Helena Kåks är fil.dr i Kultur och samhälle och trädgårdsmästare vid Stabergs barockträdgård inom Världsarvet Falun.
En introduktion för uppsatsskrivande studenter Mikrohistoria är ett historievetenskapligt perspektiv, där utgångspunkten kan vara till exempel en plats, en händelse, en grupp människor eller en enskild individ. I mikrohistoria ses människor som självständiga aktörer och historikern lyfter fram ansikten i mängden. På så sätt blir det möjligt att dels ge liv åt den stora historien, dels belysa dess giltighet. I den här boken skriver författarna Bönhus-Annas historia. Samtidigt visar de hur de går till väga för att nå kunskap om Annas liv och belyser vilka frågor man som historiker måste ställa. Boken är pedagogiskt upplagd med många exempel. De 14 kapitlen behandlar hela forskningsprocessen, från formulerandet av en forskningsfråga, via sökandet efter källmaterial till bearbetning och skrivande. Den innehåller också ett kapitel om etik i historisk forskning. Boken vänder sig i första hand till nyblivna studenter i historia vid universitet och högskolor, till den som är intresserad av mikrohistoria som perspektiv, men också till den som ska skriva sin första vetenskapliga uppsats.
| MIKROHISTORIA
MIKROHISTORIA
A. GÖTLIND H. KÅKS
Anna Götlind är professor i historia vid Stockholms universitet.
MIKRO HISTO RIA En introduktion för uppsatsskrivande studenter
ANNA GÖTLIND HELENA KÅKS
Art.nr 38211
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09457-1_01_cover.indd 1
2014-05-16 11:51
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 38211 ISBN 978-91-44-09457-1 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Foto av Anna Andersson (Bönhus-Anna) och hennes mor Mina omkring 1910 (Foto: Alfred Gustafson, Hedemora; i privat ägo). Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2014
978-91-44-09457-1_01_book.indd 2
2014-05-16 09.07
Innehåll
Förord 7 K apitel 1
Inledning 9
Den mångtydiga historien 10 Spår av det förflutna 11 Att forska är att välja 12 Historia skrivs på olika sätt 13 Historia som vetenskap 14 Släktforskning, hembygdsforskning och lokalhistoria 15 Bokens uppläggning 17 K apitel 2
Mikrohistoria 21
Vad är mikrohistoria? 21 Några mikrohistoriska klassiker 23 Mikrohistoria i Sverige 25 Mentalitetshistoria 27 Vår egen mikrohistoriska forskning 28 Att skriva livet 31 Några ord om teorier 32 K apitel 3
Att formulera en fråga 35
Forskningsläget 36 Litteratursökning 37 Att betrakta det förflutna genom nuet 38 Inte bara början 40
© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
978-91-44-09457-1_01_book.indd 3
3
2014-05-16 09.07
Innehåll
Nya frågor väcks under arbetet 42 Nya frågor till välkänt material 43 Historievetenskaplig relevans 46 K apitel 4
Om källor och källkritik 51
Källkritik 52 Dagboken och kärleksbreven 54 Källkritik och internet 56 När källmaterialet inte håller 57 K apitel 5
Privatarkivet 59
Renées hushållsinventarium 60 Brev 62 Dagböcker 64 I Backåkers 66 Klippsamlingen 67 Levnadsberättelser 68 K apitel 6
Offentliga arkiv och bibliotek 73
Inför rätta 74 Kyrkböckerna berättar 76 Andra arkiv 78 Rotemansarkivet 80 Tryckta källor 82 K apitel 7
Intervjuer 91
Muntlig historia 92 I fabriken – och byn 93 Personliga erfarenheter 94 Detaljkunskaper 96 Börja intervjua! 97 Intervjuarens ansvar 99 Anteckna eller spela in? 100
4
978-91-44-09457-1_01_book.indd 4
© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
2014-05-16 09.07
Innehåll
Ämnen och frågor 101 Intervjusituationen 102 Efter intervjun 103 K apitel 8
Bilder och ljud 109
