† †Anders Wejryd
Andaktsbok
†Anders Wejryd Andaktsbok
Verbum
Första upplagan, andra tryckningen
© 2013 Anders Wejryd och Verbum Förlag AB Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet grafisk form oc h omslag Maria Mannberg tryc keri Ednas Print Slovenien 2013 isbn 978-91-526-3591-9 Verbum Förlag AB Box 22543 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 www.verbumforlag.se
Nyårsdagen I Jesu namn .
. . . . . . . . . . . . . . . .
44
Trettondedag jul (Epifania) Guds härlighet i Kristus . . . . . . . 49 Första söndagen efter trettondedagen Jesu dop .
Innehåll
. . . . . . . . . . . . . . . . . . .
54
Andra söndagen efter trettondedagen Livets källa .
. . . . . . . . . . . . . . . .
59
Tredje söndagen efter trettondedagen Jesus skapar tro . . . . . . . . . . . . . . 64 Fjärde söndagen efter trettondedagen Förord .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9
Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Jesus är vårt hopp . . . . . . . . . . . . 69 Kyndelsmässodagen eller jungfru Marie kyrkogångsdag Uppenbarelsens ljus .
Del ett Till dig Första söndagen i advent Ett nådens år . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Andra söndagen i advent
. . . . . . . . .
75
Septuagesima Nåd och tjänst . . . . . . . . . . . . . . . 79 Sexagesima eller reformationsdagen . . . . . . . . . . .
84
. . . . . . . . . . . . . .
90
Det levande ordet .
Guds rike är nära . . . . . . . . . . . . 22 Tredje söndagen i advent Bana väg för Herren . . . . . . . . . . 27 Fjärde söndagen i advent Herrens moder . . . . . . . . . . . . . . . 32 Juldagen Jesu födelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38
Del två För dig Fastlagssöndagen Kärlekens väg .
Första söndagen i fastan Prövningens stund . . . . . . . . . . . . 96
Andra söndagen i fastan Den kämpande tron .
Del tre Med dig . . . . . . . . .
101
Tredje söndagen i fastan
missionsdagen
Kampen mot ondskan . . . . . . . . . 106 Midfastosöndagen Femte söndagen i fastan . . . . . . . . . . . . . . . . .
Vårt dop . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171 Andra söndagen efter trefaldighet
116
Palmsöndagen
Kallelsen till Guds rike . . . . . . . 176 Tredje söndagen efter trefaldighet
Vägen till korset . . . . . . . . . . . . . . 121 Påskdagen
Förlorad och återfunnen .
. . . . .
181
Fjärde söndagen efter trefaldighet
Kristus är uppstånden . . . . . . . . 126 Andra söndagen i påsktiden Påskens vittnen .
. . . . . . . . . . . . .
131
Sänd mig
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
191
Sjätte söndagen efter trefaldighet
Den gode herden . . . . . . . . . . . . . 136 Fjärde söndagen i påsktiden
Efterföljelse . . . . . . . . . . . . . . . . . 196 Kristi förklarings dag
Vägen till livet . . . . . . . . . . . . . . . 141 Femte söndagen i påsktiden
Jesus förhärligad . . . . . . . . . . . . . 201 Åttonde söndagen efter trefaldighet
. . . . . . . . . . . . . . .
146
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
150
Att växa i tro .
Att inte döma . . . . . . . . . . . . . . . . 186 Apostladagen
Tredje söndagen i påsktiden
Bönsöndagen Bönen .
Gud – Fader, Son och Ande . . . . 166 Första söndagen efter trefaldighet
Livets bröd . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Försonaren
Heliga trefaldighets dag eller
Andlig klarsyn . . . . . . . . . . . . . . . 206 Nionde söndagen efter trefaldighet
Söndagen före pingst Hjälparen kommer . . . . . . . . . . . 155 Pingstdagen Den heliga Anden . . . . . . . . . . . . 160
Goda förvaltare .
. . . . . . . . . . . .
211
215
Tionde söndagen efter trefaldighet Nådens gåvor .
. . . . . . . . . . . . . .
Elfte söndagen efter trefaldighet Tro och liv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220
Tolfte söndagen efter trefaldighet
Söndagen före domssöndagen
Friheten i Kristus . . . . . . . . . . . . . . . . 225 Trettonde söndagen efter trefaldighet
Vaksamhet och väntan . . . . . . . . . . . 285 Domssöndagen
Medmänniskan . . . . . . . . . . . . . . . . . 230
Kristi återkomst . . . . . . . . . . . . . . . . . 290
Fjortonde söndagen efter trefaldighet Enheten i Kristus . . . . . . . . . . . . . . . . 235 Femtonde söndagen efter trefaldighet Ett är nödvändigt .
