga rattigheter och religion.indd 19

2011-03-06 09.59


D el I. G enerellt om relig ion och mänskliga rättigheter

I juridiska dokument har man dock försökt fånga den externa, offentliga karaktären hos religionen som är typisk för traditionerna. I FN-dokumentet Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) står det exempelvis i artikel 18 att religionsfrihet innefattar friheten att enskilt och tillsammans med andra manifestera sin tro. Ordet ”manifestera” för tankarna till religionens offentliga karaktär: den är inte alltid typiskt sett något man gör hemma i garderoben utan något som görs tillsammans med andra på ett publikt påfallande sätt. Ett annat exempel är Sveriges lag om trossamfund (1998:1593), där det sägs att ”[m]ed trossamfund avses i denna lag en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst”. Även om lagtexten inte klargör relationen mellan ”trossamfund” och religion står det klart att lagstiftarna här har försökt fokusera på religion som en extern praktik utanför huvudens mentala innehåll – man pekar på ”religiös verksamhet” och ”anordna gudstjänst”. Det är dock även intressant att se en återkoppling till Tylors klassiska definition i lagtexten: religiös verksamhet innebär att anordna gudstjänst. Vad detta är utreds inte i lagtexten, men med Tylor i åtanke är vi här tillbaka i en aspekt av hans definition: att religion som verksamhet orienteras kring andliga varelser eller makter. Det finns naturligtvis olika teologiska uppfattningar i olika traditioner om vad dessa andliga varelser eller makter är, men det går knappast att komma ifrån att religion som universellt fenomen har en sådan orientering. Religion postulerar en andlig (icke-materiell) verklighet, vilken som regel utgörs av en eller flera andliga och mäktiga aktörer. Dessa aktörer presenteras samtidigt som ytterst väsentliga för oss människor i existentiell, social och moralisk mening. Det är sådana gemensamma drag i olika religiösa traditioner som Tylor och flera andra senare teoretiker har försökt ta fasta på i sina definitioner (jfr Guthrie 1995; Spiro 1966). Samtidigt är det viktigt att se att den andliga verkligheten tolkas olika inom varje tradition, varför vi måste undvika att generalisera människors relation till sin religion. Därför är det angeläget att det teoretiska religionsbegreppet för vårt syfte inte är modellerat efter en viss teologisk tolkning av vad religion är (eller vad den bör vara), till exempel att religion primärt är en trosföreställning eller viss typ av åsikt inne i huvudet på människor som enkelt kan förpassas till den privata sfären. Religion är ju som regel en betydligt mer extern företeelse, konstituerad av materiella objekt (byggnader, kläder, symboler), ritualer (till exempel matregler eller rituella föreskrifter om allt möjligt) och moraliska normer, särskilt angående sexualitet, familj och den politiska gemenskapen (nationen). I  synnerhet är det denna sida av religionen – dess externa och offentliga manifestation i utövandet – som gör den politiskt kontroversiell. 20