Fotografer – på landet och i stan 110 Ett bröllopsfoto 112 Vykort 115 Bilden av barnet 115 Den blanka tråden 117 Fångporträtt 119 Ljud 121 Rörliga bilder 123 Långshyttan på film 124 K apitel 9
Landskap och föremål 131
Materiell kultur som källa 131 Kulturlandskapet 132 Ett landskap – många historier 134 Kartor 135 Stabergs barockträdgård 137 Historia under jord 140 Föremål 141 Föremålsintervjuer 143 K apitel 10
Bearbetning och tolkning 151
Att räkna och tolka 152 Att tematisera 155 Att närma sig det ordlösa 156 Att jämföra 159 Att kombinera källor 162 Att stiga ur historien 163
© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
978-91-44-09457-1_01_book.indd 5
5
2014-05-16 09.07
Innehåll K apitel 11
Etik 173
Etik i forskning 174 Etikprövning av historiska studier 175 Etik i relation till historiens människor 176 Vems är berättelsen? 180 Förförståelse och självkritisk reflektion 181 K apitel 12
Skrivande 185
Vem ska läsa? 186 Börja skriva tidigt! 187 Början är viktigast 188 Innehåll, språk och stil 190 Citat 192 När det går trögt 194 K apitel 13
Formalia 199
Tydlighet och konsekvens 199 Noter 200 Käll- och litteraturförteckningen 203 Otryckta källor 203 Intervjuer 205 Tryckta källor och litteratur 206 Internet 208 Att citera 209 Bilder, kartor, tabeller och diagram 211 K apitel 14
Avslutning 213
Referenser 215 Internet 224
6
978-91-44-09457-1_01_book.indd 6
© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
2014-05-16 09.07
Förord
Den här boken handlar om mikrohistoria, ett historievetenskapligt perspektiv där utgångspunkten är en plats, en händelse, en grupp människor eller kanske en individ. De erfarenheter och synpunkter vi förmedlar grundas på mångårig erfarenhet av egen forskning, arbete med högskoleundervisning och uppsatshandledning av studenter, men också av att leda forskningscirklar utanför högskolan. Boken, som är en omarbetad och utvidgad utgåva av en tidigare bok 1, vänder sig i första hand till nyblivna studenter i historia. Vi hoppas dock att den också ska vara användbar för alla de människor som har historia som fritidsintresse, till exempel släktforskare och lokalhistoriker. De exempel och illustrationer vi använder är sådana som vi har stött på i vår egen forskning och undervisning. I urvalet har vi inte strävat efter att vara fullständiga eller representativa, utan vi har valt sådant som vi har upplevt vara tankeväckande. Detta innebär att många exempel är hämtade från Dalarna, eftersom vi båda har bott där länge och i vår egen forskning främst ägnat oss åt detta landskap. Vi är övertygade om att det i de flesta fall går att hitta liknande exempel från andra områden i landet. Många av våra exempel fanns med i den första versionen av boken, där ibland vårt genomgående exempel Bönhus-Anna. Men vi har strävat efter att uppdatera och utveckla texten och visa att en hel del har hänt sedan vi för tio år sedan skrev om mikrohistoria första gången. Vi har också valt att ta med en del historievetenskapliga arbeten, som kanske inte direkt kan karaktäriseras som mikrohistoria, men som alla har det gemensamt att de 1 Anna Götlind & Helena Kåks (2004), Handbok i konsten att skriva mikrohistoria (Stockholm: Natur och kultur).
© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
978-91-44-09457-1_01_book.indd 7
7
2014-05-16 09.07
Förord
behandlar vanliga människors historia, eller vad vi skulle kunna kalla en ”historia underifrån”. Vi vill rikta ett stort tack till alla dem som har lämnat värdefulla synpunkter på hela eller delar av texten: Dan-Erik Andersson, Agnes Götlind, Karin Kåks, Rolf Lind, Magnus Linnarsson, Ann Nehlin, Maija Runcis, Annika Sandén och Magnus Öhlander.
