Boken innehåller fyra huvudavsnitt: • Grundläggande filosofiska begrepp och traditioner. • En översikt över teman som behandlas inom vetenskapsteorin och deras koppling till det praktiska forskningshantverket.
• En sammanfattande beskrivning av vanliga vetenskapliga paradigm och deras förhållningssätt till olika aspekter av kunskapsbildningen. Denna nya upplaga innehåller bland annat fler översikter och sammanfattningar, nya forskningsexempel inom kvalitativ metod, en diskussion av hermeneutik och förståelse samt nya exempel på hur teorier kan fungera i den vetenskapliga praktiken och i yrkessammanhang. peter sohlberg är docent i sociologi vid Uppsala Universitet och universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.
Kunskapens former
• En genomgång av vanliga vetenskapliga metoder för kunskapsbildning.
Peter & Britt-Marie Sohlberg
D
en här boken handlar om kunskapsbildning inom forskning. Bakom denna kunskapsbildning finns olika forskningstraditioner och metoder som beskrivs, diskuteras och problematiseras i boken. Utgångspunkten är det vetenskapliga hantverket som det kommer till uttryck i forskningsvardagen. Syftet är att behandla dessa komplexa problem på ett enkelt, översiktligt och otekniskt sätt utan att överförenkla konfliktlinjer och fascinerande problemställningar.
Peter & Britt-Marie Sohlberg
Kunskapens former Vetenskapsteori och forskningsmetod
britt-marie Sohlberg är fil.mag., leg. sjuksköterska och universitetsadjunkt vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala Universitet.
Best.nr 47-08954-3
Tryck.nr 47-08954-3-02
omslag.indd 1
10-11-30 13.20.46
Peter & Britt-Marie Sohlberg
Kunskapens former Vetenskapsteori och forskningsmetod
Kunskapens former.indd 1
08-11-13 12.32.34
Förord
N
umera finns många bra böcker som behandlar vetenskapsteori och forskningsmetod. Det är glädjande med den självreflektion och vidgning av det vetenskapliga perspektivet som detta innebär. Vetenskapsteoretiska perspektiv innebär att studenter på ett relativt tidigt stadium får möjlighet till en första överblick över stora kunskapsområden. Att skaffa sig en sådan överblick genom fördjupning endast i det egna ämnet och dess metoder tar väldigt mycket längre tid – om det ens är möjligt. Det finns ett stort utbud av specialiserade böcker med filosofisk inriktning och ett stort antal kvalificerade metodböcker inom olika metodtraditioner. Vår bok är ett försök att fylla luckan mellan dessa inriktningar. Vi vill relatera de filosofiska traditionerna till mer hantverksmässiga aspekter av forskning och samtidigt problematisera forskningshantverket med avseende på principiella filosofiska grundproblem. Därutöver vill vi försöka ge en första introduktion till diskussionen om förhållandet mellan vetenskap och samhälle. Med de erfarenheter vi har från egen undervisning föreställer vi oss att boken kan användas på olika nivåer och inom skilda ämnen. Boken har en grundstruktur och innehåller översiktliga definitioner, som borde göra den lämplig som en introduktion till ämnet. Samtidigt innehåller den fördjupande delar och en sammanfattning av forskningstraditioner, som torde göra den intressant även för den något mer avancerade. Vi har försökt presentera olika positioner med deras starkaste argument utan att själva argumentera för en viss filosofisk eller metodologisk position. Däremot argumenterar vi en hel del för behovet av mångfald inom forskningssamhället och till och med för värdet av vetenskapliga konflikter, i den mån de leder till argumentation och meningsutbyte och inte till makt-
3
Kunskapens former.indd 3
08-11-13 12.32.34
Förord
språk eller isolering. Vi har även tyckt att det är angeläget att behandla skepticism och vetenskapskritik som den tas upp i postmodernistisk tradition. Samtidigt påpekar vi att det ligger i posmodernismens natur att inte vara ett sammanhållet paradigm och en alternativ teori på samma villkor som andra vetenskapstraditioner. Vi har valt att ta upp beskrivningen av forskningsparadigm mot slutet av boken som en sammanfattning av de komplexa ställningstaganden som görs i skilda forskningstraditioner. På så sätt låter vi problem i forskningsprocessen vara utgångspunkten. Alternativet att i stället ha olika forskningsparadigm som utgångspunkt för diskussionen hade riskerat att göra framställningen programmatisk, sluten och tråkigt förutsägbar. Arbetet med boken har inneburit att vi för första gången sedan den gemensamma studenttiden diskuterat ”jobb” ordentligt på hemmaplan. Vi har var och en på olika sätt och vid olika institutioner undervisat i vetenskapsteori och forskningsmetod och haft en likartad upplevelse av att det saknas en integrerande bok med stor spännvid mellan allmänfilosofiska och metodmässiga aspekter. Det har varit intressant med våra olika inriktningar – psykologi och omvårdnad (Britt-Marie) och samhällsvetenskap (Peter) – att se vad speglingen i ett vetenskapsfilosofiskt perspektiv innebär. Vi har försökt att ge detta uttryck i boken genom att välja vetenskapsteoretiska exempel från ett brett perspektiv, bl.a. från psykologi, omvårdnad, sociologi och socialantropologi. Även om boken således är ett genuint samarbetsprojekt har det skett en arbetsfördelning, där vi lagt tyngdpunkten på olika delar. Peter har haft huvudansvaret för den introducerande samt den metodologiska delen, medan Britt-Marie haft huvudansvaret för den allmänfilosofiska delen. Vi vill tacka vänner och kolleger vid Sociologiska institutionen och Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala Universitet, Institutt for sosiologi og statsvitenskap, Norges Tekniske Naturvitenskaplige Universitet, Trondheim samt Institutionen för socialt arbete vid Stockholms Universitet för uppmuntran och kommentarer. Slutligen också ett tack till alla de studenter som vi mött i stimulerande diskussioner om ve-
4
Kunskapens former.indd 4
08-11-13 12.32.35
Förord
tenskapsteoretiska frågor genom åren och som indirekt, men ändå påtagligt, har kommit att bli medverkande i boken. Uppsala i januari 2002 Britt-Marie och Peter Sohlberg
Förord till andra upplagan Boken har nu använts i vitt skilda undervisningssammanhang i sex år. När vi har använt boken har vi fått uppslag till kompletteringar och nya översikter. I den nya upplagan har det dock känts angeläget att behålla grundstrukturen där vetenskapsteoretiska problem kopplas till själva kunskapsprocessen i forskningen. Några teman som vi velat fördjupa är bl.a. frågan om hermeneutik och förståelse samt förhållandet mellan kunskap och praktik. Uppsala i september 2008 Britt-Marie och Peter Sohlberg
5
Kunskapens former.indd 5
08-11-13 12.32.35
Innehåll Förord...................................................................................................... Förord till andra upplagan........................................................................
