9789147111367

Page 1

V Världens utveckling är inte ekologiskt hållbar, främst beroende av överanvändningen av fossila bränslen. Därav risken för en framtida klimatkatastrof och en energichock när oljan sinar. Men som visas i denna bok är utvecklingen inte heller hållbar i ekonomiskt, socialt och kulturellt hänseende. Finansindustrin och den ekonomiska tillväxtmodellen behöver reformeras och de farliga sociala klyftorna utjämnas. Om så inte sker kommer våra barn och barnbarn att få betala ett högt pris, kanske också vi som lever nu. Är världens styrande eliter villiga och kapabla att leda den stora omställningen till ett hållbart samhälle på egen hand? Många tvivlar och en del rentav förtvivlar. Men det finns också medborgare som inte ger upp utan tar saken i egna händer och tillsammans med likasinnade börjar bygga det hållbara samhället underifrån.

M AT S F R IBERG

Bokens första del handlar om utmaningarna, den andra delen om vår tids konstruktiva gräsrotsrörelser och den tredje visar vad gräsrötterna kan åstadkomma när de bygger ekosamhällen på eget initiativ. Detta är en lättillgänglig och engagerande antologi grundad i aktuell forskning. Den riktar sig till studenter på grund- och avancerad nivå med ett hållbarhetsintresse och till dem som är engagerade i olika gröna rörelser samt till en upplyst allmänhet. Mats Friberg är emeritus docent i sociologi samt freds- och konfliktforsking.

L L Å B H A RA

DET HÅLLBARA SAMHÄLLET

– Kan det byggas underifrån?

DET

DET HÅLLBARA SAMHÄLLET

SAMHÄLLET – Kan det byggas underifrån?

(r e d.)

Best.nr 47-11136-7

Tryck.nr 47-11136-7-00

M AT S F R IBERG 9789147111367c1c.indd 1

(r e d.)

11/09/14 6:22 PM


Mats Friberg (red.)

DET HÅLLBARA SAMHÄLLET – Kan det byggas underifrån? Liber

9789147111367b1-528c.indd 1

9/10/14 4:05 PM


Innehåll Förord .............................................................................................. 10 Författare ......................................................................................... 12 Inledning .......................................................................................... 16 DEL I. KRISER: SVERIGE OCH VÄRLDEN. VART ÄR VI PÅ VÄG?................... 35 1 Klimatet, oljan och den stora omställningen .................................... 36 Mats Friberg ...............................................................................................................................................................36 Miljökriser under uppsegling ............................................................................... 39 Den stora omställningen ..................................................................................... 50 Scenarier för övergången till ett fossilfritt samhälle ............................................... 56 Andra lagerresurser ............................................................................................. 58 Överuttaget av förnybara resurser ....................................................................... 60 Mänsklighetens fundamentala resurskonflikter .....................................................64 Varför fungerar inte global socialdemokrati? ........................................................ 65 Är ekokapitalismen lösningen på problemet?........................................................ 67 Vad är ekonomisk tillväxt? ................................................................................... 69

2 Massbilismens gränser ................................................................... 74 Marie Thynell .............................................................................................................................................................74 Hur kommer människors vardagsresande att utvecklas? ....................................... 74 Skillnader mellan mäns och kvinnors beroende och användning av bilar .......... ......76 Den växande massbilismen – en återvändsgränd? ................................................. 78 Sociala rörelser för och emot bilismen.................................................................. 82 Vilka är då alternativen för framtiden? ................................................................. 85 Sammanfattning ................................................................................................. 92

3 Svensk välfärdsutveckling – en framgångssaga, men hur länge? ............................................................................... 95 Joachim Vogel .............................................................................................................................................................95 Tre europeiska välfärdsstrategier ......................................................................... 95 Levnadsförhållanden inom EU ............................................................................. 98

9789147111367b1-528c.indd 3

9/10/14 4:05 PM


4

IN N EH ÅLL

Ekonomisk tillväxt och social välfärd .................................................................. 101 Välfärd och konkurrensförmåga ........................................................................ 105 Sveriges välfärdsproblem ................................................................................... 107 Sammanfattning ................................................................................................112

4 Ultraglobaliseringens tid – Internet, finanskriser och demokratisk förnyelse .................................................................. 117 Mats Friberg ............................................................................................................................................................ 117 Världens kulturella karta ....................................................................................118 Fyra samhällsvågor............................................................................................ 121 Det postindustriella samhället och den digitala revolutionen............................... 125 Globaliseringen och det globala systemet ........................................................... 128 Infosamhällets värderingar – postmaterialismen ................................................. 140 Nationalstaten i en globaliserad men heterogen värld ......................................... 145 Bångstyriga medborgare en maktfaktor ............................................................. 148

DEL II. RÖRELSER: VILKA ARBETAR AKTIVT FÖR ATT FÖRÄNDRA VÄRLDEN UNDERIFRÅN?................................................................157 5 Folk i uppror – från blå borgare och röda arbetare till gröna kvinnor ....158 Mats Friberg ............................................................................................................................................................ 158 Två samhällsprojekt .......................................................................................... 159 Ett historiskt perspektiv på samhällsförändrande rörelser ................................... 161 Rörelsernas rekryteringsbas ............................................................................... 164 Kvinnorörelsens framväxt .................................................................................. 168 Vad har hänt med arbetarna? ............................................................................ 179 Det stora kulturskiftet i Europa ......................................................................... 182 Från frivillig förening till nätverk ........................................................................ 186