I slutet av 1990-talet hade vi båda förmånen att arbeta på Dalarnas forskningsråd i Falun. Verksamheten leddes av Anders Florén (1959–2001), professor i historia och framgångsrik forskare med olika sociala aspekter på äldre tiders järnhantering som främsta forskningsfält. Han hyste också ett mycket stort intresse för historie- och samhällsteori. Anders var – som kollega, vän och chef – mycket uppmuntrande och lyhörd. Hans kreativitet och nyfikenhet, även på världen utanför historie ämnet, smittade av sig. Han delade alltid generöst med sig av sitt stora kunnande och sina skarpa teoretiska reflektioner. Genom det kom han att betyda mycket för vår forskning, vårt arbete med forskningscirklar och för oss personligen. Den här boken tillägnas hans minne. Stockholm & Rörshyttan i april 2014 Anna Götlind & Helena Kåks
8
978-91-44-09457-1_01_book.indd 8
© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
2014-05-16 09.07
Kapitel 2
Mikrohistoria
I föregående kapitel visade vi att historiebegreppet är mångtydigt och att historieforskningen inrymmer olika perspektiv och specialområden. I det följande presenterar vi den typ av historia som står i fokus i denna bok – mikrohistoria. Vi inleder med att ta upp vår syn på detta historievetenskapliga perspektiv, och ger därefter exempel på ett antal arbeten, både utländska och svenska, som vi menar kan karaktäriseras som mikrohistoria.
Vad är mikrohistoria? Den här boken handlar om hur man som student eller forskare kan skriva mikrohistoria. Men är det ett särskilt avgränsat ämnesområde inom historievetenskapen? Eller är det en specifik metod, eller kanske rentav en teori? Som framgått ovan vill vi hävda att mikrohistoria inte är något av detta utan att det istället handlar om att anlägga ett särskilt perspektiv på historien. Det är ett perspektiv som innebär att vi försöker komma historiens många vanliga människor nära, alla dem som genom sina liv och sina handlingar har skapat historien. För det är som historikern Per Nyström (1903–1993) så klokt påpekade för åttio år sedan: Det finns inget, som en historiker glömmer så lätt, som att konkreta männi skor, ingående i konkreta samhällsformationer, är det centrala i historien.1
Det är några förhållanden som vi menar är utmärkande för mikrohistoria. För det första är det fenomen som vårt forskningsintresse utgår från något 1 Per Nyström (1934), ”Problem i svensk socialhistoria: Några anteckningar”, i Ateneum: Organ för den historiska materialismen (Lund), s. 72.
© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
978-91-44-09457-1_01_book.indd 21
21
2014-05-16 09.07
2 Mikrohistoria
mycket begränsat. Det kan handla om en specifik händelse, ett lokalsamhälle, en grupp människor eller en enskild individ. Ett av flera argument för att välja detta perspektiv är att detaljerade studier av ”det lilla” och unika ger oss kunskap om det förflutna som vi inte kan få fram på andra sätt. Det är först när vi låter individer träda fram ur ett historiskt kollektiv, och när de inte längre betraktas som enbart representanter för större historiska förlopp, som vi kan få syn på nyanser av och individuella variationer på mänskligt liv och mänskliga erfarenheter. Men när det gäller de forskningsfrågor som ställs är dessa inte små, och i detta skiljer sig mikrohistoria alltså inte från annan historieforskning men däremot från både släktforskning och hembygdsforskning. Mikrohistoria handlar därför, för det andra, om att försöka besvara ”large questions in small places”, för att citera den amerikanske historikern Charles Joyner.2 Och det kan vara frågor som berör vitt skilda tider och olika slags händelser och företeelser i det förflutna. Mikrohistoria kan i just detta avseende sägas vara mycket bredare än till exempel medeltidshistoria, militärhistoria eller genushistoria, eftersom dessa forskningsområden är avgränsade antingen kronologiskt, ämnesmässigt eller teoretiskt. Men är det verkligen möjligt att svara på ”historiens stora frågor” utifrån det enskilda och unika? Det här en diskussion som ständigt dyker upp i samband med mikrohistoria. Vi menar att mikrohistoriens människor och deras liv både kan exemplifiera och konkretisera, men också problematisera det vi uppfattar som den stora, generella historien. Genom att reducera skalan på det som ska undersökas och utgå från det förflutnas mikronivå blir det möjligt att dels ge liv åt den stora historien, dels belysa dess giltighet – och därmed ge mer nyanserade svar på just ”historiens stora frågor”. Ett tredje utmärkande drag för mikrohistoriska studier är synen på vanliga människor som självständiga aktörer i historien. Deras agerande ses alltså inte bara som resultat av rådande strukturer och kulturer, utan också som en följd av individuella utgångspunkter och överväganden. Begreppet ”agency” är centralt, och kan närmast översättas med ”aktörskap”.3 I mikrohistorien framträder människor med egna strategier, handlingsutrymmen 2 Citatet av Joyner är hämtat ur Sigurdur Gylfi Magnússon & István M. Szijártó (2013), What is Microhistory? Theory and Practice (London och New York: Routledge), s. 5. Vår kursivering. 3 Inom bland annat etnologi och socialantropologi används den svenska termen agens.
