9789147112678 by Smakprov Media AB

den teknologiska utveckling som Web 2.0-tekniken inneburit har också många nya kriminologiska forskningsområden vuxit fram. Sociala medier och webbplatser som YouTube och Facebook, samt olika diskussionsforum på internet, innebär ett närapå oändligt forskningsfält. Hur kan vi då studera fenomen på internet? Vilka forskningsmetoder finns det för att komma åt den empiri som finns på webben? Den här boken presenterar nya analytiska redskap för att analysera kriminologiska fenomen på internet. Bidragen handlar om hur forskaren eller studenten bäst analyserar ett flertal aktuella fenomen: skolskjutares online-narrativ, diskussionstrådar på Flashback, videoklipp på YouTube samt emoticons och emojis som interaktionsledtrådar. Boken granskar även hur man kan samla in empiri genom att använda webbenkäter. Genom hela antologin diskuteras de nya etiska dilemman som uppstår när forskaren vill använda empiriskt material som finns på webben. Kriminologiska metoder och internet riktar sig främst till forskare och studenter i kriminologi, men likväl till alla andra som är intresserade av att lära sig mer om forskningsmetoder för att studera fenomen på internet.

Författarna är verksamma vid Lunds universitet, Göteborgs uni-

KRIMINOLOGISKA METODER OCH INTERNET AGNETA MALLÉN (red.)

I dag äger mycket av vårt vardagsliv rum på internet. I och med

KRIMINOLOGISKA METODER OCH INTERNET

versitet, Malmö högskola och Chalmers tekniska högskola och har många års erfarenhet av kriminologiskt relaterad forskning

AGNETA MALLÉN (red.)

om fenomen på internet.

Best.nr 47-11267-8 Tryck.nr 47-11267-8

9789147112678c1c.indd All Pages

03/11/16 5:09 PM

KRIMINOLOGISKA METODER OCH INTERNET AGNETA MALLÃ&#x2030;N (RED.)

9789147112678b1-152c.indd 1

04/11/16 4:29 PM

INNEHÅLL

FÖRFATTARPRESENTATION 5 INLEDNING 9 KARL DAHLSTRAND & MÅNS SVENSSON

ATT UNDERSÖKA NÄTET UR ETT NORMPERSPEKTIV 12 Inledning 12 Ökat fokus på nätet och dess betydelse för samhällsvetenskaplig forskning 13 Om att undersöka normpåverkan 17 ”Det på Facebook tar jag med en nypa salt” 20 Hur normer kan studeras kvantitativt 24 Att jämföra nätbeteenden med andra beteenden ur ett normperspektiv 29 Avslutning: En möjlig analysmodell 31 CHARLOTTA THODELIUS

ANVÄNDNINGEN AV SKOLSKJUTARES ONLINE-NARRATIV I FORSKNING 36 Inledning 36 Insamling, bearbetning och analys av skolskjutarnas egenproducerade material 43 Avslutning: Reﬂektioner 57 GABRIELLA SCARAMUZZINO

ATT STUDERA INTERAKTION MELLAN INDIVIDER OCH GRUPPER SOM DISKUTERAR BROTTSLIGA HANDLINGAR PÅ INTERNET 62 Inledning 62 Att inhämta naturligt förekommande data 63 Frånvaro och närvaro av kroppen på internet 66 Etiska överväganden när brottsliga handlingar diskuteras offentligt 73 Avslutning: Diskussion 81

9789147112678b1-152c.indd 3

04/11/16 4:29 PM

ANNA-KARIN IVERT, CAROLINE MELLGREN & EVA-LOTTA NILSSON

4 ETIK I FORSKNING PÅ INTERNET 84 Inledning 84 Forskningsetik 85 Samtycke 92 Konﬁdentialitet och publicering av resultat 97 Etik i studentarbeten 98 Avslutning 100

AGNETA MALLÉN

NÄR DET ÄR LILLEBROR SOM SER 102 Inledning 102 Vilka är fördelarna med att använda empiriskt material av medborgarjournalister? 106 Vilka är nackdelarna med att använda empiriskt material av medborgarjournalister? 109 Några ord om analys 118 Avslutning 121