3 5
Bokens uppläggning...............................................................................
9
Inledning................................................................................................. Vad är vetenskapsteori?............................................................................. Kritisk reflektion – postmodernismen och kritiken av upplysningsprojektet............................................................................................... Alla dessa begrepp!.................................................................................... Det vetenskapsteoretiska fältet – en översikt och avgränsning...............
11 13
Del I – Vetenskap och Samhälle.............................................................. Introduktion.............................................................................................. Vetenskap som social institution.............................................................. Kunskapssociologiska perspektiv.............................................................
25 26 27 32
15 18 19
Del II – Vetenskapens filosofiska traditioner........................................ 39 Ontologi . .................................................................................................. 41 Ontologier som grundläggande ”substanser”............................................... Senare ontologiska riktningar.......................................................................
43 55
Epistemologi . ........................................................................................... 61 Tvivel och skepticism..................................................................................... Traditionella indelningar inom epistemologin............................................. Kunskap i praktiken....................................................................................... Störningar av den sanna kunskapen..............................................................
63 65 77 81
Del III – Metodologi och vetenskapliga analysformer......................... 85 Introduktion.............................................................................................. 86 Generella forskningsperspektiv................................................................ 87 Holistiska aspekter av forskningen................................................................ Atomistiska perspektiv................................................................................... Metodologi som avbildning eller konstruktion............................................
88 93 94
6
Kunskapens former.indd 6
08-11-13 12.32.35
Inne hål l
Beskrivningar ........................................................................................... 96 Introduktion................................................................................................... 96 Olika beskrivningstraditioner....................................................................... 98 Det vetenskapliga språket som instrument för beskrivningar..................... 107
Definitioner .............................................................................................. 112 Klassifikationer.......................................................................................... 122 Slutledningar ............................................................................................ 128 Om vetenskap och hypotesprövning............................................................. Slutledningar i den vetenskapliga praktiken................................................. Cementeringen av empiriska fakta................................................................ Forskningens massmediala marknad............................................................ Andra former av slutledningar i den vetenskapliga praktiken..................... Klassisk argumentationsanalys .....................................................................
130 134 145 147 148 149
Förklaringar och förståelse....................................................................... 154 Förklaring vs förståelse ................................................................................. Förklaringens beståndsdelar och praktik...................................................... Ad hoc-förklaringar....................................................................................... Förklaringstyper............................................................................................. Kausala förklaringar eller orsaksförklaringar .............................................. Intentionala förklaringar............................................................................... Funktionella förklaringar och funktionell analys......................................... A) Explanandum: Vad är det som förklaras funktionellt? ........................... B) Vad är funktionell nytta eller nödvändighet?........................................... C) Funktionella förklaringar och systemanalys............................................ Teleologiska förklaringar............................................................................... Utvecklingsläran.............................................................................................
155 162 164 166 169 180 185 191 194 196 199 200
Teorier........................................................................................................ 203 Abstraktioner som teorins förstadium.......................................................... Teoriers strukturer......................................................................................... Om teoriers funktioner.................................................................................. Teoriers struktur och funktion i praktiken................................................... Teoriutveckling och yrkespraktik – exemplet omvårdnad........................... Att testa teorier............................................................................................... Dekonstruktioner...........................................................................................
207 208 208 210 216 221 225
7
Kunskapens former.indd 7
08-11-13 12.32.35
Inne hål l
Del IV – Paradigm och vetenskapstraditioner – en sammanfattning. 233 Kuhns lära om paradigmen...................................................................... 234 Paradigm som forskningstraditioner i praktiken.................................... 238 Positivismen................................................................................................... Postpositivismen............................................................................................ Kritisk teori..................................................................................................... Den hermeneutiska traditionen.................................................................... Konstruktivism...............................................................................................
