Issuu on Google+

† †Anders Wejryd

Andaktsbok


†Anders Wejryd Andaktsbok

Verbum


Första upplagan, andra tryckningen

© 2013 Anders Wejryd och Verbum Förlag AB Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet grafisk form oc h omslag Maria Mannberg tryc keri Ednas Print Slovenien 2013 isbn 978-91-526-3591-9 Verbum Förlag AB Box 22543 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 www.verbumforlag.se


Nyårsdagen I Jesu namn .

. . . . . . . . . . . . . . . .

44

Trettondedag jul (Epifania) Guds härlighet i Kristus . . . . . . . 49 Första söndagen efter trettondedagen Jesu dop .

Innehåll

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

54

Andra söndagen efter trettondedagen Livets källa .

. . . . . . . . . . . . . . . .

59

Tredje söndagen efter trettondedagen Jesus skapar tro . . . . . . . . . . . . . . 64 Fjärde söndagen efter trettondedagen Förord .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Jesus är vårt hopp . . . . . . . . . . . . 69 Kyndelsmässodagen eller jungfru Marie kyrkogångsdag Uppenbarelsens ljus .

Del ett Till dig Första söndagen i advent Ett nådens år . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Andra söndagen i advent

. . . . . . . . .

75

Septuagesima Nåd och tjänst . . . . . . . . . . . . . . . 79 Sexagesima eller reformationsdagen . . . . . . . . . . .

84

. . . . . . . . . . . . . .

90

Det levande ordet .

Guds rike är nära . . . . . . . . . . . . 22 Tredje söndagen i advent Bana väg för Herren . . . . . . . . . . 27 Fjärde söndagen i advent Herrens moder . . . . . . . . . . . . . . . 32 Juldagen Jesu födelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

Del två För dig Fastlagssöndagen Kärlekens väg .

Första söndagen i fastan Prövningens stund . . . . . . . . . . . . 96


Andra söndagen i fastan Den kämpande tron .

Del tre Med dig . . . . . . . . .

101

Tredje söndagen i fastan

missionsdagen

Kampen mot ondskan . . . . . . . . . 106 Midfastosöndagen Femte söndagen i fastan . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vårt dop . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171 Andra söndagen efter trefaldighet

116

Palmsöndagen

Kallelsen till Guds rike . . . . . . . 176 Tredje söndagen efter trefaldighet

Vägen till korset . . . . . . . . . . . . . . 121 Påskdagen

Förlorad och återfunnen .

. . . . .

181

Fjärde söndagen efter trefaldighet

Kristus är uppstånden . . . . . . . . 126 Andra söndagen i påsktiden Påskens vittnen .

. . . . . . . . . . . . .

131

Sänd mig

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

191

Sjätte söndagen efter trefaldighet

Den gode herden . . . . . . . . . . . . . 136 Fjärde söndagen i påsktiden

Efterföljelse . . . . . . . . . . . . . . . . . 196 Kristi förklarings dag

Vägen till livet . . . . . . . . . . . . . . . 141 Femte söndagen i påsktiden

Jesus förhärligad . . . . . . . . . . . . . 201 Åttonde söndagen efter trefaldighet

. . . . . . . . . . . . . . .

146

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

150

Att växa i tro .

Att inte döma . . . . . . . . . . . . . . . . 186 Apostladagen

Tredje söndagen i påsktiden

Bönsöndagen Bönen .

Gud – Fader, Son och Ande . . . . 166 Första söndagen efter trefaldighet

Livets bröd . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Försonaren

Heliga trefaldighets dag eller

Andlig klarsyn . . . . . . . . . . . . . . . 206 Nionde söndagen efter trefaldighet

Söndagen före pingst Hjälparen kommer . . . . . . . . . . . 155 Pingstdagen Den heliga Anden . . . . . . . . . . . . 160

Goda förvaltare .

. . . . . . . . . . . .

211

215

Tionde söndagen efter trefaldighet Nådens gåvor .

. . . . . . . . . . . . . .

Elfte söndagen efter trefaldighet Tro och liv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220


Tolfte söndagen efter trefaldighet

Söndagen före domssöndagen

Friheten i Kristus . . . . . . . . . . . . . . . . 225 Trettonde söndagen efter trefaldighet

Vaksamhet och väntan . . . . . . . . . . . 285 Domssöndagen

Medmänniskan . . . . . . . . . . . . . . . . . 230

Kristi återkomst . . . . . . . . . . . . . . . . . 290

Fjortonde söndagen efter trefaldighet Enheten i Kristus . . . . . . . . . . . . . . . . 235 Femtonde söndagen efter trefaldighet Ett är nödvändigt .