6 Ny tid, ny ungdom, nya och gamla rörelser..................................... 189 Erling Bjurström ..................................................................................................................................................... 189 Ny tid, nytt samhälle ......................................................................................... 190 Generationsväxlingar......................................................................................... 192 Rörelser i tiden.................................................................................................. 194 Förnyelse och tradition...................................................................................... 197

9789147111367b1-528c.indd 4

9/10/14 4:05 PM


IN N EH ÅLL

5

De ålderstigna nya rörelserna ............................................................................ 199 Rörelser som kollektiva subjekt .......................................................................... 201 Samtidens nya ungdomsrörelser ........................................................................ 203 En ny rörelsevåg? .............................................................................................. 209

7 Miljörörelsen inför ett vägval ......................................................... 214 Björn Forsberg......................................................................................................................................................... 214 Den större bilden – från radikalitet till anpassning .............................................. 214 Ekomodernismen – miljöideologi för globaliseringseran...................................... 215 Miljörörelsen i ekomodernismens idéklimat........................................................ 216 Miljörörelsens olika grenar ................................................................................ 217 Radikal och nätverkande miljörörelse................................................................. 222 Miljörörelse med dimmigt synfält....................................................................... 223 Vart är miljörörelsen på väg? – breddning, likriktning, radikalisering ................... 225

8 Kvinnor i rörelse i Sverige och i världen........................................... 228 Eva Björkander Mannheimer ............................................................................................................................. 228 Hur har världen förändrats sedan 1984? ............................................................ 230 Den globala feminismen – en del av krisen eller en del av lösningen? .......................................................................................... 231 Svensk kvinnorörelse och statsfeminism – en överblick ........................................ 233 Teoretisk diskussion – könsmakt, dekonstruktion och biokulturella djupstrukturer..... 237 Nya kvinnofrågor .............................................................................................. 241 Kvinnor i rörelse: kultur, religion, ekologi ........................................................... 245 Hoppet om en ”tredje väg” för den globala kvinnorörelsen ................................. 253

9 Aktivismen för global rättvisa och mot marknadsdiktatur .............. 258 Stellan Vinthagen ................................................................................................................................................... 258 Den globala ”rörelsen av rörelser” och mångfaldens politik ................................ 259 Skapandet av arenor för global politik................................................................ 261 Arenakampen i aktörsnätverket World Social Forum (WSF)................................ 265 Arenakampen på toppmötena ........................................................................... 266 Den informationsteknologiska grunden för global politik ................................... 271 Occupy-rörelsen: En ny global rättviserörelse? .................................................... 277 Är en demokratisering av den globala politiken möjlig? ....................................... 283

9789147111367b1-528c.indd 5

9/10/14 4:05 PM


6

IN N EH ÅLL

10 Vår tids globala aktivister ........................................................... 288 Johan Lindgren och Magnus Wennerhag......................................................................................................... 288 De svenska forumen: en undersökning ............................................................... 289 Demokratiska svar på globaliseringens utmaningar ............................................ 292 Transnationellt politiskt handlande .................................................................... 293 Aktiva demokratiutövare? ................................................................................. 295 Rörelsens sociala sammansättning ..................................................................... 296 Forumens organisatoriska och politiska sammansättning ................................... 299 Kollektiva kunskapsprocesser och samhällsförändring ........................................ 302 En global offentlighet? ...................................................................................... 302

11 Bosättare i alternativbygden ....................................................... 305 Peter Rundkvist ...................................................................................................................................................... 305 Över gränsen, in i skogen................................................................................... 305 Vad är det alternativa? ...................................................................................... 306 Flera boendeformer........................................................................................... 307 Vilka bor i alternativbosättningar i dag? ............................................................. 308 Tre bosättare berättar ....................................................................................... 309 Ett dubbelliv ..................................................................................................... 320

DEL III. ALTERNATIV: HUR KAN VI BYGGA DET HÅLLBARA SAMHÄLLET? . 323 12 Regnbågsallians mellan rött, blått och grönt ................................ 324 Mats Friberg ............................................................................................................................................................ 324 Den röda sektorn .............................................................................................. 325 Den blå sektorn ................................................................................................ 327 Målkonflikt, ambivalens och dubbelmoral .......................................................... 329 Hur går vi vidare? .............................................................................................. 331

13 Passivhus – varmt utan värmeelement ? ....................................... 334 Hans Eek .................................................................................................................................................................. 334 Vad är ett passivhus? ......................................................................................... 334 Myter om passivhus .......................................................................................... 336 Historik ............................................................................................................ 341 Framtiden för passivhus .................................................................................... 343

