Hälsopedagogik Tove Phillips
Den här boken är för dig som studerar hälsopedagogik eller helt enkelt vill lära dig mer om hälsa och hälsofrämjande arbete. Hälsopedagogik tar upp allt ifrån faktorer som påverkar hälsan till folkhälsoarbete, krishantering och hälsoanalys.
Tove Phillips
Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Hälsopedagogik, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.
Hälsopedagogik
Varför har den psykiska ohälsan ökat? Hur påverkas vår hälsa av kost, motion, droger och stress? Vad kan man göra för att påverka människor så att de väljer en mer hälsosam livsstil?
Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.
Hälsopedagogik Tove Phillips
Innehåll 1. Perspektiv på hälsa.......................................7 Vad är hälsa?.....................................................................................................8 Människors hälsa förr....................................................................................13 Hälsa i andra länder.......................................................................................21 Miljö och hälsa................................................................................................26 Kulturella perspektiv på hälsa......................................................................31 Hälsa ur ett socialt perspektiv.....................................................................34 Sammanfattning.............................................................................................37
2. Folkhälsoarbete..........................................41 Stat, kommuner och landsting....................................................................42 Privat folkhälsoarbete....................................................................................45 Barns och ungdomars hälsa.......................................................................49 Hälsa för vuxna och äldre.............................................................................53 Hälsa för människor med funktionshinder................................................57 Internationellt folkhälsoarbete......................................................................59 Hälsopedagogik..............................................................................................61 Sammanfattning.............................................................................................67
3. Det salutogena perspektivet.......................71 Det salutogena perspektivet........................................................................72 KASAM – Känsla av sammanhang.............................................................76 Salutogent hälsoarbete.................................................................................79 Sammanfattning.............................................................................................85
4. Arbete, fritid och hälsa................................89 Arbetets betydelse.........................................................................................90 Arbetsmiljö och hälsa....................................................................................94 Vad är fritid?..................................................................................................100 Fritidens betydelse för hälsan....................................................................102 Sammanfattning...........................................................................................105
5. Inflytande, delaktighet och jämställdhet 109 Inflytande........................................................................................................110 Delaktighet.....................................................................................................115 Jämställdhet..................................................................................................118 Sammanfattning............................................................................................121
4
6. Frisk- och riskfaktorer...............................125 Individuella förutsättningar.........................................................................126 Kost................................................................................................................131 Motion och rekreation.................................................................................136 Sömn och vila...............................................................................................139 Stress..............................................................................................................141 Droger............................................................................................................143 Sex och relationer........................................................................................148 Frisk- och riskfaktorer i miljön....................................................................151 Sammanfattning...........................................................................................153
7. Kriser och krishantering............................157 Kriser..............................................................................................................158 Krishantering.................................................................................................163 Sammanfattning...........................................................................................169
8. Lagar, mål och regler................................173 Nationell lagstiftning.....................................................................................174 Internationella överenskommelser............................................................184 Sammanfattning...........................................................................................187
9. Hälsoanalys..............................................191 Hälsosamtal..................................................................................................192 Fysiska tester................................................................................................194 Medicinsk provtagning...............................................................................199 Sammanfattning..........................................................................................203
10. Interaktion och kommunikation..............207 Interaktion.....................................................................................................208 Kommunikation.............................................................................................212 Faktorer som påverkar................................................................................215 Sammanfattning..........................................................................................219 Ordlista..........................................................................................................222 Index...............................................................................................................223 Bildförteckning..............................................................................................224
5
Olof bor med sin familj i en trång lägenhet i Göteborg. Han ligger i sin säng och svettas under en maläten gammal filt. Sängen har inga lakan. – Drick, säger hans mamma och räcker honom en kopp med rykande hett honungsvatten. Han lyckas dricka några klunkar men börjar sedan hosta. Det gör fruktansvärt ont och mamman stryker honom ömsint på kinden. – Det blir nog bättre snart ska du se, säger hon och lägger en hand på hans varma panna. Febern är hög och Olofs tillstånd har försämrats under veckan som gått. För några dagar sedan var doktorn där och konstaterade att Olof fått lunginflammation. Doktorn ordinerade vila och varm dryck. Varje kväll ber Olofs mamma till Gud att han
6
inte ska dö. Hon har redan förlorat ett av sina fem barn i tuberkulos och tanken på att förlora sin förstfödde gör henne mycket olycklig. Helst av allt vill hon krypa ner bredvid Olof och hålla om honom, men det är en hård vinter och varenda öre behövs till mat. – Jag måste gå till fabriken nu, säger hon vänligt och sveper in sig i en sjal. Du får ropa på tant Alva om du behöver hjälp... men ropa inte i onödan. Hon är gammal. Olof nickar och viskar farväl. Han är rädd, men vill inte oroa sin mamma, som har det svårt nog ändå. Han svettas och fryser och drar filten hårdare omkring sig. Året är 1879 och Olof har precis fyllt nio år.