241 243 245 246 248
Slutord....................................................................................................... 256 Referenser................................................................................................ 257 Register.................................................................................................... 263
8
Kunskapens former.indd 8
08-11-13 12.32.35
Bokens uppläggning
A
vsikten med denna bok är att försöka behandla grundläggande filosofiska begrepp och traditioner och samtidigt på ett lättfattligt sätt presentera de metoder för kunskapsbildning som används vid ”vardaglig” forskningsverksamhet. Hur gör forskare när de forskar? Vilka förhållningssätt och metoder använder de sig av för att beskriva och förklara? Vilka problem kan finnas vid kunskapssökandet? Detta är frågor som vi kommer att behandla. Det här är alltså varken en renodlad filosofibok eller en renodlad bok i forskningsmetod. I stället har vi försökt integrera allmänfilosofiska frågeställningar med sådana som berör forskningsmetoder och det vetenskap liga hantverket. Vår ambition har varit att göra någorlunda lättfattliga översikter utan att överförenkla och tappa i intressant komplexitet. Det är ju mycket komplicerade frågor som vi skriver om, och få av de problem vi belyser är ”avslutade”. Snart sagt alla ämnen som vi behandlar är föremål för diskussion och behandlas i en mycket omfattande litteratur som ständigt expanderar. För den intresserade ger vi tips för vidare läsning. Vi hoppas att denna blandning av filosofiska frågor och metodfrågor skall ge läsaren en överblick över det komplicerade område som vetenskapsteori utgör. Tanken är att läsaren skall få en introduktion i viktiga grundbegrepp och en översikt över olika forskningstraditioner. På så sätt hoppas vi bidra med verktyg för kritisk analys. Vi tror också att ett vetenskapsteoretiskt perspektiv med hantverksinriktning kan vara till hjälp vid eget skrivande. Boken är uppdelad i fyra huvudavsnitt. En introduktion som innehåller en presentation och översikt av det vetenskapsteoretiska fältet. Därefter följer ett allmänfilosofiskt avsnitt som tar upp grundläggande filosofiska be-
Kunskapens former.indd 9
08-11-13 12.32.35
Kunskap e ns for me r
grepp och traditioner. Bokens omfångsrikaste del berör olika metodolog iska aspekter av den vetenskapliga kunskapsbildningen, dvs. olika aspekter av hur forskare i praktiken hanterar och bearbetar sitt material. Som vi kommer att se finns det många intressanta teoretiska problem förknippade med denna forskningspraktik. Vi kommer också att se att forskningspraktiken varierar mellan olika traditioner och ämnesinriktningar. Det finns således en linje i boken som går från de inledande och generella filosofiska utgångspunkterna via vetenskapliga traditioner till det ”konkreta” vetenskapliga arbetet. I den fjärde och avslutande delen beskrivs paradigm och vetenskapstraditioner, som samtidigt blir en sammanfattning av de moment som tagits upp.
10
Kunskapens former.indd 10
08-11-13 12.32.36
Inledning
V
åra vardagsliv är numera helt sammanlänkade med forskningens värld i en rad olika avseenden. Från det att vi stiger upp på morgonen till dess att vi går och lägger oss på kvällen är vi på olika sätt förbundna med den vetenskapliga världen. Lyssnar vi på radionyheter eller tittar på nyhetsprogrammen i TV kan vi höra diskussioner om utvecklingen på finansmarknaden, funderingar över om vi håller på att få mer dramatiska vädertyper, presentationer av nya rön när det gäller synen på Alzheimers sjukdom, vikten av stimulans för dementa människor och frågan om östrogenets betydelse som profylax mot benskörhet. Sådana nyhetsinslag är nära förknippade med forskning inom nationalekonomi, meteorologi, omvårdnad, medicin och gerontologi. Fortsätter så dagen exempelvis med att vi lämnar barn på dagis, så finns det forskning kring barn- och utvecklingspsykologi, som är relevant för hur verksamheten bedrivs där. När vi sedan kommer till jobbet – vare sig det handlar om en tillverkningsindustri, en vårdcentral eller ett transportföretag – så är verksamheten på ett eller annat sätt i kontakt med forskning inom en rad områden. Det kan exempelvis handla om produktionsmetoder, organisationsforskning eller teorier kring logistik och lagerhållning (Just-in-time). Det kan också handla om teorier om vad som kännetecknar god omvårdnad. Många arbetsuppgifter sköts numera med datorer, ett resultat av forskning, inom såväl logik som elektronik. Så fortsätter förmodligen dagen med återkommande kopplingar till forskning inom olika områden. I ett nutida västerländskt samhälle går det knappast att tänka sig några vardagsverkligheter som helt saknar omfattande kontaktytor med forskningens värld. Trots detta är kontakten i regel indirekt. För de flesta människor är ve-
Kunskapens former.indd 11
08-11-13 12.32.36
Kunskap e ns for me r
tenskaplig verksamhet och forskning en ganska okänd och dold värld. Visst har de flesta stött på äldre klichéer som tankspridda forskare som går omkring i vita rockar i märkligt puttrande laboratoriemiljöer. De flesta har väl också stött på de moderna klichéerna, när TV i samband med intervjuer av forskare försöker ge lite ”lokalfärg” genom att avbilda forskaren, koncentrerat tittande på en dataskärm, mixtrande med någon avancerad apparatur eller bläddrande i en skrift framför en imponerande bokhyllevägg. Men hur själva forskandet konkret går till är mer okänt. Det kan till och med vara så att forskare från olika discipliner har ganska liten kännedom om hur kollegers forskningsvardag ser ut. Skillnaderna är till exempel oerhört stora mellan litteraturvetarens mycket omfattande läsande och ”bok liga” forskningsprocess och biomedicinarens forskningsvardag, som ofta (åtminstone i yngre år) är mycket mer präglad av laborativt arbete inom en forskningsgrupp och där läsandet innebär ”uppdatering” av specifik ”fakta”-kunskap inom ett mycket specialiserat område. Meningen med denna bok är inte att skildra vardagslivet i olika forskningsmiljöer, även om vi kommer att beröra detta i den inledande delen om förhållandet mellan vetenskap och samhälle. Däremot kommer vi att skildra olika aspekter av den vetenskapliga kunskapsbildningen, dvs. på vilket sätt den vetenskapliga kunskapen formas. Detta gör vi med utgångspunkt från följande aspekter: beskrivningar, slutledningar, experiment, förklaringar och teorier. För att det skall bli möjligt att förstå den vetenskapliga kunskapsbildningen i ett större sammanhang och få bättre överblick kommer vi först att säga något om vetenskapens roll i samhället och den filosofiska bakgrunden till den moderna vetenskapen. Den vetenskapliga kunskapen och forskningens betydelse har förändrats på ett omvälvande sätt under de senaste hundra åren. Delvis beror detta på att kunskapen i en grundläggande mening har ökat. Nya och förbättrade metoder för observation och bearbetning av data har gjort att vi helt enkelt trängt djupare in i mikrokosmos (exempelvis i människans inre) och längre ut i makrokosmos (i universum). Till viss del består kunskapsökningen av