9789147111367b1-528c.indd 6

9/10/14 4:05 PM


IN N EH ÅLL

7

14 Från byalag till minikommuner .................................................... 345 Ronny Svensson ...................................................................................................................................................... 345 Lokal revolution i Dalarna ................................................................................. 345 Byalagen tar över mer och mer........................................................................... 346 20 år med stora förändringar ............................................................................ 349 Omvärldsutvecklingen kräver nya perspektiv och lösningar ................................. 351 Fler motiv för ”minikommuner” ......................................................................... 354 Kvartalsekonomins effekter ............................................................................... 357 Det lokala kapitalets roll ................................................................................... 359

15 Från välfärdsstat till välfärdssamhälle ......................................... 362 Lars Ingelstam......................................................................................................................................................... 362 Den svenska modellen: klämd mellan nostalgi och cynism................................... 362 Rötterna ........................................................................................................... 363 Att beskriva en ekonomi: blått och rött och grönt och svart ................................ 364 Industrisamhälle och välfärdssamhälle över tid ................................................... 366 Tjänsteparadoxen och obalanserad tillväxt: Baumol och Gershuny...................... 368 Sammanbrott eller ny öppning? ......................................................................... 372 Civilsamhället har många namn – och en växande vänkrets ................................. 373 Samverkanssektorn: några begrepp och storleksordningar ................................. 375 Mot en ny framtid ............................................................................................. 377 Välfärdsscenario för de kommande 20 åren: civilt och offentligt i allians.............. 380

16 Globala utmaningar – kan du och jag bli en del av lösningen? ........ 385 Hillevi Helmfrid ..................................................................................................................................................... 385 Minska energianvändningen .............................................................................. 386 Minska materialomsättningen ........................................................................... 390 Smartare inpassning i ekosystemen .................................................................... 392 Ökat ansvarstagande genom lokala lösningar..................................................... 394 Relatera blir viktigare ........................................................................................ 396 Mer inifrånstyrt ................................................................................................. 397 Sammanfattning ............................................................................................... 400

9789147111367b1-528c.indd 7

9/10/14 4:05 PM


8

IN N EH ÅLL

17 Ekosamhällen som global strategi ............................................... 401 Hildur Jackson ........................................................................................................................................................ 401 Är ekosamhällsvisionen en orealistisk dröm? Är fortsatt urbanisering en möjlighet? .................................................................................................... 401 Är det verkligen nödvändigt att starta helt från grunden?.................................... 404 Ekosamhällen jorden runt.................................................................................. 404 Global Ecovillage Network (GEN) ...................................................................... 408 Gaia Education: Ecovillage Designer Education (EDE) och Gaia Education, Design for Sustainability (GEDS) ....................................................................... 409 Konvergens mellan globala rörelser .................................................................... 413 Ekosamhällen och Earth Community ................................................................. 415 Ekosamhället som nytt planeringsparadigm?...................................................... 416

18 Den hållbara staden – är den möjlig? ........................................... 419 Lena Jarlöv............................................................................................................................................................... 419 En dröm om verkligheten .................................................................................. 419 Konsumtionskulturens planeringskoncept ger ingen hållbar stad ........................................................................................ 420 Ett alternativscenario ........................................................................................ 424 Folkrörelserna är avgörande .............................................................................. 432 Självtillit – grunden för ansvarstagande .............................................................. 434 Finns det hopp? Några exempel ......................................................................... 436

19 Lokala valutor och nya penningsystem ......................................... 439 Marianne Påsse ...................................................................................................................................................... 439 Fokus på pengar och inte på verkliga resurser.....................................................440 Pengar – definitioner och funktioner .................................................................. 441 Centralbankernas uppkomst och Sveriges Riksbank............................................443 Räntans effekter på ekonomin ...........................................................................445 Finansmarknaden – en fiktiv ekonomi ................................................................448 Den historiska kampen om pengarna .................................................................449 En ny ekonomi med nya pengar ......................................................................... 453 Nya penningsystem och gurun Greco ................................................................. 455 Lösningar och positiva händelser på högsta nivå ................................................ 466 Sammanfattning ............................................................................................... 468

9789147111367b1-528c.indd 8

9/10/14 4:05 PM


IN N EH ÅLL

9

20 Den nya andligheten – en transformerande kraft? ........................ 470 Mats Friberg ............................................................................................................................................................ 470 Det religiösa landskapet .................................................................................... 471 New Age och den nya subjektiva spiritualiteten .................................................. 474 Kulturskiftet i det postindustriella samhället ...................................................... 476 Ateism och darwinism ....................................................................................... 478 Paradigmskiftet inom vetenskapen .................................................................... 480 Vad är andlighet? .............................................................................................. 482 Medvetandets evolution i tre stadier .................................................................. 484 Uppvaknandets patologier ................................................................................ 491 Ekonomiska effekter av uppvaknandet ............................................................... 493 Politiska effekter av det andliga uppvaknandet ................................................... 495 ”Andlig smitta” som strategi för förändring ....................................................... 497 Inre arbete på det kollektivt omedvetna som strategi för förändring .................... 500

21 Omställning av den globala ekonomin och politiken ..................... 506 Ross Jackson ............................................................................................................................................................ 506 Kapitalrörelser .................................................................................................. 507 Frihandel och protektionism .............................................................................. 507 En ny ekonomisk och politisk världsordning ....................................................... 508 Bryta loss-strategin ........................................................................................... 510 Sammanfattning ............................................................................................... 512