1. Perspektiv på hälsa Det här kapitlet handlar om hur människors hälsa, livsstil och levnadsvanor har förändrats genom tid och ser olika ut i olika delar av världen. Det handlar också om hur vår hälsa och livsstil påverkas av sociala, kulturella och miljömässiga faktorer. I detta kapitel får du lära dig om:
• Hälsobegreppet • Människors hälsa förr • Hälsa i andra länder • Miljö och hälsa • Kulturella perspektiv på hälsa • Hälsa ur ett socialt perspektiv diskutera
· fundera på
1. Vad är hälsa? 2. Tycker du att du har bra hälsa? Varför/varför inte? 3. Vad tror du skulle hänt med Olof idag?
Punkt 1 i kursens centrala innehåll: ”Människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och olika hälsoeffekter ur ett miljöperspektiv, historiskt perspektiv och internationellt perspektiv samt ur sociala och kulturella aspekter”
7
Vad är hälsa? Världshälsoorganisationen (WHO) har en definition på hälsobegreppet som säger att hälsa är ”ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte bara en frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning”. Att ha god hälsa handlar alltså inte bara om att inte vara sjuk, utan hur man mår rent allmänt, i både kropp och själ. WHO:s definition kritiseras ibland för att vara alltför stram. Många människor upplever faktiskt att de mår bra, trots att de har en sjukdom eller inte har det där totala välbefinnandet. Anledningen till att det är så svårt att definiera hälsa är att den är så väldigt personlig och subjektiv. Vad du mår dåligt av kanske jag mår bra av. Det som jag upplever som smärta kanske inte alls gör ont på dig.
Objektiv och subjektiv hälsa subjektiv – bedömd utifrån egna värderingar, osaklig objektiv – bedömd utifrån fakta, saklig
8
Det finns olika perspektiv på hälsa. Man kan ha ett objektivt perspektiv, då man framför allt utgår ifrån medicinska faktum. Med ett objektivt perspektiv är det genom undersökningar, observationer och jämföreleser som man avgör om en människa är frisk eller sjuk. Det finns många olika typer av undersökningsmetoder och mätinstrument som hjälper läkaren att hitta orsaken till patientens problem. Ett annat perspektiv är det subjektiva, som handlar om hur personen själv upplever sin hälsa. Den egna hälsan kan upplevas som god även om man lider av en sjukdom. Kanske har man andra kvaliteter i livet som väger upp för sjukdomen och som gör att man ändå mår bra. Vissa människor känner sig väldigt sjuka när de är förkylda, medan andra snyter sig och fortsätter med vardagen som om ingenting hänt. Den upplevda hälsan är ofta ett viktigt instrument när man ska ställa diagnoser. Psykisk ohälsa kan nästan bara diagnostiseras genom att patienten berättar om hur den mår, men även en del fysiska sjukdomar är svåra att upptäcka genom undersökningar, varför läkaren måste utgå ifrån patientens upplevelser.
