ESS i svenska
Kerstin Svevar Ingrid Lindskog
Grammatiken i praktiken Kerstin Svevar
Ingrid Lindskog
Grammatiken i praktiken ingår i ESS i svenska och passar grundskolans senare del, gymnasieskolan, komvux, folkhögskolor och annan vuxenutbildning. Till Grammatiken i praktiken finns ett facit: Grammatiken i praktiken Facit
ISBN 978-91-27-76234-3
9 789127 762343
Grammatiken i praktiken
Grammatiken i praktiken gör undervisningen i grammatik kreativ, konkret och stimulerande. Boken ger en grundlig genomgång av formläran och satsläran. Regler varvas med uppgifter som ofta utgår från bilder och korta texter. Boken avslutas med ett avsnitt om skrivregler.
Grammatiken i praktiken
Till läraren Grammatiken i praktiken är ett material som vill göra undervisningen kreativ, konkret och stimulerande. Till övningarna används bilder och texter om intressanta personer, händelser, böcker och filmer. Texterna är hämtade ur såväl äldre som nyare litteratur. Övningarna bygger på den principen att grammatiken i huvudsak bör läras in så att helheten i språket bevaras. På så vis tränar eleverna språkriktighet och även i viss mån ordkunskap effektivt. Grammatiken i praktiken gör konkreta nedslag i aktuellt svenskt tal- och skriftspråk. Kontroversiella språkfrågor som kan vålla diskussioner behandlas också. Terminologin och definitionerna är i stort sett de traditionella i svensk grammatik. Termerna utrum och preteritum används dock genomgående, även om reale och imperfekt nämns. Maskulinum och femininum tas upp och kommenteras historiskt. Genus grundkasus införs för att inte förväxling ska ske med infinitivets grundform. När det gäller pronomen finns en delvis ny indelning som kan användas av dem som vill göra mer omfattande studier av den ordklassen. Grammatiken i praktiken är ett heltäckande material. Boken ger lärare och elever möjlighet att göra ett urval till en kortare studiekurs eller att nyttja den till fördjupade studier. Det finns inga skrivlinjer i boken, utan svaren till uppgifterna skrivs i elevens skrivbok. Till alla uppgifter finns facit utom i de fall övningarna bygger på elevernas egen fantasi (Grammatiken i praktiken Facit, ISBN 91-27-76235-1). Grammatiken i praktiken ingår i ESS i svenska och passar grundskolans senare del, gymnasieskolan, komvux, folkhögskolor och annan vuxenutbildning. Tack vare tydliga faktagenomgångar och ett heltäckande facit är också Grammatiken i praktiken lämplig för självstudier. Lycka till med studierna i grammatik! Kerstin Svevar Ingrid Lindskog
Innehåll VAD ÄR GRAMMATIK?
6
FORMLÄRA
7
SUBSTANTIV
8
Konkreta och abstrakta substantiv Sammansatta substantiv Obestämd och bestämd form Genus Numerus Kasus Egennamn ADJEKTIV
Komparation Kongruens Ett färgstarkt språk
9 11 12 14 17 22 25 26 27 29 31
34 Personliga pronomen 34 Reflexiva pronomen 38 39 Reciprokt pronomen Possessiva pronomen 40 Demonstrativa pronomen 42 Relativa pronomen 43 Interrogativa pronomen 45 Kvantitativa pronomen 46 Talspråksformer av pronomen 48 Relationella pronomen 49
PRONOMEN
RÄKNEORD
Grundtal och ordningstal Siffror eller bokstäver? Arabiska och romerska siffror
50 50 53 54
VERB
Infinitiv Supinum Tema – verbens böjningssätt Tempus Andra verbformer En översikt över tempus och andra verbformer Aktiv och passiv form Deponens Huvudverb och hjälpverb Infinita och finita verbformer Olika slags verb Verbets modus Direkt anföring ADVERB
Adjektiv eller adverb? Komparation Adverbens bildningssätt Var eller vart? Prepositioner
Prepositioner utan regler Pronomen efter preposition
55 56 57 59 62 70 77 79 81 83 84 85 87 88 89 92 93 94 94 96 98 98
Konjunktioner
100
Subjunktioner
102 105 106
Till eller tills? Före eller innan? Interjektioner
107
Sammanfattningsövningar 109
SATSLÄRA
111
Sats och mening
112
Predikat
113
116 Formellt och egentligt subjekt 120
Subjekt
Objekt
Direkt objekt Indirekt objekt
121 121 124
Predikatsfyllnad
126
Adverbial
128
Agent
131
Attribut
Ge texten karaktär Huvudsats och bisats
Satslära
Predikat Subjekt Objekt Predikatsfyllnad Adverbial Agent Attribut Huvudsats och bisats
150 150 150 151 151 151 152 152 152
SKRIVREGLER
153
Stor bokstav
154
Interpunktion
155
Avstavning
157
132 134
Förkortningar
158
135
SAKREGISTER
159
Sammanfattningsövningar 141
ÖVERSIKT ÖVER GRAMMATIKEN formlära
Substantiv Adjektiv Pronomen Räkneord Verb Adverb Prepositioner Konjunktioner Subjunktioner Interjektioner
143 143 143 144 145 146 146 149 149 149 150 150
Vad är grammatik? Grammatik eller språklära är läran om ett språk, hur det är uppbyggt och hur det fungerar i tal och skrift. Alla ord har en viss betydelse, böjning och funktion och delas efter detta in i olika ordklasser. Vissa ord kan ha mer än en betydelse, böjning och funktion och kan då tillhöra flera ordklasser. Diskussionen om hur orden ska delas in i ordklasser har pågått ända sedan de gamla grekernas tid. I vissa språkläror säger man att det finns nio ordklasser, i andra så många som fjorton. Vi har valt en indelning i tio ordklasser, nämligen substantiv, adjektiv, pronomen, räkneord, verb, adverb, prepositioner, konjunktioner, subjunktioner och interjektioner. Ordklasserna tas upp i formläran. Hur ord uppträder i relation till satsens övriga ord, samt hur satser och meningar byggs upp behandlas i satsläran (syntaxen).