12
Kunskapens former.indd 12
08-11-13 12.32.36
Inle dning
en teoretisk utveckling genom att vetenskapen har tolkat om fenomen och teorier har förändrats. Vi kommer att beskriva vetenskap som ett aktivt sökande efter kunskap. Det betyder att vetenskap inte behandlas som en statisk enhet eller en viss mängd kunskap som är given en gång för alla. I stället uppehåller vi oss vid kunskapssökandets bakgrund, förutsättningar och konkreta former, samt problem förknippade med detta sökande. Det finns en intressant dynamik i detta perspektiv. Väldigt lite av den vetenskapliga kunskapen är fix, färdig och slutgiltig. Sådan kunskap som är färdigpaketerad ses ofta efter en tid som trivial och ointressant. Den blir dessutom vanligen införlivad med det ”sunda förnuftet” med tiden. Inom många vetenskapliga ämnen är det vanligt att det parallellt sker två olika typer av processer. Den ena handlar om att samla in kunskap om aspekter av verkligheten som är relevanta för det specifika ämnet. Den andra processen handlar om att diskutera förutsättningarna och verktygen för själva kunskapsinsamlandet. Inom naturvetenskapen är ofta kunskapsinsamlandet den primära delen av verksamheten medan diskussion av verktygen för detta samlande är vanligare inom samhälls- och beteendevetenskap. Alla forskare accepterar inte heller tanken om att det som sker inom forskningen är en enkel insamling av fakta, som redan finns där ute i verkligheten. Inom den postmoderna och den konstruktivistiska traditionen, vilka vi återkommer till, är perspektivet i stället att forskare med sina idéer och begrepp konstruerar verkligheten, inte att de avbildar den (se s. 248). Forskning handlar således både om att förhålla sig till verkligheten och att samtidigt problematisera och utveckla de verktyg med vars hjälp verkligheten avbildas.
Vad är vetenskapsteori? Denna bok handlar om forskning och vetenskap från ett vetenskapsteo retiskt perspektiv. Ett sådant perspektiv handlar om att studera förutsättningar och problem med det kunskapssökande som äger rum inom vetenskapen. Kortfattat kan man säga att vetenskapsteori handlar om ett stu
13
Kunskapens former.indd 13
08-11-13 12.32.36
Kunskap e ns for me r
dium där vetenskap och forskning utgör själva studieobjektet och där det samtidigt sker en problematisering av detta kunskapssökande. Från början kan vi slå fast att det inte går att definiera vetenskap på ett helt entydigt sätt och att det inte heller finns ett enda vetenskapsteoretiskt perspektiv. Tvärtom existerar flera vetenskapsteoretiska traditioner samtidigt, särskilt när det gäller som ideal för hur vetenskap bör bedrivas. Vetenskap är alltså inte primärt frågan om vissa etablerade sanningar eller specifika forskningsmetoder. Det finns knappast någon avgränsad metod som isolerad leder fram till vetenskapliga resultat. Vetenskap är praktiskt taget alltid förknippad med en forskningstradition i vid bemärkelse, som i sin tur har lett fram till specifika forskningsmetoder. Det är därför rimligt att tala om en vetenskaplig kultur. Som vi senare kommer att se finns det många variationer och konflikter inom denna vetenskapliga kultur. Berömt är talet om de två skilda vetenskapliga kulturerna av fysikern och författaren C.P. Snow (1905–80) där han skildrar och problematiserar klyftan mellan den naturvetenskapliga och humanistiska kulturen (Snow 1959). På senare tid har bilden blivit ännu mer komplex och exempelvis har Karin Knorr-Cetina (1944–) problematiserat bilden av en enhetlig naturvetenskap (Knorr-Cetina 1999). De flesta studenter kommer för första gången i kontakt med vetenskap på allvar när det gäller att skriva en egen uppsats. Det kan då tyckas som om den vetenskapliga kulturen mest handlar om yttre former. Det gäller att ha en klar och tydlig disposition, att ha ett tydligt förhållande till källorna, att sätta ut referenser på rätt sätt och att skriva litteraturlistan korrekt osv. Ofta finns mer eller mindre standardiserade regler för hur en uppsats skall vara uppställd. Det är naturligtvis viktigt att institutionerna och lärarna förmedlar detta ”regelverk” till studenterna. Samtidigt är det viktigt att påpeka att alla dessa procedurregler knappast har något egenvärde. All vetenskaplig kultur, som fokuserar för starkt på form och procedurregler, tenderar att stelna och tappa sin vitalitet när det gäller sökandet efter kunskap. Kunskapssökandet inom vetenskapen bör präglas av noggrannhet och
14
Kunskapens former.indd 14
08-11-13 12.32.36
Inle dning
systematik, men det viktigaste begreppet som vi ser det är transparens (genomskinlighet). All god forskningskultur kännetecknas av transparens och öppenhet. Det betyder att det står klart för läsaren hur forskaren förhåller sig till tidigare forskning, hur de egna resultaten ser ut, vilka metoder som använts och hur tolkningen ägt rum. Vi skall, om vi är förtrogna med ämnet, kritiskt kunna följa forskarens beskrivningar, tolkningar och resonemang. Vi skall också någorlunda kunna bedöma när forskaren bygger på tidigare forskning och när vederbörande kommer med egna bidrag och tolkningar. Procedurreglerna har således inte ett värde i sig utan bör underordnas denna transparens. Forskningens procedurregler och konkreta former är alltid en del av en forskningstradition med djupa historiska rötter.