22 Efter USA:s imperium – en värld av regioner? ............................... 513 Johan Galtung ......................................................................................................................................................... 513 Norden – en utopi som har gått förlorad? .......................................................... 513 Globaliseringens två ansikten ............................................................................ 514 En regionalisering möjlig ................................................................................... 516 Och var befinner sig de nordiska länderna i allt detta? ........................................ 522

9789147111367b1-528c.indd 9

9/10/14 4:05 PM


10

Förord På 1980-talet producerades de tre volymerna Krisen, Rörelserna och Alternativen. De gavs ut av Akademilitteratur. Johan Galtung och undertecknad redigerade KRA-trilogin, totalt mer än 1000 sidor tankeväckande text. Den mest efterfrågade var boken om krisen, där vi fångade vi upp den då rådande globala ekonomiska krisen (nästa större kris inleddes i september 2008), och efterhand vidgade perspektivet till en djupare samhällskris eller rent av civilisationskris med ekologiska, sociala och andliga dimensioner. Därmed hade en grund lagts för att förstå den stora våg av nya sociala rörelser som har växt fram sedan 1960- och 70-talen i västvärlden, nämligen som reaktioner på djupare problem i samhället. I den tredje delen, Alternativen, inventerade vi många av de socialekologiska experiment som pågick bland gräsrötterna runtom i Norden: boendekollektiv och vindmöllor i Danmark, Nordens första ekokommun Suomussalmi i Finland, solhus och lokal självtillit i Sverige och mycket mera – allt för att inspirera vanliga människor att delta i samhällsförändringen underifrån. För några år sedan firade författarna 20-årsjubileet av utgivningen och noterade då att 60och 70-talets radikala idéer nu sprider sig även inom den ekonomiska och politiska eliten. Det rör t.ex. miljöengagemanget och nätverksprincipen, men med ett tydligare globalt perspektiv. Till och med topparna inom näringslivet har blivit omvända till någon form av globalt ekologiskt tänkande. Vid vårt jubileum förde Johan Galtung fram idén om en uppföljare till trilogin i en volym. Samma frågor kan ställas som på 80-talet: Vilka är vår tids utmaningar? Vilka är aktiva i dag och vilka är de konkreta projekten? Vår ambition har varit att skriva en bok som är läsvänlig, engagerad och grundad i aktuell forskning. Boken vänder sig både till aktivister som är engagerade i olika gröna rörelser och till studenter på kurser som berör temat det hållbara samhället. Vi räknar också med att den upplysta allmänheten kommer att finna boken intressant och tankeväckande. Utan tvivel lämnar den ett unikt bidrag till diskussionen om hållbar utveckling, nämligen ett underifrånperspektiv. Det hållbara samhället kan inte byggas utan gräsrötternas breda medverkan.

9789147111367b1-528c.indd 10

9/10/14 4:05 PM


F Ö RORD

11

Kretsen av författare har vidgats med framför allt yngre forskare och några praktiker (se författarpresentationerna s. 12). Flera av författarna är ledande på sina områden. Tillsammans representerar de en bred kompetens inom främst samhällsvetenskapen. Det bör betonas att boken har en tvärvetenskaplig ambition och försöker, där så är möjligt, behandla ekonomiska, ekologiska, sociala, politiska och andliga frågor på ett integrerat sätt. Men räkna också med att varje författare måste göra sitt eget utsnitt i denna stora materia. Vissa övergripande värderingar går att finna i boken – t.ex. att vi står inför stora omställningar nu och i framtiden där en humanistisk och ekologisk rationalitet bör ersätta eller komplettera den snävare tekniska och ekonomiska rationalitet som nu råder – men därutöver finns utrymme för motsägelser och självkritik. Varje författare svarar enbart för sitt eget kapitel. Som synes är detta är en bok med lång utvecklingshistoria och inte en hastigt tillkommen debattbok. Initialfasen har varit utdragen och i dag lämnar vi med stolthet över boken i läsarens händer. Rävlanda, 1 maj 2014 Mats Friberg