FORMLÄRA Språket delas in i grupper beroende på betydelse, böjning och funktion. Dessa grupper kallas för ordklasser. Denna typ av indelning har funnits i många hundra år och är ett arv från antiken. Hur indelningen görs varierar i olika grammatikböcker. Här presenteras tio ordklasser: substantiv, adjektiv, pronomen, räkneord, verb, adverb, prepositioner, konjunktioner, subjunktioner och interjektioner.
SUBSTANTIV Substantiv är den största ordklassen och betecknar människor, djur, saker, tillstånd, egenskaper och företeelser. Exempel
joggare
ödla
elgitarr
ilska
astronomi
människokärlek
Framför substantiv kan man sätta en, ett, flera eller den här, det här, de här. Substantivet kan få olika ändelser. Exempel
flera trådar den här cykeln de här byggnaderna
det här bordet
Observera att också ord som plast, järn, kött och väte är substantiv. De kallas ämnesnamn och kan föregås av mycket.
Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring eller kanske Jönköping. 1.
8
Vilka substantiv kan du hitta på bilden? Skriv minst 15 stycken. Jämför med en kompis.
substantiv 2.
Med ivriga händer söker jag i kartongerna hittar i en av dem gamla dagböcker, brev, dikter, små presenter.
Vilka substantiv finns det i dikten? Sätt orden en, ett, fl era, den här, det här, de här framför, så hittar du lättast substantiven.
Letar i den andra: blockflöjt, noter, en torkad ros, ett igenklistrat kuvert. Jag sliter upp det. Där finns det jag söker fotot på dig. Du lutar dig mot ett träd ler in i kameran – mot mig.
Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas sådana substantiv som vi kan uppfatta med våra sinnen. Exempel
dator
hörnsoffa
oljud
peppar
Abstrakta substantiv kallas sådana substantiv som man inte direkt kan se eller ta på, t.ex. egenskaper, tillstånd, handlingar, känslor. Exempel
svaghet
krig
glädje
empati
intelligens
Gränsen mellan konkreta och abstrakta substantiv är flytande. Det händer att samma ord i olika sammanhang används i båda betydelserna. Exempel
Han fick tre års fängelse. (abstrakt) Fängelset var överfullt. (konkret)
9
substantiv 3.
Gör en spalt för konkreta och en för abstrakta substantiv. Anteckna substantiven ur texten under rätt spalt.
Vilken glädje jag kände, när jag satt på bryggan och njöt av stillheten. All oro och alla bekymmer för morgondagen var som bortblåsta. Doften av älggräs var stark och jag hörde storlommens karaktäristiska läte. Det var bara två veckor sedan vi badat här. Ett kvarglömt metspö låg under en nyponbuske och påminde mig om några ljuvliga dagar. Nu var det sista kvällen i stugan. Sommarlov och semester var slut. När jag lämnade stranden och gick uppför trapporna, svepte kvällskylan över min kropp. Hösten var här och nu återstod bara att stänga fönsterluckorna och låsa dörren om alla minnena.
4.
Vilka abstrakta substantiv hör ihop med följande ord? Exempel tala – tal
10
höra
sova
varm
mörk
se
fri
ivrig
tävla
lukta
hjälpsam
stark
svag
känna
kall
lång
sörja
hyra
fundera
löpa
hoppa
substantiv
Sammansatta substantiv Många substantiv bildas genom sammansättning av ett eller flera ord. Exempel
idéspruta
ödesmatch
fantasybokläsare
Kom ihåg att skriva ihop sammansatta substantiv. Annars kan det bli missförstånd. En sjuk sköterska är nämligen inte detsamma som en sjuksköterska.
5.
Gör sammansatta substantiv genom att svara på frågorna. Vad kallas a) en lärare som undervisar i svenska b) en person som studerar danska c) en person som talar norska d) en läxa man har i tyska e) studier i finska f) en bok i spanska g) ett prov i engelska h) undervisning på polska?
6.
Se tillbaka på de ord som du bildat av språk som slutar på -a i uppgift 5. Vad händer när man gör en sammansättning? Här skiljer sig talspråk och skriftspråk åt hos många. På vilket sätt? Fundera gärna tillsammans med en kompis.
11
ESS i svenska
Kerstin Svevar Ingrid Lindskog
Grammatiken i praktiken Kerstin Svevar
Ingrid Lindskog
Grammatiken i praktiken ingår i ESS i svenska och passar grundskolans senare del, gymnasieskolan, komvux, folkhögskolor och annan vuxenutbildning. Till Grammatiken i praktiken finns ett facit: Grammatiken i praktiken Facit
ISBN 978-91-27-76234-3
9 789127 762343
Grammatiken i praktiken
Grammatiken i praktiken gör undervisningen i grammatik kreativ, konkret och stimulerande. Boken ger en grundlig genomgång av formläran och satsläran. Regler varvas med uppgifter som ofta utgår från bilder och korta texter. Boken avslutas med ett avsnitt om skrivregler.
Grammatiken i praktiken