Kritisk reflektion – postmodernismen och kritiken av upplysningsprojektet I det som vi skrivit så här långt får vetenskapens utveckling en mycket positiv framtoning. Vem kan tycka att kunskapssökande, transparens och öppenhet är något negativt? Själva anser vi att det i det stora hela finns goda skäl för en sådan positiv syn på forskningen och dess kunskapsutveckling. Alla delar dock inte denna optimistiska syn. Postmodernisterna, som varit aktiva de sista decennierna på 1900-talet, har varit mycket kritiska mot upplysningstanken och dess bejakande av vetenskapen. Ofta kopplas den positiva synen på vetenskapens utveckling till det s.k. upplysningsprojektet. Projektet, vars startpunkt brukar förknippas med franska revolutionen 1789, hänger bl.a. samman med tron att förnuft, rationalitet, upplysning och vetenskap skall leda till utveckling, framsteg och människornas lycka (se Liedman 1999). Den moderna vetenskapens utveckling, med dess tro på förnuftet och nödvändigheten att söka kunskap genom observationer, är mycket intimt förknippad med upplysningsprojektet. Kritiken mot upplysningsprojektet och dess positiva syn på vetenskapen
15
Kunskapens former.indd 15
08-11-13 12.32.36
Kunskap e ns for me r
är förvisso inte ny. Långt före den postmoderna kritiken har det förekommit kritik mot det vetenskapliga projektet. Exempel är filosofen Friedrich Nietzsches (1844–1900) kritik av generella lärosystem och absoluta sanningsanspråk. Ett annat kritiskt uttryck finns i pessimismen hos en filosof som Arthur Schopenhauer (1788–1860). En annan skeptiker är sociologen Max Weber (1864–1920), som talar om utvecklingen av kalkylen och rationaliteten som en järnbur vilken fjättrar den moderna människan. Ett annat mindre känt exempel på tveksamheten mot upplysningsprojektet är den polske dramatikern och målaren Stanisław Ignacy Witkiewicz (1885–1939) långtgående skepsis mot teknikens och naturvetenskapens välsignelser. Vi nämner Witkiewicz i detta sammanhang eftersom hans privata liv i så hög grad och på ett så intressant sätt representerar brytpunkten mellan konst och rationell vetenskap. Hans skepsis mot vetenskapens möjligheter stod i skarp kontrast mot det rationalistiska vetenskapliga ideal som omhuldades av hans vän socialantropologen Bronisław Malinowski (1884–1942). Deras konfliktfyllda vänskapsförhållande som mycket handlade om motsättningar mellan konstnärligt gränsöverskridande och vetenskaplig rationalitet har skildrats skönlitterärt av Agneta Pleijel i romanen Lord Nevermore (se även Konteksty 2000). Vi kommer att behandla Malinowskis vetenskapssyn i den senare, metodologiska delen av boken. Malinowski var redan under sin livstid en kontroversiell person. Han har efter sin död och publiceringen av hans ocensurerade dagbok, med dess nedsättande och arroganta omdömen om de lokala informanterna, men även om den lokala koloniala eliten, blivit betraktad som minst sagt problematisk. Detta gör emellertid inte hans insats som formulerare av metoden för fältarbete och systemanalys mindre intressant. Kritik av utvecklingsoptimismen och moderniteten, har således förekommit i olika skepnader under hela 1900-talet. Ett annat exempel är Ivan Illich, som redan under 1970-talet kritiserade den högteknologiska sjukvården för att egentligen inte uppnå något i förhållande till traditionell läkekonst. Ökat utbud av sjukvård ger ökad efterfrågan. Även de iatrogena sjukdomarna, dvs. sjukdomar som själva vårdapparaten orsakat, ställer till allt
16
Kunskapens former.indd 16
08-11-13 12.32.36
Inle dning
större problem, t.ex. i form av behandlingsresistenta infektioner. Medikaliseringen har spritt sig till livets alla områden. Den tidigare behandlingsoptimismen med inriktning på botande medförde också ett minskat intresse för traditionell omvårdnad – omvårdnadskonst. Med problem som antibiotikaresistens och en alltför kostsam vård har behovet av en välplanerad och kunnig omvårdnad blivit alltmer uppenbar. Den samtida postmodernismen är en viktig strömning i modern kultur debatt och även inom vetenskapssamhället. I och med den postmoderna riktningens framväxt har kritiken mot upplysningsprojektet och den moderna vetenskapen ytterligare förstärkts. När den postmoderna riktningen fått visst genomslag, främst inom kulturdebatt men även inom humaniora och samhällsvetenskap, så handlar det inte om en avgränsad kritik av någon speciell typ av förklaring eller teori inom den traditionella vetenskapen. Det handlar snarare om en allmänt upplagd kritik av det moderna projektet, där utvecklingsoptimismen och det s.k. upplysningsprojektet ses som något djupt problematiskt. Till skillnad från vetenskapens konstruktiva riktning kan denna riktning sägas vara dekonstruktiv. I stället för att försöka bygga upp en enhetlig verklighetsbild, som är målet för mycken vetenskaplig verksamhet, försöker postmodernisterna visa att sådana enhetliga bilder och modeller alltid är djupt problematiska och alltid innehåller falsk systematik. Det är rimligt att tala om postmodernismen, som en tradition som är kritisk mot upplysningsprojektet, mot generella sammanhängande teorier och som är mer inriktad mot dekonstruktion än konstruktion. Det vore dock djupt missvisande att försöka beskriva postmodernismen som en enhetlig skolbildning med ett fast program. Oavsett hur vi ser på den postmodernistiska traditionens kritik av generella teorier, vetenskapens falska systematik och betoningen av maktaspekten, utgör den en viktig tankeställare. Det är högst troligt att olika moraliska frågor som berör förhållandet mellan vetenskap och samhälle blir allt viktigare, t.ex. vad gäller tillämpningar inom den biomedicinska forskningen. Det bör inte heller underskattas att postmodernismen med sitt ifråga-
17
Kunskapens former.indd 17
08-11-13 12.32.37
Kunskap e ns for me r
sättande av etablerade sanningar och det som ofta tas för givet har betytt mycket för exempelvis feministisk teori samt för synen på texter och textanalys. Vi kommer att återkomma till detta tema i den senare, metodolog iska delen av boken och när vi diskuterar det konstruktivistiska paradigmet.