22
978-91-44-09457-1_01_book.indd 22
© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
2014-05-16 09.07
2 Mikrohistoria
och föreställningar, och det enskilda livsödet blir en berättelse med en egen logik och relevans. Den engelske kulturhistorikern Peter Burke menar att mikrohistoria kan ses som en möjlighet att skriva en historia där det finns utrymme för ”individer, ansikten i mängden”.4
Några mikrohistoriska klassiker Ordet mikrohistoria myntades som vetenskapligt begrepp av en grupp italienska historiker på 1970-talet, bland andra Giovanni Levi och Carlo Ginzburg. Begreppet hade dock använts första gången redan 1959 av den amerikanske historikern George R. Stewart i en bok om det berömda slaget vid Gettysburg 1863.5 Ett tidigt exempel på något vi vill kalla mikrohistoria är engelsmannen Rowland Parkers bok The Common Stream från 1975 om en engelsk by under tvåtusen år.6 Hans bok betraktas i dag som en klassiker och kommer ständigt ut i nytryck. Parker var verksam som lärare och alltså inte yrkeshistoriker. Utifrån en mångfald av detaljrika källor berättar han i boken om livet i den lilla byn Foxton, från förromersk tid och fram till nutid. Men det är samtidigt en berättelse om Englands historia, skriven ur ett konsekvent underifrånperspektiv. Och det visar sig att en del av de ”stora händelserna” i Englands historia ibland gick invånarna i Foxton närmast spårlöst förbi, medan avgränsade händelser i lokalsamhället kom att betyda desto mer. År 1976 publicerades Carlo Ginzburgs bok Il formaggio e i vermi. Boken utkom på svenska 1983 med titeln Osten och maskarna, och den blev en stor försäljningssuccé.7 Det var som om alla ville läsa om den italienske 1500-talsmjölnaren Domenico Scandellas (kallad Menocchio) mycket säregna tankevärld, där skapelsen liknades vid en ystningsprocess och änglarna 4 Peter Burke (2007), Vad är kulturhistoria? (Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion), s. 52. En teoretisk diskussion kring mikrohistoria finns i Giovanni Levi (2001), ”On Microhistory”, i New Perspectives on Historical Writing, red. Peter Burke, 2 uppl. (The Pennsylvania State University Press), s. 97–119. 5 George R. Stewart (1959/1987), Pickett’s Charge: A Microhistory of the Final Charge at Gettysburg, July 3, 1863 (Boston: Houghton Mifflin). 6 Rowland Parker (1975), The Common Stream: Two Thousand Years of the English Village (London: Collins). 7 Carlo Ginzburg (1983), Osten och maskarna: En 1500-talsmjölnares tankar om skapelsen (Stockholm: Ordfront).
© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
978-91-44-09457-1_01_book.indd 23
23
2014-05-16 09.07
2 Mikrohistoria
vid maskar. Det källmaterial Ginzburg använde för att beskriva och diskutera Menochios unika tankar och relatera dem till den samtida kyrkans och den folkliga kulturens trosföreställningar är exceptionellt: en serie rättegångsprotokoll från de kättarprocesser som fördes mot Menocchio. En delvis likartad studie är den franske historikern Emmanuel Le Roy Laduries bok från 1975 om den sydfranska byn Montaillou, som utkom på svenska 1980.8 Här är det en plats, Montaillou, och dess invånare som står i centrum. Vi får komma byborna riktigt nära, i arbete och privatliv, i glädje och i sorg. Le Roy Ladurie arbetade med protokoll från de förhör som den katolska kyrkans särskilda domstol, inkvisitionen, hade med byborna, vilka var katarer och därför betraktades som kättare i kyrkans ögon. Ginzburgs och Le Roy Laduries böcker är fortfarande bland de mest kända och åberopade exemplen på mikrohistoria, och flera av deras efterföljare, också i Sverige, har arbetat med rättegångsmaterial av olika slag (se vidare kapitel 6). Ytterligare en klassisk mikrohistorisk studie, som också den utgår från rättsligt material, bör här nämnas. I boken The Return of Martin Guerre, från 1983, berättar den amerikanska historikern Natalie Zemon Davis historien om en ryktbar bedragare, Arnaud du Tilh.9 Denne dök upp i den lilla byn Artigat i franska Languedoc och utgav sig för