â â Anders Wejryd
Andaktsbok
Ăą€ Anders Wejryd Andaktsbok
Verbum
Första upplagan, andra tryckningen
© 2013 Anders Wejryd och Verbum Förlag AB Texter ur Bibel 2000 © Svenska BibelsÀllskapet grafisk form oc h omslag Maria Mannberg tryc keri Ednas Print Slovenien 2013 isbn 978-91-526-3591-9 Verbum Förlag AB Box 22543 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 www.verbumforlag.se
NyÄrsdagen I Jesu namn .
. . . . . . . . . . . . . . . .
44
Trettondedag jul (Epifania) Guds hÀrlighet i Kristus . . . . . . . 49 Första söndagen efter trettondedagen Jesu dop .
InnehÄll
. . . . . . . . . . . . . . . . . . .
54
Andra söndagen efter trettondedagen Livets kÀlla .
. . . . . . . . . . . . . . . .
59
Tredje söndagen efter trettondedagen Jesus skapar tro . . . . . . . . . . . . . . 64 FjÀrde söndagen efter trettondedagen Förord .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9
Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Jesus Àr vÄrt hopp . . . . . . . . . . . . 69 KyndelsmÀssodagen eller jungfru Marie kyrkogÄngsdag Uppenbarelsens ljus .
Del ett Till dig Första söndagen i advent Ett nÄdens Är . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Andra söndagen i advent
. . . . . . . . .
75
Septuagesima NÄd och tjÀnst . . . . . . . . . . . . . . . 79 Sexagesima eller reformationsdagen . . . . . . . . . . .
84
. . . . . . . . . . . . . .
90
Det levande ordet .
Guds rike Àr nÀra . . . . . . . . . . . . 22 Tredje söndagen i advent Bana vÀg för Herren . . . . . . . . . . 27 FjÀrde söndagen i advent Herrens moder . . . . . . . . . . . . . . . 32 Juldagen Jesu födelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38
Del tvÄ För dig Fastlagssöndagen KÀrlekens vÀg .
Första söndagen i fastan Prövningens stund . . . . . . . . . . . . 96
Andra söndagen i fastan Den kÀmpande tron .
Del tre Med dig . . . . . . . . .
101
Tredje söndagen i fastan
missionsdagen
Kampen mot ondskan . . . . . . . . . 106 Midfastosöndagen Femte söndagen i fastan . . . . . . . . . . . . . . . . .
VÄrt dop . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171 Andra söndagen efter trefaldighet
116
Palmsöndagen
Kallelsen till Guds rike . . . . . . . 176 Tredje söndagen efter trefaldighet
VĂ€gen till korset . . . . . . . . . . . . . . 121 PĂ„skdagen
Förlorad och Äterfunnen .
. . . . .
181
FjÀrde söndagen efter trefaldighet
Kristus Àr uppstÄnden . . . . . . . . 126 Andra söndagen i pÄsktiden PÄskens vittnen .
. . . . . . . . . . . . .
131
SĂ€nd mig
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
191
SjÀtte söndagen efter trefaldighet
Den gode herden . . . . . . . . . . . . . 136 FjÀrde söndagen i pÄsktiden
Efterföljelse . . . . . . . . . . . . . . . . . 196 Kristi förklarings dag
VÀgen till livet . . . . . . . . . . . . . . . 141 Femte söndagen i pÄsktiden
Jesus förhÀrligad . . . . . . . . . . . . . 201 à ttonde söndagen efter trefaldighet
. . . . . . . . . . . . . . .
146
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
150
Att vÀxa i tro .
Att inte döma . . . . . . . . . . . . . . . . 186 Apostladagen
Tredje söndagen i pÄsktiden
Bönsöndagen Bönen .