Leonardo da Vincis målning ”Den vitruvianske mannen” (ca 1492) är en studie i den moderna människans anatomi. Vissa menar att cirkeln representerar det själsliga och fyrkanten det materiella, vilket ger människokroppen en perfekt balans mellan kropp och själ.
Helhetsperspektivet Hälsa handlar alltså om hur individen mår både fysiskt, psykiskt och socialt. Ont i magen, ont i huvudet och andningssvårigheter kan ha både fysiska och psykiska orsaker, precis som ångest och depression kan. När kroppsliga symptom har psykiska orsaker brukar man säga att det är psykosomatiskt, från grekiskans psyke (själ) och soma (kropp). Om man arbetar med människors hälsa är det viktigt att ha det här helhetsperspektivet och förstå att det kan finnas samband som man inte direkt är medveten om.
psykosomatisk – att göra med både kropp och själ
9
Fysisk hälsa Den fysiska hälsan handlar om kroppen och hur väl den mår och fungerar. Hit räknas bland annat:
10
•
Allmänt hälsotillstånd. Handlar mycket om hur man själv uppfattar den egna fysiska hälsan. Känner man sig pigg, frisk och full av energi eller trött, hängig och småsjuk?
•
Sjukdomar och besvär. Det finns många olika sjukdomar och andra besvär som påverkar individen mer eller mindre. Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i många västländer. En annan är cancer. Andra vanliga sjukdomar och besvär är diabetes, astma, allergi, inkontinens, mag- och tarmproblem, fetma och övervikt.
•
Funktionsnedsättningar. Exempel på fysiska funktionsnedsättningar är olika typer av rörelsehinder som cerebral pares eller ryggmärgsbråck samt nedsättningar i syn- och hörselförmågan.
•
Besvär i rörelseorganen. Många människor lider av värk och besvär i rörelseorganen och detta är en av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning. Besvären finns ofta i nacke, skuldra, rygg, höft eller knä och hur man upplever besvären är väldigt individuellt.
Är det normalt att känna så här?
Psykisk hälsa Psykisk hälsa handlar om vårt inre välbefinnande, hur vi mår i huvudet, i tankarna och i känslorna. Idag ses psykisk ohälsa som ett av de stora folkhälsoproblemen, eftersom allt fler anger att de mår psykiskt dåligt. Exempel på vanliga besvär är stress, huvudvärk, oro, ångest, depression och nedstämdhet. Det finns olika förklaringar till varför den psykiska ohälsan har ökat. En av de orsaker som ofta anges är att den moderna människan utsätts för höga krav och förväntningar som är svåra att leva upp till. Medan vi förr hade mycket högre krav på oss när det gällde att arbeta och göra det vi var tillsagda, utsätts vi idag för andra typer av krav. Många känner att de måste vara vältränade, framgångsrika, intressanta, aktiva, uppdaterade och ha ett stort socialt umgänge. Idag pratas det mycket om lycka och det finns nästan ett krav på att man ska vara lycklig. Men lycka är ingenting självklart – det är helt naturligt att känna perioder av nedstämdhet i livet. Stora frågor om livets mening och den egna betydelsen är sådant som bekymrat människor i alla tider, men i ett samhälle där alla förväntas vara lyckliga kan det kännas svårt att acceptera dessa tunga tankar och känslor.
11
Social hälsa Den sociala hälsan handlar om våra relationer till andra människor och hur mycket vi känner oss som del i ett socialt sammanhang. Forskning pekar på att vårt sociala liv har stor betydelse för hur vi mår och att goda relationer är en stor bidragande faktor till ett gott välbefinnande. Socialt liv och relationer kan se väldigt olika ut i olika kulturer och tidsepoker. För bara hundra år sedan hade familjen i Sverige en helt annan betydelse än den har idag. På vissa sätt har det blivit enklare, men på andra sätt har det blivit svårare. Förr i tiden var man fast med sin familj, vare sig man ville det eller ej. Man hade inte alls samma möjlighet att välja sin partner eller sina vänner som man har idag. Samtidigt var familjen en trygghet – så länge man höll sig till reglerna var man en del av gemenskapen. Idag är familjen inte lika självklar. Många lever i ombildade familjer, vissa bor långt ifrån sin familj och några väljer själva att inte umgås, eftersom man inte känner några starka band. Den moderna människan har en större frihet, men också ett större individuellt ansvar. I Sverige finns det många människor som bor ensamma. För vissa är ensamheten självvald, för andra är den ofrivillig. Det är inte alltid lätt att skaffa en livskamrat eller nya vänner, i synnerhet efter en separation eller flytt.