. . . . . . . . . . . . . .

öv r i ga he l g daga r

240

Sextonde söndagen efter trefaldighet

Guds mäktiga verk

Döden och livet . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 Sjuttonde söndagen efter trefaldighet Rik inför Gud .

. . . . . . . . . . . . . . . . .

249

Nittonde söndagen efter trefaldighet Tjugonde söndagen efter trefaldighet

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . .

Söndagen efter alla helgons dag

Helgonen .

297

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

300

301

eller alla själars dag

273

278

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

268

Tjugofjärde söndagen efter trefaldighet Den yttersta tiden

Tacksägelsedagen Alla helgons dag

Tjugotredje söndagen efter trefaldighet Förlåtelse utan gräns .

. . . . . . . . . . . . .

263

Tjugoandra söndagen efter trefaldighet Frälsningen .

296

Den helige Mikaels dag

Lovsång .

Tjugoförsta söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Den helige Johannes döparens dag

Änglarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 299

Trons kraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 259

Samhällsansvar .

295

Den Högstes profet .

Att lyssna i tro . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254

. . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . .

Midsommardagen Skapelsen

Artonde söndagen efter trefaldighet

Att leva tillsammans .

Jungfru Marie bebådelsedag

283

Vårt evighetshopp . . . . . . . . . . . . . . . 302


Förord

någon annans kommentarer ger ibland min egen andakt mer innehåll. Många av oss ber våra kända böner och lägger till särskilda bönepunkter – men vi fastnar ofta i vårt eget. Kanske kan mina tankar här, dag för dag, bli till nytta för dina tankar – och böner? Uppsala hösten 2013 Anders Wejryd

9


Veckorna börjar inte på måndagen utan vid helgsmål på lördag kväll. Året styrs mycket av naturens växlingar. Kyrkoåret däremot har ibland teman som inte känns särskilt aktuella – och kyrkoåret saknar perspektiv som är omedelbara nu för tiden. Det är mycket tradition med kyrkoåret. 10

Året, tiden och åren Inledning

Tradition kan ta sig ut på olika vis. Så­ dant man gör eller tänker utan att reflek­tera över är tradition. Men sådant man befinner sig i och hela tiden bearbetar och förändrar är också tradition. Man bär, bärs och bär vidare. Då infinner sig förstås frågan varför man ska befinna sig i något som man ändå

m it t å r ä r run t. I juli är klockan tolv

hela tiden bearbetar och förändrar. Vore

och sedan går det nedåt till årsskiftet. And­

det inte lika bra att lämna traditionen och

ras år ser annorlunda ut.

starta om utifrån vad som behövs nu? Är

Tiden är inte som året. Året kommer

inte den dikt jag själv skrivit mycket vik-

igen. Tiden däremot är obeveklig. Den punkt

tigare för mig än den någon annan skrivit?

jag varit på kommer jag inte tillbaka till, hur

Ibland är det förstås så. Det man har skrivit

mycket jag än längtar. Ibland är tidens väg

själv relaterar till en själv. Jag har behövt

rak, oftare krokig. Alla sträckor går verkligen

tänka och se sammanhang själv. Men det

inte lika fort. En del har gått alldeles för fort.

är bara det jag själv sett som jag ser. I alla

Ett liv i Svenska kyrkan har gett mig

viktiga sammanhang står vi på andras ax-

ett år till, kyrkoåret. Det har sina egenheter.

lar. Det är sådant som erfarenheten eller


forskningen eller tolkningen kommit fram

Han hade kunnat svara på andra sätt och fått

till förut som kan få mig att se mer – och

fram sin åsikt. Den mångårige producenten

då också säga emot.

av helgsmålsbönerna på Sveriges Radio, Pe-

Är det sedan ett oöverblickbart rikt

ter Lindberg, kallade kyrkoåret för en andlig

kunskaps- och erfarenhetsområde blir skä-

kostcirkel. Den kostcirkeln såg till att man

len än starkare för att inte bara börja på nytt.

inte bara äter av det som man har upptäckt

Vad säger att jag har med det viktiga utifrån

att man tycker om. Man får också det man

mina perspektiv? Vad säger att det jag kom-

behöver utan att tycka om – och får upp-

mit fram till blir bärkraftigt ens för mig själv,

täcka att en del av det man inte tyckte om,

än mindre för andra, om det inte relaterar

tyckte man inte om eftersom det var oprövat.