Gud â Fader, Son och Ande . . . . 166 Första söndagen efter trefaldighet
Livets bröd . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Försonaren
Heliga trefaldighets dag eller
Andlig klarsyn . . . . . . . . . . . . . . . 206 Nionde söndagen efter trefaldighet
Söndagen före pingst HjÀlparen kommer . . . . . . . . . . . 155 Pingstdagen Den heliga Anden . . . . . . . . . . . . 160
Goda förvaltare .
. . . . . . . . . . . .
211
215
Tionde söndagen efter trefaldighet NÄdens gÄvor .
. . . . . . . . . . . . . .
Elfte söndagen efter trefaldighet Tro och liv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220
Tolfte söndagen efter trefaldighet
Söndagen före domssöndagen
Friheten i Kristus . . . . . . . . . . . . . . . . 225 Trettonde söndagen efter trefaldighet
Vaksamhet och vÀntan . . . . . . . . . . . 285 Domssöndagen
MedmÀnniskan . . . . . . . . . . . . . . . . . 230
Kristi Ă„terkomst . . . . . . . . . . . . . . . . . 290
Fjortonde söndagen efter trefaldighet Enheten i Kristus . . . . . . . . . . . . . . . . 235 Femtonde söndagen efter trefaldighet Ett Àr nödvÀndigt .
. . . . . . . . . . . . . .
öv r i ga he l g daga r
240
Sextonde söndagen efter trefaldighet
Guds mÀktiga verk
Döden och livet . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 Sjuttonde söndagen efter trefaldighet Rik inför Gud .
. . . . . . . . . . . . . . . . .
249
Nittonde söndagen efter trefaldighet Tjugonde söndagen efter trefaldighet
. . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
Söndagen efter alla helgons dag
Helgonen .
297
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
300
301
eller alla sjÀlars dag
273
278
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
268
TjugofjÀrde söndagen efter trefaldighet Den yttersta tiden
TacksÀgelsedagen Alla helgons dag
Tjugotredje söndagen efter trefaldighet FörlÄtelse utan grÀns .
. . . . . . . . . . . . .
263
Tjugoandra söndagen efter trefaldighet FrÀlsningen .
296
Den helige Mikaels dag
LovsÄng .
Tjugoförsta söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Den helige Johannes döparens dag
Ănglarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 299
Trons kraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 259
SamhÀllsansvar .
295
Den Högstes profet .
Att lyssna i tro . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254
. . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . .
Midsommardagen Skapelsen
Artonde söndagen efter trefaldighet
Att leva tillsammans .
Jungfru Marie bebÄdelsedag
283
VĂ„rt evighetshopp . . . . . . . . . . . . . . . 302
Förord
nĂ„gon annans kommentarer ger ibland min egen andakt mer innehĂ„ll. MĂ„nga av oss ber vĂ„ra kĂ€nda böner och lĂ€gger till sĂ€rskilda bönepunkter â men vi fastnar ofta i vĂ„rt eget. Kanske kan mina tankar hĂ€r, dag för dag, bli till nytta för dina tankar â och böner? Uppsala hösten 2013 Anders Wejryd
9
Veckorna börjar inte pĂ„ mĂ„ndagen utan vid helgsmĂ„l pĂ„ lördag kvĂ€ll. Ă ret styrs mycket av naturens vĂ€xlingar. KyrkoĂ„ret dĂ€remot har ibland teman som inte kĂ€nns sĂ€rskilt aktuella â och kyrkoĂ„ret saknar perspektiv som Ă€r omedelbara nu för tiden. Det Ă€r mycket tradition med kyrkoĂ„ret. 10
Ă ret, tiden och Ă„ren Inledning
Tradition kan ta sig ut pĂ„ olika vis. SĂ„Â dant man gör eller tĂ€nker utan att reflekÂtera över Ă€r tradition. Men sĂ„dant man befinner sig i och hela tiden bearbetar och förĂ€ndrar Ă€r ocksĂ„ tradition. Man bĂ€r, bĂ€rs och bĂ€r vidare. DĂ„ infinner sig förstĂ„s frĂ„gan varför man ska befinna sig i nĂ„got som man Ă€ndĂ„
m it t Ä r À r run t. I juli Àr klockan tolv
hela tiden bearbetar och förÀndrar. Vore
och sedan gĂ„r det nedĂ„t till Ă„rsskiftet. AndÂ
det inte lika bra att lÀmna traditionen och
ras Ă„r ser annorlunda ut.
