Gull Åkerblom
Emily på tvären
Emily 7
Gull Åkerblom
Emily på tvären Sjunde boken om Emily
Teckningar av Karin Södergren
Opal
Tidigare böcker i serien: Emily ensam Emily envis Emily äntligen Emily ändå Emily och Sheeba Emily sätts på prov
www.opal.se © Gull Åkerblom, 2008 Omslag och illustrationer: Karin Södergren, 2008 Bokförlaget Opal AB, Bromma Printed in Estonia, 2008 ISBN: 978-91-7299-308-2
1. Genom regnet får Emily syn på Sheeba. Hon springer oroligt fram och tillbaka längs hagens staket. Emily är försenad. De andra hästarna står redan inne i stallet. Sheeba är ensam kvar och hon avskyr att vara skild från flocken. När Emily kommer närmare ser hon att hennes häst är lerig uppifrån och ner. Det blå regntäcket är brunfläckigt. Ett av banden släpar i leran. Jordkokor är insnärjda i manen och svansen, benen svartbruna långt upp mot knäna. Är det verkligen samma häst som för bara några dagar sedan likt en drottning skred fram i ridhuset med Lucia-Nanna på ryggen? – Du har haft riktigt roligt, va? säger Emily och kliar Sheeba i den leriga luggen. Hon går in i hagen, knäpper fast grimskaftet i grimman och leder henne upp mot stallet. En vindil som sveper runt ridhusets hörn får Sheeba att tvärstanna. Hon backar, och stegrar sig. Emilys axel smärtar till. Hon släpper grimskaftet. Sheeba försvinner bakom ridhuset. 5
Det iskalla vinterregnet piskar Emilys ansikte. Hon får lust att bara gå därifrån, sätta sig på cykeln och köra hem igen. Men där kommer Sheeba tillbaka runt knuten, i full fart med täcket fladdrande runt sig. Emily ropar, lycklig: – Sheeba, din tokstolla! Sheeba stannar och kommer sedan sakta skrittande fram till henne. I stalldörren står Stella och Ebba. De kliver snabbt åt sidan när Emily och Sheeba närmar sig. – Såg ni vad duktig hon var? säger Emily. Att hon kom tillbaka nästan genast? Jag behövde inte ens ropa på henne. De båda flickorna nickar och ser lite mindre rädda ut. Jo, det hade de ju sett. Stella sträcker fram sin hand och klappar försiktigt Sheebas smutsiga kind. – Vill ni hjälpa mig att tvätta av henne? Men där går gränsen. De ser på varandra och skakar på huvudena. – Kanske en annan gång, säger Emily och vet att det aldrig kommer att hända. Sheebas rykte som ridskolans monster är inpräglat i alla små hästskötares sinnen. 6
Sheeba brukar vara rädd för duschslangen. I dag står hon stilla. Hon ser ut att njuta av det ljumma vattnet efter kylan i hagen. – Finhästen, mumlar Emily ömt. Hon tvålar in kroppen, benen, huvudet. Reder ut den toviga manen, svansen, drar med skrapan bort vattnet ur hårremmen. 7
På ben som nästan dansar går hon med Sheeba ner till boxen. Hon lägger på henne det röda fleecetäcket så att hon snabbare ska bli torr. Tvärsöver gången ryktar Astrid Blacken. – Vad hände? undrar hon. – Hon stack, säger Emily. Men hon tog bara en sväng runt ridhuset. – Tur att hon inte tog en sväng ner till vägen! Ridskolan ligger mittemellan två trafikerade vägar. Emily vill inte tänka på vad som kunde ha hänt om Sheeba bestämt sig för att undersöka den delen av verkligheten på egen hand. – Hon såg så härlig ut! utbrister hon. Glad. – Jag funderar på att sälja Blacken, säger Astrid plötsligt. – Va! Varför? – Jag har inte tid med honom. Han förtjänar någon som har den tiden. Emily tänker genast på pappa. Han kanske skulle vilja köpa Blacken? En vänlig nordsvensk skulle passa honom perfekt. Både att rida på och som arbetshäst. Om han nu håller fast vid sin idé att bli bonde. – Ni är kanske intresserade? undrar Astrid. Ja, din pappa, alltså? Sheeba är ju inte precis en häst för honom? 8
– Han är inte hemma just nu, svarar Emily. Men till sommaren kanske? – Om jag bestämmer mig för att sälja blir det nog rätt snart, säger Astrid och fortsätter ryktningen. – Då är det inget för oss. Synd. Emily lägger in hö till Sheeba och fyller två påsar med hö till kväll och morgon. I hinkarna häller hon upp korn och müsli, några matskedar B-vitaminer. Och så morötter förstås – Sheebas älsklingsgodis. – Jag ska prata med pappa, lovar hon. Med honom vet man aldrig. – Jag har förstått det, säger Astrid och ler lite. Han har visst blivit lite vild på gamla dar? – Han är inte klok, säger Emily. Men hon säger det inte argt. Pappa är ändå pappa.
9
Sheeba är svår. Det är bara Emily som fortfarande tror att hon kommer att kunna bli en lugn och säker häst. Nanna – som fortfarande har foten gipsad efter olyckan – verkar inte längre tycka om Sheeba. Både hennes föräldrar och Emilys mamma vill att de ska sälja henne. De är rädda för vad som kan hända med en så bångstyrig häst. När Jack, deras medryttare, är i stallet pratar han bara om att göra Sheeba till en riddarhäst. Det tror inte Emily på. På tvären mot det som alla förståsigpåare säger, tränar Emily Sheeba sent på kvällen och i hemlighet. Hon vill ge sin häst en chans att visa att hon inte alls är omöjlig. Emily på tvären är den sjunde boken om Emily och hennes hästar. Omslag och illustrationer av Karin Södergren
ISBN: 978-91-7299-308-2
Opal