. . . . . . . . . . . . . .
öv r i ga he l g daga r
240
Sextonde söndagen efter trefaldighet
Guds mäktiga verk
Döden och livet . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 Sjuttonde söndagen efter trefaldighet Rik inför Gud .
. . . . . . . . . . . . . . . . .
249
Nittonde söndagen efter trefaldighet Tjugonde söndagen efter trefaldighet
. . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
Söndagen efter alla helgons dag
Helgonen .
297
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
300
301
eller alla själars dag
273
278
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
268
Tjugofjärde söndagen efter trefaldighet Den yttersta tiden
Tacksägelsedagen Alla helgons dag
Tjugotredje söndagen efter trefaldighet Förlåtelse utan gräns .
. . . . . . . . . . . . .
263
Tjugoandra söndagen efter trefaldighet Frälsningen .
296
Den helige Mikaels dag
Lovsång .
Tjugoförsta söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Den helige Johannes döparens dag
Änglarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 299
Trons kraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 259
Samhällsansvar .
295
Den Högstes profet .
Att lyssna i tro . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254
. . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . .
Midsommardagen Skapelsen
Artonde söndagen efter trefaldighet
Att leva tillsammans .
Jungfru Marie bebådelsedag
283
Vårt evighetshopp . . . . . . . . . . . . . . . 302
Förord
någon annans kommentarer ger ibland min egen andakt mer innehåll. Många av oss ber våra kända böner och lägger till särskilda bönepunkter – men vi fastnar ofta i vårt eget. Kanske kan mina tankar här, dag för dag, bli till nytta för dina tankar – och böner? Uppsala hösten 2013 Anders Wejryd
9
Veckorna börjar inte på måndagen utan vid helgsmål på lördag kväll. Året styrs mycket av naturens växlingar. Kyrkoåret däremot har ibland teman som inte känns särskilt aktuella – och kyrkoåret saknar perspektiv som är omedelbara nu för tiden. Det är mycket tradition med kyrkoåret. 10
Året, tiden och åren Inledning
Tradition kan ta sig ut på olika vis. Så dant man gör eller tänker utan att reflektera över är tradition. Men sådant man befinner sig i och hela tiden bearbetar och förändrar är också tradition. Man bär, bärs och bär vidare. Då infinner sig förstås frågan varför man ska befinna sig i något som man ändå
m it t å r ä r run t. I juli är klockan tolv
hela tiden bearbetar och förändrar. Vore
och sedan går det nedåt till årsskiftet. And
det inte lika bra att lämna traditionen och
ras år ser annorlunda ut.
starta om utifrån vad som behövs nu? Är
Tiden är inte som året. Året kommer
inte den dikt jag själv skrivit mycket vik-
igen. Tiden däremot är obeveklig. Den punkt
tigare för mig än den någon annan skrivit?
jag varit på kommer jag inte tillbaka till, hur
Ibland är det förstås så. Det man har skrivit
mycket jag än längtar. Ibland är tidens väg
själv relaterar till en själv. Jag har behövt
rak, oftare krokig. Alla sträckor går verkligen
tänka och se sammanhang själv. Men det
inte lika fort. En del har gått alldeles för fort.
är bara det jag själv sett som jag ser. I alla
Ett liv i Svenska kyrkan har gett mig
viktiga sammanhang står vi på andras ax-
ett år till, kyrkoåret. Det har sina egenheter.
lar. Det är sådant som erfarenheten eller
forskningen eller tolkningen kommit fram
Han hade kunnat svara på andra sätt och fått
till förut som kan få mig att se mer – och
fram sin åsikt. Den mångårige producenten
då också säga emot.
av helgsmålsbönerna på Sveriges Radio, Pe-
Är det sedan ett oöverblickbart rikt
ter Lindberg, kallade kyrkoåret för en andlig
kunskaps- och erfarenhetsområde blir skä-
kostcirkel. Den kostcirkeln såg till att man
len än starkare för att inte bara börja på nytt.
inte bara äter av det som man har upptäckt
Vad säger att jag har med det viktiga utifrån
att man tycker om. Man får också det man
mina perspektiv? Vad säger att det jag kom-
behöver utan att tycka om – och får upp-
mit fram till blir bärkraftigt ens för mig själv,
täcka att en del av det man inte tyckte om,
än mindre för andra, om det inte relaterar
tyckte man inte om eftersom det var oprövat.