starta om utifrĂ„n vad som behövs nu? Ăr
Tiden Àr inte som Äret. à ret kommer
inte den dikt jag sjÀlv skrivit mycket vik-
igen. Tiden dÀremot Àr obeveklig. Den punkt
tigare för mig Àn den nÄgon annan skrivit?
jag varit pÄ kommer jag inte tillbaka till, hur
Ibland Àr det förstÄs sÄ. Det man har skrivit
mycket jag Àn lÀngtar. Ibland Àr tidens vÀg
sjÀlv relaterar till en sjÀlv. Jag har behövt
rak, oftare krokig. Alla strÀckor gÄr verkligen
tÀnka och se sammanhang sjÀlv. Men det
inte lika fort. En del har gÄtt alldeles för fort.
Àr bara det jag sjÀlv sett som jag ser. I alla
Ett liv i Svenska kyrkan har gett mig
viktiga sammanhang stÄr vi pÄ andras ax-
ett Är till, kyrkoÄret. Det har sina egenheter.
lar. Det Àr sÄdant som erfarenheten eller
forskningen eller tolkningen kommit fram
Han hade kunnat svara pÄ andra sÀtt och fÄtt
till förut som kan fĂ„ mig att se mer â och
fram sin Äsikt. Den mÄngÄrige producenten
dÄ ocksÄ sÀga emot.
av helgsmÄlsbönerna pÄ Sveriges Radio, Pe-
Ăr det sedan ett oöverblickbart rikt
ter Lindberg, kallade kyrkoÄret för en andlig
kunskaps- och erfarenhetsomrÄde blir skÀ-
kostcirkel. Den kostcirkeln sÄg till att man
len Àn starkare för att inte bara börja pÄ nytt.
inte bara Àter av det som man har upptÀckt
Vad sÀger att jag har med det viktiga utifrÄn
att man tycker om. Man fÄr ocksÄ det man
mina perspektiv? Vad sÀger att det jag kom-
behöver utan att tycka om â och fĂ„r upp-
mit fram till blir bÀrkraftigt ens för mig sjÀlv,
tÀcka att en del av det man inte tyckte om,
Àn mindre för andra, om det inte relaterar
tyckte man inte om eftersom det var oprövat.
till andras erfarenheter och insikter? Som tonÄring diskuterade jag det hÀr
KyrkoÄret Àr en mÀrklig produkt av allmÀnkyrklig tradition, nordeuropeiska
med min far. Jag tyckte kyrkoÄret var en
Ă„rstider, luthersk tematik â helt och hĂ„llet
tvÄngströja. De viktiga frÄgorna (för mig,
uppbyggt pÄ orientaliska texter frÄn tider
just dÄ) kom sÀllan upp i hans predikningar,
flera tusen Är tillbaka. En del av dem Àr för-
tĂ€nkte jag dĂ„, som inte insett att de ofta gjorÂ-
skrÀckliga om de inte relateras till varandra
de det, för en mer aktiv lyssnare. Vore det
och till övergripande teman.
inte bÀttre att vÀlja bibelord utifrÄn veckans
I spÀnningen av det önskade och det
hÀndelser? DÄ skulle ju predikan bli verkligt
möjliga, det gamla och det nya, det sökta
aktuell.
och det funna, Àr det som vi mÀnniskor
Jag minns att han sa att det skulle bli
fördjupas och kan bli andra till nytta. LÄt
en rÀtt tunn soppa för oss dÄ. Han skulle
oss följas Ät en strÀcka pÄ tidens vÀg med
fastna i sina favorittexter â och dessutom
kyrkoÄrets hjul som bÄde för oss framÄt och
kanske i sin favoritpolitik, och den tyckte
sÀtter avtryck (Ätminstone pÄ oss sjÀlva)!
jag inte var sÀrskilt genomtÀnkt. Hur bra skulle det bli?
