__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

SARA EWESON

STINA ZEGARRA WILLQUIST

Ernesto arbetar på boendet Sländan. Han gick ut vård- och omsorgsprogrammet för några år sedan och idag ska han ta emot sin första elev. Han har noga gått igenom informationen som skolan har skickat ut. Ändå känner han sig oerhört nervös. Han har aldrig handlett någon elev tidigare. Hur kan Ernesto planera och utvärdera? Finns det något sätt för Ernesto att motivera eleven som kommer? Går det att anpassa sitt sätt att kommunicera med eleven? Hur ska Ernesto hjälpa eleven att utvecklas och återkoppla hur praktiken har gått? Vårdpedagogik och handledning är skriven för kursen med samma namn. De bärande idéerna inom kursen är att undervisningen ska leda till att eleverna samspelar med sin omgivning på olika sätt. Undervisningen ska även ge eleverna möjlighet att medverka och använda sina kunskaper i olika situationer inom hälso- och sjukvård.

Sara Eweson är legitimerad sjuksköterska och legitimerad yrkeslärare inom vård och omsorg. Som vårdlärare har hon varit verksam både inom ungdomsgymnasier och vuxenutbildning. Sara arbetar nu som klinisk lärare på ett kliniskt träningscenter inom hälso- och sjukvården.

Stina Zegarra Willquist är utbildad hälsopedagog och rektor. Hon har arbetat i flera år på Vård- och omsorgsprogrammet, som lärare och som rektor, och har erfarenhet både av ungdomsgymnasier och komvux.

ISBN: 978-91-40-69591-8

ZEGARRA WILLQUIST

Första delen av boken har ett tydligt vård- och omsorgsperspektiv och utgår från mötet med patienter och brukare. Områden som tas upp här är bland annat kommunikation och samtalsmetodik. Den andra delen av boken är mer inriktad på handledning och har fokus på att du som blivande handledare handleder en elev på APL, arbetsplatsförlagt lärande. Områden som tas upp här är bland annat handledningsprocessen samt lärande- och bedömningssamtal.

EWESON

Boken tar upp alla centrala innehåll i kursen och kopplar detta till fallbeskrivningar som gör texten levande och intressant. Insprängt i boken finns reflektions- och diskussionsfrågor samt olika övningar. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning och instuderingsfrågor. Allt för att stimulera lärande på bästa sätt.

Vårdpedagogik och handledning

Vårdpedagogik och handledning

Vårdpedagogik och handledning

S A RA E WE S ON

S TI N A ZE GA RRA WI L L QUI S T

9 789140 695918

40695918.1.1_Vardpedagogik_Omslag.indd 1

2017-06-19 08:06


Innehåll KAPITEL 1. KUNSKAP OCH KOMPETENS 8

KAPITEL 2. KOMMUNIKATION . . . . . . . . . . . . 22

Vårdpedagogik och handledning . . . . 10 Vad är vårdpedagogik? . . . . . . . . . . . 10 Vad är handledning? . . . . . . . . . . . . . 11

Vi kan inte leva utan kommunikation . 24

Kunskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Yrkeskunskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Tyst kunskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Kompetens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Formell kompetens . . . . . . . . . . . . . . Reell kompetens . . . . . . . . . . . . . . . . Kompetens inom vård och omsorg . . Allmänmänsklig kompetens . . . . . . . .

16 16 16 17 19

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . 21

Vad är kommunikation? . . . . . . . . . . . . Sändare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Meddelande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mottagare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanhang . . . . . . . . . . . . . . . . . . Brus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Feedback . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

25 25 26 26 27 28 28

Vi kommunicerar på olika sätt . . . . . . Verbal och icke-verbal kommunikation Kroppsspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Röstläge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dubbla budskap . . . . . . . . . . . . . . . .

29 30 31 34 35

Kommunikation inom vård och omsorg 36 Kommunikation med patienter och brukare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Alternativ och kompletterande kommunikation . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Yrkesspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Yrkesspråk inom Vård- och omsorgsprogrammet . . . . . . . . . . . . . 41 Kommunikation mellan yrkesgrupper 42 Closed loop communication. . . . . . . . 43 SBAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . 47

4

40695918.1.1_Vardpedagogik.indb 4

2017-06-20 07:23


KAPITEL 3. SAMTALSSITUATIONEN . . . . . . 48 Mötet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Samtalet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Samtalssituationen . . . . . . . . . . . . . . . Planering av samtal . . . . . . . . . . . . . . Genomförande av samtal . . . . . . . . . . Utvärdering och dokumentation av samtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

53 53 56

Samtalsmetodik . . . . . . . . . . . . . . . . . . Berättelsen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Existentiella samtal . . . . . . . . . . . . . . Motiverande samtal . . . . . . . . . . . . . . Self-efficacy . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konflikthantering . . . . . . . . . . . . . . . . Reflektionssamtal . . . . . . . . . . . . . . . .