Manskliga rattigheter och religion.indd 20

2011-03-06 09.59


Kapitel 1. Relig ion, tolerans och f r ihet

Den teori om religionsbegreppet som jag själv har utvecklat skiljer på religion som kulturellt objekt eller struktur och hur vi ska teoretisera de anhängare den attraherar av olika skäl och på olika sätt. Att anta att alla troende är av exakt samma typ leder fel, särskilt när det kommer till det mentala innehåll de har visavi sin religion. Det enda de troende kan ha gemensamt är att de står i en kognitiv relation till en viss religiös tolkning av den befintliga strukturen som vi kan identifiera som en religiös tradition. Denna struktur utgörs av en samling artefakter (exempelvis texter och symboler) som representerar en andlig verklighet, vilken dels karakteriseras av en verklighetsbeskrivning i icke-fysiska termer, det vill säga en delvis andlig och evig värld, dels även är oerhört mäktig och av föregivet existentiellt och moraliskt värde för oss människor (Modée 2005). När vi sedan reflekterar över den sida av saken som brukar kallas religiös tro, hur ska vi då analysera denna? Mitt förslag är att vi skiljer på människors förhållande till en religiös tradition, låt oss kalla det för religiositet, och vad som är typiskt för traditionen. Religiositet är, grovt talat, att vara kognitivt beroende av en religion, särskilt en viss tolkning eller religiös tradition. Med ”kognitivt beroende” menar jag att en persons tankar och känslor delvis formas av idéer som hänger samman med den religiösa traditionen. Detta beroende kan givetvis ta sig skiftande uttryck. De stora världsreligionerna, buddhism, hinduism, judendom, islam och kristendom, består som traditioner av en mängd olika och ofta motstridiga inriktningar, teologiska skolor och tolkningar. Religiositet är ett individuellt förhållande till någon tolkning eller inriktning inom en tradition (jfr Runzo 2003). Naturligtvis är det väsentligt för en religions fortsatta existens att det finns religiositet i relation till denna religion. Men detta innebär inte att religiositet, teoretiskt sett, bör ses som definierande för religion – lika lite som att ett starkt sportintresse bör ses som definierande av vad sport är. Det är ett teoretiskt misstag att förväxla publiken med verksamheten, även om verksamheten är beroende av publiken och vice versa. En central aspekt inom varje religion, som sedan kan ge upphov till en intolerant attityd och praktik mot andra religioner, är att det finns anspråk på ett tolkningsföreträde rörande vad som är moraliskt och politiskt korrekt. I regel åberopas en gudomlig makt eller tradition som grund för detta tolkningsföreträde. Denna syn på vad som är korrekt moral och politik brukar i den teoretiska moralfilosofiska litteraturen kallas för den gudomliga befallningens etik (på engelska: ”divine command ethics”). Detta därför att moralen inom en religiös tradition vilar på uppfattningen att den gudomliga makten har befallt en viss 21

Manskliga rattigheter och religion.indd 21

2011-03-06 09.59


D el I. G enerellt om relig ion och mänskliga rättigheter

moralisk och politisk ordning. Ofta åberopas en helig text med tillhörande traditionella tolkningar som grund för denna uppfattning (se Modée 2010 för ytterligare diskussion). Om denna tradition tolkas (mer eller mindre) som en absolut sanning, det vill säga som i stort sett evigt giltig för alla och envar, antar religiositet en så kallad exklusivistisk karaktär (Runzo 2003). Och med ”exklusivism” avses här en uppfattning som utesluter att andra konkurrerande uppfattningar skulle kunna vara sanna. Givet religiös exklusivism finns det internt religiösa incitament för att diskriminera, förfölja och förtrycka personer som tillhör andra religioner eller som byter religion eller åsikt. Tolkningsföreträdet, baserat på att det uppfattas som att Gud har så befallt, ger incitamentet. Alla andra uppfattningar och de personer som företräder dem kan ju genom tolkningsföreträdet demoniseras. Detta innebär att de automatiskt kan klassificeras som djävulska hot mot den religiösa sanningen som hävdas i en viss tolkning. Denna egenhet i det religiösa tänkandet kan illustreras med ett exempel från Nya Testamentet, Johannesevangeliet 8:44, där Jesus säger till ”judarna” att de har djävulen till sin fader och att sanningen inte finns i honom. Exemplet kan tolkas som att den tidiga jesusgrupp som stod bakom Johannesevangeliet demoniserade den grupp som de kallar ”judarna”, och versen har historiskt uppfattats som ett kristet rättfärdigande av antisemitism (Sikes 1941). Motsvarande exempel finns från andra religioner. Naturligtvis är det så att alla religiösa inte kan sorteras in under exklusivismens beteckning. Men historiskt sett är det exklusivism som sätter sina tydliga spår i de samhällspolitiska tendenserna. Låt oss nu se närmare på vad detta har för inverkan på toleransens politiska möjlighet.

Tolerans Precis som begreppet religion är tolerans ett mångtydigt begrepp, med en brokig historisk bakgrund. Historiskt sett är tolerans primärt ett politiskt begrepp som hänger samman med utvecklingen av statssystemet och kristendomen under senare medeltiden i Europa; en politisk utveckling orienterad kring den augsburgska freden 1555 och den westfaliska freden i Münster 1648 som stilbildande ideal. Dessa två fredsavtal syftade till att göra slut på de politiska motsättningarna inom kristendomens olika partier i Europa, mellan katolik och protestant, vilka kulminerade i 30-åriga kriget på 1600-talet. Europeisk religionspolitik skulle framöver präglas av den latinska devisen ”cuius regio, eius religio”, vilket betyder att furstens religion är regionens religion. Detta innebar 22

