9789188099488 by Smakprov Media AB

På ett enkelt och konkret sätt beskriver den här boken hur du med inspirerande material, anpassad lärmiljö och genom att vara en medvetet närvarande pedagog kan arbeta för att förstå och främja barns inflytande i förskolan. Aktuell forskning kopplas samman med författarnas egna erfarenheter av aktivt arbete med barns lärande och utveckling och med läroplanens strävansmål.

Boken vänder sig främst till yrkesverksamma förskollärare, förskolechefer och barnskötare, men kan också läsas av andra som är intresserade av barns inflytande. Jenny Biteus och Teres Engholm är legitimerade förskollärare och arbetar i Solgläntans förskola i Kumla, som 2015 fick kommunens pedagogiska pris för hur de integrerar barns inflytande i sin verksamhet. Gothia Fortbildning gör användbara böcker, kurser och tidningar som kopplar ihop vetenskap med praktik. Vi ger dig kunskap, inspiration och verktyg. Besök oss på gothiafortbildning.se.

ISBN 978-91-8809-948-8

789188 099488

Teres Engholm

Boken är tänkt att fungera som ett praktiskt verktyg i vardagen. Den innehåller diskussionsfrågor, situationsbeskrivningar, praktiska exempel samt råd och idéer om hur du kan föra in läroplanens riktlinjer med barns inflytande som aktiviteter i den dagliga verksamheten.

Utveckla barns inflytande Jenny Biteus

Utveckla barns inflytande

Utveckla barns inflytande Verktyg för förskolan Jenny Biteus Teres Engholm

© 2016 Författarna och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-8809-9488 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Förlagsredaktör: Bibbi Fagerström Omslagsfoto: Bodil Johansson/Scandinav Bildbyrå Grafisk form: Roger Johansson Foton: Kicki Nilsson/ Icon photo Första upplagan, första tryckningen Tryck: Dimograf, Polen 2016 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

innehåll Förord

Inledning

Förskolans egen läroplan

Att förstå barns inflytande

17 21 23

Lyssnandets möjligheter Är inflytande att bestämma?

Makten i förskolan Pedagogiska ramar

Medvetet närvarande pedagoger Närvarande pedagog kräver härvarande pedagoger De reflekterande pedagogerna

Anpassad lärmiljö Flexibel lärmiljö Ovanför och nedanför dörrhandtag

Utomhusmiljö Vems är lärmiljön?

Utforskande och inspirerande material Ledningens ansvar för barns inflytande Barns perspektiv eller barnperspektiv

Gemensam syn på den pedagogiska rollen Barns inflytande kräver regler och rutiner Dokumentationens och reflektionens betydelse för barns inflytande

28 31 35 37 39 42 46 52 56 59 62 70 72 77 81 84

Verksamhetsplanen utifrån barns inflytande

En dag med barns inflytande i fokus

Fördelar med att arbeta med barns inflytande

Situationer där barns inflytande äger rum

101

Slutord

106

Referenser

109 111

Elektroniska källor

Förord

Tänk att få möjligheten att skriva en bok. Att vi, Jenny och Teres, i text tillsammans får skriva ner all den kunskap och all den erfarenhet vi besitter känns som en förmån. Tillsammans har vi över 30 års erfarenhet av att arbeta inom förskolan i Sverige. De 30 åren har gett oss massor av kunskaper och insikter om hur och vad som bör vara i fokus ute i förskolans verksamheter. Dessutom har den reviderade läroplanen från 2011 gett oss pedagoger i förskolan en tydlig grund som befäster vårt arbete och ger oss möjlighet att utmana, uppmuntra och utveckla barnen i förskolan. Delar av läroplanen är tydliga i förklaringen hur vi pedagoger ska arbeta. Strävansmålen ger oss riktlinjer om vad barnen ska få kunskaper i och vad vi ska utmana dem med. Andra delar av läroplanen ger oss pedagoger tolkningsmöjligheter i hur vi ska förstå uppdraget och på det sättet utmana barnen vidare. En sådan punkt upplever vi att barns inflytande är. För vad är barns inflytande? Är barns inflytande att barnen själva ska bestämma det som sker i förskolan? Hur ser pedagogens roll ut och vem är det som sitter på makten i förskolan? I en förskola där barnen bestämmer och pedagogerna inte törs utmana barnen för att de upplever att de förhindrar barns inflytande − kan strävansmålen vara i fokus då? Vi har tolkat barns inflytande på ett annat sätt och har i den här boken sammanfattat det vi anser möjliggör att bäst nå barns inflytande utifrån tre olika komponenter som är beroende av varandra. För oss handlar inte barns inflytande om att barnen ska vara med och bestämma utan det handlar om att de ska kunna 5