60 60 60 62 64 65 68

59

KAPITEL 4. ROLLEN SOM PEDAGOG OCH HANDLEDARE . . . . . . . . . . 72 Att vara pedagog och handledare . . . Rollen som pedagog till patienter och brukare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rollen som handledare till elever på APL. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Salutogent förhållningssätt . . . . . . . . .

74 75 76 77

Vem är jag? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Johari fönster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Självförtroende och självkänsla . . . . . . 81 Yrkesroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . 85

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . 71

5

40695918.1.1_Vardpedagogik.indb 5

2017-06-20 07:23


KAPITEL 5. HANDLEDNINGSPROCESSEN 86

KAPITEL 6. PEDAGOGISKA METODER . 106

Vad betyder ordet handledning? . . . . Hantverkssynsättet . . . . . . . . . . . . . . Reflektionssynsättet . . . . . . . . . . . . . . Terapisynsättet . . . . . . . . . . . . . . . . . .

88 88 88 89

Handledningsprocessen . . . . . . . . . . Olika faser i handledningsprocessen . Inventering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Planering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Genomförande . . . . . . . . . . . . . . . . . Utvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

90 91 91 92 93 95

Vad är pedagogik? . . . . . . . . . . . . . . Olika pedagogiska teorier . . . . . . . . Behaviorismen . . . . . . . . . . . . . . . . . Kognitivismen . . . . . . . . . . . . . . . . . Pragmatismen . . . . . . . . . . . . . . . . . Sociokulturellt perspektiv . . . . . . . . .

108 108 110 113 114 116

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . 119

Din egen process – vad händer när du blir handledd? . . . . . . . . . . . . . 97 Första fasen – kan jag lära mig detta? 98 Bära eller brista-fasen . . . . . . . . . . . . 99 Egen förståelse-fasen. . . . . . . . . . . . . 99 Egen förmåga-fasen. . . . . . . . . . . . . 101 Motivation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . 105

6

40695918.1.1_Vardpedagogik.indb 6

2017-06-20 07:23


KAPITEL 7. LÄRANDE- OCH BEDÖMNINGSSAMTAL . . . . . 120

KAPITEL 8. KVALITETSARBETE . . . . . . . . . 138

Kort om bedömning . . . . . . . . . . . . . 122 Vad bedöms? . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 När det inte går bra, hur gör man då? 124 Trepartssamtal . . . . . . . . . . . . . . . . . 126

Varför arbeta med kvalitetsarbete? . 141

Konsten att ge återkoppling . . . . . . . 127 Formativ och summativ bedömning . 128 Feedback och feedforward . . . . . . . 130

Avvikelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143

Hur kan eleven bli medveten om sitt lärande? . . . . . . . . . . . . . . . . . Självbedömning . . . . . . . . . . . . . . . . Loggbok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kamratåterkoppling . . . . . . . . . . . . . Reflektionssamtal . . . . . . . . . . . . . . .

132 132 133 134 134

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . 136 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . 137

Centrala begrepp . . . . . . . . . . . . . . . 140

Lagar och föreskrifter . . . . . . . . . . . . 142 Systematiskt kvalitetsarbete . . . . . . 143

Projektledning – konsten att driva projekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 Olika sätt att driva projekt på . . . . . . 146 Motstånd i projektet . . . . . . . . . . . . . 147 Olika modeller för att bedriva kvalitetsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 Lean Production och Lean Healthcare 151 Balanserat styrkort . . . . . . . . . . . . . . 153 Värdebaserad vård och omsorg . . . 155 CRM – Crew Resource Management i vård och omsorg . . . . . . . . . . . . . . 156 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . 160 Instuderingsfrågor . . . . . . . . . . . . . . 161 Ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162