I Svenska kyrkans kyrkoordning stÄr det i första paragrafen:
11
Svenska kyrkans tro, bekÀnnelse och lÀra,
hÀlle dÀr vi bÄde söker det personliga och
som gestaltas i gudstjÀnst och liv,
det större sammanhanget.
Àr grundad i Guds heliga ord, sÄsom det
12
Ă€r givet i Gamla och Nya testamentets
Jag har i denna andaktsbok följt Den svens-
profetiska och apostoliska skrifter,
ka evangelieboken. Den följer bÄde sol och
Ă€r sammanfattad i den apostoliska, den
mÄne, vilket gör att datum och Àven inbör-
nicenska och den athanasianska trosÂ
des ordningar mellan sön- och helgdagar
bekÀnnelsen samt i den oförÀndrade
kan variera. Dagar som kyndelsmÀssodagen,
augsburgska bekÀnnelsen av Är 1530,
jungfru Marie bebÄdelsedag och flera andra
Àr bejakad och erkÀnd i Uppsala mötes
firas egentligen bara »pÄ dagen«, det vill
beslut Ă„r 1593,
sÀga att under den efterföljande veckan
Àr förklarad och kommenterad i
brukar man ÄtergÄ till den söndags texter
KonkordieÂboken
som det annars skulle ha varit. Jag har dock
samt i andra av Svenska kyrkan bejakade
i nÄgot fall skrivit vardagstankar ocksÄ för
dokument.
dessa dagar, sÄ att du kan variera dig. Texten för kyndelsmÀssodagen finns
Det Àr skillnad i auktoritet mellan grundad,
bland söndagarna efter trettondedagen. TexÂ-
sammanfattad, bejakad och erkÀnd samt
ter för jungfru Marie bebÄdelsedag, midsom-
förklarad och kommenterad. Paragrafen vi-
mardagen, Johannes döparens dag, MikaeliÂ
sar att Svenska kyrkans lÀroutveckling sker
dagen, tacksÀgelsedagen, alla helgons dag
i en pÄgÄende tolkningstradition. Psalm-
samt söndagen efter alla helgons dag Äter-
boken idag Àr inte densamma som Är 1693,
finns sist i boken.
heller inte handboken. Den som förkunnar
För att hitta rÀtt sön- och helgdag be-
har alltid ett ansvar att tolka utan att tvinga,
hövs en kalender med kyrkoÄrsangivelser.
men söka ge goda skÀl. Det har blivit allt
En psalmbok behövs ocksÄ. I psalmboken
tydligare i ett mer icke-auktoritÀrt sam-
finns Den svenska evangelieboken med de
tre Ă„rgĂ„ngarnas texter för den som vill veta mer. Psalmerna Ă€r hĂ€mtade ur den aktuella psalmboken för Svenska kyrkan med tilïżœlĂ€gg frĂ„n Ă„r 2002. AnvĂ€nd gĂ€rna den egna psalmboken och inte minst dess bönbok. till d ig, fö r d ig o c h m e d di g Andaktsboken har tre delar: Till dig prĂ€glas av julen. Gud kommer till oss och Gud gör sig beroende av mĂ€nniskor. För dig fĂ„r sin prĂ€gel av Kristi lidande och uppstĂ„ndelse. Genom Jesus delar Gud mĂ€nniskors lidanden och begrĂ€nsningar sĂ„ lĂ„ngt att han lĂ„ter sig torteras och dödas. Jesus vinner inte pĂ„ mĂ€nniskors vis â men Gud visar genom uppstĂ„ndelsen att den yttersta goda makten hör till Gud: kĂ€rleken. Med dig prĂ€glas av trefaldighetstidens lĂ„nga vĂ€xande och vandring dĂ„ Gud gĂ„r med oss. Det börjar i inbjudan och kallelsen till oss mĂ€nniskor och fortsĂ€tter genom vad Gud ger oss och förvĂ€ntar sig av oss, Ă€nda till senhöstens allvar om att se tillbaka pĂ„ sitt liv och ta ansvar för vad det blev.