9789147111367b1-528c.indd 11

9/10/14 4:05 PM


12

Författare Erling Bjurström, professor vid Tema Q (Kultur och samhälle), Linköpings universitet. Född 1949, författare till flera böcker om ungdomskultur, populärkultur, medier, socialisations- och kulturfrågor. De senaste publikationerna heter Bildning och demokrati: Nya vägar i det svenska folkbildningslandskapet (2013, redaktör tillsammans med Tobias Harding) och Den nya kulturekonomin: Kreativ ekonomi, kulturellt entreprenörskap och platsmarknadsföring i Norrköping (2013, tillsammans med Martin Fredriksson och Per Möller). För närvarande arbetar Bjurström bland annat med forskningsprojekt kring kulturpolitik och estetik. Eva Björkander-Mannheimer, f. 1945, fil.lic., socialfilosof, lärare, forskare i sociologi och kvinnostudier, föreståndare för Forum för tvärvetenskapliga kvinnostudier, Göteborgs Universitet 1983–88, sedan 1997 frilansande översättare, skribent och föreläsare, samt numera även antikhistoriker. Har publicerat en lång rad texter på temat kvinnor, hållit kurser i egen regi om ”Moderarketypens historiska metamorfoser”, varit medredaktör för Coniunctio, tidskrift för kultur och analytisk psykologi, och är bl. a. även engagerad i Arabiska kulturföreningen, hållbar stadsutveckling, barn och barnbarn. Hans Eek, arkitekt, född 1948. Internationellt verksam inom forskning och utveckling av energihushållning inom bebyggelse. Arbetade med visionsprojektet Göteborg 2050. Sakkunnig på Passivhuscentrum i Alingsås. 2003 erhöll Hans Eek tillsammans med Dr. Wolfgang Feist Göteborgs Internationella Miljöpris för utvecklingen av Passivhus. Björn Forsberg, miljöforskare och författare till Tillväxtens sista dagar – miljökamp om världsbilder (Ruin förlag, 2007) och Omställningens tid – tillväxtens slut och jakten på en hållbar framtid (Karneval förlag 2012). Björn har studerat omställningen till ett hållbart samhälle, inte minst på kommunal och gräsrotsnivå, sedan början av 90-talet. Mats Friberg, emeritus docent i sociologi samt freds- och utvecklingsforskning, född 1942. Medgrundare (tillsammans med Björn Hettne) av Avdelningen för freds- och konfliktforskning vid Göteborgs Universitet som senare uppgått i Institutionen för globala studier. Har skrivit om fredsteorier, industri- och samhällskriser, nya sociala rörelser, praktiska utopier, konfliktlösning, skapande drama och kultur. Huvudredaktör (tillsammans med Johan Galtung) för de tre volymerna Krisen (1983), Rörelserna (1984) och Alternativen (1986) som utgör förlagan till denna bok. Johan Galtung, professor i fredsstudier, född 1930, internationellt ledande freds-, utvecklings- och framtidsforskare. Grundare av PRIO (Peace Research Institute Oslo) 1959 och TRANSCEND, en medlarorganisation med medarbetare i 80 länder, år 1993. Galtung har medlat i en rad internationella konflikter, se 50 Years: 100 peace & conflict perspectives,

9789147111367b1-528c.indd 12

9/10/14 4:05 PM


F Ö RFATTARE

13

TRANSCEND University Press, 2008. Han har även skrivit ett 80-tal böcker som ensam författare och medverkat i ungefär lika många böcker. En av de förra heter The fall of the US empire, utgiven av Transcend University Press 2009. Hillevi Helmfrid driver sedan 1996 företaget Hållbar utveckling – Process och Perspektiv och är bosatt på landet i Vimmerby kommun. Hennes mastersuppsats (Helmfrid 1992) var en av de första akademiska uppsatserna om begreppet hållbar utveckling som publicerades i Sverige. Därefter arbetade hon, som konsulent vid Sveriges lantbruksuniversitet med forskningssamordning om och för lokal hållbar utveckling. Hillevi Helmfrid arbetar sedan 1996 över hela landet som konsult med att formge och leda visionsverkstäder, deltagardrivna forskningsprojekt och andra processer i grupp som syftar till omställning av samhället till hållbarhet. Hon är också författare till en rad texter om olika perspektiv på hållbar utveckling, bland annat Efter Oljetoppen – Hur bygger vi beredskap när framtidsbilderna går isär? och Natursyner. Tre svar på vad natur är. www.hillevihelmfrid.com Lars Ingelstam, civilingenjör i teknisk fysik och doktor i matematik (KTH). Laborator (professor) i matematik från 1966. Forskningsledare i planeringsteori vid FOA 1968–1972, chef för Sekretariatet för framtidsstudier 1973–1980, professor inom tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet 1980–2002, därefter författare och forskare i egen regi. Författare till ett tiotal böcker: bland andra System: Att tänka över samhälle och teknik (2:a uppl. 2012), Kampen om kunskapen (2004) och Ekonomi på plats (2007). Hildur Jackson, född 1942, dansk jurist, kultursociolog och permakulturdesigner. Medgrundare till en av de första danska boendegemenskaperna (Højtofte), Gaia Trust, Global Ecovillage Network (GEN), Landsforening af Økosamfund (LØS), Gaia Education samt Four Keys (koordinator för fyra böcker till stöd för Gaia Education). Har bland annat redigerat (med Karen Svensson) Ecovillage living: Restoring the Earth and her People (2002) och Creating harmony: Conflict Resolution in Community (1998). Ross Jackson, gift med Hildur Jackson, är ekonom och expert på internationell finans. Medgrundare av IT-företaget Sim Corp och huvudägare av den ekologiska grossistfirman Urtekram. År 1987 grundade han Gaia Trust som har finansierat hundratals ekoprojekt i över 30 länder, bl.a. Global Ecovillage Network och Gaia Education. Han har nyligen gett ut boken Occupy World Street som kritiserar den nuvarande ekonomiska och politiska världsordningen och föreslår konkreta alternativ. Lena Jarlöv, född 1938, arkitekt, docent. Arbetat med forsknings- och utvecklingsarbete inom bl.a. bostadsplanering och stadsekologi, stadsodling och trädgårdsterapi. Verksam i Naturskyddsföreningen och talesperson för organisationen Ren Åker Ren Mat (www.renakerrenmat.se) med syfte att förhindra att giftigt avloppsslam sprids på åkerjord, skogsmark och stadsjord.