7

40695918.1.1_Vardpedagogik.indb 7

2017-06-20 07:23


Det är första dagen för José på arbetet. Han blev klar med sina studier på Vård- och omsorgsprogrammet i juni och ville gärna börja arbeta direkt. Under hela våren var han inne på arbetsförmedlingens hemsida och letade efter jobb som verkade spännande. Han fick det jobb som han mest av allt ville ha, på ett LSS-boende i Lund där han bor. José har varit på intervju med både chefen, Sahera, och arbetskollegorna och det kändes som att jobbet skulle passa honom perfekt. Sahera var noga med att påpeka att det var viktigt att han blev godkänd på sin utbildning så att han hade formell kompetens för arbetet som undersköterska. José la därför i en extra växel i sina studier de sista veckorna för att vara på den säkra sidan. Sahera påpekade även att det var bra att José hade gjort så många veckors APL i utbildningen. José undrade lite varför det var en bra merit. Ingen av hans APL-placeringar hade varit på ett LSS-boende, och det var det enda som gjorde José lite nervös. Hur skulle han klara av alla arbetsuppgifter när han inte hade någon erfarenhet inom just LSS? Han hade läst kursen Specialpedagogik så han hade teoretisk kunskap om funktionsnedsättningar men ingen praktisk kunskap. Under sin intervju med arbetskollegorna blev han dock lite lugnare. Det verkade som att det var en bra arbetsmiljö och som att kollegorna ställde upp för varandra. José var inte orolig över att han inte skulle komma bra överens med kollegorna och brukarna. Han vet att han är bra på att kommunicera och att han är en social person.

8

40695918.1.1_Vardpedagogik.indb 8

2017-06-20 07:23


1. KUNSKAP OCH KOMPETENS Allt vi gör kräver kunskap och kompetens. Som undersköterska kommer du att ha många spännande arbetsuppgifter och behöver både kunskap och kompetens inom flera olika områden. I det här kapitlet får du en introduktion till kursen Vårdpedagogik och handledning och en genomgång av begreppen kunskap och kompetens. Kapitlet tar upp begreppen: • Vårdpedagogik och handledning • Kunskap och kompetens

DISKUTERA OCH FUNDERA 1. Hur kände du när du skulle börja på en ny APL-placering eller ny arbetsplats?

2. Vilka faktorer spelar roll för att bli anställd som undersköterska på en arbetsplats?

3. Vilka faktorer spelar roll för dig när du ska tacka ja till en anställning?

Centrala innehåll • Kunskap och kompetens inom vård och omsorg. • Innebörden av olika begrepp och teorier inom området pedagogik, kommunikation, handledning och samtalsmetodik. Olika former av handledning.

9

40695918.1.1_Vardpedagogik.indb 9

2017-06-20 07:23


Vårdpedagogik och handledning Vårdpedagogik och handledning är intressanta ämnen och du som kommande vård- och omsorgspersonal kommer att ha stor nytta av denna kurs. Enligt Skolverkets ämnesplan för kursen Vårdpedagogik och handledning ska undervisningen syfta till att eleverna utvecklar en pedagogisk förmåga. Men vad innebär det egentligen? Vad innebär vårdpedagogik och vad innebär handledning?

Vad är vårdpedagogik? Ordet pedagogik kommer från det grekiska begreppet paidagogiké som betyder att leda barn (pojkar) till skolan. Även begreppet paidagogia användes tidigt och kan översättas till uppfostringsarbete. Idag är betydelsen av pedagogik läran om utbildning.

10

40695918.1.1_Vardpedagogik.indb 10

2017-06-20 07:23


Pedagogik är hur du kan lära dig saker på olika vis, hur du skapar dina värderingar och färdigheter. Pedagogik är även hur du får kunskap och hur du formas av det du har runt om dig, din lärandemiljö. Vårdpedagogik är den pedagogik vi använder när vi undervisar inom vård och omsorg och som vi förhåller oss till som vård- och omsorgspersonal. Pedagogiken innebär att lärandet sker mellan

• • •

vård- och omsorgspersonal och patient/brukare handledare och elev kollegor.

José ska hjälpa en brukare, Lars, som har svårt att kommunicera muntligt och behöver andra medel för att kommunicera. Lars ska nu kommunicera om vilka aktiviteter han vill vara med på under dagen. José lär Lars hur han kan använda bilder för att kommunicera vilka aktiviteter han vill vara med på och inte. När Lars håller upp bilden med en tumme upp betyder det att han vill vara med på aktiviteten och när han håller upp en bild med en tumme ner betyder det att han inte vill vara med. På så sätt undervisar José inom vård och omsorg. (Du kan läsa mer om Piktogram i kapitel 2)

DISKUTERA OCH FUNDERA Vad har du för erfarenhet av vårdpedagogik?