SARA UHNOO & HANS EKBRAND

6 FLASHBACK FÖR KRIMINOLOGER 126 Inledning 126 Hur kan Flashback studeras kriminologiskt? 128 Med vilka metoder och verktyg kan Flashback undersökas? 133 Analys av Flashback som klassrum för snatteri 139 Avslutning 149

9789147112678b1-152c.indd 4

04/11/16 4:29 PM

FÖRFATTARPRESENTATIONER

Redaktör

Agneta Mallén, fil.dr, är universitetslektor i sociologi med inriktning mot kriminologi vid Lunds universitet. Hon disputerade år 2005 med en avhandling om trygghet och rädsla för brott. Sedan år 2007 har Agneta Mallén forskat om medborgarjournalistik som ett uttryck för sousveillance, det vill säga den enskilda medborgarens, ”Lillebrors”, kontroll av de som har makten. Agneta undervisar på kriminologiprogrammet vid Lunds universitet och arbetar även med forskning och utveckling på Stadskontoret i Malmö stad. Agneta Mallén är redaktör för antologin och ansvarar för kapitel 5, När det är Lillebror som ser. Att använda medborgarjournalistiska videoklipp som empiri i kriminologiska studier. Författare

Karl Dahlstrand, jur. kand., fil.dr, är universitetslektor i rättssociologi vid Lunds universitet. Han disputerade år 2012 med avhandlingen Kränkning och upprättelse. En rättssociologisk studie av kränkningsersättning till brottsoffer. Karl Dahlstrand undervisar på kandidatprogrammet i kriminologi vid Lunds universitet och som gästföreläsare på flera andra universitet. Karl Dahlstrand ansvarar tillsammans med Måns Svensson för kapitel 1, Att undersöka nätet ur ett normperspektiv.

9789147112678b1-152c.indd 5

04/11/16 4:29 PM

Hans Ekbrand, fil.dr, är lektor i sociologi vid Göteborgs universitet. Sedan disputationen 2006 på avhandlingen Separationer och mäns våld mot kvinnor, har han forskat om familjer, fattigdom, bedömningar av vetenskaplig kvalitet, anlagda bränder samt skadehändelseri hem- och boendemiljöer. Hans Ekbrand ansvarar tillsammans med Sara Uhnoo för kapitel 6, Flashback för kriminologer. Anna-Karin Ivert, fil.dr, arbetar som universitetslektor vid Institutionen för kriminologi, fakulteten för Hälsa och samhälle vid Malmö högskola. Hennes forskning handlar om hur den sociala miljön påverkar barns och ungdomars hälsa och utveckling samt om människors upplevelser av trygghet och otrygghet i sina bostadsområden. Anna-Karin Ivert undervisar på grund- och avancerad nivå och hon är särskilt intresserad av etik i studentuppsatser samt samhällsintegrerad pedagogik. Anna-Karin Ivert ansvarar gemensamt med Caroline Mellgren och Eva-Lotta Nilsson för kapitel 4, Etik i forskning på internet. Caroline Mellgren, doktor i medicinsk vetenskap, är verksam vid Institutionen för kriminologi, fakulteten för Hälsa och samhälle vid Malmö högskola och studierektor för grundutbildningen i kriminologi. Fokus för forskning och undervisning på både grund- och avancerad nivå är frågor som rör otrygghet och utsatthet för brott. Hon är särskilt intresserad av utvecklandet av aktiva lärandestrategier och frågor som rör breddad rekrytering. Caroline Mellgren ansvarar gemensamt med Anna-Karin Ivert och Eva-Lotta Nilsson för kapitel 4, Etik i forskning på internet. Eva-Lotta Nilsson är doktorand i Hälsa och Samhälle med inriktning Kriminologi vid Malmö Högskola. I avhandlingsarbetet studeras olika aspekter av familjens betydelse för ungdomars utveckling av brottsligt och annat avvikande beteende och hur det förändras över tid. Hon undervisar på olika kurser på grundnivå, bland annat om brottsutveckling och är särskilt intresserad