Alla dessa begrepp! Att vetenskapsteorin är ett komplext område med lång tradition gör att floran av begrepp och teorier är rik. Ofta är begreppen mångfacetterade och saknar en självklar vardagsbetydelse. Ibland finns en sådan, exempelvis hos begreppet ”teori”, som ser annorlunda ut än den vedertagna betydelsen i ett vetenskapsteoretiskt sammanhang. Sammanhanget mellan olika begrepp och traditioner kan också vara oklart, komplicerat och glidande. Till råga på allt finns ett antal skolbildningar som ser ”verkligheten” och forskningens förhållande till den på olika sätt. När man för första gången kommer i kontakt med alla dessa begrepp och börjar inse komplexiteten i dem är det lätt att tycka sig tappa fotfästet. Sammanhang som förefallit relativt klara och enkla kan vid en liten perspektivförskjutning te sig förvirrande och oklara. Det kan ligga nära till hands att bli teori- och perspektivtrött. Det bästa sättet att få överblick och tillägna sig begreppen är att tillämpa dem på olika exempel och konkreta fall. I den meningen anser vi att vetenskapsteori är ett ”laborativt ämne” snarare än ett ”rent läsämne”. Begreppen och perspektiven måste stötas och blötas i förhållande till mer avgränsade forskningsproblem för att bli tydliga. Vi har valt att illustrera med en mängd exempel från olika forskningstraditioner i hopp om att detta skall kunna underlätta förståelsen och göra sammanhangen klarare. Samtidigt vill vi varna för tron på att det finns några enkla formler eller reduktionsprinciper, som gör allt okomplicerat och ”färdigtuggat”. Det som gör kunskapssökandet spännande och intressant är att allt inte är givet från början och att nyfikenhetens gränser förflyttas.
18
Kunskapens former.indd 18
08-11-13 12.32.37
Inle dning
För att underlätta läsningen har vi försökt att vinnlägga oss om att ge begreppen klara och otekniska grundbetydelser, som alltid är möjliga att återvända till. Vi har därefter försökt att illustrera begreppen med anknytning till ”praktisk forskning” utanför filosofins område. Vi har då valt att ta fasta på aspekter som vi bedömer som mest relevanta ur den praktiska forskningens perspektiv. När det gäller de begrepp som vi definierar, tillämpar vi vår egen syn på definitioner (se avsnittet om definitioner s. 112), nämligen att definitioner av begrepp i regel inte kan vara sanna eller falska. Det lönar sig exempelvis inte att försöka komma fram till vad begreppet ”teori” egentligen betyder och vad som egentligen är skillnaden mellan ”teori” och ”modell”. Däremot lönar det sig att studera hur begreppet teori vanligtvis brukar användas inom vetenskapsteorin och hur forskare från olika ämnen använder teori- respektive modellbegreppet. Att förstå de begrepp som vi diskuterar handlar alltså om att förstå deras vanliga grundbetydelse och användning och inte om att förstå någon mystisk innersta kärna.
Det vetenskapsteoretiska fältet – en översikt och avgränsning Vetenskapsteorin handlar alltså om studiet av vetenskap och har sina idéhistoriska rötter i den filosofiska traditionen. Filosofin kan rent generellt beskrivas som upphovet till praktiskt taget all vetenskap. Specialvetenskaper som fysik, kemi, biologi är sena företeelser och samhällsvetenskap och beteendevetenskap kommer ännu senare. För att inte tala om olika varianter av vård- eller omvårdnadsvetenskap. Även om vetenskapsteorin traditionellt varit nära besläktad med filosofin och fortfarande bedrivs inom filosofiämnet, har den numera också kommit att bli ett självständigt universitetsämne vid många universitet. Det är också många forskare inom ”specialvetenskaperna”, framförallt inom samhällsvetenskap, beteendevetenskap och humaniora, som sysslar med vetenskapsteoretiska frågeställningar.