diskutera
· fundera på
1. Tror du att du har låg eller hög smärtgräns? 2. Varför tror du att den psykiska ohälsan har ökat? 3. Tror du att människors sociala hälsa var bättre eller sämre förr? Varför?
4. Om du ser på din hälsa ur ett helhetsperspektiv, vilken av delarna fysiskt, psykiskt eller socialt är viktigast? Varför?
12
Människors hälsa förr Människokroppen ser ungefär likadan ut som den alltid har gjort, men vår omgivning och vårt sätt att leva har förändrats otroligt mycket. Vi har hittat botemedel till sjukdomar som förr var dödliga, men å andra sidan har vår förändrade livsstil och miljö också skapat nya. Genom att kasta en blick bakåt i tiden är det lättare att få förståelse för de hälsofrågor vi diskuterar idag.
Rädslan för guds vrede var stor under medeltiden.
Gudarnas straff I många tider, kulturer och religioner har det varit vanligt att förklara framgång och misslyckanden, hälsa och ohälsa som ett sätt för gudarna att belöna och bestraffa människan. I det antika Grekland var det guden Apollon som sände sina straff genom sjukdom och lidande. I hinduismen, där man tror på reinkarnation, bestraffas ett dåligt beteende genom ett dåligt nästa liv och inom såväl kristen tro som islam är det vanligt att se sjukdom och lidande som guds straff. Det har också varit vanligt att försöka blidka gudarna och skydda sig från sjukdom och lidande genom olika typer av uppoffringar. I vissa kulturer var och är det vanligt med olika typer av offergåvor som slakt av djur. Ibland har religiösa ledare utnyttjat människors rädsla och uppmanat människor att köpa sig fria från elände genom att ge pengar till trossamfundet.
reinkarnation – pånyttfödelse, återuppståndelse blidka – göra mindre arg, ställa in sig hos
13
Matkultur Vi vet att kosten har en väldigt stor inverkan på vår hälsa och eftersom kosten kan skilja sig åt mycket mellan olika kulturer kan man också se hur en matkultur kan påverka en folkgrupps hälsa. Det är till exempel ett känt faktum att hjärt- och kärlsjukdomar är mycket ovanligare i Sydeuropa än i Nordeuropa och att orsaken till detta är kosten. I Sydeuropa äter man generellt sett mer fisk, mer grönsaker och mer olivolja, något som har positiv inverkan på hjärta och kärl. Snabbmatskulturen som började i USA, och som spridit sig till stora delar av världen, har påverkat människors hälsa på ett negativt sätt. Pizza, kebab, hamburgare, friterad kyckling och läsk har bidragit till övervikt, fetma och följdsjukdomar hos människor över hela världen. Inom vissa kulturer och religioner äter man bara vegetarisk kost, något som på flera sätt har en god inverkan på människors hälsa. I dessa kulturer har man inte alls samma problem med hjärt- och kärlsjukdomar. Om man äter vegetariskt är det dock extra viktigt att kunna sätta ihop en näringsrik kost som innehåller tillräckligt med protein.
Många indier äter bara vegetarisk mat.
32
Motion och meditation Varje kultur har också sin inställning till motion och fysisk aktivitet. I vissa afrikanska länder är löpning det naturliga fortskaffningsmedlet – där kan ett barn springa en halv mil till skolan och tillbaka varje dag. Kroppen utnyttjas fullt ut – inte för att man ska vara hälsosam, utan för att man kan och måste. I andra kulturer har fysisk aktivitet låg status. Om man har pengar så visar man det genom att leva ett bekvämt liv utan fysisk ansträngning. Det kan också vara så att män kan motionera, men att kvinnor ska föra ett lugnt och passivt liv. I vissa kulturer och religioner, framför allt från Sydostasien, ser man kroppen som ett tempel som ska skötas och vårdas. Man arbetar med kropp och själ i en helhet och utför meditation, tai chi, qi-gong och kampsporter för att skapa balans och harmoni.