9789147111367b1-528c.indd 13

9/10/14 4:05 PM


14

F ÖRFATTARE

Johan Lindgren, född 1969, före detta redaktionssekreterare på tidskriften Fronesis samt förläggare på Liber. 1997 arbetade han med demokratiutveckling i Zambia för Sida/LSU. Han har även ägnat sig åt egen publicistisk verksamhet. Numera är han förläggare på Studentlitteratur. Marianne Påsse, grundskollärare, har studerat socialantropologi och global utveckling vid Göteborgs universitet. Översatte Margrit Kennedys första bok Interest and inflationfree money (Ekonomi utan ränta och inflation, Korpens förlag 1990) och var under hela 90-talet hennes ambassadör i Sverige. Detta innebar föredrag, seminarier och studiecirklar om ekonomi. Har suttit i JAK Medlemsbanks riksstyrelse under 4 år. Frilansar nu åter med föredrag och workshops. Är ekobybo, svensk indian och meditatör. Peter Rundkvist, född 1955, kulturproducent, copywriter och marknadsföringskonsult. Samhällsvetare med sociologi och socialantropologi vid Göteborgs Universitet i botten. Arbetat praktiskt med och dokumenterat alternativboendeprojekt i Västsverige sedan 1970-talet. Utvecklat och drivit utbildningar i projektledning och sedan många år aktiv i alternativa kultur- och stadsutvecklingsprojekt i Göteborg. Ronny Svensson, fil.lic. i kulturgeografi, numera verksam i Bergslagsgruppen i Leksand, bildad av sju forskare 1980 för att främst arbeta med Bergslagens strukturomvandling. Han var en av grundarna till nätverket SmåKom, tillika dess verksamhetsledare från starten 1989 fram till 2012. Nätverket samlar de befolkningsmässigt små kommunerna i landet och arbetar för landsbygdens utveckling. Ronny har arbetat som lektor och forskare i samhällsplanering på KTH, statlig utredare och som rådgivare och utredare i struktur- och landsbygdsfrågor i ett stort antal kommuner. Han har bland annat gett ut ett flertal fack- och debattböcker – bland dessa Fallet Brofjorden – regering på osäkert vatten, Drabbad av planering, Social planering i praktiken, Det nya Sverige byggs underifrån samt Kulturen som drivkraft. Marie Thynell, född 1953, är docent i Freds- och utvecklingsforskning. Hennes avhandling The unmanageable modernity: An explorative study of motorized mobility in development lade grunden för fortsatt forskning inom området klimatförändringar, transport, stadsutveckling och hållbar utveckling. Sedan 1995 är Thynell knuten till Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet. Hon forskar och föreläser om olika aspekter av hållbar utveckling och har bland annat genomfört ett antal fallstudier om transporter och miljö (Teheran, New Delhi, Dhaka, Xi’an, Hanoi, Rom, Skopje, Köpenhamn, Petrozavodsk, Brasília, Jakarta och Santiago de Chile). Hon har forskat för Vetenskapsrådet, Volvo Research and Education Foundations, FN:s kommission för hållbar utveckling, Sida, FN i Asien samt för Sveriges riksdag, tidskrifter, universitet och organisationer runtom i världen. Thynell är ledamot av Gothenburg Atmospheric Center och granskare av FN:s klimatrapport 2014. Stellan Vinthagen är docent i sociologi vid Högskolan Väst och forskar om sociala rörelser, makt, motstånd och samhällsförändring. Han skrev en avhandling 2005 inom freds- och ut-

9789147111367b1-528c.indd 14

9/10/14 4:05 PM


F Ö RFATTARE

15

vecklingsforskning, vid Göteborgs Universitet, som handlar om ickevåldsaktioner och civil olydnad. Vinthagen är och har varit aktivist inom olika rörelser sedan 1980. Han har skrivit fem böcker och ett stort antal artiklar. Han bor i en ekoby på Orust. Stellan Vinthagen är lektor och docent i sociologi vid Högskolan Väst, och leder Motståndets globalisering vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet. Kontaktadress: stellan.vinthagen@ resistancestudies.org Hemsida: www.resistancestudies.org Vinthagen är även aktiv i Ship to Gaza Sverige www.shiptogaza.se och krigsmotståndarnas international (War Resisters’ International) www.wri-irg.org Joachim Vogel, professor i sociologi med inriktning på välfärdsmätning och social rapportering, född 1940. Utvecklade under1969–2006 det svenska systemet för välfärdsmätningar och socialrapportering (SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden ULF och rapportserien Levnadsförhållanden). Tidigare professor vid Umeå universitet och expert hos Eurostat (komparativ socialrapportering). Joachim Vogel har publicerat ett 30-tal rapporter kring sociala indikatorer, levnadsförhållanden, arbetslöshet, klasskillnader och social rörlighet, jämställdhet, fattigdom, äldres levnadsförhållanden, immigranters levnadsförhållanden, boendesegregation, bostadsförhållanden, skattemoral, sjukfrånvaro, samt en serie komparativa rapporter och artiklar kring levnadsförhållanden inom Norden resp. inom EU. Den senaste heter European Welfare Production: Institutional Configuration and Distributional Outcome, och jämför den nordiska samhällsmodellen med konkurrrerande system inom EU. Magnus Wennerhag, född 1973, är fil. dr i sociologi samt arbetar med den samhällsvetenskapliga tidskriften Fronesis. Han är verksam som forskare vid Södertörns högskola, Göteborgs universitet och Lunds universitet, inom projekt som rör sociala rörelser, deltagande i demonstrationer samt civilsamhällets europeisering. Disputerade vid Lunds universitet 2008 på avhandlingen Global rörelse: Den globala rättviserörelsen och modernitetens omvandlingar.