till andras erfarenheter och insikter? Som tonåring diskuterade jag det här

Kyrkoåret är en märklig produkt av allmänkyrklig tradition, nordeuropeiska

med min far. Jag tyckte kyrkoåret var en

årstider, luthersk tematik – helt och hållet

tvångströja. De viktiga frågorna (för mig,

uppbyggt på orientaliska texter från tider

just då) kom sällan upp i hans predikningar,

flera tusen år tillbaka. En del av dem är för-

tänkte jag då, som inte insett att de ofta gjor­-

skräckliga om de inte relateras till varandra

de det, för en mer aktiv lyssnare. Vore det

och till övergripande teman.

inte bättre att välja bibelord utifrån veckans

I spänningen av det önskade och det

händelser? Då skulle ju predikan bli verkligt

möjliga, det gamla och det nya, det sökta

aktuell.

och det funna, är det som vi människor

Jag minns att han sa att det skulle bli

fördjupas och kan bli andra till nytta. Låt

en rätt tunn soppa för oss då. Han skulle

oss följas åt en sträcka på tidens väg med

fastna i sina favorittexter – och dessutom

kyrkoårets hjul som både för oss framåt och

kanske i sin favoritpolitik, och den tyckte

sätter avtryck (åtminstone på oss själva)!

jag inte var särskilt genomtänkt. Hur bra skulle det bli?

I Svenska kyrkans kyrkoordning står det i första paragrafen:

11


Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära,

hälle där vi både söker det personliga och

som gestaltas i gudstjänst och liv,

det större sammanhanget.

är grundad i Guds heliga ord, såsom det

12

är givet i Gamla och Nya testamentets

Jag har i denna andaktsbok följt Den svens-

profetiska och apostoliska skrifter,

ka evangelieboken. Den följer både sol och

är sammanfattad i den apostoliska, den

måne, vilket gör att datum och även inbör-

nicenska och den athanasianska tros­

des ordningar mellan sön- och helgdagar

bekännelsen samt i den oförändrade

kan variera. Dagar som kyndelsmässodagen,

augsburgska bekännelsen av år 1530,

jungfru Marie bebådelsedag och flera andra

är bejakad och erkänd i Uppsala mötes

firas egentligen bara »på dagen«, det vill

beslut år 1593,

säga att under den efterföljande veckan

är förklarad och kommenterad i

brukar man återgå till den söndags texter

Konkordie­boken

som det annars skulle ha varit. Jag har dock

samt i andra av Svenska kyrkan bejakade

i något fall skrivit vardagstankar också för

dokument.

dessa dagar, så att du kan variera dig. Texten för kyndelsmässodagen finns

Det är skillnad i auktoritet mellan grundad,

bland söndagarna efter trettondedagen. Tex­-

sammanfattad, bejakad och erkänd samt

ter för jungfru Marie bebådelsedag, midsom-

förklarad och kommenterad. Paragrafen vi-

mardagen, Johannes döparens dag, Mikaeli­

sar att Svenska kyrkans läroutveckling sker

dagen, tacksägelsedagen, alla helgons dag

i en pågående tolkningstradition. Psalm-

samt söndagen efter alla helgons dag åter-

boken idag är inte densamma som år 1693,

finns sist i boken.

heller inte handboken. Den som förkunnar

För att hitta rätt sön- och helgdag be-

har alltid ett ansvar att tolka utan att tvinga,

hövs en kalender med kyrkoårsangivelser.

men söka ge goda skäl. Det har blivit allt

En psalmbok behövs också. I psalmboken

tydligare i ett mer icke-auktoritärt sam-

finns Den svenska evangelieboken med de


tre årgångarnas texter för den som vill veta mer. Psalmerna är hämtade ur den aktuella psalmboken för Svenska kyrkan med til�lägg från år 2002. Använd gärna den egna psalmboken och inte minst dess bönbok. till d ig, fö r d ig o c h m e d di g Andaktsboken har tre delar: Till dig präglas av julen. Gud kommer till oss och Gud gör sig beroende av människor. För dig får sin prägel av Kristi lidande och uppståndelse. Genom Jesus delar Gud människors lidanden och begränsningar så långt att han låter sig torteras och dödas. Jesus vinner inte på människors vis – men Gud visar genom uppståndelsen att den yttersta goda makten hör till Gud: kärleken. Med dig präglas av trefaldighetstidens långa växande och vandring då Gud går med oss. Det börjar i inbjudan och kallelsen till oss människor och fortsätter genom vad Gud ger oss och förväntar sig av oss, ända till senhöstens allvar om att se tillbaka på sitt liv och ta ansvar för vad det blev.