vara en del av att forma sin vardag och därmed utmanas i förskolan. Vår uppgift som pedagoger är att vara med barnen och att tillgodose att förskolan är en miljö med material som är tillgängligt för barnen. Vi har i vår förskola under perioder arbetat kring hur vi pedagoger ska förstå begreppet barns inflytande. Vi vill dela med oss av vad vi kommit fram till är kärnan i det arbetet. Arbetet att främja barns inflytande utan att det betyder att barnen tar över verksamheten har tagit tid och engagemang. Vi menar dock att förhållningssättet och arbetssättet utifrån hur vi förstår och tolkar begreppet förenklar för samtliga inom förskolan. Barns inflytande ligger oss extra varmt om hjärtat. Det var när vi tillsammans utbildade oss till förskollärare och skulle skriva uppsats som vi kom fram till att detta komplicerade men intressanta begrepp behöver tydliggöras. Denna bok ska ses som en guide där reflektioner kan skapa nya infallsvinklar i synen på arbetet. Det i sig leder förhoppningsvis till nya tankar och förändringar som appliceras i den egna verksamheten − något som gynnar barnens inflytande. Kumla i mars 2016 Jenny Biteus och Teres Engholm

Utomhusmiljö

Lärmiljön är av betydelse. Om verksamheten bedrivs inomhus eller utomhus spelar mindre roll. Även utomhusmiljön ska anpassas efter barnen som befinner sig i den och på samma sätt erbjuda inspirerande material.

I den förskola där vi arbetar är utomhusmiljön en stor del av vår verksamhet. På samma sätt som inomhusmiljön ska anpassas och förändras ska utomhusmiljön ge barnen möjlighet att agera i sin verksamhet. Därför har vi valt att ha liknande material eller samma material både när vi är utomhus och inomhus. Material som finns både inomhus och utomhus hos oss är: • pussel • lego, både mindre lego och duplo • tågbanor och bilar • målarfärg och stafflier • papper och pennor • pärlplattor och andra pärlor till armband eller halsband • plusplus • filtar • madrasser • kaplastavar och annat byggmaterial • luppar och förstoringsglas • böcker och sagopåsar.

Mycket av det material vi har i vår förskola är ofärdigt material som förvaras i transparenta lådor för att barnen lätt ska se vad som är i lådorna. Materialet kan snabbt och enkelt flyttas och byta plats mellan inomhus och utomhus. Naturens biologiska skiftningar bidrar också till att lärmiljön utomhus förändras. Pärla pärlplattor, som barnen med lätthet kan göra i augusti då det fortfarande är varmt ute, är svårare att göra i januari med tjocka vantar. Då handlar det om att förändra verksamheten och lärmiljön för att locka till exempelvis matematiskt skapande på andra sätt. Att väva en väv på ett staket med naturmaterial kan man göra även om man har tjocka vantar och där kan det också skapas matematiska mönster. Vi kan även i utomhusmiljön arbeta pedagogiskt i stället för att se utomhusaktiviteten som ett tillfälle för barnen att leka av sig och för pedagoger att dricka kaffe och övervaka barngruppen. Strävansmålen i naturvetenskap kan uppmärksammas i den föränderliga naturen utan att vi påverkar själva miljön, det gör den så bra själv. Vad är det som växer? En tidig vårmorgon när vi grävde i vår sandlåda upptäckte vi små plantor som kommit upp ur sanden. Vi började fundera över vilka plantor det kunde vara. Barnen var medvetna om att plantor kommer från frön och med stor försiktighet grävde vi upp en planta för att på det sättet se om vi kunde se från vilket frö plantan kom. Det visade sig vara ett solrosfrö. Precis vid vår sandlåda hade vi under vintern haft ett fågelbord och barnens hypotes kring frön var att fåglarna hade varit lite slarviga när de ätit och därför spillt lite solrosfrön på marken som sedan börjat gro. Barnen länsade fågelfröpåsen på alla solrosfrön de kunde hitta och en planteringsprocess startade. Barnen tog hand om de små planteringslådorna med stor försiktighet och lyckan över de första små gröna blad som visade sig blev enorm.