9789147111367b1-528c.indd 15

9/10/14 4:05 PM


Inledning Del I Kriser: Sverige och världen. Vart är vi på väg? Vi har inte ärvt jorden av våra föräldrar, vi har stulit den från våra barn (Jane Goddall) Vi människor lever större delen av våra liv nedsänkta i vardagslivets trivialiteter. När problemen tornar upp sig så handlar de oftast om hur vi ska få vårt eget livspussel att gå ihop. Sällan har vi orken att reflektera över tidens stora ödesfrågor och fundera över vart mänskligheten är på väg. Vi intalar oss gärna att våra ledare och den globala civilisation vi lever i är kapabla att hantera alla kriser som dyker upp utan att vi själva behöver engagera oss. När vi blir påminda om svåra miljöproblem, befolkningsexplosion, världsfattigdom och etniska krig sätter vi vårt hopp till den ekonomiska tillväxten, vetenskapens och teknologins utveckling, regionala och globala institutioner som EU och FN etc. Är det inte sant att den ekonomiska tillväxten har varit fenomenal sedan andra världskriget? Ger den oss inte resurser att åstadkomma en bättre värld – både att lösa miljöproblemen och att övervinna gapet mellan fattiga och rika? Se bara hur stora delar av Öst- och Sydöstasien med Kina som det mest lysande exemplet har lyfts upp ur massfattigdomen på några få decennier! Och den teknologiska utvecklingen förser oss nästan dagligen med nya metoder att lösa miljöproblemen, från katalysatorer och eldrivna bilar till kärnkraft och solenergi. Befolkningstillväxten i världen ser ut att plana ut och människornas förväntade livslängd ökar hela tiden. Uppenbarligen har världsläget aldrig varit så bra som nu?

Världens elände I mediebruset blir vi ibland påminda om att det finns en helt annan tolkning av läget, t.ex. av enstaka dokumentärprogram på tv, uttalanden av en del ledande forskare, rapporter från internationella institut och medborgargrupper som protesterar mot världsordningen i olika delar av världen. Sådan information visar att tillståndet i världen är allvarligt. Om vi inte lägger om kursen radikalt redan nu så kommer situationen att bli outhärdlig för stora delar av mänskligheten inom ett par, tre decennier för att inte tala om generationer. Mycket av kri-

9789147111367b1-528c.indd 16

9/10/14 4:05 PM


IN LED N IN G

17

tiken har ekologiska förtecken. Den handlar t.ex. om växthusgasernas inverkan på klimatet och om oljetoppen, dvs. att tillgången på olja snart kommer att sina. Den mest utmanande ekologiska tanken är att de exempellösa materiella framstegen i stora delar av världen har köpts till ett mycket högt pris. Vi plundrar och förgiftar naturen över dess reproduktiva förmåga så att vi riskerar att överlämna en mycket sämre värld till våra barn och barnbarn. Miljöproblemen är dock inte det enda problemen vi har, även om de är de mest omskrivna. Där finns också de återkommande finansiella kriserna, de skriande sociala orättvisorna, kärnvapenspridningen, terrorismen, den digitala övervakningen, kränkningen av mänskliga rättigheter etc. En del av dessa problem ser inte ut att kunna lösas genom fortsatt ekonomisk tillväxt. Tvärtom har miljöproblemen, gapet mellan rika och fattiga och den finansiella instabiliteten vuxit i takt med den ekonomiska utvecklingen, åtminstone under de senaste 30 åren. Vi står således inte inför bagatellartade problem som kan lösas genom några enkla administrativa eller tekniska åtgärder. Det rör sig snarare om fel i grundritningen för vår nuvarande globala civilisation. I denna första del av boken borrar vi djupare in i vår tids ödesfrågor utifrån ett huvudsakligen globalt men också svenskt perspektiv. Problemen kan inte lösas enbart på lokal eller nationell nivå utan kräver någon form av internationellt samarbete. De utgör i själva verket det tydligaste tecknet på att vi lever i en globaliserad civilisation. Detta är ett huvudtema för flera av bidragen i denna del av antologin. Å andra sidan är det svårt att tänka sig att alla problemen kan lösas uppifrån av en global ekonomisk och politisk världselit utan att gräsrötter på olika nivåer medverkar i processen. Det är temat för del II och III i boken.