till andras erfarenheter och insikter? Som tonåring diskuterade jag det här
Kyrkoåret är en märklig produkt av allmänkyrklig tradition, nordeuropeiska
med min far. Jag tyckte kyrkoåret var en
årstider, luthersk tematik – helt och hållet
tvångströja. De viktiga frågorna (för mig,
uppbyggt på orientaliska texter från tider
just då) kom sällan upp i hans predikningar,
flera tusen år tillbaka. En del av dem är för-
tänkte jag då, som inte insett att de ofta gjor-
skräckliga om de inte relateras till varandra
de det, för en mer aktiv lyssnare. Vore det
och till övergripande teman.
inte bättre att välja bibelord utifrån veckans
I spänningen av det önskade och det
händelser? Då skulle ju predikan bli verkligt
möjliga, det gamla och det nya, det sökta
aktuell.
och det funna, är det som vi människor
Jag minns att han sa att det skulle bli
fördjupas och kan bli andra till nytta. Låt
en rätt tunn soppa för oss då. Han skulle
oss följas åt en sträcka på tidens väg med
fastna i sina favorittexter – och dessutom
kyrkoårets hjul som både för oss framåt och
kanske i sin favoritpolitik, och den tyckte
sätter avtryck (åtminstone på oss själva)!
jag inte var särskilt genomtänkt. Hur bra skulle det bli?
I Svenska kyrkans kyrkoordning står det i första paragrafen:
11
Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära,
hälle där vi både söker det personliga och
som gestaltas i gudstjänst och liv,
det större sammanhanget.
är grundad i Guds heliga ord, såsom det
12
är givet i Gamla och Nya testamentets
Jag har i denna andaktsbok följt Den svens-
profetiska och apostoliska skrifter,
ka evangelieboken. Den följer både sol och
är sammanfattad i den apostoliska, den
måne, vilket gör att datum och även inbör-
nicenska och den athanasianska tros
des ordningar mellan sön- och helgdagar
bekännelsen samt i den oförändrade
kan variera. Dagar som kyndelsmässodagen,
augsburgska bekännelsen av år 1530,
jungfru Marie bebådelsedag och flera andra
är bejakad och erkänd i Uppsala mötes
firas egentligen bara »på dagen«, det vill
beslut år 1593,
säga att under den efterföljande veckan
är förklarad och kommenterad i
brukar man återgå till den söndags texter
Konkordieboken
som det annars skulle ha varit. Jag har dock
samt i andra av Svenska kyrkan bejakade
i något fall skrivit vardagstankar också för
dokument.
dessa dagar, så att du kan variera dig. Texten för kyndelsmässodagen finns
Det är skillnad i auktoritet mellan grundad,
bland söndagarna efter trettondedagen. Tex-
sammanfattad, bejakad och erkänd samt
ter för jungfru Marie bebådelsedag, midsom-
förklarad och kommenterad. Paragrafen vi-
mardagen, Johannes döparens dag, Mikaeli
sar att Svenska kyrkans läroutveckling sker
dagen, tacksägelsedagen, alla helgons dag
i en pågående tolkningstradition. Psalm-
samt söndagen efter alla helgons dag åter-
boken idag är inte densamma som år 1693,
finns sist i boken.
heller inte handboken. Den som förkunnar
För att hitta rätt sön- och helgdag be-
har alltid ett ansvar att tolka utan att tvinga,
hövs en kalender med kyrkoårsangivelser.
men söka ge goda skäl. Det har blivit allt
En psalmbok behövs också. I psalmboken
tydligare i ett mer icke-auktoritärt sam-
finns Den svenska evangelieboken med de
tre årgångarnas texter för den som vill veta mer. Psalmerna är hämtade ur den aktuella psalmboken för Svenska kyrkan med til�lägg från år 2002. Använd gärna den egna psalmboken och inte minst dess bönbok. till d ig, fö r d ig o c h m e d di g Andaktsboken har tre delar: Till dig präglas av julen. Gud kommer till oss och Gud gör sig beroende av människor. För dig får sin prägel av Kristi lidande och uppståndelse. Genom Jesus delar Gud människors lidanden och begränsningar så långt att han låter sig torteras och dödas. Jesus vinner inte på människors vis – men Gud visar genom uppståndelsen att den yttersta goda makten hör till Gud: kärleken. Med dig präglas av trefaldighetstidens långa växande och vandring då Gud går med oss. Det börjar i inbjudan och kallelsen till oss människor och fortsätter genom vad Gud ger oss och förväntar sig av oss, ända till senhöstens allvar om att se tillbaka på sitt liv och ta ansvar för vad det blev.