Alkohol- och tobakskultur Alkohol finns över hela världen, men inställningen till alkohol och berusning varierar mellan olika kulturer. Islam och hinduism är två av de religioner som förbjuder alkoholkonsumtion, medan kristendom och judendom inte har några uttalade förbud. I en del länder, som Frankrike och Italien, har man en ganska utbredd vinkultur. Det tillhör vardagen att dricka vin till maten, men det är ganska ovanligt att dricka sig berusad. I Storbritannien har man en pubkultur där det inte är ovanligt att ta en eller två starköl på puben vid lunch, för att sedan återgå till arbetet. I Sverige har vi traditionellt haft en restriktiv alkoholkultur – att dricka till vardags har varit emot de svenska normerna, samtidigt som det varit vanligare med helg- och festdrickande. Trenden lutar nu åt att svenskarna blir mer europeiska i sina dryckesvanor. Inställningen till tobak har varierat genom olika tider och mellan olika kulturer. I vissa kulturer ses tobak som en medicin eller något man använder i religiösa ritualer, medan den i andra anses syndfull och fördärvande. I början och mitten av 1900-talet ansågs det i västvärlden glamouröst att röka, medan rökningen idag ses som en av de allra största hälsoriskerna.
33
Hälsa ur ett socialt perspektiv
socioekonomisk status – sociala och ekonomiska förhållanden, mått på välfärd
Förr i tiden var det överklassen som hade den sämsta livsstilen – här fanns det gott om överviktiga, bekväma personer som gärna tog ett glas eller två för mycket. Idag visar folkhälsoundersökningar att läget är tvärtom. Människor med hög socioekonomisk status, lång utbildning och hög inkomst har generellt sett bättre livsstil än lågutbildade människor med låg inkomst. De motionerar mer, äter mer frukt och grönsaker och röker mindre.
Klasskillnader När man gör olika typer av statistiska undersökningar av befolkningen så brukar man dela in invånarna i olika grupper. Man brukar nästan alltid göra indelningar efter kön och ålder, men det är också vanligt att titta på människors socioekonomiska tillhörighet eller klasstillhörighet. Vilken socioekonomisk grupp man tillhör kan bland annat avgöras genom:
•
Utbildningslängd
•
Yrke
•
Inkomst
Tidigare använde man begreppen socialgrupp 1, 2 och 3, där socialgrupp 1 motsvarade de med högst socioekonomisk status, och socialgrupp 3 var de sämst ställda. I vardagstal har man länge använt begreppen överklass, medelklass, arbetarklass och underklass. De folkhälsoundersökningar som görs för att mäta svenskarnas hälsa visar att det finns tydliga skillnader i hälsan hos de olika socialgrupperna. Det är framför allt levnadsvanorna som skiljer sig åt, eftersom människor från över- och medelklassen oftare har en sundare livsstil än de som tillhör de lägre skikten. Det är dessutom vanligare med förslitningsskador och värk bland de grupper som har fysiska arbeten, t.ex. inom industri, lager och vård, något som också leder till fler sjukskrivningar.
34
Kostar bra mat mer? Det sägs ibland att hälsa är en klassfråga, exempelvis för att fetma och övervikt är mycket vanligare bland låginkomsttagare än bland höginkomsttagare. Som orsak anges ibland att hälsosam mat är dyrare än onyttig mat. Detta är delvis sant. Matpriserna varierar över tid och säsong, men priserna på färsk frukt och många grönsaker kan emellanåt vara ganska höga. Råvaror av hög kvalitet kostar mer än de med låg kvalitet. Dessutom finns det mycket onyttig mat som är billig. I stora lågprisbutiker kan man ofta köpa godis, bakverk och chips till mycket låga priser. Samtidigt kan man inte peka på matpriserna som enskild orsak till sämre matvanor. Det finns alltid ett ganska stort urval av mat som är både nyttig och billig, t.ex. potatis, rotfrukter och grytkött eller pasta, köttfärs och grönsakskonserver. En billig måltid – men hur nyttig?