Manskliga rattigheter och religion.indd 22

2011-03-06 09.59


Kapitel 1. Relig ion, tolerans och f r ihet

att den politiske ledarens (kungens eller furstens) religion också skulle vara folkets religion i den aktuella region som var under den politiske ledarens kontroll. Internationell tolerans i religionsfrågor skulle råda mellan de olika furstarna och deras regioner (Krasner 1999). Tolerans för olika religionstillhörigheter inom regionerna (och senare inom nationalstaterna vid deras utveckling under 1800-talet och framåt) kom i politisk praktik långt senare. Vägen dit var lång och mödosam. Ett tidigt exempel är John Locke, som redan 1689 argumenterade för politisk tolerans mellan olika kristna grupper (men inte för ateister!). I ”A Letter Concerning Toleration” hävdade Locke att social stabilitet inom en stat inte förutsatte att alla hade samma trosuppfattning inom kristendomen. Tvärtom försökte han visa att intolerans leder till social oro (Horton & Mendus 1991). Men den westfaliska principen hade en stark dominans. Som nämndes inledningsvis fick vi exempelvis i Sverige full religionsfrihet först 1952, och statsreligionen, den så kallade statskyrkan, upphörde så sent som år 2000 och omvandlades till trossamfundet Svenska kyrkan efter över hundra år av politisk diskussion om relationen mellan kyrka och stat i Sverige (jfr SOU 1968:11; lag 1998:1591; lag 1998:1593). Enkelt uttryckt kan man säga att religionsfrihet förutsätter tolerans. Så länge en politisk regim är intolerant så är vissa verksamheter, som är föremål för intoleransen, inte tillåtna. Hur ska vi förstå denna historiska intolerans och vad tolerans innebär? Michael Walzer har föreslagit att man kan skilja på tolerans som mental attityd och tolerans som politiskt arrangemang. Han menar att dessa vardera kan förekomma i fem olika former. En person kan till exempel, för att nu bara nämna Walzers två ytterligheter, vara tolerant i den meningen att han eller hon har tröttnat på att bry sig om olikheter: man är resignerat tolerant. Men det är också möjligt att vara tolerant på så sätt att man med entusiasm bejakar att det finns ett mångkulturellt samhälle (Walzer 1997, s. 10–11). På motsvarande sätt menar Walzer att en politisk situation kan präglas av skiftande former av tolerans. Formen av tolerans är delvis beroende på om vi talar om den internationella nivån, om relationen mellan stater, eller om vi talar om staters interna sammansättning av eventuellt olika etniska grupper (Walzer 1997, kapitel 2). Men Walzers idé om olika former av tolerans tenderar kanske att göra det lite oklart vad saken egentligen gäller. För att bejaka något med entusiasm är knappast detsamma som att tolerera något. Man skulle ju knappast säga om det man älskar att man tolererar det. Så tolerans innebär snarare att man med viss svårighet accepterar något. Sedan kan ju denna svårighet vara mer eller mindre framträdande. Vad olika former av tolerans då har gemensamt – och som 23