13
Till dig Del ett
före domen och dödsstraffet, samma händelse som ger innehåll åt palmsöndagen. När Jesus och hans lärjungar närmade sig Jerusalem och kom till Betfage vid Olivberget skickade Jesus i väg två lärjungar och sade till dem: »Gå bort till byn där framme, så hittar 16
Ett nådens år Första söndagen i advent
ni genast ett åsnesto som står bundet med ett föl bredvid sig. Ta dem och led hit dem. Om någon säger något skall ni svara: Herren behö ver dem, men han skall strax skicka tillbaka dem.« Detta hände för att det som sagts genom profeten skulle uppfyllas: Säg till dotter Sion: Se, din konung kommer till dig, ödmjuk och ridande på en åsna och på ett föl, ett lastdjurs föl. Lärjungarna gick bort och gjorde så som
det h ar a llti d varit svårt att beskriva
Jesus hade sagt åt dem. De hämtade åsnan
vad advent handlar om. Det har kanske inte
och fölet och lade sina mantlar på dem, och
gjort så mycket. Vi vet hur det ska kännas,
han satt upp. Många i folkmassan bredde ut
hur det ska låta och lukta för att vara förs
sina mantlar på vägen, andra skar kvistar från
ta advent. Men vad gjorde Jesus på första
träden och strödde dem på vägen. Och folket,
advent? Ingenting, antar jag. Han var inte
både de som gick före och de som följde efter,
född än. Det är mer än fyra veckor kvar.
ropade: »Hosianna Davids son! Välsignad är
Men å andra sidan handlar huvudberättel-
han som kommer i Herrens namn. Hosianna i
sen om något som Jesus gjorde långt senare,
höjden!« mat teusevangeliet 21:1 –9, förs ta
då när han tågade in i Jerusalem dagarna
årgångens evangelietext
Det är lugnast att ha Gud i himlen, på sam
i Guds vilja, och som ser sitt beroende av
ma gång i den högtidligaste och mest un
andra. Vill vi det? Vill du det?
danskymda positionen. Om Gud är Gud
I så fall:
ska Gud väl ha makt och bestämma? Nu förbereds vi för något helt annat, en re-
Låt hjärtat öppna sig … s v ps 104:4
volution av gudsuppfattningen, också för oss som varit med om samma revolution förut. Vi tar det lite gradvis. Inte så långt som att det blir Gud själv som ligger där och skriker i krubban, det blir först till jul, men en svårbestämbar folkledare som hyllas som en kung men rider på en åsna. Det ger ett komiskt intryck. Åsnor ger inget lyft. Han knyts ihop med kung David. Ja, mer. Han pekas ut som Guds särskilda budbärare, av många sedd som Gud själv, Messias. Men alla kan ju se att han inte har någon makt. Det behövs bara en liten attack av dem med makt för att han ska vara uträknad. En revolution av gudsuppfattningen! Vem är detta? En maktlös Gud? Ska vi våga öppna oss för den ledaren? Vill vi stämma in i sångerna? Av dem följer att vi måste släppa lusten till makt för att istället försöka bli som han, en som ser sina uppgifter i medmänniskornas behov,
17
mån dag Krigets vapen skall förintas. Han skall förkunna fred för folken. sakar ja 9:10b, ur förs ta årgångens gammalte s tamentliga läsning
Det fanns kanske rättfärdiga krig. Försvar 18
som del av mitt eget öde, insikt om inbör-
mot ondska och övergrepp. En sista utväg
des beroende. Han som rider in på åsnan
när allt annat prövats. Krig som inte gjorde
visste det.
det värre för oskyldiga. Sådana krig verkar
Krigets vapen förintas bara om vi blir
inte kunna föras numera. Det är alltid de
aktsammare med våra egna handlingar mot
civila som drabbas värst. Även de till synes
medmänniskor och hela skapelsen. Spän-
mest rättfärdiga krig har kört fast. Vi kan-
ningar byggs alltid upp om inte insiktsfulla
ske ska sluta att tro att det rättfärdiga kriget
människor ser farorna – och möjligheterna
längre existerar? Inget kan i alla fall vara
till förändring. Du har insikten. Har du
bättre än en rättfärdig fred. Den byggs före
viljan idag?