13
Till dig Del ett
före domen och dödsstraffet, samma hÀndelse som ger innehÄll Ät palmsöndagen. NÀr Jesus och hans lÀrjungar nÀrmade sig Jerusalem och kom till Betfage vid Olivberget skickade Jesus i vÀg tvÄ lÀrjungar och sade till dem: »GÄ bort till byn dÀr framme, sÄ hittar 16
Ett nÄdens Är Första söndagen i advent
ni genast ett Äsnesto som stÄr bundet med ett föl bredvid sig. Ta dem och led hit dem. Om nÄgon sÀger nÄgot skall ni svara: Herren behö ver dem, men han skall strax skicka tillbaka dem.« Detta hÀnde för att det som sagts genom profeten skulle uppfyllas: SÀg till dotter Sion: Se, din konung kommer till dig, ödmjuk och ridande pÄ en Äsna och pÄ ett föl, ett lastdjurs föl. LÀrjungarna gick bort och gjorde sÄ som
det h ar a llti d varit svÄrt att beskriva
Jesus hade sagt Ät dem. De hÀmtade Äsnan
vad advent handlar om. Det har kanske inte
och fölet och lade sina mantlar pÄ dem, och
gjort sÄ mycket. Vi vet hur det ska kÀnnas,
han satt upp. MĂ„nga i folkmassan bredde ut
hur det ska lĂ„ta och lukta för att vara försÂ
sina mantlar pÄ vÀgen, andra skar kvistar frÄn
ta advent. Men vad gjorde Jesus pÄ första
trÀden och strödde dem pÄ vÀgen. Och folket,
advent? Ingenting, antar jag. Han var inte
bÄde de som gick före och de som följde efter,
född Àn. Det Àr mer Àn fyra veckor kvar.
ropade: »Hosianna Davids son! VÀlsignad Àr
Men Ä andra sidan handlar huvudberÀttel-
han som kommer i Herrens namn. Hosianna i
sen om nÄgot som Jesus gjorde lÄngt senare,
höjden!« mat teusevangeliet 21:1 â9, förs ta
dÄ nÀr han tÄgade in i Jerusalem dagarna
ÄrgÄngens evangelietext
Det Ă€r lugnast att ha Gud i himlen, pĂ„ samÂ
i Guds vilja, och som ser sitt beroende av
ma gĂ„ng i den högtidligaste och mest unÂ
andra. Vill vi det? Vill du det?
danÂskymda positionen. Om Gud Ă€r Gud
I sÄ fall:
ska Gud vÀl ha makt och bestÀmma? Nu förbereds vi för nÄgot helt annat, en re-
LÄt hjÀrtat öppna sig ⊠s v ps 104:4
volution av gudsuppfattningen, ocksÄ för oss som varit med om samma revolution förut. Vi tar det lite gradvis. Inte sÄ lÄngt som att det blir Gud sjÀlv som ligger dÀr och skriker i krubban, det blir först till jul, men en svÄrbestÀmbar folkledare som hyllas som en kung men rider pÄ en Äsna. Det ger ett komiskt intryck. à snor ger inget lyft. Han knyts ihop med kung David. Ja, mer. Han pekas ut som Guds sÀrskilda budbÀrare, av mÄnga sedd som Gud sjÀlv, Messias. Men alla kan ju se att han inte har nÄgon makt. Det behövs bara en liten attack av dem med makt för att han ska vara utrÀknad. En revolution av gudsuppfattningen! Vem Àr detta? En maktlös Gud? Ska vi vÄga öppna oss för den ledaren? Vill vi stÀmma in i sÄngerna? Av dem följer att vi mÄste slÀppa lusten till makt för att istÀllet försöka bli som han, en som ser sina uppgifter i medmÀnniskornas behov,
17
mÄn dag Krigets vapen skall förintas. Han skall förkunna fred för folken. sakar ja 9:10b, ur förs ta ÄrgÄngens gammalte s tamentliga lÀsning
Det fanns kanske rÀttfÀrdiga krig. Försvar 18
som del av mitt eget öde, insikt om inbör-
mot ondska och övergrepp. En sista utvÀg
des beroende. Han som rider in pÄ Äsnan
nÀr allt annat prövats. Krig som inte gjorde
visste det.
