Page 1


www.opal.se © Text: Stefan Casta, 2013 © Illustrationer: Staffan Ullström, 2013 Fackgranskning: Staffan Ulfstrand, Uppsala universitet Repro/PCC: Resultat GFP Bokförlaget Opal AB, Bromma Printed by Dimograf, Poland 2013 ISBN: 978-91-7299-503-1


stor a mesboken Stefan Casta & Staffan Ullstrรถm

Fackgranskad av Staffan Ulfstrand

Opal


välkommen till mesarnas värld

D

en här boken handlar om 13 av de 10 000 fågelarter som finns på jorden. Du kommer att få lära känna de mesar som finns i Norden.

Mesarna är faktiskt inga ”mesar”. De hör tvärtom till de allra tuffaste fåglarna. Antagligen kan man också säga att de hör till de smartaste. Det är tack vare sin nyfikenhet, påhittighet och anpassningsförmåga som de överlever vintern. Mesarna är verkligen våra fåglar. Vi tänker nog inte på det, men alla flyttfåglarna bor ju någon annanstans större delen av sitt liv. Men mesarna stannar, och kallas därför stannfåglar. I boken får du möta fåglar som vi har omkring oss varje dag – men som vi kanske inte vet så mycket om. Talgoxen, blåmesen, svartmesen och entitan. De hör till de äkta mesarna, till en familj som heter Paridae på latin. Men du får också stifta bekantskap med annorlunda arter som stjärtmes, pungmes och skäggmes. Liksom mesarnas främsta fiender, sparvhöken och sparvugglan.

och andra gömställen. När ungarna matas på försommaren kommer honan och hanen med mellan 350 och 1 000 insekter till dem – varje dag. Eftersom de flesta är så kallade skadeinsekter är det lätt att förstå vilken enorm nytta fåglarna gör. I dag vet forskarna att fåglar faktiskt är flygande dinosaurier. Länge trodde man att de härstammade från en märklig art som heter Archaeopteryx. Den hade fjädrar som en kråka, tänder i näbben och en lång fjäderklädd ”ödlesvans”, och den kunde antagligen inte flyga särskilt bra. Nu är det inte säkert att just Archaeopteryx verkligen är fåglarnas urfader. Kanske är den bara en kusin till en ännu så länge okänd urfågel. Forskarna kommer säkert att hitta nya spännande pusselbitar till fåglarnas släktträd. Men visst är det fantastiskt att talgoxarna och blåmesarna utanför fönstret faktiskt är släkt med djur som fanns på jorden 150 miljoner år före människans tid! Den här boken vill visa dig vägen till mesarnas värld. Vi vill helt enkelt berätta om hur några av våra vanligaste fåglar faktiskt fungerar.

Mesarna spelar en viktig roll för den naturliga balansen. Många av dem är fenomenala på att finna insekter. En kall vinterdag besöker en talgoxe omkring 1 000 olika träd i jakt på insekter som finns i barkspringor

Stefan Casta & Staffan Ullström

Blåmesungar 8 i sitt bo.


archaeopteryx – en av mesarnas förfäder

Ungefär så här kan den flygande dinosaurien Archaeopteryx ha sett ut. Länge trodde man att den var fåglarnas äldsta släkting. Men antagligen är den bara en av flera ”urfåglar”.


talgoxe – bredast slips bestämmer

H

os talgoxen har den svarta ”slipsen” på bröstet stor betydelse. De bredaste slipsarna har de äldre hanarna. Ungfåglarna och honorna har bara tunna och ojämna svarta ”trådar” på bröstet. Hanarna tävlar med varandra genom att spänna ut brösten så att slipsarna visas tydligt. Om det inte räcker för att avgöra vem som är starkast, blir det ibland virvlande slagsmål. En stor slips gör en hane extra ”snygg”, tycker honorna.

är fulla med livsviktiga proteiner* som de växande fågelungarna behöver. Man har beräknat att det går åt minst 8 000 larver till en kull. Ungefär 3 veckor före larvtoppen ska honorna börja lägga ägg. För det mesta lyckas de faktiskt passa tiden. På hösten, när ungarna är utflugna, är antalet talgoxar i Sverige som högst: ca 18 miljoner. Men nästa vår är det ändå bara omkring 5 miljoner fåglar kvar. På vintern dör det nämligen 50 000 talgoxar – varje dag!

Mätarlarver härmar grenar

”Min slips är bredare än din!” Talgoxar mäter slipsarna mot varandra.