att vara Martin Guerre, en ung bonde i byn som år 1548 hade lämnat sin familj och sitt hem. Martin Guerres hustru, Bertrande de Rols, agerade länge som om hon hade fått sin make tillbaka, och Davis försöker i boken förstå hennes agerande och varför hon inte avslöjade bedragaren. Den spektakulära historien har berättats många gånger och också gestaltats på scen och på film. Mikrohistoria har de senaste decennierna kommit att få delvis olika inriktning i olika länder.10 I en del fall står individen som aktör i centrum, som i fallet med mjölnaren Menochio och i boken om Martin Guerres återkomst. I andra fall handlar det mer om att på ett närmast antropologiskt sätt kartlägga livet i ett mindre samhälle, vanligen en by, som i studierna av Foxton och Montaillou. Gränsdragningen mot andra typer av historia, som socialhistoria och kulturhistoria, är inte heller alltid självklar. Men kanske är en strikt definition av begreppet inte nödvändig. I den 8 Emmanuel Le Roy Ladurie (1980), Montaillou: En fransk by 1294–1324 (Stockholm: Atlantis). 9 Natalie Zemon Davis (1985), Martin Guerres återkomst (Stockholm: Ordfront). 10 En utförlig resonerande genomgång av hur mikrohistoria som vetenskapligt perspektiv har utvecklats i olika länder i Europa, men också i USA, ges i Magnússon & Szijártó 2013.
24
978-91-44-09457-1_01_book.indd 24
© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
2014-05-16 09.07
2 Mikrohistoria
här boken har vi valt att utgå från ett mycket brett mikrohistoriebegrepp. Det gemensamma för de studier vi presenterar är att de utifrån ett varierat källmaterial framför allt behandlar den vanliga, ofta obemärkta människans vardagsliv i ett rumsligt avgränsat sammanhang med ambitionen att ge perspektiv på större historiska frågor.
Mikrohistoria i Sverige I Sverige har mikrohistoria som historievetenskapligt perspektiv haft svårt att etablera sig, och exemplen på uttalat mikrohistoriska studier är än så länge relativt få.11 I Finland och Island, liksom i viss mån också de andra nordiska länderna, har mikrohistoria däremot haft lättare att få genomslag.12 Vi tycker oss dock ha märkt att intresset för detta sätt att närma sig historien har ökat betydligt också i Sverige under senare år. Det finns några intressanta äldre studier som vi menar kan klassificeras som mikrohistoria, även om forskarna själva inte använde begreppet. En sådan är Börje Hanssens för generationer av etnologer välkända doktorsavhandling från 1952 om Österlen.13 Faktum är att den nyligen har fått just etiketten ”tidig mikrohistoria”.14 I sin omfattande avhandling tecknar Hanssen, utifrån ett mycket brett källmaterial, en rik och detaljerad bild av människors livsvillkor i det sena 1700-talets Skåne, eller rättare sagt den sydöstra delen av detta landskap. På 1980-talet började man inom svensk historieforskning alltmer intressera sig för vanliga människors vardagsliv. Inspiration hämtades från historieforskning i andra europeiska länder där vardagsperspektivet uppmärksammades. I Tyskland talades om ”Alltagsgeschichte” (vardags11 Som ett av två svenska exempel på mikrohistoria nämner István M. Szijártó den engelska utgåvan av Peter Englunds debutbok Poltava: Berättelsen om en armés undergång (Stockholm: Atlantis, 1988). Det andra exemplet är den engelska versionen av Arne Jarricks bok om Johan Hjerpe (se not 15); Magnússon & Szijártó 2013, s. 68. Att inte fler exempel nämns kan ha att göra med att nästan alla svenska mikrohistoriska studier är skrivna på svenska. 12 Ett par äldre arbeten kan här nämnas: Ingar Kaldal (1994), Alltagsgeschichte og mikrohistorie (Trondheim); Mikrohistorie, Den jydske historiker 1999, red. Nina Kofoed & Søren Pedersen (Århus). 13 Börje Hanssen (1952), Österlen: En studie över socialantropologiska sammanhang under 1600- och 1700-talen i sydöstra Skåne (Stockholm). 14 År 2010 utkom boken Åter till Österlen: En tidig mikrohistoria, Agrar- och socialhistoriska texter i urval med en inledande biografi av Anders Perlinge (Stockholm: KSLA, 2010).
© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
978-91-44-09457-1_01_book.indd 25
25
2014-05-16 09.07
2 Mikrohistoria
historia), i England ”history from below” (historia underifrån). Ytterligare en viktig inspirationskälla för många svenska historiker vid denna tid var den franska Annalesskolan, dit Le Roy Ladurie räknas, och de italienska mikrohistorikerna. Så småningom kommer också de första mer eller mindre uttalat mikrohistoriska studierna inom det svenska historieämnet. Ett tidigt exempel är Arne Jarricks bok Mot det moderna förnuftet.15 I den behandlar han en av 1700-talets centrala tankeströmningar, upplysningen, utifrån en obemärkt men reflekterande och skrivande människas horisont, den stockholmske borgaren Johan Hjerpe. I slutet av sin bok diskuterar Jarrick kring nödvändigheten av det han väljer att kalla ett individhistoriskt angreppssätt: Först genom inträngande analyser av enskilda blir det möjligt att skapa verkligt innehållsrika och nyanserade modeller för en mer kvantitativt inriktad kartläggning av mentaliteten hos mängden. Omvänt kan det biografiska studiet innebära ett nyttigt korrektiv till alltför syntetiska mentalitetsanalyser.16
En av de första svenska historiker som explicit använde begreppet mikrohistoria var agrarhistorikern Britt Liljewall. I sin avhandling från 1995, Bondevardag och samhällsförändring, undersöker hon vardagsliv, självsyn och social identitet hos tre bondefamiljer i 1800-talets Västergötland.17 Källmaterialet utgörs av så kallade bondedagböcker (vi återkommer till denna typ av källa i kapitel 4 och 5). I ett inledande avsnitt, ”Att motivera mikrostudier”, för Liljewall en intressant diskussion kring värdet av det mikrohistoriska perspektivet. Hon skriver: ”Det handlar om insikt om människor som historiska aktörer, kulturvarelser och samhällsbyggare”.18 Liljewall har de senaste decennierna presenterat flera studier som kan karaktäriseras som mikrohistoria, och som regel tar hon utgångspunkt i människors egenformulerade texter, som brev och självbiografier. Vi återkommer till dessa studier längre fram. En annan svensk historiker som har använt ”ett mikrohistoriskt 15 Arne Jarrick (1992), Mot det moderna förnuftet: Johan Hjerpe och andra småborgare i upplysningstidens Stockholm (Stockholm: Tiden). 16 Jarrick 1992, s. 185. 17 Britt Liljewall (1995), Bondevardag och samhällsförändring: Studier i och kring västsvenska bondedagböcker från 1800-talet (Göteborg). 18 Liljewall 1995, s. 22. Författarens kursivering.
26
978-91-44-09457-1_01_book.indd 26
© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
2014-05-16 09.07
2 Mikrohistoria
angreppssätt” är Kristina Tegler Jerselius i avhandlingen Den stora häx dansen från 2003.19 I denna diskuterar hon Sveriges sista stora kända utbrott av häxanklagelser, i Mockfjärds kapellförsamling i Gagnef år 1858. I centrum för händelserna står över 130 barn, som vittnar att de rest till Blåkulla och där gett sig i lag med djävulen – och den lokale prästen Robert Blumenberg (1800–1867) och hans väckelseambitioner. Källmaterialet är mycket brett och innefattar bland annat Blumenbergs dagbok. I inledningen för Tegler Jerselius ett utförligt och intressant resonemang om de stora möjligheter som ligger i att använda ett mikrohistoriskt perspektiv.20 Det kanske mest kända exemplet från senare år på det vi vill kalla mikro historia är Peter Englunds bok Stridens skönhet och sorg.21 I boken skildrar han första världskrigets vardag med utgångspunkt i nitton konkreta männi skoöden och i form av ett slags kollektiv dagbok. Källmaterialet utgörs också i detta fall av människors egenformulerade texter: brev, dagboksanteckningar och självbiografier. Vi kommer i det följande ge exempel på en del andra nyare svenska studier som vi menar, i likhet med Englunds studie, kan klassi ficeras som just mikrohistoria.