Vad är handledning? Det finns väldigt många olika beskrivningar och definitioner på vad handledning kan innebära och därför är det svårt att med en enkel mening beskriva ordet handledning. Gemensamt för de flesta av definitionerna av begreppet handledning är att det är en process för att lära och att handledaren är ett stöd i den processen. Inom vård och omsorg innebär det att vård- och omsorgspersonal ger stöd till olika personer, både under sin utbildning, som

1. Kunskap och kompetens

40695918.1.1_Vardpedagogik.indb 11

11

2017-06-20 07:23


till exempel under APL, och vid andra tillfällen. Andra tillfällen kan vara att du som undersköterska är på en annan avdelning på sjukhuset än den du brukar vara på för att på så sätt lära dig mer om hur arbetet fungerar på den avdelningen och om de arbetsuppgifter som finns här. Genom handledning blir du mer förtrogen med yrket och med olika yrkesrelaterade uppgifter. Handledning ger dig möjlighet att studera och att öva i en trygg miljö tillsammans med en annan person som hela tiden kan guida dig. Genom handledning växer personen eftersom hen får nya kunskaper och erfarenheter.

På sin senaste APL var José på akutmottagningen på stadens sjukhus. Där var tempot ett helt annat än på hans tidigare APL-placeringar. Han hade en bra handledare som visade honom olika uppgifter och lät honom själv prova när han var mogen. Det gjorde att José utvecklades, både som människa och i sina kunskaper inom vård och omsorg.

När du läser boken kommer du stöta på olika former av handledning. Vi kommer framförallt att beskriva tre former av handledning. Dessa former är:

Handledning från dig som undersköterska till en brukare eller patient.

Handledning från dig som undersköterska till en elev som gör APL.

Kollegial handledning. Denna handledning kan vara från en kollega till en annan eller i form av en handledningsgrupp.

12

40695918.1.1_Vardpedagogik.indb 12

2017-06-20 07:23


Kunskap Att arbeta inom vård och omsorg kräver kunskap. Kunskap om flera olika saker. Det kan vara kunskap om arbetsplatsen, kunskap om arbetsuppgifterna och kunskap om sin egen yrkesroll. Kunskap är ett stort begrepp. Ett vanligt sätt att definiera kunskap är genom att använda begreppen fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Fakta innebär att du kan något som är absolut och exakt. Förståelse handlar om att du förstår och kan använda dig av fakta. Färdighet kan ses som praktisk kunskap, det vill säga att du kan utföra en uppgift. Förtrogenhet innebär att du behärskar ett område. Med förtrogenhet menas också att du har en helhetsuppfattning om vad din roll som undersköterska eller handledare innebär och att du behärskar detta.

DISKUTERA OCH FUNDERA 1. Diskutera tillsammans begreppen fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet utifrån din utbildning.

2. Hur stimuleras de olika förmågorna i den undervisning du får och de uppgifter du ska göra?

3. Är det någon förmåga som stimuleras mer än någon annan? Vad beror det på?

4. Skulle man kunna göra mer av någon förmåga? Vad skulle det leda till?

5. Skulle man kunna göra mindre av någon förmåga? Vad skulle det leda till?

6. Är det någon förmåga som är lättare eller svårare att stimulera? Varför?

13

40695918.1.1_Vardpedagogik.indb 13

2017-06-20 07:23


José har i kursen Specialpedagogik lärt sig hur olika funktionsnedsättningar påverkar vår förmåga att kommunicera. Han har faktakunskap om funktionsnedsättningar och om att kommunicera med bilder. Han förstår också att personer med vissa funktionsnedsättningar behöver hjälp att kommunicera med sin omgivning vilket gör att en del av hans arbete på LSS-boendet kommer bli att hjälpa personer att kommunicera. Han har alltså förståelsekunskap inom detta område. José hjälper Lars att kommunicera med bilder och José har då en färdighetskunskap i hur man kommunicerar med hjälp av bilder. Han har även förtrogenhetskunskap inom området eftersom han behärskar bildkommunikation och ser det som en del av sina arbetsuppgifter, som en del i rollen som vård- och omsorgspersonal på ett LSS-boende.