9789147112678b1-152c.indd 6

04/11/16 4:29 PM

av hur man kan mäta brottlighet på olika sätt. Eva-Lotta Nilsson ansvarar gemensamt med Anna-Karin Ivert och Caroline Mellgren för kapitel 4, Etik i forskning på internet. Gabriella Scaramuzzino är fil.dr i socialt arbete och arbetar som postdoktor vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hennes avhandling från år 2014 handlar om sexköpares och sexsäljares kollektiva strategiska handlande på internet och vilken transformativ roll internet har för mobilisering och organisering av olika grupper. Hennes forskningsområden är prostitution, civilsamhället och digitalisering. Gabriella Scaramuzzino ansvarar för kapitel 3, Att studera interaktion mellan individer och grupper som diskuterar brottsliga handlingar på internet. Måns Svensson, fil.dr och docent i rättssociologi, är verksam som universitetslektor vid Rättssociologiska institutionen samt som forskningsansvarig vid Lunds universitets Internetinstitut. Han bedriver för närvarande forskning inom projektet ”Sociala medier i professionella organisationer” och har nyligen avslutat ett projekt om kränkningar i en digital kontext. Måns Svensson ansvarar tillsammans med Karl Dahlstrand för kapitel 1, Att undersöka nätet ur ett normperspektiv. Charlotta Thodelius, masterexamen i kriminologi, är verksam sedan hösten 2014 som doktorand på Institutionen för Arkitektur på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Forskningsområdet för avhandlingen rör preventionsaspekter i den byggda bostadsmiljön, för att förebygga barn och ungas skadehändelser. Det kriminologiska forskningsintresset rör skolskjutningar och andra typer av dödligt våld i skolmiljön. Charlotta Thodelius ansvarar för kapitel 2, Användningen av skolskjutares online-narrativ i forskning.

9789147112678b1-152c.indd 7

04/11/16 4:29 PM

Sara Uhnoo är universitetslektor i sociologi vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Hon undervisar i kriminologi och hennes forskning behandlar bland annat medbrottslighet, mångfaldsarbete och rasism inom polisen, ungas våldsregler samt ungas brandanläggelser. Sara Uhnoo ansvarar gemensamt med Hans Ekbrand för kapitel 6, Flashback för kriminologer.

9789147112678b1-152c.indd 8

04/11/16 4:29 PM

INLEDNING

Frågan om hur ny teknologi har inverkat på samhällsutvecklingen har diskuterats länge i samhällsvetenskaperna. I dag är det bland annat teoretiker som Baudrillard (1998), Castells (1998) och Sassen (2002) som är kända för att ha diskuterat denna fråga. Inom svensk samhällsvetenskaplig forskning om internet är Lindgren en av pionjärerna (2007). I och med den teknologiska utveckling som Web 2.0-tekniken inneburit har många nya forskningsområden också vuxit fram. Sociala medier och webbplatser som YouTube och Facebook samt olika diskussionsforum på internet innebär ett närapå oändligt forskningsfält. Trots detta är det fortfarande ett fåtal svenska studier som använder empiri som insamlats på eller med hjälp av internet. Eftersom mycket av personers vardagliga liv i dag äger rum på internet borde den virtuella världen få utrymme som forskningsfält i lika hög grad som den fysiska världen (jfr Murthy 2008). Interaktion på internet kräver också att forskare bemästrar de analytiska redskap som krävs för att studera detta (Sassen 2002). Även Vetenskapsrådet lyfter fram den samtida forskningens bristande fokus på fenomen på internet genom att betona att ”forskning med hjälp av internet är ännu i sin linda” (Vetenskapsrådet). Denna antologi är ett steg för att främja ny kriminologisk forskning som bygger på empiri från internet. I antologins sex kapitel visar elva forskare verksamma vid sex svenska universitetsinstitutioner både olika sätt att analysera empiri som finns på internet och sätt att insamla empiri med hjälp av internet. För att undersöka det empiriska material som finns på internet är det viktigt att använda forskningsmetoder från många olika discipliner (Murthy 2016). I denna antologi presenteras en uppsjö av metoder från ett flertal dis9