Fritidsvanor Det finns också skillnader mellan de olika samhällsskikten när man tittar på fritidsvanor. Över- och medelklass har oftare en aktiv fritid med motionsidrott och friluftsliv. Bland låginkomsttagare är det vanligare att man tillbringar fritiden med att bara umgås eller titta på tv. Många fritidsaktiviteter kostar pengar och en del är ganska dyra i medlemsavgift och utrustning. På så sätt är det lättare för hög- och medelinkomsttagarna att ha en aktiv fritid – deras ekonomi gör att de har fler aktiviteter att välja bland. Men det finns också många hälsosamma fritidsaktiviteter som är gratis eller inte behöver kosta särskilt mycket, som fotboll, löpning och friluftsliv.
35
Rökning och alkohol När cigarettrökning blev populärt i mitten av 1900-talet var det ofta samhällets överklass man associerade med rökande. Bilder på vackra Hollywoodstjärnor gjorde rökning till något fint och glamouröst, något för framgångsrika människor. Efter årtionden av antirökningskampanjer och information om rökningens skadliga inverkan är det idag tvärtom. Rökning och snusning är mycket vanligare bland låginkomsttagare än bland hög- och medelinkomsttagare. Alkoholkonsumtionen är ganska jämnt fördelad mellan de olika samhällsskikten, men det är vanligare bland låginkomsttagare att dricka sig berusad. Samtidigt är andelen som aldrig druckit alkohol större bland låginkomsttagare än bland hög- och medelinkomsttagare (Folkhälsoinstitutet 2009).
diskutera
· fundera på
1. Tycker du det stämmer att svenskar är ett hälsosamt folk? Varför/ varför inte?
2. Vad är typiskt svensk mat och vad tycker du om den? 3. Varför tror du det är vanligare att dricka sig berusad i Sverige än i Frankrike?
4. Varför tror du att låginkomsttagare generellt sett har mer ohälsosamma levnadsvanor än hög- och medelinkomsttagare?
5. Varför tror du att låginkomsttagare ofta har en mer passiv fritid än höginkomsttagare?
6. Tror du det finns några skillnader mellan samhällsskikten när det gäller psykisk ohälsa?
36
Sammanfattning •
Världshälsoorganisationens definition av hälsa är ”ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara en frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning”.
•
Fysisk hälsa handlar om kroppens funktioner och välmående, psykisk hälsa handlar om känslorna och det mentala välmåendet, social hälsa handlar om våra relationer och vårt sociala liv.
•
Förr i tiden förklarades sjukdom och ohälsa som straff från gudarna. I takt med teknisk utveckling och ökade krav på vetenskaplighet har denna syn övergivits. Den tekniska och medicinska utvecklingen och den ökade välfärden har i stora delar av världen medfört att man idag kan bota många sjukdomar och att människors fysiska hälsa förbättrats.
•
Den största orsaken till ohälsa i världen idag är fattigdom. I utvecklingsländer där människor har brist på arbete, mat och pengar är sjukdom och död mycket vanligare än i den industrialiserade världen. Här bor man också ofta tätt och utan möjlighet till rent vatten och god hygien, vilket ökar risken för smittspridning.
•
Miljön har inverkan på människors hälsa, eftersom de förändringar människan orsakar i miljön innebär att livsvillkoren ändras för många. Utsläpp och föroreningar kan ha direkt inverkan på vår hälsa.
•
Kulturella skillnader har också betydelse för hälsan. Olika kulturer har olika kost-, motions- och levnadsvanor som påverkar hälsan på olika sätt.