Yrkeskunskap Om vi omsätter de fyra F:en (fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet) till vård och omsorg så innebär det att du har yrkeskunskap. Yrkeskunskap innebär både att veta vad du ska göra som undersköterska eller handledare och hur du ska göra det. Genom teoretisk kunskap kan du få svar på vad du ska göra som undersköterska eller handledare. Det är kunskap som du kan läsa dig till eller kan få genom undervisning. Att veta hur du ska göra är praktisk kunskap och den kunskapen får du genom att öva på att vara undersköterska eller handledare, till exempel genom APL eller praktiska övningar på skolan. Att ha yrkeskunskap innebär också att hela tiden utvecklas. Du är aldrig färdiglärd utan kommer hela tiden att lära dig nya saker. Inom vård och omsorgen kommer det nya rön om vad som är bra för patienter och brukare och det kommer nya direktiv på vad yrket som undersköterska och handledare innebär. Den teoretiska kunskapen behöver hela tiden uppdateras. Det kommer även nya metoder om hur olika arbetsuppgifter ska utföras så du behöver även utöka din praktiska kunskap hela tiden.

14

40695918.1.1_Vardpedagogik.indb 14

2017-06-20 07:23


Tyst kunskap Ett begrepp som används inom yrkeskunskap är tyst kunskap. Detta är en kunskap som du bara vet. För det mesta har du tyst kunskap när du har arbetat inom ett område ett tag och vet vad du ska göra och varför. Då sitter kunskapen i ryggmärgen och du kan anpassa hur du gör till olika personer eller situationer. Det innebär att ha en fingertoppskänsla och kunna känna av olika personer och situationer och utifrån detta välja hur du agerar och utför en arbetsuppgift.

1. Kunskap och kompetens

40695918.1.1_Vardpedagogik.indb 15

15

2017-06-20 07:24


Kompetens Förutom kunskap behöver du kompetens för att arbeta inom vård och omsorg. Kompetens innebär att du kan använda dig av din kunskap på bästa sätt inom ett visst område, till exempel inom vård och omsorg. Det kallas då yrkeskompetens. Det finns två typer av yrkeskompetens, formell och reell kompetens.

Formell kompetens Med formell kompetens menas att du har rätt utbildning för det arbete du gör. Du har gått den utbildning du behöver för att genomföra dina arbetsuppgifter. I grunden för att arbeta som undersköterska behöver du en utbildning från Vård- och omsorgsprogrammet. Du kan sedan behöva olika vidareutbildningar beroende på vilka arbetsuppgifter du har. En handledarutbildning är en vidareutbildning som gör att du får formell kompetens i att handleda elever på APL.

Reell kompetens Med reell kompetens menas att du har erfarenhet av det arbete du gör. För att få reell kompetens behöver du ha varit inom yrket och genomfört dina arbetsuppgifter en tid. Då får du reell kompetens på just den arbetsplatsen med just dina arbetsuppgifter. Om du sedan byter arbetsplats, till exempel från ett äldreboende till akutavdelningen på sjukhuset, så behöver du arbeta ett tag för att få reell kompetens på just den arbetsplatsen.

José har precis tagit studenten från Vård- och omsorgsprogrammet. Han har formell kompetens genom sin utbildning. Däremot har han aldrig arbetat eller gjort APL inom LSS vilket gör att han inte har någon reell kompetens inom just detta område ännu.

16

40695918.1.1_Vardpedagogik.indb 16

2017-06-20 07:24


Kompetens inom vård och omsorg När du arbetar inom vård och omsorg behöver du kompetens inom just vård och omsorg. Det som brukar nämnas som generell kompetens inom vård och omsorg är affektiv kompetens, kognitiv kompetens och kompetens att handla. Sedan behöver du även specifik kompetens som beror på inom vilken del av vård och omsorg du arbetar. Om du arbetar inom LSS behöver du kompetens inom LSS. Om du arbetar på intensivvårdsavdelningen på ett sjukhus behöver du kompetens om det. Affektiv kompetens

Att ha affektiv kompetens är att kunna förstå och hantera sina känslor. Dina värderingar och känsloupplevelser tillsammans med din kunskap utgör en grund för hur du handlar i olika situationer. Kognitiv kompetens

Kognitiv kompetens är det du tänker eller det du vet inom ett område. Den kognitiva kompetensen innebär att du har både praktisk och teoretisk kunskap av situationer du arbetar i och kan hantera olika situationer i ditt arbete. Kompetens att handla

Kompetens att handla innebär att du har olika alternativ till hur du kan handla i olika situationer i det dagliga arbetet. Det innebär att du kan möta de situationer som inträffar inom vård och omsorg och att du har rätt kompetens för de uppgifter som finns. Kompetens att handla betyder också att du har mod att våga ta beslut och agera.