13


Till dig Del ett


före domen och dödsstraffet, samma händelse som ger innehåll åt palmsöndagen. När Jesus och hans lärjungar närmade sig Jerusalem och kom till Betfage vid Olivberget skickade Jesus i väg två lärjungar och sade till dem: »Gå bort till byn där framme, så hittar 16

Ett nådens år Första söndagen i advent

ni genast ett åsnesto som står bundet med ett föl bredvid sig. Ta dem och led hit dem. Om någon säger något skall ni svara: Herren behö­ ver dem, men han skall strax skicka tillbaka dem.« Detta hände för att det som sagts genom profeten skulle uppfyllas: Säg till dotter Sion: Se, din konung kommer till dig, ödmjuk och ridande på en åsna och på ett föl, ett lastdjurs föl. Lärjungarna gick bort och gjorde så som

det h ar a llti d varit svårt att beskriva

Jesus hade sagt åt dem. De hämtade åsnan

vad advent handlar om. Det har kanske inte

och fölet och lade sina mantlar på dem, och

gjort så mycket. Vi vet hur det ska kännas,

han satt upp. Många i folkmassan bredde ut

hur det ska låta och lukta för att vara förs­

sina mantlar på vägen, andra skar kvistar från

ta advent. Men vad gjorde Jesus på första

träden och strödde dem på vägen. Och folket,

advent? Ingenting, antar jag. Han var inte

både de som gick före och de som följde efter,

född än. Det är mer än fyra veckor kvar.

ropade: »Hosianna Davids son! Välsignad är

Men å andra sidan handlar huvudberättel-

han som kommer i Herrens namn. Hosianna i

sen om något som Jesus gjorde långt senare,

höjden!« mat teusevangeliet 21:1 –9, förs ta

då när han tågade in i Jerusalem dagarna

årgångens evangelietext


Det är lugnast att ha Gud i himlen, på sam­

i Guds vilja, och som ser sitt beroende av

ma gång i den högtidligaste och mest un­

andra. Vill vi det? Vill du det?

dan­skymda positionen. Om Gud är Gud

I så fall:

ska Gud väl ha makt och bestämma? Nu förbereds vi för något helt annat, en re-

Låt hjärtat öppna sig … s v ps 104:4

volution av gudsuppfattningen, också för oss som varit med om samma revolution förut. Vi tar det lite gradvis. Inte så långt som att det blir Gud själv som ligger där och skriker i krubban, det blir först till jul, men en svårbestämbar folkledare som hyllas som en kung men rider på en åsna. Det ger ett komiskt intryck. Åsnor ger inget lyft. Han knyts ihop med kung David. Ja, mer. Han pekas ut som Guds särskilda budbärare, av många sedd som Gud själv, Messias. Men alla kan ju se att han inte har någon makt. Det behövs bara en liten attack av dem med makt för att han ska vara uträknad. En revolution av gudsuppfattningen! Vem är detta? En maktlös Gud? Ska vi våga öppna oss för den ledaren? Vill vi stämma in i sångerna? Av dem följer att vi måste släppa lusten till makt för att istället försöka bli som han, en som ser sina uppgifter i medmänniskornas behov,

17


mån dag Krigets vapen skall förintas. Han skall förkunna fred för folken. sakar ja 9:10b, ur förs ta årgångens gammalte s tamentliga läsning

Det fanns kanske rättfärdiga krig. Försvar 18

som del av mitt eget öde, insikt om inbör-

mot ondska och övergrepp. En sista utväg

des beroende. Han som rider in på åsnan

när allt annat prövats. Krig som inte gjorde

visste det.

det värre för oskyldiga. Sådana krig verkar

Krigets vapen förintas bara om vi blir

inte kunna föras numera. Det är alltid de

aktsammare med våra egna handlingar mot

civila som drabbas värst. Även de till synes

medmänniskor och hela skapelsen. Spän-

mest rättfärdiga krig har kört fast. Vi kan-

ningar byggs alltid upp om inte insiktsfulla

ske ska sluta att tro att det rättfärdiga kriget

människor ser farorna – och möjligheterna

längre existerar? Inget kan i alla fall vara

till förändring. Du har insikten. Har du

bättre än en rättfärdig fred. Den byggs före

viljan idag?

kriget. Den kräver lust till förvaltarskap och avstående, lust att se medmänniskan