det vÀrre för oskyldiga. SÄdana krig verkar
Krigets vapen förintas bara om vi blir
inte kunna föras numera. Det Àr alltid de
aktsammare med vÄra egna handlingar mot
civila som drabbas vĂ€rst. Ăven de till synes
medmÀnniskor och hela skapelsen. SpÀn-
mest rÀttfÀrdiga krig har kört fast. Vi kan-
ningar byggs alltid upp om inte insiktsfulla
ske ska sluta att tro att det rÀttfÀrdiga kriget
mĂ€nniskor ser farorna â och möjligheterna
lÀngre existerar? Inget kan i alla fall vara
till förÀndring. Du har insikten. Har du
bÀttre Àn en rÀttfÀrdig fred. Den byggs före
viljan idag?
kriget. Den krÀver lust till förvaltarskap och avstÄende, lust att se medmÀnniskan
Ej kommer han med hÀrar ⊠s v ps 103:4
tisdag
onsdag
Om nÄgon hör min röst och öppnar dörren
Nej, iklÀd er herren Jesus Kristus, och ha inte
skall jag gÄ in till honom och Àta med honom
sÄ mycket omsorg om det jordiska att begÀren
och han med mig. uppenbarel se boken 3:20,
vÀcks. romarbrevet 13:14, ur första ÄrgÄng-
ur an dra ÄrgÄngens epis teltext
ens episÂteltext
Jesus red in i staden. FÄr han komma nÀra
Medel och mÄl byter sÄ lÀtt plats för oss.
dig? Vill du öppna dig för honom och hans
Det jordiska Ă€r medel. Ăven julklappar och
nÀrhet? Det Àr inte han som avgör. Avgö-
ett vackert hem. Med Jesus nÀra kan det
randet Àr ditt, du som gÄng pÄ gÄng bett:
som jag egentligen vet Àr viktigt ocksÄ bli
LĂ„t ditt rike komma.
viktigt pÄ riktigt.
Gör porten hög, gör dörren bred âŠ
En Äsna honom bÀr ⊠s v ps 104:2
s v ps 107:4
19
torsdag
fre dag
Jesus sade: »Mitt rike hör inte till denna vĂ€rlÂ
GrÄt inte. Se, han har segrat, lejonet av Juda
den.« johanne sevangeliet 18:36, ur an dra
stam, skottet frÄn Davids rot. Han kan öppna
Ă„rgĂ„ngÂe ns alternativa text
boken med dess sju sigill. uppenbarel se boken 5:5, ur tre dje ÄrgÄngens epis teltext
Det kan bli fel pÄ flera sÀtt. Om Jesus ska legitimera en tidsbestÀmd politik eller livsstil 20
Ingen av oss nÄr följderna av vÄra hand-
förbrukas han fort. Men om riket inte hör
lingar och ord. Gjort Àr gjort, sagt Àr sagt.