Ovanstående exempel visar hur naturvetenskapen naturligt kommer in i verksamheten med hjälp av nyfikna barn och medvetet närvarande pedagoger som kan utmana barnen med frågor. De frön som vi sår under våren och som under sommaren växer upp kan vi skörda på hösten och se förmultna under vinterhalvåret. Även teknik finns i vår utomhusmiljö, det kan vara: • Att uppleva friktionen som uppstår i pulkabacken på vintern. • Hur vattnet från vattenpölar tar sig genom förskolans vattenkvarnverk i sandlådan. • Att undersöka hur hjulen på bilarna i verksamheten fun gerar. • Att erövra kunskaper kring klättring. Hur tar du dig upp? Lärmiljöerna utomhus är viktiga för barnen då det är där de kan agera och i större utsträckning bli inspirerade av naturligt material (Brodin & Lindstrand, 2008). Under våra år i förskolans värld har vi arbetat under devisen det vi kan göra inne kan vi göra ute och påstår därmed att det inte finns några hinder för barn att agera i utomhusmiljön. Lärmiljön utomhus är dock svår att förändra. Träd, staket och lekställningar sitter förankrade i jorden och möjliggör inte samma flyttbara lärmiljö som inomhusmiljön.Lärmiljön ute går dock att förändra med hjälp av de transparenta lådorna med inspirerande material som barnen själva kan förflytta runt på gården. Det gör att barnen kan påverka var den aktuella aktiviteten ska äga rum och på det sättet förändra lärmiljön även utomhus. DISKUSSIONSFRÅGOR

ӧӧ Hur ser du på lärmiljön utomhus? ӧӧ Är utomhussituationer befriade från pedagogisk verksamhet? 58

Vems är lärmiljön? Vem är förskolans lärmiljö till för? Verksamhetens lärmiljö bör anpassas efter aktörerna i den. Och anpassningar bör göras för att möjliggöra barns inflytande.

Vems är lärmiljön i förskolan? Det är en intressant fråga. Det är i mångt och mycket vi pedagoger som iordningställer och bestämmer vilket material barnen ska ha tillgång till. Inom den ram vi ställer i ordning i lärmiljön ska barnen ha möjlighet att agera. Förskolans verksamhet är barnens, det är de som vistas här för att utvecklas, utmanas och tillsammans med engagerade pedagoger utforska. Pedagogen är i förskolan för barnens skull. Vi behöver

Byxor med extra knäskydd och förstärkning möjliggör att vi kan gå/sitta på knäna för att i större utsträckning vara i barnens nivå. 59

hela tiden ha fokus på de aktörer som ska befinna sig i verksamheten för att kunna anpassa lärmiljön efter just dem. En av förutsättningarna för att skapa självständiga individer är att det finns låga bord och stolar (Wallin, 2003). Detta för att barnen ska kunna ta sig upp och ner själva på stolarna på ett enkelt sätt. Det handlar också om att barnen ska ha möjlighet att se det material som ligger på borden eller finns i hyllorna, lockas av det och inspireras till vidare utmaningar. Om barnen inte kan se de material som erbjuds i förskolan skapas inte den utmanande lärmiljö som annars kan bli möjlig. Barnen ska i sin verksamhet på egen hand kunna ta för sig av material när de så önskar och när de gör det har vi skapat en lärmiljö som inbjuder till inflytande. Om vi anpassar lärmiljön efter barnen anpassar vi dessutom miljön efter pedagogerna. När barnen själva kan agera och ta sig upp på en stol behöver pedagogerna inte lyfta barnen och de sparar därmed sin rygg. Att sitta vid lägre bord och på lägre stolar kan vara påfrestande för pedagoger, men det finns lägre stolar som är anpassade efter vuxna där stolarna till exempel har kortare ben. De lägre stolarna eller rullbara pallar kan förebygga fysiska besvär. Ett högt bord i verksamheten kan ge barnen möjlighet att bygga kojor under bordet, samtidigt som pedagoger som har behov av att sitta på vanliga stolar får möjlighet till det. Pedagoger behöver dock vara medvetna om att höga bord och stolar i lärmiljön kan upplevas som ett hinder för barns möjlighet till inflytande då de inte är anpassade efter barnen. Vi har på eget initiativ köpt in kläder för att underlätta vårt arbete med barnen. Byxor med extra knäskydd och förstärkning möjliggör att vi kan gå/sitta på knäna för att i större utsträckning vara i barnens nivå.

Lärmiljön är barnens, den är anpassad efter barnen och på tidigare beskrivna sätt underlättas pedagogers arbete. Det blir till exempel färre lyft när stolar och bord är på barnens nivå. Och att kunna vara på barnens nivå när man som pedagog kan sitta på en lägre stol underlättar möjligheten att vara den medvetet närvarande pedagog som behövs för att barns inflytande ska kunna bli verkligt. Verksamhetens miljö är barnens miljö och därför är det av vikt att barnens uppfattning av rummet synliggörs för pedagoger (Aasebø Skarre & Melhuus, 2005). Genom att medvetandegöra förskolans lärmiljö ur ett barns perspektiv kan lärmiljön anpassas så att barns inflytande kan bli möjligt. DISKUSSIONSFRÅGOR

ӧӧ Erbjuder ni barnen en lärmiljö som gynnar deras inflytande? Om inte, hur kan ni förändra och utveckla lärmiljön? ӧӧ Formulera en handlingsplan för ert arbete med att skapa en lärmiljö med barns inflytande i fokus.