19
Kunskapens former.indd 19
08-11-13 12.32.37
Kunskap e ns for me r
Några exempel är: • Vilka förklaringstyper förekommer inom olika vetenskapsgrenar? • Vilka problem existerar när det gäller olika förklaringstyper? • Vad är en vetenskaplig teori och hur bör en ”god teori” vara beskaffad? • Vilka begränsningar finns hos induktiva slutledningar? • Vad betyder värderingar och perspektiv för kunskapsbildningen? De vetenskapsteoretiska frågeställningarna är mer allmängiltiga och övergripande än de frågor som ställs inom respektive specialvetenskaper. Ett vetenskapsteoretiskt perspektiv innebär vanligen en analys av det som tas för givet i den vetenskapliga praktiken. Det är inte så vanligt i forskningsvardagen att fundera över vilka förklaringstyper man använder eller vilken typ av definitioner man utgår ifrån. Bokens disposition bygger på att den filosofiska och vetenskapliga traditionen har stor betydelse för forskningens vardag. Vikten av denna sociala och intellektuella tradition kan inte reduceras till en fråga om specifika forskningsinsatser och resultat, hur banbrytande de än är. Vid en given tidpunkt kan det tyckas som om traditionen inte är närvarande i den vardag liga forskningen, exempelvis om vi ser till en laborativ vetenskap. Forskarna är fullt upptagna med att utföra experimentserier, skriva artiklar och forskningsansökningar. Det kan då tyckas långsökt att tala om världsbild och kunskapssyn. Det är inte en del av denna forskningsvardag att diskutera filosofiska frågor som ontologi och epistemologi. Men det går inte att komma ifrån att även dessa forskare är en del av en vidare forskningstradition, som en gång fick sitt genombrott tack vare empiristisk epistemologi och materialistisk ontologi. Exempelvis kan nämnas upptäckten av att det finns något som kan ses som ett blodomlopp hos människan. Upptäckaren var William Harvey (1578–1657), som utifrån sina obduktioner konstaterade ett antal anomalier (avvikelser) från den tidens gängse uppfattning om kroppens fysiologi,
20
Kunskapens former.indd 20
08-11-13 12.32.37
Inle dning
och som utifrån dessa avvikelser konstruerade en ny teori. Den tidens uppfattning var att blodet ständigt nybildades i levern för att förbrukas ute i kroppen och att hjärtat fungerade som ett slags sugpump. Via lungvenen ansågs att pneuma (luft) sögs in i hjärtat och blandades med blod från levern, innan det pumpades ut i kroppen. De svårförklarliga avvikelserna handlade bl.a. om att det inte fanns spår av luft i lungvenen och att venklaffarnas funktion tedde sig helt outgrundlig. Det var också svårt att förstå att levern skulle hinna producera de mängder med blod som krävdes. Harveys hypotes – att blodet cirkulerade i kroppen – kunde inte direkt påvisas förrän långt senare. Hypotesen kom så småningom att betraktas som en teori – och en sanning (se exempelvis Carney & Scheer 1974). Att som Harvey bygga vetenskapliga hypoteser på observationer förutsätter att det skett en förändring i det vetenskapliga förhållningssättet på så sätt att observationer blivit viktigare än det bokliga studiet av auktoriteter. Detta är ett av många exempel på hur tendenser inom den filosofiska traditionen (empirismen) fått genomslag för den praktiska forskningen. De filosofiska traditioner som varit betydelsefulla för uppkomsten av den moderna vetenskapen kan grovt delas in i ontologi (världsbilder) och epistemologi (kunskapssyner). Grundläggande frågor i sammanhanget är hur världen är beskaffad och hur vi får kunskap om den. Ontologiska och epistemologiska frågeställningar har behandlats inom den klassiska filosofin och specialvetenskaperna har sin bakgrund i dessa traditioner. Vi ser det som en del av en viktig självkännedom att känna till något om de filosofiska traditioner som utgör grunden för dagens forskningstraditioner. Även om modern vetenskap och filosofi övergivit de flesta uppfattningar som äldre filosofer haft, så finns det i filosofin och den gamla s.k. meta fysiken en guldgruva att ösa ur vad gäller argumentation, begreppsbildning, logik, perspektiv m.m. Förvånansvärt mycket av detta är relevant för modern vetenskap. När specialvetenskaperna har utvecklats har en annan aspekt kommit att få allt större betydelse, nämligen den vetenskapliga metodologin. Special-
21
Kunskapens former.indd 21
08-11-13 12.32.37
Kunskap e ns for me r
vetenskaperna har inte nöjt sig med att vara allmänna spekulationer om hur världen är beskaffad (ontologi) och hur vi får kunskap om den (epistemologi). Viktigare har varit att utveckla metoder och procedurer med vars hjälp vi kan studera världen och få kunskap om den. I boken kallar vi dessa metoder och procedurer för metodologi i en generell mening. Detta för att i möjligaste mån täcka in olika aspekter av vetenskaplig verksamhet och olika vetenskapliga traditioner. När vi studerar vetenskapsteori är det en poäng i att skilja mellan vad som kan kallas för en normativ (värderande) och en deskriptiv (beskrivande) aspekt. Den normativa aspekten handlar om att filosofer och forskare formulerat ideal om hur vetenskap bör bedrivas. Den deskriptiva aspekten handlar om att beskriva hur vetenskap och forskning faktiskt bedrivits och förändrats. Inom vetenskapshistorien har den normativa aspekten varit mycket viktig för att skapa nya riktningar inom forskningen. Den normativt orienterade vetenskapsteorin har rötter i den filosofiska traditionen och föreskriver exempelvis vad som är bra teorier och hur vetenskap bör bedrivas. Ett tidigt exempel på detta är den berömda Ockhams rakkniv (William Ockham var teolog och filosof och levde 1285–1349). ”Ockhams rakkniv” är en princip som säger att man skall vara så ”ekonomisk” som möjligt i antagandet av vad som finns. Man skall inte räkna med fler fenomen än vad som är nödvändigt. Exempelvis skall man föredra en enklare förklaring framför en mer komplex. Hur kommer det då sig att mycket av vetenskapsteorin är normativ/värderande på detta sätt? En viktig förklaring finns i dess rötter i den filoso fiska traditionen. Vi har sett att specialvetenskaperna har lösgjort sig ur filosofin. Kunskapsbildningen inom dessa områden har därefter skett genom egna metoder, exempelvis experiment och observationer. Detta har samtidigt inneburit att filosofer med tiden fått allt mindre kompetens inom specialvetenskaperna. Det finns dock en specialitet som bevarats inom filosofin nämligen begreppsanalysen. Gemensamt för alla vetenskaper är att de använder sig av