37
instuderingsfrågor
1.
Varför kritiseras ibland WHO:s definition av hälsa?
2.
Vad menas med objektiv och subjektiv hälsa?
3.
Vad innebär psykosomatisk? Förklara och ge exempel.
4.
På vilka sätt har människors sociala liv förändrats under de senaste 200 åren?
5.
På vilka sätt kan detta ha påverkat människors hälsa?
6.
Vem var Hippokrates?
7.
Hur ser man på hälsa inom humoralpatologin?
8.
Vilka yrkesgrupper arbetade med hälsa och sjukvård under medeltiden?
9.
Vilka var de viktigaste medicinska framstegen under 1800-talet?
10. Förklara begreppen epidemi och pandemi. 11. Vad var digerdöden? 12. Vad ligger bakom uttrycket ”freden, vaccinet och potäterna”? 13. På vilka sätt har många människors livsstil försämrats under de senaste 200 åren?
14. Ge exempel på sjukdomar som är vanliga i utvecklingsländer. 15. Ge exempel på så kallade välfärdssjukdomar. 16. På vilka sätt kan människors hälsa påverkas av klimat och geografi? 17. Vad är Världshälsoorganisationen och vad är dess uppgifter? 18. På vilka sätt bidrar du och jag till miljöförstöringen? 19. Vad är växthuseffekten? 20. Ge exempel på några miljögifter och hur de kan påverka hälsan. 21. Varifrån kommer den svenska hälsokulturen? 22. Ge exempel på hur matkultur kan påverka människors hälsa. 23. Vad menas med att hälsa är en klassfråga? 24. På vilka sätt kan det vara lättare för överklassen att ha en hälsosam livsstil?
38
uppgifter
1.
Arbeta i helklass. Intervjua människor i olika åldrar om vad de tycker att hälsa är. Ställ samman resultaten i ett text- och bildcollage som visar om det finns några skillnader i synen på hälsa.
2.
Arbeta enskilt eller i par. Gör ett fördjupningsarbete om en fysisk eller psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Beskriv sjukdomen och hur utbredd den är. Ta reda på orsaker, symptom och behandling. Redovisa muntligt för resten av klassen.
3.
Intervjua äldre människor om skillnader i hälsa, sjukvård och levnadsvanor förr och nu. Fråga dem vad de tycker blivit bättre och vad som blivit sämre.
4.
Arbeta i par eller grupp och ta reda på hälsoläget i ett valfritt land. Använd aktuell statistik från WHO/FN och annan aktuell information från pålitliga källor. Gör en presentation med text och bild och redovisa för resten av klassen.
5.
Arbeta enskilt eller i par. Ta reda på och lär er om sjukdomarna malaria, HIV/aids, hepatit B, kolera, tyfus och tuberkulos. Vilka är orsakerna, hur ser symptomen ut och hur behandlas de? I vilka länder är de vanliga och hur utbredda är de?
6.
Gå till mataffären och gör en undersökning av nyttiga och onyttiga livsmedel och vad de kostar. Jämför innehållsförteckningar, olika märken och priser. Avsluta med en diskussion om vad ni kommit fram till.
7.
Tillbaka till Olof: Skriv en berättelse om en ”modern” Olof, 11 år i Göteborg. Hur skulle hans hälsa kunna se ut idag i ett helhetsperspektiv? Jämför din berättelse med dina kamraters.
39
Hälsopedagogik Tove Phillips
Den här boken är för dig som studerar hälsopedagogik eller helt enkelt vill lära dig mer om hälsa och hälsofrämjande arbete. Hälsopedagogik tar upp allt ifrån faktorer som påverkar hälsan till folkhälsoarbete, krishantering och hälsoanalys.
Tove Phillips
Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Hälsopedagogik, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.
Hälsopedagogik
Varför har den psykiska ohälsan ökat? Hur påverkas vår hälsa av kost, motion, droger och stress? Vad kan man göra för att påverka människor så att de väljer en mer hälsosam livsstil?
Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.
Hälsopedagogik Tove Phillips