9789147112678b1-152c.indd 9

04/11/16 4:29 PM

cipliner för att analysera text- och bildmaterial på internet. Genom hela antologin diskuteras också de nya etiska dilemman som uppstår när forskaren vill använda material som finns på webben. Antologin inleds med ett kapitel av rättssociologerna Karl Dahlstrand och Måns Svensson, som diskuterar hur studenter och forskare kan samla in empiri genom att använda webbenkäter. Dahlstrand och Svensson anknyter i sin diskussion till sin egen forskning vid Lunds universitet om normer på internet. Därefter, i det andra kapitlet, presenterar sociologen Charlotta Thodelius hur man kan undersöka skolskjutares egna berättelser om sitt handlande genom att undersöka online-narrativ på webben. Thodelius kopplar sin diskussion bland annat till skolskjutares avskedsbrev och manifest som återfinns på YouTube, MySpace och Facebook. Gabriella Scaramuzzino, postdoktor verksam vid socialhögskolan i Lund, visar i det tredje kapitlet hur naturligt förekommande data på internet kan analyseras med hjälp av bland annat emoticons, emojier och interaktionsledtrådar. Scaramuzzino utgår i sin text i första hand från ett kvalitativt material om sexköpare och sexsäljare på internet. I det fjärde kapitlet analyserar tre forskare i kriminologi vid Malmö högskola hur studenter och forskare kan öka sin etiska medvetenhet vid forskning online. Anna-Karin Ivert, Caroline Mellgren och Eva-Lotta Nilsson diskuterar här i detalj de nationella och internationella regler som finns för forskning på webben. I det femte kapitlet lyfter sociologen Agneta Mallén, verksam vid Lunds universitet, fram för- och nackdelar med att analysera videoklipp på YouTube som filmats med mobilkamera av någon annan person. Mallén kopplar sin diskussion bland annat till problem med bildmaterialets autenticitet och den filmade personens integritet. Det sjätte och sista kapitlet är skrivet av sociologerna Sara Uhnoo och Hans Ekbrand vid Göteborgs universitet. Uhnoo och Ekbrand visar hur studenter och forskare kan analysera diskussionstrådar på webbforumet Flashback genom att bland annat använda den webbapplikation som de konstruerat för detta kapitel.

9789147112678b1-152c.indd 10

04/11/16 4:29 PM

REFERENSER

Baudrillard, J. (1988). Simulacra and simulations. I Poster, M. (red.). Selected writings. Stanford: Stanford University Press. Castells, M. (1998). The information age: economy, society and culture. Malden, Massachusetts: Blackwell. Lindgren, S. (2007). Sociologi 2.0: samhällsteori och samtidskultur. Malmö: Gleerup. Murthy, D. (2008). Digital ethnography: An examination of the use of new technologies for social research. Sociology 42:837–855. Murthy, D. (2016). Critically engaging with social media research methods. I McKie, L. & Ryan, L. (red.) An end to the crisis of empirical sociology? Trends and challenges in social research. London: Routledge. Sassen, S. (2002). Towards a sociology of information technology. Current Sociology 50:365–388. Vetenskapsrådet (senast uppdaterad 2016-02-10). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [Elektronisk]. Tillgänglig: (http://codex.vr.se/). [2016-08-17].