För talgoxar är det livsviktigt att kunna känna av vilken vecka på våren som ”larvtoppen” ska inträffa. Då kläcks nämligen många miljoner larver som ska bli mätarfjärilar. Under en kort tid sitter det små mätarlarver överallt i träd och buskar. Mätarna är som ”naturens prinskorvar”, de *Se ordlista.

Mätarlarver ser roliga ut när de kommer vandrande på en gren. Deras utseende är resultatet av en mångtusenårig ”kamp” mellan fåglar och fjärilar. När en fågel kommer stelnar larverna till och sitter blickstilla. Då liknar de små kvistar. Men de skickligaste mesarna går inte på det.

Talgoxen trivs i lövskogar.

En smart mes

Talgoxen är en finurlig fågel som hittar på nya sätt att skaffa föda. På vintern ”knackar den på” i binas kupor. Och när ett yrvaket bi tittar ut, blir det genast uppätet. På sommaren kan man se talgoxar fånga humlor. De hackar hål i humlans bakkropp, för att komma åt honungsmagen. I den finns all nektar som humlan samlat.

40 olika läten

Redan i januari kan man höra talgoxens sång. Den är ofta det första vårtecknet, och lätt att känna igen. Fåglarna sjunger ”Titt-ut, titt-ut, titt-ut!” Eller trestavigt: ”Tit-ti-tu”. Talgoxen är egentligen en fantastisk sångare som har hela 40 olika läten!

Mätaren – naturens prinskorv! 10


Gamla namn

Förr var talgmes det vanligaste namnet. Den har också kallats talghatt, talgsmack, belmes, spickeköttsfågel och livstyckspojke.

Sjunger gällare i stan

I städerna har talgoxen lärt sig att överrösta trafikbullret genom att sjunga med gällare röst. Om man mäter sången i stan och jämför med sången på landet, är det stor skillnad.

11


svartmes – bor i mushål

D

et är lätt att missa svartmesen. Det är den minsta mesen och kanske också en av de minst välkända av de vanliga fåglarna. Det händer Ibland hälsar svartmesen att folk tror att på vid fågelboet svartmesar är talgoxens ungar, vilket egentligen är en ganska träffande missuppfattning. För ungefär så ser svartmesen ut. Som en liten smutsig talgoxe! Svartmesen är en svartvit fågel, som helt saknar talgoxens och blåmesens lysande färger. Ett säkert kännetecken är den avlånga vita fläcken i nacken. Svartmesen besöker ibland fågelbord. Men inte alls lika ofta som blåmesen och talgoxen. Svartmesen hör hemma i granskogen. Där har den egna ”fågelbord”. Högt uppe Bakom kottens fjäll finns feta i träden klänger den och pillar fram frön frön som är viktig föda. ur kottarna. Det kan finnas mer än hundra

feta frön i en grankotte, och när det är mycket kottar i skogen lever svartmesarna ett gott liv tillsammans med hackspettar, korsnäbbar, ekorrar och skogsmöss. Men kottår blir det bara med 3–5 års mellanrum. Och de år när det är riktigt ont om kottar kan svartmesen få bekymmer. Ju mindre en fågel är, desto oftare måste den äta för att hålla värmen. Dåliga kottår måste svartmesarna överge sina hemtrakter och på hösten kan tusentals ungfåglar flytta långt ner mot södra Europa. Precis som många andra mesar bor svartmesen i hål. Men den kan inte göra egna hål och kan inte tävla med de andra mesarna om holkarna. Den får hålla till godo med sådant som blir över. Därför bor svartmesen ofta nära marken, i håligheter

I granskogen känner sig svartmesen hemma. 14

Ett mushål – eller kanske ett svartmesbo?

i stubbar, mellan trädrötter och stenar. Det är inte heller ovanligt att den flyttar in i ett tomt sork- eller musbo.

På vintern går meståget

På vintern slår sig många mesar ihop och bildar flockar som letar efter föda i träden. De här flockarna kallas meståg. Det märkliga är att fåglarna i meståget inte konkurrerar* med varandra. De olika arterna har olika ställen att söka på. Den lilla svartmesen letar föda längst ut på grenarna, tofsmesen mitt på dem, talltitan inne vid stammen. I mestågen brukar det också finnas talgoxar, blåmesar och stjärtmesar. Även kungsfåglar, nötväckor och trädkrypare kan följa med en bit. *Se ordlista.


En vän i skogen

Förr i tiden måste barnen ibland gå och leta efter korna i skogen. Om barnen hörde svartmesen sjunga trodde de att det var ett tecken på att de snart skulle hitta korna.

Låter som en talgoxe – men snabbare ”Music-music-music”

Gamla namn

Svarttita, skogstita, kolmes, svarthätta, pititjeta, lissdetja, lillget.

15


9789172995031  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you