Mentalitetshistoria Mikrohistoria handlar inte sällan om att försöka tränga in i människors tänkande, att försöka fånga det som brukar kallas mentalitet. Detta begrepp skulle kort kunna förklaras med de kollektiva föreställningar som vi delar i en kultur och som förändras ytterst långsamt. Det kan till exempel handla om vår syn på barndomen, heder och ära, brott och straff, manligt och kvinnligt, och på döden. Arne Jarricks bok om Johan Hjerpe och upplysningen är exempel på en mentalitetshistorisk studie. Ett annat exempel är historikern Birgitta Odéns essä om en nästan hundraårig mans självmord.22 Den 25 juni 1723 gick Arvid Assarsson i Angereds socken i Västergötland 19 Kristina Tegler Jerselius (2003), Den stora häxdansen: Vidskepelse, väckelse och vetande i Gagnef 1858 (Uppsala). 20 Tegler Jerselius 2003, s. 20–27. 21 Peter Englund (2008), Stridens skönhet och sorg: Första världskriget i 212 korta kapitel (Stockholm: Atlantis). Englund själv kallar det han gör i boken för ”pointillism, uppbygget av en stor bild med hjälp av små berättelser”. 22 Birgitta Odén (1998b), ”En kristen människas frihet”, i Leda vid livet: Fyra mikrohistoriska essäer om självmordets historia (Lund: Historiska Media), s. 35–47.
© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
978-91-44-09457-1_01_book.indd 27
27
2014-05-16 09.07
2 Mikrohistoria
ut i en kvarn på gården där han bodde och skar av sig halspulsådern. Protokollen från den efterföljande rättegången kan berätta att Arvid troligen var 99 år, helt skallig och med ett stort vitt skägg. Vi får också veta att han bodde på gården i Angered tillsammans med sin dotter och måg. Men varför valde då denne mycket gamle man, som naturligtvis visste att han snart skulle dö, att ta livet av sig? Självmord betraktades i denna den kristna ortodoxins tidevarv som ett mycket svårt brott, och så kallade självspillingar förvägrades begravning på kyrkogården. Arvids handling kan mot denna bakgrund tyckas helt oförklarlig. Men kanske var den ändå inte det. Varsamt resonerar Odén kring motiven bakom hans handlande, och hon finner att det rörde sig om en desperat människas sista utväg. Arvid var svårt sjuk, möjligen i koloncancer (tjocktarmscancer), och han plågades av svåra smärtor. Dessutom hotade hans svärson med att flytta Arvid till ett annat av hans barn, som skulle få ta över försörjningsbördan. Det är inte svårt att föreställa sig att den gamle mannen upplevde svärsonens hot som både oroande och kränkande. Till slut valde den djupt religiöse Arvid alltså i desperation att avsluta sitt liv, kanske i förvissningen om att hans gud ändå skulle förlåta honom. Berättelsen om Arvid Assarsson ger en mycket nära och delvis omskakande bild av synen på och behandlingen av äldre i det tidiga 1700-talets Sverige. Det är en del av historien som blir synlig först genom det mikrohistoriska perspektivet. Birgitta Odéns mikrohistoriska essäbok från 1998 om självmordets historia, Leda vid livet, innehåller den första mer utförliga presentationen på svenska av mikrohistoria som ett särskilt vetenskapligt perspektiv.23 Hon diskuterar i inledningen och avslutningen till boken flera av de metodproblem som brukar tas upp i samband med mikrohistoria, till exempel generaliseringsproblematiken och sambandet mellan mikro- och makrohistoria.
Vår egen mikrohistoriska forskning Vi har genom åren själva ägnat oss åt mikrohistoria i skilda sammanhang, också utanför akademins väggar. Vi har bland annat försökt få till stånd ett möte mellan oss, som yrkesforskare, och människor med historia som 23 Birgitta Odén (1998a), Leda vid livet: Fyra mikrohistoriska essäer om självmordets historia (Lund: Historiska Media).