9789147112678b1-152c.indd 11

04/11/16 4:29 PM

KARL DAHLSTRAND & MÅNS SVENSSON

1 ATT UNDERSÖKA NÄTET UR ETT NORMPERSPEKTIV

INLEDNING Intresset för att bedriva samhällsvetenskaplig forskning på nätet och undersöka sociala fenomen som berör digitaliseringen av samhällslivet är växande. Sådan forskning bedrivs i dag inom en lång rad olika ämnesområden som till exempel psykologi, pedagogik, medie- och kommunikationsvetenskap, etnologi, statskunskap, sociologi och kriminologi. Detta kapitel handlar om den samhällsvetenskapliga forskning som studerar handlingar på nätet som är rättsligt reglerade, och som därmed kan utgöra brottsliga gärningar och medföra rättsligt ansvarsutkrävande. De projekt som presenteras i kapitlet utgår från ett rättssociologiskt perspektiv. Vad som avses med rättssociologi, och då särskilt i relation till andra närliggande akademiska ämnen som kriminologi, sociologi och rättsvetenskap, kommer att förklaras. Först kommer dock det växande samhällsvetenskapliga kunskapsintresset om hur digitalisering och användningen av internet påverkar olika sociala aspekter och förståelser av olika samhällsinstitutioner, att beskrivas kortfattat. Kapitlet består av tre delar. Den inledande delen presenterar bakgrunden till, intresset för och behovet av att beforska digitaliseringen av samhällslivet med samhällsvetenskapliga metoder. Här ges även en beskrivning av det rättssociologiska ämnet och dess intresse för nätet och digitaliseringen av samhället. I den andra delen presenteras en rättssociologisk studie om nätkränkningar, med fokus på de metoder som används, samtidigt som några resultat presenteras och kommenteras. Empiriinsamlingen genomfördes 12

9789147112678b1-152c.indd 12

04/11/16 4:29 PM

1. Att undersöka nätet ur ett normperspektiv

med en webbenkät och resultatet analyserades med en specifik beräkningsmodell om sociala normers påverkansstyrka. Utöver den kvantitativa delstudien genomfördes fokusgruppsintervjuer med ungdomar kring temat nätkränkningar som också presenteras och kommenteras. I den avslutande delen jämförs nätkränkningsstudien med två andra rättssociologiska studier med normfokus och där empiriinsamlingen genomfördes med webbenkäter och webbpaneler.

ÖKAT FOKUS PÅ NÄTET OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNING Relationen mellan teknikutvecklingen och samhällslivet har systematiskt beforskats inom samhällsvetenskapen sedan Marx, Comtes, Durkheims och Webers tid. I modernare tid har särskilt Foucault belyst relationen mellan fenomen som disciplinering och social kontroll och den tekniska kunskapsutvecklingen över tid (Foucault 1977). Bourdieu har argumenterat för mediernas och kulturens symboliska betydelse för det sociala rummets olika positioner relaterat till olika gruppers livsstilar och deras smak och kapital (Bourdieu 1992; 1998). Inom Frankfurtskolan, med kända företrädare som Horkheimer, Adorno och Marcuse, utvecklades en kritisk syn på teknikutvecklingen. Skolan belyste särskilt teknikens relation till ett ökat instrumentellt och teknokratiskt förnuftstänkande relaterat till makt, behärskande och effektivitet som i sin förlängning tränger ut mänskliga värden. På senare tid har framför allt Castells intresserat sig för digitaliseringens betydelse för informationsbehandling och då särskilt teknikens möjlighet att generera, behandla och effektivt tillämpa kunskapsbaserad information (Castells 1998). Castells har därmed kommit att förknippas med begrepp som ”nätverkssamhället”, ”informationsåldern” och ”internetgalaxen”. Under senare år har det alltså vuxit fram ett starkt intresse för såväl informationssamhället, massmedia och internet som sociala fenomen (Giddens 2007). Begrepp som den ”globala byn” (McLuhan 1964), ”hyperverklighet” (Baudrillard 1988) och senare begrepp som ”nätets infödda” och ”nätets invandrare” (Prensky 2001) har fått stort genomslag inom såväl forskningen som i den allmänna samhällsdebatten. En metodologisk och teoretisk metafråga uppstår samti13