1. Kunskap och kompetens

40695918.1.1_Vardpedagogik.indb 17

17

2017-06-20 07:24


En dag trillar Lars när han ska gå över en tröskel. José ser att Lars vinglar till men hinner inte fram till honom i tid. José blir först arg för att tröskeln är för hög. Han har flera gånger påpekat detta men ingen har riktigt lyssnat på honom. Han börjar prata upprört till Lars men lugnar sig snabbt. Josés känslor får under en kort stund för mycket utrymme och det skrämmer Lars. José behöver arbeta mer med sin affektiva kompetens. När José lugnat ner sig agerar han snabbt i situationen. Hans kognitiva kompetens är stor och han vet vad han ska göra när någon har ramlat. Även hans handlingskompetens är stor eftersom han vet olika tekniker för att hjälpa en person som har ramlat att komma upp. Han kan därför direkt hitta en teknik för att hjälpa Lars upp på bästa sätt.

DISKUTERA OCH FUNDERA 1. Vilken kunskap och kompetens har du inom vård och omsorg?

2. Fundera över hur du skulle kunna utveckla dina kompetenser. Vad skulle du vilja träna på för att utveckla dina kompetenser?

Allmänmänsklig kompetens Som undersköterska behöver du även mycket allmänmänsklig kompetens. Med allmänmänsklig kompetens menas din egen kompetens som person och din roll och utveckling som människa. Eftersom du möter så många människor i arbetet som undersköterska behöver du ha en social kompetens och hög empatisk förmåga. Med social kompetens menas hur väl vi samspelar och fungerar ihop med andra människor. Att ha en empatisk förmåga innebär att kunna sätta sig in i andra personers känslor och relatera till dessa. Allmänmänsklig kompetens kan också innebära etisk kompetens. Det betyder att man utvecklar en förmåga att göra etiska val. När man ställs inför etiska dilemman tar man hänsyn till olika aspekter, till verksamhetens värderingar och försöker sedan handla etiskt.

18

40695918.1.1_Vardpedagogik.indb 18

2017-06-20 07:24


DISKUTERA OCH FUNDERA 1. Fundera över din allmänmänskliga kompetens. Vad tror du att du skulle kunna utveckla vidare?

2. Hur brukar du göra när du träffar nya människor för att få dem att känna sig trygga runt dig?

1. Kunskap och kompetens

40695918.1.1_Vardpedagogik.indb 19

19

2017-06-20 07:24


SAM M A N FAT T N I N G •

Vårdpedagogik är att kunna lära ut någonting inom vård och omsorg med hjälp av olika metoder. Handledning innebär att ge stöd till andra personer så att de utvecklas inom ett visst område, till exempel vård och omsorg.

Vi behöver olika kunskaper och kompetenser beroende på vilket sammanhang vi är i. När du arbetar inom vård och omsorg behöver du kunskap och kompetens inom just detta område.

Kunskap kan definieras genom begreppen fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Fakta innebär att kunna något som är absolut, förståelse att kunna förstå och använda sig av fakta, färdighet är praktisk kunskap och förtrogenhet är att ha en helhetsuppfattning om området.

Yrkeskunskap innebär att ha kunskap inom ett yrke, det innebär att ha både teoretisk kunskap och praktisk kunskap.

Tyst kunskap är en kunskap man får när man har arbetat ett tag inom ett visst område och har en fingertoppskänsla för arbetet.

Yrkeskompetens innebär både formell och reell kompetens. Med formell kompetens menas att man har rätt utbildning för det arbete man ska göra och reell kompetens menas att man har erfarenhet av det arbete man gör.

Generell kompetens inom vård och omsorg är affektiv kompetens, kognitiv kompetens och handlingskompetens. Specifik kompetens är den kompetens man har inom en viss del av yrket, till exempel inom LSS.

Inom vård och omsorg behöver man även allmänmänsklig kompetens som social och empatisk förmåga.

20

40695918.1.1_Vardpedagogik.indb 20

2017-06-20 07:24


INST U D E R I N G S F R Å G O R 1. Hur kan man definiera vårdpedagogik? 2. Hur kan man definiera handledning? 3. Beskriv de fyra F:en och hur de beskriver kunskap. 4. Vad innebär yrkeskunskap? 5. Vad innebär tyst kunskap? 6. Vad är skillnaden mellan formell och reell kompetens? 7. Vilka generella kompetenser behöver du om du ska arbeta inom vård och omsorg?

8. Vad menas med allmänmänsklig kompetens?

1. Kunskap och kompetens

40695918.1.1_Vardpedagogik.indb 21

21

2017-06-20 07:24

Profile for Smakprov Media AB

9789140695918  

9789140695918  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded