Omslag
08-12-19
12.22
Sida 1
JAN-OLOF ANDERSSON Prak ti k fal l i bo k fö ri n g o c h bo k sl u t fö r olik a före ta gstype r – ma nu e ll t/ da to r
Praktikfall i bokföring och bokslut är avsedd för grundläggande träning i kontering, bokföring och bokslut. Boken innehåller verkliga verifikationer som är hämtade från fyra olika typer av företag: ett byggföretag/snickeri, en frisersalong, ett åkeri och ett importerande handelsföretag. Boken inleds med en ”minkurs” i bokföringens grunder. Samtliga fyra praktikfall innehåller beskrivningar av företaget och dess ekonomiska rutiner tillsammans med instruktioner. Boken kan således användas fristående eller som komplement till läroböcker i ekonomiska ämnen på gymnasiet, inom vuxenutbildningen samt högskolan. Den passar exempelvis utmärkt till E2000 Classic del 2, E2000 Compact Företagsekonomi och E2000 Combi B (Liber). Den är också lämplig för studiecirklar och i företagsinterna kurser tillsammans med exempelvis BASbok i bokföring – fakta och övningar (Liber). Den senare är en lärobok som innehåller grunderna i bokföring och bokslutsarbete. Den första övningen behandlar den löpande bokföringen. De två följande övningarna omfattar kontering, bokföring och bokslut. De är upplagda så att man antingen kan göra dem helt manuellt eller med hjälp av dator. Den sista övningen består av ett urval verifikationer och omfattar endast konteringsarbete. I denna övning finns även lite mer komplicerade verifikationer, bl.a. i utländsk valuta. Lösningar bifogas i ett separat lösningshäfte. Jan-Olof Andersson och Cege Ekström är lärare i ekonomiska ämnen och bedriver egen konsultverksamhet. De har skrivit ett flertal läromedel i bl.a. företagsekonomi och redovisning, t.ex. E2000 Baskurs i företagsekonomi, Ekonomistyrning: Redovisning och beskattning, R2000 Redovisning & beskattning och BASbok i bokföring.
– för tjugohundratalets ekonomer – med ett spektra av läromedel i ekonomi, företagande och entreprenörskap
in k l Fa kt ade l
Pr a kt ikfa ll i b o k fö r i n g o c h b o k slut fö r o l i k a fö r e t ag s t y p e r – m anuellt/da tor
2 uppl
i n k l Fak t ad e l
Best.nr 47-08993-2
Tryck.nr 47-08993-2-00
9
789147 089932
CEGE EKSTRÖM
2 uppl
Sid 1-2:Sid 001-032 - Ingemars Snickeri
08-12-19
13.13
Sida 2
E2000 Praktikfall i bokföring och bokslut för olika företagstyper – manuellt/dator, inkl faktadel ISBN 978-91-47-08993-2 © 2002, 2009 Författarna och Liber AB
Redaktör: Per-Olof Bergsten Omslag: Fredrik Elvander Typografi: Fredrik Elvander Sättning: LundaText AB Upplaga 2:1 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2009
Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement
Information om viktiga produktstöd, förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se (titel → produktstöd/komplettering). Om du inte har tillgång till Internet: ring 040-25 86 00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
Sid 3-40 - Ingemars Snickeri
08-12-22
12.41
Sida 3
Till läsaren E2000 Praktikfall i bokföring och bokslut är avsedd för grundläggande träning i kontering, bokföring och bokslut. Boken innehåller verkliga verifikationer som är hämtade från fyra olika typer av företag: ett byggföretag/snickeri, en frisersalong, ett åkeri och ett importerande handelsföretag. Boken inleds med ett kortfattat faktaavsnitt om bokföringens grunder. Samtliga fyra praktikfall innehåller en beskrivning av företaget tillsammans med instruktioner. Boken kan således användas fristående eller som komplement till läroböcker i ekonomiska ämnen på gymnasiet, komvux, KY och övrig vuxenutbildning samt högskolan. Den passar exempelvis utmärkt till E2000 Classic del 2, E2000 Compact Företagsekonomi och E2000 Combi B (Liber). Den är också lämplig för studiecirklar och i företagsinterna kurser tillsammans med exempelvis BAS-bok i bokföring – fakta och övningar (Liber). Den senare är en lärobok som innehåller grunderna i bokföring och bokslutsarbete. Den första övningen behandlar den löpande bokföringen. De två följande övningarna omfattar kontering, bokföring och bokslut. De är upplagda så att man antingen kan göra dem helt manuellt eller med hjälp av dator. Den sista övningen består av ett urval verifikationer och omfattar endast konteringsarbete. I denna övning finns även lite mer komplicerade verifikationer, bl a i utländsk valuta. Lösningar bifogas i ett separat lösningshäfte. I nybörjarkurser är det lämpligt att öva kontering och bokföring först. Bokslutet kan tas upp senare i kursen eller sparas till en påbyggnadskurs. Vi som har gjort materialet heter Jan-Olof Andersson och Cege Ekström och är lärare i ekonomiska ämnen. Dessutom har vi regelbundet arbetat med konsultuppdrag inom områdena redovisning och beskattning. Vi och förlaget är tacksamma för synpunkter på innehållet i häftet. Kontakta Liber – adress, se föregående sida. Lycka till! Författare/Redaktion
Sid 3-40 - Ingemars Snickeri
08-12-22
12.41
Sida 4
Innehåll KORTFATTAT OM BOKFÖRING OCH BOKSLUT 5 INGEMARS SNICKERI 13 Beskrivning av företaget 13 Uppgift: Kontera verifikationer 15 Kontoplan 15 Verifikationer 16 HÅR LOCUS 41 Beskrivning av företaget 41 Uppgift 1: Kontera verifikationer 42 Kontoplan 42 Uppgift 2: Bokför i dagbok 43 Uppgift 3: Gör bokslut 43 Uppgift 4: Bokföring och bokslut med dator 44 Bokslutstablå 45 Dagboksblad 46 Verifikationer 48 JANNES ÅKERI 69 Beskrivning av företaget 69 Uppgift 1: Kontera verifikationer 70 Kontoplan 70 Uppgift 2: Bokför i dagbok 70 Uppgift 3: Gör bokslut 71 Uppgift 4: Gör förenklat årsbokslut 71 Dagboksblad 72 Bokslutstablå 74 Förenklat årsbokslut 75 Verifikationer 76 BORDER MUSIC DISTRIBUTION AB 95 Beskrivning av företaget 95 Uppgift: Kontera verifikationer 96 Kontoplan 97 Verifikationer 99 KOPIERINGSUNDERLAG Konteringsrutor (extra) 125 Dagboksblad (extra) 126 Bokslutstablå (extra) 128 LÖSNINGAR Se bifogat lösningshäfte!
Sid 3-40 - Ingemars Snickeri
08-12-22
12.41
Sida 5
Kortfattat om bokföring och bokslut Koll på ekonomin Bokföring är ett system för att kunna följa upp företagets ekonomi och jämföra med kalkyler och budget. Med hjälp av bokföring får man fram ett bokslut som bl a innefattar två rapporter: resultatrapport och balansrapport.
Dubbel bokföring Sedan mer än fem hundra år används systemet med dubbel bokföring för att få fram ekonomiska rapporter. Systemet kom till i Italien på 1400-talet bland den tidens köpmän, bl a i Venedig. Sedan dess används dubbel bokföring i de flesta länder i världen, manuellt och på senare år med dator. Dubbel bokföring innebär att man registrerar (bokför) fyra olika typer av affärshändelser: • Tillgångar
• Eget kapital och skulder
• Inkomster
• Utgifter
Under dessa huvudtyper finns enskilda rubriker, s k konton. De två första kallas balanskonton och ger upphov till en balansrapport. De två senare kallas för resultatkonton och ger upphov till en resultatrapport. I dubbel bokföring registreras alla belopp i kolumner med två sidor: Debet (vänster) och Kredit (höger). Begreppen Debet och Kredit har numera ingen särskild innebörd. På vilken sida beloppen ska placeras anges med följande regel: Kontotyp Tillgångar Eget kapital och skulder Inkomster Utgifter
Debetsidan Ökar Minskar Minskar Ökar
Kreditsidan Minskar Ökar Ökar Minskar
En kompletterande regel är att för varje affärshändelse ska det finnas lika mycket i debet på ett eller flera konton som i kredit på ett annat eller flera andra konton. Summan av debet ska alltså vara lika med summan av kredit, för varje affärshändelse.
Kontoplan För att underlätta bokföringsarbetet gör varje företag en sammanställning över sina konton, dvs en kontoplan. För att den ska kunna användas på dator lägger man också till ett nummer för varje konto, vanligen hämtade från BAS-kontoplanen (www.bas.se).
Exempel 1
BoLagrets kontoplan
Här följer ett utdrag ur BoLagrets kontoplan: Tillgångar 1910 Kassa 1930 Bank Eget kapital och skulder 2010 Eget kapital 2350 Banklån
2440 Leverantörsskulder 2610 Utgående moms 2640 Ingående moms Inkomster 3010 Försäljning
Utgifter 4010 Varuinköp 5010 Lokalhyra 6110 Kontorsmaterial 6200 Tele och post 6990 Diverse kostnader
Den första affärshändelsen i exempel 2 konteras på följande sätt med baskontonummer: Konto nr 2440 4010 2640
Namn Leverantörsskulder Varuinköp Ingående moms
Debet
Kredit 15 000
12 000 3 000
5
Sid 3-40 - Ingemars Snickeri
08-12-22
12.41
Sida 6
Kontering För att bokföra en affärshändelse, dvs registrera verifikationerna, krävs att man avgör vilka konton som ska debiteras och krediteras. Kontering innebär att man bestämmer vilka konton som en affärshändelse påverkar. För att underlätta konteringen kan varje verifikation förses med en konteringsstämpel med kolumner och rader, en s k konteringsruta. Där skriver man in konton och belopp i debet och kredit.
Exempel 2
BoLagret konterar
Inredningsbutiken BoLagret ska redovisa moms och konterar några affärshändelser på följande sätt: 1. BoLagret har fått en faktura för 15 000 kr, varav moms 3 000 kr: Konto nr Namn 2440 Leverantörsskulder 4010 Varuinköp 2640 Ingående moms
inköp av kuddar för
Debet
Kredit 15 000
3. BoLagret har en dag sålt för 25 000 kr, varav moms 5 000 kr, och pengarna har satts in på banken: Konto nr Namn Debet Kredit 3010 Försäljning 20 000 2610 Utgående moms 5 000 1930 Bank 25 000
12 000 3 000
Kommentar: Försäljning (inkomst) ökar i kredit, Utgående moms (skuld) ökar i kredit och Bank ökar i debet.
Kommentar: Leverantörsskulder ökar i kredit, Varuinköp (utgift) ökar i debet och Ingående moms ökar i debet (tillgång). 2. Fakturan för kuddarna betalas med pengar från banken: Konto nr Namn Debet Kredit 1930 Bank 15 000 2440 Leverantörsskulder 15 000
4. BoLagret har fått en faktura på kontorsmaterial för 5 000 kr, varav moms 1 000 kr: Konto nr Namn Debet Kredit 2440 Leverantörsskulder 5 000 6110 Kontorsmaterial 4 000 2640 Ingående moms 1 000 Kommentar: Leverantörsskulder ökar i kredit, Kontorsmaterial (utgift) ökar i debet och Ingående moms (tillgång) ökar i debet.
Kommentar: Bank (tillgång) minskar i kredit och Leverantörsskulder minskar i debet.
Kontantbokföring Kontantbokföring får enligt bokföringslagen användas av enskilda näringsidkare som har en årsomsättning på högst tre miljoner kr och som inte är skyldiga att upprätta årsredovisning. Med kontantbokföring menas att man inte bokför affärshändelserna förrän de är betalda. Det behövs därför inga fordringar och skulder i bokföringen, vilket minskar antalet transaktioner. I samband med årsbokslutet måste dock fordringar och skulder bokföras samt momsen på dessa redovisas.
Exempel 3
BoLagret kontantbokför
Om BoLagret i exempel 1 och 2 i stället använder sig av kontantbokföring konterar de sina affärshändelser på följande sätt: 1. Bokförs först när fakturan för kuddarna betalas (se nr 2 nedan). 2. Konto nr 1930 4010 2640
Namn Bank Varuinköp Ingående moms
Debet
Kredit 15 000
12 000 3 000
3. Konto nr 3010 2610 1930
Namn Försäljning Utgående moms Bank
Debet
Kredit 20 000 5 000
25 000
Kommentar: Försäljning (inkomst) ökar i kredit, Utgående moms (skuld) ökar i kredit och Bank ökar i debet. 4. Fakturan på kontorsmaterial bokförs först när den betalas.
Kommentar: Bank minskar i kredit, Varuinköp (utgift) ökar i debet och Ingående moms ökar i debet (tillgång/skuldminskning).
Grundbokföring I bokföringslagen står det att grundbokföring bl a innebär att affärshändelser ska kunna presenteras i registreringsordning, vanligen i tidsföljd, t ex dag för dag, och systematiskt (sorterade på
6
Sid 3-40 - Ingemars Snickeri
08-12-22
12.52
Sida 7
olika konton). Grundbokföring utförs idag för det mesta med hjälp av dator genom registrering av konteringar i ett bokföringsprogram. Därefter kan olika rapporter enkelt skrivas ut, bl a verifikationslista (dagbok) och huvudbok (specifikation för varje konto) samt bokslut (se nedan).
Utdrag ur huvudbok och verifikationslista.
För företag och föreningar som har en liten verksamhet och få affärshändelser, kan manuell bokföring vara en bra lösning. Den vanligaste formen av manuell bokföring är en kolumndagbok, i vilken affärshändelserna skrivs in för hand. I en kolumndagbok finns plats för många konton bredvid varandra, och varje konto har två kolumner, en för debet och en för kredit. För varje affärshändelse används i regel en rad, och även här gäller att summa debet ska vara lika med summa kredit.
Exempel 4
Dagbok i sommarbutik
Dagbokssidan nedan visar bokföringen under juni månad för en sommarbutik med främst dagligvaror (från moms bortses). När bokföringen för en månad är avslutad specificeras
kolumnen Övriga konton. Ägaren gör också en tvärkontroll. För juni månad visar tvärkontrollen att summan av debetkolumnerna är 92 767 kr och summan av kreditkolumnerna är 92 767 kr.
Sid 3-40 - Ingemars Snickeri
08-12-22
12.41
Sida 8
Två summor för tvärkontroll Samtliga kolumner i dagboken summeras (avslutas) vanligen varje månad. I samband med detta görs en tvärkontroll, vilket innebär att man summerar alla debetkolumnernas summor för sig och alla kreditkolumnernas summor för sig. (Se ex 4.) Dessa två summor ska då bli lika stora. Om de inte är det, har man bokfört felaktigt på någon rad. Att tvärkontrollen stämmer behöver dock inte innebära att man har valt rätt konton för de olika affärshändelserna. Tvärkontroll: Summa debet = Summa kredit
Bokslutet – ett avslut på året Ett bokslut avslutar årets bokföring genom att man räknar samman de olika kontonas saldon. Dessa saldon ställs samman till en balansrapport och en resultatrapport. I balansrapporten finns saldona från tillgångskontona samt kontona för eget kapital och skulder. I resultatrapporten finns saldona från intäkts- och kostnadskontona. De flesta företag måste enligt bokföringslagen upprätta ett årsbokslut. Bokslutet ska omfatta både en resultatrapport och en balansrapport för hela företaget. Bokslutet ska visa: • ett rättvisande resultat för perioden – i resultatrapporten • en sammanställning över företagets tillgångar och skulder den sista dagen i perioden, dvs den ekonomiska ställningen – i balansrapporten
Bokslutstablån – ett sätt att göra bokslut Vid manuell bokföring görs ett första bokslut vanligen med hjälp av ett arbetsblad, en s k bokslutstablå. Denna kan också användas i samband med datorbokföring för att ge överblick över bokslutsarbetet. Bokslutstablån är ett arbetspapper och ingår inte i det slutgiltiga, officiella bokslutet. Hur man gör bokslutet ska vi följa i ett exempel där vi kan se hur bokslutsarbetet sker i företaget e-sail.
Exempel 5
Bokslutstablå för e-sail
Vincent driver ett företag som enskild näringsidkare, e-sail. Vincent säljer segel via sin webbutik på Internet. Seglen sys i Indien alltefter som han får in beställningar. På så sätt har han inte något lager. Vincent har i en bokslutstablå börjat med att låta skriva ut saldona i kolumnerna Ingående saldo och Årets bokföring enligt nedan. Den andra och tredje kolumnen i bokslutstablån är själva grunden för bokslutet. Den andra kolumnen visar Konto nr Namn 1510 Kundfordringar 1930 Checkräkning 2010 2013 2019 2350 2440 2650
Eget kapital Egna uttag Årets resultat Banklån Lev skulder Redov moms
3010
Försäljning
4010 5010 5900 6990 8410 8999
Varuinköp Lokalhyra Reklam Div kostnader Räntekostnader Årets resultat
Ingående saldo Debet Kredit 72 000 226 100
Årets bokföring Debet Kredit 1 936 500 1 907 100 1779 700 1 748 800
139 500 380 200 80 000 27 400 51 200
10 000 1 508 200 451 100
1 512 500 452 400
2 240 000 1 472 600 90 000 53 000 174 100 5 400 298 100
8
behållningar av tillgångar och skulder från föregående års bokslut, ingående saldo (ingående balans). I den tredje kolumnen ska ett sammandrag av periodens affärshändelser i årets bokföring skrivas in. I den fjärde kolumnen kan man göra vissa justeringar och rättelser, s k omföringar. Den femte kolumnen visar så småningom bokslutsrapporterna.
298 100
7 860 800
7 860 800
Omföringar Debet Kredit ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... .....................
................................. ................................. ................................. ................................. ................................. ................................. ................................. ................................. ................................. ................................. ................................. ................................. ................................. ................................. ................................. ................................. ................................. ................................. .................................
Sid 3-40 - Ingemars Snickeri
08-12-22
12.41
Sida 9
Avsluta en bokslutstablå i fem steg När kolumnerna Ingående saldo och Årets bokföring har fyllts i avslutar man bokslutstablån i fem steg: 1. Läs av saldona på intäkts- och kostnadskontona. 2. Räkna ut periodens resultat (intäkter – kostnader). 3. Omför resultatet från resultatrapporten till balansrapporten. 4. Läs av saldona på tillgångskontona samt kontona för eget kapital och skulder. 5. Kontrollera att summan av tillgångarna är lika stor som summan av det egna kapitalet och skulderna.
Exempel 6
e-sail avslutar bokslutstablån
Steg 1–3: Vincent för ut beloppen från intäkts- och kostnadskontona till resultatrapporten och räknar fram årets resultat. Årets Konto nr Namn 1510 Kundfordringar 1930 Checkräkning 2010 2013 2019 2350 2440 2650
Eget kapital Egna uttag Årets resultat Banklån Lev skulder Redov moms
3010
Försäljning
4010 5010 5900 6990 8410 8999
Varuinköp Lokalhyra Reklam Div kostnader Räntekostnader Årets resultat
Ingående saldo Debet Kredit 72 000 226 100
resultat måste alltid omföras via konto 8999, Årets resultat, till konto 2019, Årets resultat, där det blir en del av det egna kapitalet.
Årets bokföring Debet Kredit 1 936 500 1 907 100 1779 700 1 748 800
139 500 380 200 80 000 27 400 51 200
10 000 1 508 200 451 100
1 512 500 452 400
2 240 000 1 472 600 90 000 53 000 174 100 5 400 298 100
298 100
7 860 800
Steg 4–5, det sista på bokslutet: När samtliga saldon har avlästs mot bokslutskolumnen, ska summan av tillgångarna vara lika stor som summan av eget kapital och skulderna.
Omföringar Debet Kredit ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... 444 900 ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... 444 900 ..................... .....................
...................................... ...................................... ...................................... ...................................... ...................................... ...................................... ...................................... ...................................... ...................................... Resultatrapport ...................................... Intäkter ...................................... 2 240 000 ...................................... Kostnader ...................................... 1 472 600 ...................................... 90 000 ...................................... 53 000 ...................................... 174 100 ...................................... 5 400 –1 795 100 ...................................... 444 900 ......................................
7 860 800
När Vincent har läst av alla konton och gjort klart bokslutet så ser det ut som på nästa sida. Vincent noterar belåtet att summorna stämmer i balansrapporten. Företaget har lika mycket tillgångar som eget kapital och skulder.
䉴
9
Sid 3-40 - Ingemars Snickeri:Sid 001-032 - Ingemars Snickeri
Konto nr Namn
Ingående saldo Debet Kredit
1510 1930
Kundfordringar Checkräkning
2010 2013 2019 2350 2440 2650
Eget kapital Egna uttag Årets resultat Banklån Lev skulder Redov moms
3010
Försäljning
4010 5010 5900 6990 8410 8999
Varuinköp Lokalhyra Reklam Div kostnader Räntekostnader Årets resultat
72 000 226 100
08-12-22
Årets bokföring Debet Kredit
1 936 500 1779 700
1 907 100 1 748 800
..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... 444 900 .....................
380 200 10 000 1 508 200 451 100
1 512 500 452 400
2 240 000 1 472 600 90 000 53 000 174 100 5 400 298 100
298 100
7 860 800
Sida 10
Omföringar Debet Kredit
139 500
80 000 27 400 51 200
12.49
..................... ..................... ..................... ..................... ..................... 444 900 ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... .....................
Balansrapport ...................................... Tillgångar ...................................... 101 400 ...................................... 257 000 358 400 ...................................... Eget kapital och skulder ...................................... 139 500 ...................................... –380 200 ...................................... 444 900 ...................................... 70 000 ...................................... 31 700 ...................................... 52 500 358 400 ...................................... Resultatrapport ...................................... Intäkter ...................................... 2 240 000 ...................................... Kostnader ...................................... 1...................................... 472 600 90 000 ...................................... 53 000 ...................................... 174 100 ...................................... 5 400 –1 795 100 ...................................... 444 900 ......................................
7 860 800
Saldobalans Istället för Ingående saldo och Årets bokföring kan man ställa upp en saldobalans. Det är en förteckning över alla konton och deras saldon. Ingående saldo + Årets bokföring = Saldobalans När man använder en saldobalans ersätts kolumnerna Ingående saldo och Årets bokföring i bokslutstablån med endast en kolumn, som får rubriken Saldobalans. Varje konto har alltså endast ett belopp, antingen i debet eller i kredit. Tillgångskonton och kostnadskonton har normalt debetsaldon, medan kontot för eget kapital, intäktskonton och skuldkonton bör ha kreditsaldon.
Exempel 7
e-sail gör bokslut med saldobalans
Om Vincent (i exempel 5–6) i stället hade använt en saldobalans vid sitt bokslut skulle denna sett ut som här bredvid. Saldobalansen gör själva bokslutsarbetet enklare och mer överskådligt, men man får mindre information om vad de enskilda kontona omfattar. För kontot 1930, Checkräkning, beräknas saldot så här (jämför med exempel 5): 226 100 (Ingående saldo debet) + 1 779 700 (Årets bokföring debet) – 1 748 800 (Årets bokföring kredit) = 257 000 kr.
Konto nr 1510 1930 2010 2013 2019 2350 2440 2650 3010 4010 5010 5900 6990 8410 8999
Namn Kundfordringar Checkräkning Eget kapital Egna uttag Årets resultat Banklån Lev skulder Redov moms Försäljning Varuinköp Lokalhyra Reklam Div kostnader Räntekostnader Årets resultat
Saldobalans Debet Kredit 101 400 257 000 139 500 380 200 70 000 31 700 52 500 2 240 000 1 472 600 90 000 53 000 174 100 5 400 2 533 700
10
2 533 700
Sid 3-40 - Ingemars Snickeri
08-12-22
12.41
Sida 11
Periodisering? När man ska beräkna resultatet för en period måste man arbeta med rätt siffror! Man måste räkna med periodens intäkter och kostnader – inte med inkomsterna och utgifterna. I annat fall kommer resultatkalkylen att visa fel resultat. I den löpande bokföringen är det dock huvudsakligen inkomster och utgifter som bokförs. En viktig del i bokslutsarbetet blir därför att räkna om inkomster till intäkter och utgifter till kostnader. Det brukar kallas att man periodiserar.
Värdera tillgångar och skulder När ett företag gör sitt bokslut börjar man med att värdera sina tillgångar och skulder. Om dessa är rätt värderade kommer bokslutet också att visa ett rätt resultat. Värderingen av tillgångarna och skulderna påverkar storleken på intäkterna och kostnaderna. För de flesta företag är det främst två tillgångar som är viktiga att värdera rätt i bokslutet, nämligen • anläggningstillgångar (t ex inventarier och maskiner) • varulager
Värdera anläggningstillgångar Med anläggningstillgångar menas tillgångar som är avsedda att användas i stadigvarande bruk i företaget. Det innebär att tillgången ska ha en ekonomisk livslängd på minst 3 år och dessutom kosta minst ett halvt basbelopp (= 21 400 kr år 2009). De vanligaste anläggningstillgångarna i ett företag är maskiner, kontorsinventarier, byggnader och mark. Men även aktier i dotterbolag är exempel på en anläggningstillgång. Anläggningstillgångar får normalt sett inte värderas över sina anskaffningsvärden. Vanligtvis minskar tillgången i värde, och då ska motsvarande värdeminskning göras i bokföringen. Värdeminskning kallas oftast för avskrivning i företagens ekonomiska rapporter. Uttrycket kommer från att man ”skriver av” (reducerar) inventariernas värde i bokföringen varje år. Man brukar säga att avskrivningarna görs efter en i förväg bestämd plan. Denna plan är beroende av vilken ekonomisk livslängd som en inventarie förväntas ha.
Exempel 8
Bokföra avskrivningar AB Ventilationsservices inventarier har inför bokslutet ett anskaffningsvärde, konto 1220 Inventarier, på 730 000 och de sammanlagda avskrivningarna, konto 1229 Ackumulerad avskrivning Konto nr Namn
1220 1229
Inventarier Ack avskr inv
7830
Avskrivningar
Saldobalans Debet Kredit
730 000 270 000
inventarier, på 270 000 kr. Årets avskrivningar uppgår till 73 000 kr. Kontona avslutas på följande sätt: Omföringar Debet ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... 73 000 .....................
Kredit
..................... ..................... ..................... 73 000 ..................... ..................... ..................... .....................
Balansrapport ................................... Tillgångar ................................... 730 000 ................................... –343 000 ................................... Resultatrapport ................................... Kostnader ................................... 73 000 ...................................
Konto 1220 Inventarier visar då alltid det sammanlagda anskaffningsvärdet för de inventarier som finns kvar i verksamheten. Saldot mellan kontona 1220 Inventarier och 1229 Ackumulerad avskrivning inventarier visar inventariernas bokförda värde. 1220 Inventarier – 1229 Ackumulerad avskrivning = Bokfört värde
Värdera varulagret Lager av material och färdiga varor måste fysiskt inventeras (”genomräknas”) minst en gång per år. Vid inventeringen bestämmer man produkternas anskaffningspris med FIFO-metoden (”first in, first out”). Den innebär att de produkter som kom först in i lager också såldes först. De produkter som finns kvar i lager vid årets slut är alltså de senast köpta.
11
Sid 3-40 - Ingemars Snickeri
08-12-22
12.41
Sida 12
Lägsta värdets princip Lagret ska i bokslutet tas upp till det värde som är lägst av anskaffningsvärdet (enligt FIFOmetoden) och det verkliga värdet. Detta kallas lägsta värdets princip (LVP). Med verkligt värde menas det beräknade försäljningsvärdet vid årets slut, minskat med eventuella försäljningskostnader. LVP = Lägst av anskaffningsvärde och verkligt värde I de fall anskaffningsvärdet är lägst, får företaget värdera lagret till 97 % av inköpspriset. Företaget gör ett s k inkuransavdrag på 3 %. Med inkurans menas att varor har blivit svårsålda av olika skäl. Exempel på inkuranta varor kan vara omoderna hattar, vissna blommor eller mögliga bröd. Lagervärde = Verkligt värde eller 97 % av anskaffningsvärdet
Bokför förändring av lager Inköp av varor (försäljningsvaror) och material måste periodiseras om de inte helt har förbrukats under perioden. Man måste ta hänsyn till om varor och material finns kvar i lager vid periodens början och vid periodens slut. Det som inte är kvar är förbrukat i och med att varorna har sålts och lämnat företaget eller har blivit osäljbara. I bokslutet periodiserar man varuinköpen genom att omföra mellanskillnaden mellan utgående och ingående varulager till konto 4960 Förändring, lager. Om varulagret exempelvis har ökat, debiteras ökningen på konto 1460 Varulager i omföringskolumnen, och beloppet krediteras på konto 4960 Förändring, lager. Det betyder att varukostnaden blir mindre än årets utgifter för inköp. Varukostnaden beräknar man genom att beräkna saldot på kontona 4010 Varuinköp och 4960 Förändring, lager.
Exempel 9
Lagerförändring omförs Nedan framgår hur butiken Sportface periodiserar varukostnaden i sitt bokslut. Varulagret vid årets början var 880 000 kr och vid årets slut 620 000 kr. Lagerförändringen, dvs minskningen Konto nr Namn
Saldobalans Debet Kredit
1460
Varulager
880 000
4010 4960
Varuinköp 6 420 000 Förändring lager
av lagret, blir 260 000 kr och omförs från konto 1460 Varulager till 4960 Förändring av lager. Denna förändring påverkar varukostnaden genom att den läggs till årets varuinköp. Omföringar Debet ..................... ..................... 260 000 ..................... ..................... ..................... ..................... .....................
Kredit
..................... ..................... ..................... ..................... ..................... ..................... 260 000 .....................
Balansrapport ................................... Tillgångar ................................... 620 000 ................................... Resultatrapport ................................... Kostnader ................................... 6 420 000 ................................... –260 000 ...................................
Varukostnaden blir 6 420 000 + 260 000 = 6 680 000 kr. Det är denna siffra och inte årets inköp på 6 420 000 kr som påverkar företagets resultat.
12
Sid 3-40 - Ingemars Snickeri
08-12-22
13.53
Sida 13
Ingemars Snickeri
Beskrivning av företaget Ingemars Snickeri är ett mindre byggnadsföretag på sydvästra Tjörn i Bohuslän. Förutom Ingemar arbetar två anställda i företaget. Företaget utför främst mindre byggnadsarbeten. Det kan gälla att bygga en villa eller ett fritidshus, men också en reparation av ett hus. Mest jobb har Ingemar under sommarhalvåret när alla fritidsboende vill ha saker gjorda. Dessa arbeten ska helst vara klara till midsommar för sedan börjar semestern för alla utom Ingemar och hans folk. När Ingemar ska bygga exempelvis ett hus brukar han själv klara av att gjuta grunden och utföra snickeriarbetena. Men han måste köpa in övriga tjänster för att det ska bli ett komplett hus. Det gäller i huvudsak sprängning, plåtslageri, målning, glasarbeten, ventilation, rörläggeri, hyra av ställningar och elektricitet. De företag som utför dessa tjänster kallas för underentreprenörer. Ingemar som har kundkontraktet räknas som huvudentreprenör.
13
Sid 3-40 - Ingemars Snickeri
08-12-22
13.53
Sida 14
När en kund anlitar Ingemar för att göra ett jobb, vill kunden veta priset. Ingemar är då tvungen att göra en kalkyl där han räknar på arbetstid och material samt köpta tjänster (plåtslageri, rörläggeri m m). Kunden får oftast bara en faktura på det uppgjorda priset av Ingemar. Ingemar själv har kostnader för material, löner och köpta tjänster (underentreprenörer). Eftersom Ingemar anlitar många underentreprenörer blir det många fakturor från leverantörer som ska konteras i bokföringen. 14
Sid 3-40 - Ingemars Snickeri
Uppgift
08-12-22
13.53
Sida 15
Kontera verifikationer Du ska kontera ett urval av verifikationer från år 20XX, numrerade 1–25 (se s 16–40). Använd företagets kontoplan nedan.
Kontoplan för Ingemars Snickeri Tillgångar 1220 Maskiner och inventarier 1229 Ack avskrivningar maskiner 1510 Kundfordringar 1460 Varulager 1910 Kassa 1930 Checkräkning Eget kapital och skulder 2010 Eget kapital 2012 Avräkning skatter och avgifter 2013 Egna uttag 2018 Egna insättningar 2019 Årets resultat 2350 Banklån 2440 Leverantörsskulder 2610 Utgående moms 2640 Ingående moms 2650 Redovisad moms 2710 Personalens källskatt 2730 Skuld sociala avgifter Inkomster/intäkter 3010 Försäljning 3740 Öresutjämning
BAS 2000 Utgifter/kostnader 4020 Materialinköp 4610 Plåtslageritjänster 4620 Rörläggeritjänster 4630 Sprängtjänster 4640 Måleritjänster 4650 Elektrikertjänster 4660 Ventilationstjänster 4670 Golvtjänster 4680 Ställningstjänster 4690 Fönstertjänster 5010 Lokalhyra 5210 Hyra av maskiner 5710 Fraktkostnader 5900 Reklam och PR 6110 Kontorsmaterial 6200 Tele och post 6310 Företagsförsäkringar 6530 Redovisningstjänster 6990 Diverse kostnader 7010 Löner 7510 Sociala avgifter 7690 Övriga personalkostnader 7830 Avskrivningar 8410 Räntekostnader 8999 Årets resultat
Ingemar t v med sina båda medarbetare.
15
Sid 3-40 - Ingemars Snickeri
08-12-22
12.41
Sida 16
Verifikationer
DEBET Konto
16
Belopp
KREDIT Konto
Belopp
Sid 3-40 - Ingemars Snickeri
08-12-22
12.41
Sida 17
Ingemars Snickeri
DEBET Konto
Belopp
KREDIT Konto
Belopp
17
Sid 3-40 - Ingemars Snickeri
08-12-22
12.41
Sida 18
Ingemars Snickeri
DEBET Konto
18
Belopp
KREDIT Konto
Belopp
Sid 3-40 - Ingemars Snickeri
08-12-22
12.41
Sida 19
Ingemars Snickeri
DEBET Konto
Belopp
KREDIT Konto
Belopp
19
Sid 3-40 - Ingemars Snickeri
08-12-22
12.41
Sida 20
Ingemars Snickeri
DEBET Konto
20
Belopp
KREDIT Konto
Belopp
Sid 3-40 - Ingemars Snickeri
08-12-22
12.41
Sida 21
Ingemars Snickeri
DEBET Konto
Belopp
KREDIT Konto
Belopp
21
Sid 3-40 - Ingemars Snickeri
08-12-22
12.41
Sida 22
Ingemars Snickeri
DEBET Konto
22
Belopp
KREDIT Konto
Belopp
Sid 3-40 - Ingemars Snickeri
08-12-22
12.41
Sida 23
Ingemars Snickeri
DEBET Konto
Belopp
KREDIT Konto
Belopp
23
Sid 3-40 - Ingemars Snickeri:Sid 001-032 - Ingemars Snickeri
08-12-22
12.49
Sida 26
Ingemars Snickeri
Överföring till skattekontot Deklarationen ska finnas hos Skatteverket på deklarationsdagen
012
Skattedeklaration 01 Deklarationsdag
02 Person-/Organisationsnummer
Momsregistreringsnummer (VAT-nummer)
Bankgiro, plusgiro och referensnummer (OCR), se andra sidan.
DEBET
Deklarationsadress
Konto
Belopp
Moms att deklarera för
Samråd enligt SFS 1982:668 har skett med Näringslivets Regelnämnd. Statistiska centralbyrån (SCB) använder uppgifterna i skattedeklarationen för framställning av statistik.
L 07-11
Konto
A. Momspliktig försäljning eller uttag exklusive moms
B. Utgående moms på försäljning eller uttag i ruta 05 - 08
05 Momspliktig försäljning som inte ingår i annan ruta nedan 06
Utgående moms
Beskattningsunderlag vid vinstmarginalbeskattning Hyresinkomster vid frivillig skattskyldighet
4 8 6 0 1 1
Inköp av tjänster från annat EG-land Inköp av tjänster från land utanför EG Inköp av varor i Sverige
10 11 Utgående moms
07
12 Utgående moms
08
C. Momspliktiga inköp där köparen är skattskyldig Inköp av varor från annat EG-land
+
1 2 1 5 0 2
+ +
D. Utgående moms på inköp i ruta 20 - 24
20
30 Utgående moms
21
31 Utgående moms
22
32 Utgående moms
23
+ + +
24
Inköp av tjänster i Sverige
E. Försäljning m.m. som är undantagen från moms Försäljning av varor till annat EG-land 1 Försäljning av varor utanför EG Mellanmans inköp av varor vid trepartshandel
48 Ingående moms att dra av
37 38
Mellanmans försäljning av varor vid trepartshandel 1 Försäljning av tjänster 39 när köparen är skattskyldig i annat EG-land 40 Övrig försäljning av tjänster omsatta utom landet 41 Försäljning när köparen är skattskyldig i Sverige 42 Övrig försäljning m.m.
-
6 0 8 3 0
G. Moms att betala eller få tillbaka Moms att betala eller få tillbaka
Beräkna din betalning (frivilliga uppgifter, registreras ej)
49 +/-
=
Moms att betala/återfå Arbetsgivaravgift Avdragen skatt
6 0 6 7 2 60672 6808 6204
F- eller SA-skatt
Att betala/få tillbaka
73 684
Lämna även kvartalsredovisning
Upplysningar (Upplysningar kan bara lämnas i rutan)
SKV
4700
1
F. Ingående moms
35 36
03 Administrativ kod
Skriv under på andra sidan.