9789147112678b1-152c.indd 13

04/11/16 4:29 PM

1. Att undersöka nätet ur ett normperspektiv

digt, huruvida det är fruktbart att använda de samhällsvetenskapliga klassikerna och andra moderna perspektiv och begrepp på virtualitetens postmoderna nätkultur (Lindgren 2007). En konsekvens av att internetanvändarna ökat kraftigt i antal, liksom populariteten att engagera sig i sociala medier, är att en rad nya sociala fenomen och en rad nya forskningsområden uppstår. Ett sådant fenomen är exempelvis nätkränkningar som kommer att behandlas i detta kapitel. Nätkränkningar, näthat, näthot eller nätmobbning är benämningar på det faktum att tekniken medför nya och effektivare möjligheter att trakassera och hota andra personer. Av naturliga skäl har dessa samhällsfenomen också flera rättsliga sidor (Schultz 2013) vilket gör ämnet både rättsvetenskapligt, kriminologiskt och rättssociologiskt intressant. Även integritetsfrågor och integritetskränkningar har kommit att uppmärksammas, vilka också har juridiska, tekniska och samhälleliga dimensioner (SOU 2016:7; Larsson & Runeson 2014; Bylund 2013; Hadley-Kamptz 2012). I själva verket är det faktum att digitala fenomen ofta har en komplex blandning av såväl sociala, ekonomiska, tekniska och juridiska aspekter som kan studeras på både macro-, meso- och micronivå som gör att forskningsprojekten är särskilt intressanta. Forskning om digitaliseringens och informationsteknologins samhällseffekter lämpar sig därför väl för tvärvetenskapliga studier där flera perspektiv kombineras och forskare med olika ämnesbakgrund samverkar. Detta gör i sin tur att forskningen och samhällsdebatten kring digitaliseringens effekter blir differentierad och komplex att beskriva och återge. Särskilt kan detta sägas gälla den forskning och den debatt som rör big data och hur fenomenet big data är relaterat till teoretiska perspektiv som nymaterialism eller neomaterialism (Coole & Frost 2010) och posthumanism. Internettrafiken medför enorma mängder dataminne och enormt mycket information om oss själva och vårt samhälle. Cisco Systems uppskattar att den globala nättrafiken kommer att uppgå till 2 000 000 000 000 000 000 000 byte (2 zettabyte) innan 2019 (Cisco 2015). Internet som forskningsfält och att använda internet som forskningsmetod

De stora datamängder som den globala nättrafiken innebär kan användas för en rad olika syften och analyser. Det finns också en rad olika uppfattning14

9789147112678b1-152c.indd 14

04/11/16 4:29 PM

1. Att undersöka nätet ur ett normperspektiv

ar om dess betydelse för kunskapen om samhället (Mayer-Schonberger & Cukier 2013). Inom samhällsvetenskapen är det främst möjligheterna till informationsutvinning (data mining) som uppmärksammats, och ofta i kombination med en analys av så kallad tjock data. Tjock data utgörs av information som ger ett sammanhang till big data – vilket ger tjock data en kvalitativ dimension i kontrast till big data som främst förknippas med kvantitativa analyser. Tjock data har således sin styrka i förmågan att kunna formulera hypoteser kring varför människor beter sig som de gör, exempelvis vid användandet av sociala medier (Bruns & Burgess 2015; Brooker et al. 2015). Utöver den mer teknikknutna sidan av internet och användandet av sociala medier, och all data som skapas och konsumeras av användarna, har mer utpräglat kvalitativa perspektiv vuxit fram. Ett sådant metodologiskt begrepp är netnografi (som består av en sammanslagning av orden internet och etnografi) (Kozinets 1997; Berg 2015). Netnografin (eller ”etnografi online”) har främst kommit att förknippas med kvalitativa studier som syftar till att förstå social organisering och kulturella uttryck bland användarna av sociala medier och därigenom begreppsliggöra internet som fenomen och de olika virtuella miljöerna (Bengtsson 2011). När man diskuterar samhällsvetenskapliga metoder i relation till internet och sociala medier kan man utifrån samhällsvetenskapligt kunskapsintresse studera internet, digitaliseringen av samhället och användandet av sociala medier. Detta kan skiljas från de metodologiska aspekterna av att använda digital teknik för att bedriva forskningen. I princip all samhällsvetenskaplig forskning är präglad och påverkad av digitalisering och detta faktum påverkar val av forskningsområden, metoder, forskningsetik, spridning av forskningsresultat och så vidare. Att digitalisering, och då särskilt användandet av internet, är en naturlig del av hur forskning bedrivs och lärs ut är alltså i sig ett viktigt faktum – som nog delvis kan sägas vara ett outforskat område (Magnusson Sjöberg & Wolk 2012; Huws 2013). Som samhällsvetenskaplig forskare kan således exempelvis respondenter kontaktas och intervjuas med hjälp av sociala medier – med de speciella etiska och andra metodologiska aspekter som detta medför (Ivert & Mellgren 2014; Leth & Thurén 2000). Forskningsintresset behöver därmed inte vara relaterat till digitalisering eller internet – precis som att forskning om exempelvis sociala medier och nätkränkningar kan bedri15