22
Kunskapens former.indd 22
08-11-13 12.32.37
Inle dning
komplexa begrepp. Många filosofer anser att det filosofiska perspektivet kan och bör hjälpa specialvetenskaperna med utredningar av begreppsliga oklarheter. I detta sammanhang dyker ofta normativa aspekter upp som hänger samman exempelvis med begreppens tydlighet, vikten av att und vika motsägelser osv. En annan bakgrund till den normativa vetenskapsteorins betydelse är helt enkelt motsättningar mellan olika forskningstraditioner. Vetenskapshistorien kännetecknas, åtminstone sedan 1900-talet och inom samhälls/ beteendevetenskaperna, av ett antal skolbildningar eller forskningsprogram. Där har filosofer eller forskare argumenterat för olika positioner när det gäller vad som är bra vetenskap. Det kan exempelvis vara ideal som att alla vetenskapliga begrepp måste grunda sig på det som är mätbart eller att vetenskapliga teorier måste gå att bekräfta som sanna. Inom samhällsvetenskapen har exempelvis Max Weber argumenterat för att vetenskapen om samhället bör handla om innebörden av sociala handlingar. Att forskare och vetenskapsteoretiker formulerat ideal eller program betyder naturligtvis inte att dessa också är genomförbara i praktiken. Vad som är program och ideal behöver inte alltid realiseras i faktisk analys för att få stor betydelse för den senare forskningens inriktning. Exempelvis har det i en forskningstradition (positivismen) varit önskvärt att nå objektiv och entydig kunskap om lagbundenheter på grundval av noggranna observationer. Även om det visat sig omöjligt att komma fram till någon absolut och objektiv kunskap om sådana lagbundenheter i praktiken så har denna strävan fått oerhört stor betydelse för den moderna vetenskapens framväxt. I linje med vad vi sagt om specialvetenskapernas utveckling kan det tyckas som om denna typ av programdiskussioner inte hör till forskningens värld – att forskare skall forska och inte ägna sig åt allmänna spekulationer och diskussioner. Konflikter, motsättningar och meningsutbyten i sådana grundläggande frågor måste dock ses som en omistlig del av den vetenskapliga kulturen och dess dynamik. Den deskriptivt orienterade vetenskapsteorin är av senare datum och har framför allt sina rötter i ett kunskapssociologiskt perspektiv. Här är intres-
23
Kunskapens former.indd 23
08-11-13 12.32.37
Kunskap e ns for me r
set snarare riktat mot hur forskning och vetenskap faktiskt bedrivs: Hur har de olika specialvetenskaperna utvecklats och hur gör forskarna i praktiken när de forskar? Exempel på denna typ av beskrivande studier är Bruno Latours studier av laboratoriemiljöer (Latour 1987) och Pierre Bourdieus diskussion av det akademiska fältet (Bourdieu 1988). En senare studie är Karin Knorr-Cetinas studie av kunskapsbildningen inom två naturvetenskapliga ämnen (Knorr-Cetina 1999). I viss mån kommer Thomas Kuhns teori om de vetenskapliga paradigmen också in i detta sammanhang. En mer fyllig presentation och diskussion av Kuhns teori kommer i den avslutande och sammanfattande delen av boken. Det börjar nu bli dags att få en överblick över det vetenskapsfilosofiska fältet. Översiktligt kan sägas att följande områden kan studeras när vi ägnar oss åt vetenskapsteori. Vetenskap och samhälle Paradigm Vetenskap som social Filosofiska Traditioner
Metodologi
institution Ontologi Kunskapssociologi Epistemologi
Beskrivningar Definitioner Klassifikationer Slutledningar Förklaringar Teorier Dekonstruktioner
Figur 1. Översikt över det vetenskapsteoretiska fältet Vi skall nu röra oss igenom detta schema. Vi kommer att starta med en diskussion av vetenskapens förhållande till samhället och boken kommer att avslutas med en sammanfattning där vi under beteckningen paradigm skildrar olika vetenskapliga traditioner med avseende på deras samlade förhållande till filosofiska traditioner och metodologi.
24
Kunskapens former.indd 24
08-11-13 12.32.38
Kunskapens former ISBN 978-91-47-08954-3 © 2009 Författarna och Liber AB Redaktörer: Peter Söderholm och Carina Blohmé Omslag: Fredrik Elvander Omslagsbild: Akvarellen på omslaget är målad av Thérèse Ekblom 1905 Grafisk formgivning: Fredrik Elvander Upplaga 2:3
Tryckt på miljövänligt papper Sättning: LundaText AB Teckensnitt: Brödtext: Minion. Rubriker: Syntax Tryck: Sahara Printing, Egypten 2011
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
Kunskapens former.indd 2
10-11-30 13.18.46
Boken innehåller fyra huvudavsnitt: • Grundläggande filosofiska begrepp och traditioner. • En översikt över teman som behandlas inom vetenskapsteorin och deras koppling till det praktiska forskningshantverket.
• En sammanfattande beskrivning av vanliga vetenskapliga paradigm och deras förhållningssätt till olika aspekter av kunskapsbildningen. Denna nya upplaga innehåller bland annat fler översikter och sammanfattningar, nya forskningsexempel inom kvalitativ metod, en diskussion av hermeneutik och förståelse samt nya exempel på hur teorier kan fungera i den vetenskapliga praktiken och i yrkessammanhang. peter sohlberg är docent i sociologi vid Uppsala Universitet och universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.
Kunskapens former
• En genomgång av vanliga vetenskapliga metoder för kunskapsbildning.
Peter & Britt-Marie Sohlberg
D
en här boken handlar om kunskapsbildning inom forskning. Bakom denna kunskapsbildning finns olika forskningstraditioner och metoder som beskrivs, diskuteras och problematiseras i boken. Utgångspunkten är det vetenskapliga hantverket som det kommer till uttryck i forskningsvardagen. Syftet är att behandla dessa komplexa problem på ett enkelt, översiktligt och otekniskt sätt utan att överförenkla konfliktlinjer och fascinerande problemställningar.
Peter & Britt-Marie Sohlberg
Kunskapens former Vetenskapsteori och forskningsmetod
britt-marie Sohlberg är fil.mag., leg. sjuksköterska och universitetsadjunkt vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala Universitet.
Best.nr 47-08954-3
Tryck.nr 47-08954-3-02
omslag.indd 1
10-11-30 13.20.46