28
978-91-44-09457-1_01_book.indd 28
© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
2014-05-16 09.07
2 Mikrohistoria
fritidsintresse genom att ordna mikrohistoriska forskningscirklar. Cirklarna har varit öppna för alla oavsett förkunskaper. Därmed har vi också fått möta allt ifrån erfarna hembygds- och släktforskare till rena nybörjare. En tanke med dessa cirklar har varit att stimulera till skrivande och berättande, och målet har alltid varit dels en enkel publikation, dels en offentlig berättarkväll. I forskningscirklarna har vi försökt förmedla kunskaper om metoder, förhållningssätt till skilda källmaterial, kritiskt tänkande liksom olika sätt att dokumentera och förmedla forskningsresultat. I gengäld har vi fått lära känna nya platser, människor och berättelser. Det har gett oss erfarenheter och kunskaper som berikat oss både yrkesmässigt och personligt. Inte minst har det gett oss värdefulla perspektiv på vår egen forskning och anledning att reflektera över vad historia är, och av vem och för vilka den kan skrivas. Forskningscirklarna var också den direkta bakgrunden till den bok om mikrohistoria som vi gav ut 2004.24 I slutet av 1990-talet var vi båda engagerade i ett större bokprojekt om en person, Christopher Polhem (1661–1751), och den plats där han var verksam, det lilla brukssamhället Stjärnsund norr om Hedemora. Projektet pågick i flera år och samlade tretton forskare från olika vetenskapliga discipliner.25 Var för sig har vi också ägnat oss åt forskning som mer eller mindre kan karaktäriseras som mikrohistoria. I slutet av 1900- och början av 2000-talet genomförde Anna Götlind en rad mikrohistoriska studier med utgångspunkt i en omfattande bondedagbok: Backåkers Eriks dagbok från Garpenberg, som omfattar åren 1861–1914. Bland dessa kan nämnas böckerna Att åldras i Backåkers (se vidare kapitel 5) och En dagbok berättar.26 Den senare bygger på fjorton studentuppsatser i historia från Högskolan Dalarna. I dessa behandlar studenterna olika aspekter av 1800-talets omvälvande samhällsförändringar ur ett mikrohistoriskt perspektiv med Backåkers Eriks dagbok som gemensam källa. 24 Götlind & Kåks 2004, s. 204–214; se också Anna Götlind & Helena Kåks (2008), ”Forskningscirkeln: Ett redskap för att få perspektiv på det egna arbetet”, i Arbete pågår – i tankens mönster och kroppens miljöer, red. Anders Houltz m.fl. (Uppsala), s. 159–172. 25 Bruk i förändring: En bok om Christopher Polhem och Stjärnsund under trehundra år, red. Anna Götlind (Hedemora: Gidlunds, 2000). 26 Anna Götlind (2001), Att åldras i Backåkers: En mikrohistorisk studie av de äldres levnadsvillkor på en småbrukargård i södra Dalarna 1826–2001, Dfr-rapport 2001:2 (Falun); dens. (2002), En dagbok berättar: Studier i Backåkers Eriks dagbok 1861–1914, Högskolan Dalarna, Kultur och lärande, rapport 2002:7 (Falun).
© F ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
978-91-44-09457-1_01_book.indd 29
29
2014-05-16 09.07
Helena Kåks är fil.dr i Kultur och samhälle och trädgårdsmästare vid Stabergs barockträdgård inom Världsarvet Falun.
En introduktion för uppsatsskrivande studenter Mikrohistoria är ett historievetenskapligt perspektiv, där utgångspunkten kan vara till exempel en plats, en händelse, en grupp människor eller en enskild individ. I mikrohistoria ses människor som självständiga aktörer och historikern lyfter fram ansikten i mängden. På så sätt blir det möjligt att dels ge liv åt den stora historien, dels belysa dess giltighet. I den här boken skriver författarna Bönhus-Annas historia. Samtidigt visar de hur de går till väga för att nå kunskap om Annas liv och belyser vilka frågor man som historiker måste ställa. Boken är pedagogiskt upplagd med många exempel. De 14 kapitlen behandlar hela forskningsprocessen, från formulerandet av en forskningsfråga, via sökandet efter källmaterial till bearbetning och skrivande. Den innehåller också ett kapitel om etik i historisk forskning. Boken vänder sig i första hand till nyblivna studenter i historia vid universitet och högskolor, till den som är intresserad av mikrohistoria som perspektiv, men också till den som ska skriva sin första vetenskapliga uppsats.
| MIKROHISTORIA
MIKROHISTORIA
A. GÖTLIND H. KÅKS
Anna Götlind är professor i historia vid Stockholms universitet.
MIKRO HISTO RIA En introduktion för uppsatsskrivande studenter
ANNA GÖTLIND HELENA KÅKS
Art.nr 38211
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09457-1_01_cover.indd 1
2014-05-16 11:51