26
Belopp
Ange endast kronor, ej ören
Momspliktiga uttag
07 01
KREDIT
Sid 3-40 - Ingemars Snickeri:Sid 001-032 - Ingemars Snickeri
08-12-22
12.49
Sida 27
Ingemars Snickeri
Deklarationen ska finnas hos Skatteverket på deklarationsdagen (deklarationsadress, se andra sidan)
Skattedeklaration 01 Deklarationsdag
02 Person-/Organisationsnummer
Arbetsgivaravgifter att deklarera för Bruttolön, förmåner och kostnadsavdrag Avgiftspliktig bruttolön utom förmåner
50
2 1 0 0 0
+
51 Avgiftspliktiga förmåner
+
Vid inbetalning
Ditt referensnummer (OCR)
Plusgiro 489 01 03-7 Bankgiro 5050-1055
52 Kostnadsavdrag
-
Sammanlagt underlag för arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt
53
2 1 0 0 0
=
Underlag för arbetsgivaravgifter
Samråd enligt SFS 1982:668 har skett med Näringslivets Regelnämnd. Statistiska centralbyrån (SCB) använder uppgifterna i skattedeklarationen för framställning av statistik.
Full arbetsgivaravgift för födda fr.o.m. Arbetsgivaravgift för födda Ålderspensionsavgift för födda 1938 -
55
2 1 0 0 0
56
6 8 0 8
58
+
av rad 57 59
60
+
av rad 59 Till dess att EU-kommissionen har godkänt att nedsättning får ske ska redovisning göras i rutorna 55/56 respektive 57/58.
Ambassader och företag 65 utan fast driftställe i Sverige samt särskild löneskatt 67 USA, Kanada, 69 Kod Québec
Kod och procent se bifogad information
Underlag för avdrag från arbetsgivaravgifter
Avdrag
Summa underlag
+
32,42 % av rad 55
57
Vissa delar av tjänstesektorn
Regionalt stöd (= 55 + 57)
Ange endast kronor, ej ören
Arbetsgivaravgifter
66
+
Se nedan * 70
+
Företagsstöd, avdrag med 2,5 % högst 1545 kr, upphörde sista december 2007. Regionalt stöd (utvidgat företagsstöd) gäller oförändrat vissa branscher i stödområde. 76 75
77
Summa arbetsgivaravgift
(Uppgiften registreras ej)
78
=
6 8 0 8
+
6 2 0 4
Avdragen skatt att deklarera för Underlag för skatteavdrag Lön och förmåner inkl. SINK Pension, livränta, försäkringsersättning inkl. SINK
81
Avdragen skatt
2 1 0 0 0
83 85
Summa underlag för skatteavdrag
87
* Ruta 66,
Från lön och förmåner Från pension m.m. Från ränta och utdelning
Ränta och utdelning
L 07-11
(Ruta 53 = 55 + 57 + 59 + 65 + 69)
2 1 0 0 0
Summa avdragen skatt Summa avgift och skatt att betala
82 84 86
+ +
88
= =
6 2 0 4 1 3 0 1 2
Underskrift
Upplysningar (Upplysningar kan bara lämnas i rutan)
Underskrift (behörig firmatecknare)
4700
07 02
(Uppgiften registreras ej)
SKV
Namnförtydligande Kontaktperson
03 Administrativ kod
Telefonnummer
27
Omslag
08-12-19
12.22
Sida 1
JAN-OLOF ANDERSSON Prak ti k fal l i bo k fö ri n g o c h bo k sl u t fö r olik a före ta gstype r – ma nu e ll t/ da to r
Praktikfall i bokföring och bokslut är avsedd för grundläggande träning i kontering, bokföring och bokslut. Boken innehåller verkliga verifikationer som är hämtade från fyra olika typer av företag: ett byggföretag/snickeri, en frisersalong, ett åkeri och ett importerande handelsföretag. Boken inleds med en ”minkurs” i bokföringens grunder. Samtliga fyra praktikfall innehåller beskrivningar av företaget och dess ekonomiska rutiner tillsammans med instruktioner. Boken kan således användas fristående eller som komplement till läroböcker i ekonomiska ämnen på gymnasiet, inom vuxenutbildningen samt högskolan. Den passar exempelvis utmärkt till E2000 Classic del 2, E2000 Compact Företagsekonomi och E2000 Combi B (Liber). Den är också lämplig för studiecirklar och i företagsinterna kurser tillsammans med exempelvis BASbok i bokföring – fakta och övningar (Liber). Den senare är en lärobok som innehåller grunderna i bokföring och bokslutsarbete. Den första övningen behandlar den löpande bokföringen. De två följande övningarna omfattar kontering, bokföring och bokslut. De är upplagda så att man antingen kan göra dem helt manuellt eller med hjälp av dator. Den sista övningen består av ett urval verifikationer och omfattar endast konteringsarbete. I denna övning finns även lite mer komplicerade verifikationer, bl.a. i utländsk valuta. Lösningar bifogas i ett separat lösningshäfte. Jan-Olof Andersson och Cege Ekström är lärare i ekonomiska ämnen och bedriver egen konsultverksamhet. De har skrivit ett flertal läromedel i bl.a. företagsekonomi och redovisning, t.ex. E2000 Baskurs i företagsekonomi, Ekonomistyrning: Redovisning och beskattning, R2000 Redovisning & beskattning och BASbok i bokföring.
– för tjugohundratalets ekonomer – med ett spektra av läromedel i ekonomi, företagande och entreprenörskap
in k l Fa kt ade l
Pr a kt ikfa ll i b o k fö r i n g o c h b o k slut fö r o l i k a fö r e t ag s t y p e r – m anuellt/da tor
2 uppl
i n k l Fak t ad e l
Best.nr 47-08993-2
Tryck.nr 47-08993-2-00
9
789147 089932
CEGE EKSTRÖM
2 uppl