Manskliga rattigheter och religion.indd 23

2011-03-06 09.59


D el I. G enerellt om relig ion och mänskliga rättigheter

motiverar att vi använder begreppet tolerans – är att det finns en politisk och social acceptans för olikhet. Denna olikhet kan sedan vara av olika slag. Olikheten kan till exempel handla om hudfärg, språk, politisk tillhörighet eller religiös dito. Den aktiva politiska acceptansen av olikheten förutsätter emellertid att olikheten i principiell mening ogillas och att olikheten skulle ha kunnat förbjudas, förhindras eller undertryckas, om det står i ens makt att göra detta. Först här är det ju berättigat att tala om tolerans som ett aktivt politiskt ställningstagande. Centralt i det politiska begreppet om tolerans är således att företeelser som man egentligen hade velat förbjuda, eller rentav förinta, tvärtom i stället blir tillåtna (Horton 1994, s. 8; 1996, s. 28). Annorlunda uttryckt skulle man kunna säga att tolerans utgörs av en skeptisk pluralism, under det att intolerans utgörs av en politisk exklusivism (jämför ovan, om religiös exklusivism). En ”skeptisk pluralist” är då en person som med viss svårighet accepterar att andra människor utövar handlingar och beteenden som för honom eller henne framstår som felaktiga men inte så allvarliga att man måste lagstifta mot dem. Personens skepticism inför dessa handlingar och beteenden leder inte till protest och förbud utan till pluralism, vilket innebär att ett flertal olika handlings- och beteendenormer accepteras (andra uttryck för samma sak är att man accepterar mångfald eller ett mångkulturellt samhälle). Den politiska exklusivisten anser däremot att samma handlingar och beteenden är så djupt problematiska att de måste förbjudas och kanske rentav bestraffas i avskräckande syfte. Exempel på handlingar och beteenden som ofta befinner sig i detta gränsland mellan tolerans och intolerans är, förutom ”de andras” religiositet, viss sexualitet (som exempelvis homosexualitet) och bruket av vissa droger. Sedan finns det ju handlingar som kräver så kallad nolltolerans, vilket betyder att de absolut inte får förekomma. Sådana handlingar är till exempel olika former av grov kriminalitet, som helt uppenbart är ett hot mot samhället. En särskild politisk problematik består i att tolerera det intoleranta. Sverigedemokraternas framgång i 2010 års svenska riksdagsval kan illustrera detta. Å ena sidan har vi ett politiskt minoritetsparti som kan beskrivas som intolerant mot invandrargrupper. Å andra sidan har vi en politisk majoritet som har svårt att tolerera detta partis intolerans. En motsvarande problematik finns i liberalismens svårighet att tolerera fundamentalistiska religionsformer från muslimskt och kristet håll, en svårighet som tar sig uttryck i bland annat slöjdebatten och debatten om religiösa friskolor (jfr Macedo 1995). Detta beror på att liberalismen ofta har en idé om att politisk frihet förutsätter vissa grundläggande villkor, som innebär att individer inte omedvetet underkastar 24

Manskliga rattigheter och religion.indd 24

2011-03-06 09.59


Mänskliga rättigheter och religion ISBN 978-91-47-09426-4 © 2011 Författarna och Liber AB Förläggare: Carin Laurin Översättare: Sten Andersson har översatt kapitel 7 Redaktör: Camilla Nevby Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Upplaga 1:1 Tryck: Kina 2011

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Manskliga rattigheter och religion.indd 2

2011-03-15 08.16


255s 80gr offsetpapper bulk 1,21 rygg = 14 mm

Dan-Erik Andersson Johan Modée (red.)

Mänskliga rättigheter och religion

Mänskliga rättigheter och religion Under senare år har religion kommit att återigen spela en framträdande roll i svensk och internationell kontext. Mer eller mindre dagligen konfronteras vi med frågor som relaterar till religion och mänskliga rättigheter. Detta ställer högre krav på kunskaper om och förhållningssätt till det som sker runt omkring oss. I den här antologin skriver svenska forskare om religion och mänskliga rättigheter. Boken har tre delar. I den första delen fokuseras ett antal betydelsefulla begrepp och diskussioner i relation till religion och mänskliga rättigheter, såsom religion, tolerans och religionsfrihet, privat och offentligt, genus, rättigheter och skyldigheter och mångkulturalism. I den andra delen står olika religioners förhållande till

Dan-Erik Andersson Johan Modée (red.)

mänskliga rättigheter i centrum. Dessa religioner är hinduism,

Mänskliga rättigheter och religion

buddhism, kinesisk religion, sikhism, judendom, kristendom och islam. I den tredje delen av boken belyses några aktuella diskussioner kring och konflikter mellan religion och mänskliga rättigheter. Det handlar om yttrandefrihet, slöjdebatten, kosher- och halalslakt, homosexualitet och relationen mellan EU och Turkiet.

Dan-Erik Andersson är universitetslektor i Mänskliga rättigheter och forskare inom The Middle East in the Contemporary World (MECW) vid Lunds universitet. Johan Modée är universitetslektor i Mänskliga rättigheter och internationella relationer vid Malmö högskola.

Best.nr 47-09426-4

Tryck.nr 47-09426-4-00

Ma nskl ra ttigh o rel - omslag.indd 1

11-02-21 10.04.39


9789147094264  

Mänskliga rättigheter och religion Dan-Erik Andersson Johan Modée (red.) Mänskliga rättigheter och religion Dan-Erik Andersson Johan Modée (...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you