9789147112678b1-152c.indd 15

04/11/16 4:29 PM

1. Att undersöka nätet ur ett normperspektiv

vas med mer traditionella metoder, så som transkriberade fokusgruppsintervjuer som görs face-to-face. Poängen med den netnografiska metoden är att den belyser och problematiserar vad det innebär att medvetet forska ”om och med internet” som forskningsfält (Berg 2015). Sociala medier används ofta vid netnografiska studier som ett medvetet forskningsverktyg samtidigt som studieobjektet kan vara interaktionen online och den umgängesyta som sociala medier utgör för användarna (Bell & Waters 2016). Överlag finns det nog en omedvetenhet om de digitala metodernas specifika karaktärsdrag (Snee et al. 2015) samtidigt som det inte går att dra någon skarp gräns mellan samhällsvetenskaplig forskning som bedrivs med ett medvetet användande av digital teknik och övriga studier – eftersom även dessa studier är utformade enligt den digitala teknikens möjligheter (och begränsningar). Inom den humanistiska forskningen har digital humaniora, som exempelvis kan handla om att göra olika språkliga sökningar i stora textmassor, fått stor spridning. Delvis kan digital humaniora i praktiken sägas upplösa gränsen mellan kvalitativa och kvantitativa metoder (Kullenberg & Kasperowski 2016). Det rättssociologiska kunskapsintresset om digitalisering och normer

På 1990-talet växte intresset för vad informationsteknologin kan medföra avseende sociala, ekonomiska, politiska och rättsliga aspekter. Informationsteknologin, informationssamhället och en ny epok, cyberepoken, skulle komma att förändra samhället. Den rättssociologiska utgångspunkten var att ”cybersamhällets rättskultur” utmanar såväl juridiken samt den ”sociala koden” (Ewerman & Hydén 1997; Hydén 1997). Att datorer är relevanta att studera från ett regleringsperspektiv, uppmärksammades relativt tidigt inom rättsvetenskapen (Tapper 1978). Redan 1968 bildades Arbetsgruppen för ADB och Juridik vid Stockholms universitet (Lundgren 2006). Tidigt uppmärksammades också flera av de frågor och teman som fortfarande är aktuella kring upphovsrättsfrågor och skyddet av den personliga integriteten (Lessig 1999). Digitaliseringen och informationstekniken har slående ofta beskrivits utifrån de problem som tekniken medför och de rättssystematiska utmaningar som därmed uppstår (Hydén & Hydén 2011, s. 70).

9789147112678b1-152c.indd 16

04/11/16 4:29 PM

Kriminologiska metoder och internet ISBN 978-91-47-11267-8 © 2017 författarna och Liber AB Förläggare: Helga Laurin Projektledare och redaktör: Anne Laurella Graﬁsk form och omslag: Nette Lövgren Omslagsbild: Shutterstock Produktionsledare: Jürgen Borchert Första upplagan 1

Repro: OKS Prepress Services, Indien Tryck: People Printing, Kina, 2017

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

9789147112678b1-152c.indd 2

04/11/16 4:29 PM

Författarna är verksamma vid Lunds universitet, Göteborgs uni-

KRIMINOLOGISKA METODER OCH INTERNET AGNETA MALLÉN (red.)

I dag äger mycket av vårt vardagsliv rum på internet. I och med

KRIMINOLOGISKA METODER OCH INTERNET

versitet, Malmö högskola och Chalmers tekniska högskola och har många års erfarenhet av kriminologiskt relaterad forskning

AGNETA MALLÉN (red.)

om fenomen på internet.

Best.nr 47-11267-8 Tryck.nr 47-11267-8

9789147112678c1c.indd All Pages

03/11/16 5:09 PM