kriget. Den kräver lust till förvaltarskap och avstående, lust att se medmänniskan
Ej kommer han med härar … s v ps 103:4
tisdag
onsdag
Om någon hör min röst och öppnar dörren
Nej, ikläd er herren Jesus Kristus, och ha inte
skall jag gå in till honom och äta med honom
så mycket omsorg om det jordiska att begären
och han med mig. uppenbarel se boken 3:20,
väcks. romarbrevet 13:14, ur första årgång-
ur an dra årgångens epis teltext
ens episteltext
Jesus red in i staden. Får han komma nära
Medel och mål byter så lätt plats för oss.
dig? Vill du öppna dig för honom och hans
Det jordiska är medel. Även julklappar och
närhet? Det är inte han som avgör. Avgö-
ett vackert hem. Med Jesus nära kan det
randet är ditt, du som gång på gång bett:
som jag egentligen vet är viktigt också bli
Låt ditt rike komma.
viktigt på riktigt.
Gör porten hög, gör dörren bred …
En åsna honom bär … s v ps 104:2
s v ps 107:4
19
torsdag
fre dag
Jesus sade: »Mitt rike hör inte till denna värl
Gråt inte. Se, han har segrat, lejonet av Juda
den.« johanne sevangeliet 18:36, ur an dra
stam, skottet från Davids rot. Han kan öppna
årgånge ns alternativa text
boken med dess sju sigill. uppenbarel se boken 5:5, ur tre dje årgångens epis teltext
Det kan bli fel på flera sätt. Om Jesus ska legitimera en tidsbestämd politik eller livsstil 20
Ingen av oss når följderna av våra hand-
förbrukas han fort. Men om riket inte hör
lingar och ord. Gjort är gjort, sagt är sagt.
till denna världen kanske Jesus inte spelar
Boken är sluten. Men Jesus gläntar på det
någon roll alls. Om inte ditt samvete och
slutna. Mänskligheten är inte fången i kon-
din eftertanke får dig att hålla samman
sekvenserna av sina handlingar. Försoning
livet inför Gud och livet här!
och förlåtelse är verkliga. Och vi måste inte ge andra människor tillbaka med samma
För stad och land om skydd vi ber …
mynt. Vi kan bryta konsekvenserna av and-
s v ps 107:3
ras handlingar. Vi kan förlåta. Särskilt när vi vet att vi är förlåtna. En sanningens och nådens tolk till världens konungar och folk … s v ps 106:2
lördag Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryck ta frihet och förkunna ett nådens år från Herren. lukasevangeliet 4:18–19, ur tre dje årgångens alternativa text
Jesus hade fått bokrullen och läste från Jesajaboken. Sedan sa han att skriftstället uppfyllts genom honom. Han visar hur Gud vill ha det. Genom undren, genom sitt bemötande, genom det han säger. Eftersom det finns nåd hos Gud, kärlek utöver rättvisa, vill Gud ha med oss också för att bygga och upprätthålla goda samhällen, goda liv. Våra liv får mening när de levs i det godas tjänst. Fattiga ger han sin rikedom … s v ps 39:2
21
räcker inte att bara vara med till hälften. Nu aktualiseras den yttersta tiden. Jesus sade till sina lärjungar: »Tecken skall visa sig i solen och månen och stjärnorna, och på jorden skall hedningarna gripas av ångest och rådlöshet vid havets och vågornas dån. Människor skall förgås av skräck i vän 22
Guds rike är nära
Andra söndagen i advent
tan på vad som skall komma över världen, ty himlens makter skall skakas. Då skall man få se Människosonen komma på ett moln med makt och stor härlighet. När allt detta börjar, så räta på er och lyft era huvuden, ty er befriel se närmar sig.« Han gav dem en liknelse: »Se på fikon trädet och alla andra träd. När de börjar knoppas, då förstår ni av er själva att nu är sommaren nära. På samma sätt vet ni när ni
den s om m is sat första advent i kyrkan
ser detta hända att Guds rike är nära. San
och försöker ta igen det på andra advent
nerligen, detta släkte skall inte förgå förrän
blir besviken. Inget jubel. Dovt lila textilier
allt detta händer. Himmel och jord skall förgå,
istället för strålande vitt. Här är det stora
men mina ord skall aldrig förgå.
omvälvningar på gång. Ingen julefrid i för-
Var på er vakt så att inte era sinnen för
skott. Allvar i både texter och melodier. Tid
dunklas av omåttlighet och dryckenskap och
och evighet flöt ihop på första advent, men
livets bekymmer, annars överraskas ni av den
med hoppfulla och evolutionära förteck-
dagen som av en snara, för den skall komma
en. Nu är det revolution på gång och det
över alla som bor på jorden. Håll er vakna
VERBUM