Ej kommer han med härar … s v ps 103:4


tisdag

onsdag

Om någon hör min röst och öppnar dörren

Nej, ikläd er herren Jesus Kristus, och ha inte

skall jag gå in till honom och äta med honom

så mycket omsorg om det jordiska att begären

och han med mig. uppenbarel se boken 3:20,

väcks. romarbrevet 13:14, ur första årgång-

ur an dra årgångens epis teltext

ens epis­teltext

Jesus red in i staden. Får han komma nära

Medel och mål byter så lätt plats för oss.

dig? Vill du öppna dig för honom och hans

Det jordiska är medel. Även julklappar och

närhet? Det är inte han som avgör. Avgö-

ett vackert hem. Med Jesus nära kan det

randet är ditt, du som gång på gång bett:

som jag egentligen vet är viktigt också bli

Låt ditt rike komma.

viktigt på riktigt.

Gör porten hög, gör dörren bred …

En åsna honom bär … s v ps 104:2

s v ps 107:4

19


torsdag

fre dag

Jesus sade: »Mitt rike hör inte till denna värl­

Gråt inte. Se, han har segrat, lejonet av Juda

den.« johanne sevangeliet 18:36, ur an dra

stam, skottet från Davids rot. Han kan öppna

årgång­e ns alternativa text

boken med dess sju sigill. uppenbarel se boken 5:5, ur tre dje årgångens epis teltext

Det kan bli fel på flera sätt. Om Jesus ska legitimera en tidsbestämd politik eller livsstil 20

Ingen av oss når följderna av våra hand-

förbrukas han fort. Men om riket inte hör

lingar och ord. Gjort är gjort, sagt är sagt.

till denna världen kanske Jesus inte spelar

Boken är sluten. Men Jesus gläntar på det

någon roll alls. Om inte ditt samvete och

slutna. Mänskligheten är inte fången i kon-

din eftertanke får dig att hålla samman

sekvenserna av sina handlingar. Försoning

livet inför Gud och livet här!

och förlåtelse är verkliga. Och vi måste inte ge andra människor tillbaka med samma

För stad och land om skydd vi ber …

mynt. Vi kan bryta konsekvenserna av and-

s v ps 107:3

ras handlingar. Vi kan förlåta. Särskilt när vi vet att vi är förlåtna. En sanningens och nådens tolk till världens konungar och folk … s v ps 106:2


lördag Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryck­ ta frihet och förkunna ett nådens år från Herren. lukasevangeliet 4:18–19, ur tre dje årgångens alternativa text

Jesus hade fått bokrullen och läste från Je­sajaboken. Sedan sa han att skriftstället upp­fyllts genom honom. Han visar hur Gud vill ha det. Genom undren, genom sitt bemötande, genom det han säger. Efter­som det finns nåd hos Gud, kärlek utöver rättvisa, vill Gud ha med oss också för att bygga och upprätthålla goda samhällen, goda liv. Våra liv får mening när de levs i det godas tjänst. Fattiga ger han sin rikedom … s v ps 39:2

21


räcker inte att bara vara med till hälften. Nu aktualiseras den yttersta tiden. Jesus sade till sina lärjungar: »Tecken skall visa sig i solen och månen och stjärnorna, och på jorden skall hedningarna gripas av ångest och rådlöshet vid havets och vågornas dån. Människor skall förgås av skräck i vän­ 22

Guds rike är nära

Andra söndagen i advent

tan på vad som skall komma över världen, ty himlens makter skall skakas. Då skall man få se Människosonen komma på ett moln med makt och stor härlighet. När allt detta börjar, så räta på er och lyft era huvuden, ty er befriel­ se närmar sig.« Han gav dem en liknelse: »Se på fikon­ trädet och alla andra träd. När de börjar knoppas, då förstår ni av er själva att nu är sommaren nära. På samma sätt vet ni när ni

den s om m is sat första advent i kyrkan

ser detta hända att Guds rike är nära. San­

och försöker ta igen det på andra advent

nerligen, detta släkte skall inte förgå förrän

blir besviken. Inget jubel. Dovt lila textilier

allt detta händer. Himmel och jord skall förgå,

istället för strålande vitt. Här är det stora

men mina ord skall aldrig förgå.

omvälvningar på gång. Ingen julefrid i för-

Var på er vakt så att inte era sinnen för­

skott. Allvar i både texter och melodier. Tid

dunklas av omåttlighet och dryckenskap och

och evighet flöt ihop på första advent, men

livets bekymmer, annars överraskas ni av den

med hoppfulla och evolutionära förteck-

dagen som av en snara, för den skall komma

en. Nu är det revolution på gång och det

över alla som bor på jorden. Håll er vakna

VERBUM


9789152635919