till denna vÀrlden kanske Jesus inte spelar
Boken Àr sluten. Men Jesus glÀntar pÄ det
nÄgon roll alls. Om inte ditt samvete och
slutna. MÀnskligheten Àr inte fÄngen i kon-
din eftertanke fÄr dig att hÄlla samman
sekvenserna av sina handlingar. Försoning
livet inför Gud och livet hÀr!
och förlÄtelse Àr verkliga. Och vi mÄste inte ge andra mÀnniskor tillbaka med samma
För stad och land om skydd vi ber âŠ
mynt. Vi kan bryta konsekvenserna av and-
s v ps 107:3
ras handlingar. Vi kan förlÄta. SÀrskilt nÀr vi vet att vi Àr förlÄtna. En sanningens och nÄdens tolk till vÀrldens konungar och folk ⊠s v ps 106:2
lördag Han har sĂ€nt mig att förkunna befrielse för de fĂ„ngna och syn för de blinda, att ge de förtryck ta frihet och förkunna ett nĂ„dens Ă„r frĂ„n Herren. lukasevangeliet 4:18â19, ur tre dje Ă„rgĂ„ngens alternativa text
Jesus hade fĂ„tt bokrullen och lĂ€ste frĂ„n JeÂsajaboken. Sedan sa han att skriftstĂ€llet uppÂfyllts genom honom. Han visar hur Gud vill ha det. Genom undren, genom sitt bemötande, genom det han sĂ€ger. EfterÂsom det finns nĂ„d hos Gud, kĂ€rlek utöver rĂ€ttvisa, vill Gud ha med oss ocksĂ„ för att bygga och upprĂ€tthĂ„lla goda samhĂ€llen, goda liv. VĂ„ra liv fĂ„r mening nĂ€r de levs i det godas tjĂ€nst. Fattiga ger han sin rikedom ⊠s v ps 39:2
21
rÀcker inte att bara vara med till hÀlften. Nu aktualiseras den yttersta tiden. Jesus sade till sina lÀrjungar: »Tecken skall visa sig i solen och mÄnen och stjÀrnorna, och pÄ jorden skall hedningarna gripas av Ängest och rÄdlöshet vid havets och vÄgornas dÄn. MÀnniskor skall förgÄs av skrÀck i vÀn 22
Guds rike Àr nÀra
Andra söndagen i advent
tan pÄ vad som skall komma över vÀrlden, ty himlens makter skall skakas. DÄ skall man fÄ se MÀnniskosonen komma pÄ ett moln med makt och stor hÀrlighet. NÀr allt detta börjar, sÄ rÀta pÄ er och lyft era huvuden, ty er befriel se nÀrmar sig.« Han gav dem en liknelse: »Se pÄ fikon trÀdet och alla andra trÀd. NÀr de börjar knoppas, dÄ förstÄr ni av er sjÀlva att nu Àr sommaren nÀra. PÄ samma sÀtt vet ni nÀr ni
den s om m is sat första advent i kyrkan
ser detta hĂ€nda att Guds rike Ă€r nĂ€ra. SanÂ
och försöker ta igen det pÄ andra advent
nerligen, detta slÀkte skall inte förgÄ förrÀn
blir besviken. Inget jubel. Dovt lila textilier
allt detta hÀnder. Himmel och jord skall förgÄ,
istÀllet för strÄlande vitt. HÀr Àr det stora
men mina ord skall aldrig förgÄ.
omvÀlvningar pÄ gÄng. Ingen julefrid i för-
Var pĂ„ er vakt sĂ„ att inte era sinnen förÂ
skott. Allvar i bÄde texter och melodier. Tid
dunklas av omÄttlighet och dryckenskap och
och evighet flöt ihop pÄ första advent, men
livets bekymmer, annars överraskas ni av den
med hoppfulla och evolutionÀra förteck-
dagen som av en snara, för den skall komma
en. Nu Àr det revolution pÄ gÄng och det
över alla som bor pÄ jorden. HÄll er vakna
VERBUM