Definitionen av det hållbara samhället Det viktigaste temat i denna del är den ekonomiska tillväxtens gränser och frågan hur hållbar den är på lång sikt och i ett globalt perspektiv. De centrala begreppen är hållbar utveckling och hållbart samhälle och därför är det på sin plats att presentera dem lite närmare innan vi går vidare. Grundbetydelsen i ordet hållbarhet är ”det som kan bevaras över tid”. På mycket lång sikt är inget hållbart, så hållbarhet ses inte i geologiska eller astronomiska tidsperspektiv, utan historiska, dvs. hållbarhet i flera århundraden eller i tusen år. Termen kom i allmänt bruk efter 1987 när en av FN initierad kommission kring miljö- och utvecklingsfrågor, under ledning av Norges dåvarande statsminister Gro Harlem Brundtland, publicerade den s.k. Brundtlandrapporten Our common future1. I denna rapport definieras hållbar utveckling (sustainable development) som utveckling som möter nuets behov utan att riskera framtida generationers förmåga att tillfredsställa sina behov. Rapporten öppnar med en deklaration:

1 Oxford University Press 1987.

9789147111367b1-528c.indd 17

9/10/14 4:05 PM


IN LED N IN G

18

”Jorden är en men världen är inte en. Vi är alla beroende av en biosfär för att bevara våra liv. Ändå strävar varje folk och land efter överlevnad och rikedom utan större hänsyn till hur det påverkar andra. Några konsumerar jordens resurser med en hastighet som inte lämnar mycket kvar till framtida generationer. Andra, som är fler till antalet, konsumerar alltför lite och lever med hunger, elände, sjukdom och för tidig död inför ögonen.” (Förenta nationerna 1987, s. 27)

Citatet pekar på att den ekonomiska utvecklingen måste ta hänsyn till de gränser som naturen sätter (ekologisk hållbarhet) och till fördelningen av resurser, vilket vi kan kalla för social hållbarhet. Utan rättvis fördelning blir världen snart en farlig plats att leva på till följd av våld och konflikter och utan ekologisk hållbarhet plundrar vi planeten så att den blir obeboelig för våra barn och barnbarn. Men den ekonomiska utvecklingsmodellen i sig måste också vara hållbar. Vi behöver en robust ekonomi som inte kännetecknas av stora upp- och nedgångar med risk för kriser som plötsligt kan ödelägga försörjningsmöjligheterna för stora befolkningsgrupper. För att förverkliga dessa tre typer av hållbar samhällsutveckling fordras nya värderingar och tänkesätt, kort sagt en ny kultur. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det hållbara samhället har många dimensioner. I denna bok fokuserar vi på fyra huvuddimensioner2: •

Ekologisk hållbarhet, dvs. en resursanvändning som bevarar och återställer ekosystemens livsuppehållande funktioner. Det betyder bland annat en övergång från ickeförnybara (t ex uran, olja, kol och naturgas) till förnybara resurser ( t.ex. biomassa, sol, vind och vattenkraft).

Ekonomisk hållbarhet, dvs. en robust ekonomi som hushållar med resurserna och ger människor en trygg försörjning utan att skapa orättvisor och miljöförstöring.

Social hållbarhet, dvs. sociopolitiska institutioner som skapar gemenskap, fredliga relationer och global rättvisa även mellan nuvarande och framtida generationer.

Kulturell hållbarhet, dvs. värderingar och verklighetsuppfattningar som väcker människors medvetande om samhörighet med varandra (global solidaritet), med sin inre natur (själen) och med den yttre naturen (planeten jorden).

Alla dessa dimensioner är nödvändiga och förstärker varandra inbördes. Ta bort en av dem, t.ex. social hållbarhet, och resten faller. Utan global rättvisa får vi en värld där människor kommer att använda resurserna för att förgöra varandra. Det blir omöjligt att skapa en ekologiskt och ekonomiskt hållbar resursanvändning. Kulturell hållbarhet är en lika viktig 2 De återkommer genom hela boken och allra tydligast i Jacksons kapitel 17 om ekosamhällen som global strategi. Se den där presenterade hållbarhetscirkeln med de fyra sektorerna: ecology, economy, community och consciousness vilket på engelska kan sammanfattas med minnesregeln E2C2!

9789147111367b1-528c.indd 18

9/10/14 4:05 PM


IN LED N IN G

19

dimension. Det går knappast att lösa problemen med samma mentalitet som en gång gav upphov till dem. Vår tids sekulära religion, berättelsen om den allt saliggörande tillväxten, måste kanske ersättas med helt andra berättelser om människans vandring på jorden. De fyra dimensionerna är nödvändiga men knappast tillräckliga. Det kan finnas anledning att nämna ytterligare minst två dimensioner, den demografiska och den teknologiska. Det hållbara samhället förutsätter en demografisk övergång från en växande till en stationär världsbefolkning, något som troligen inte kan fullbordas förrän i mitten av detta århundrade. Vi kommer att behandla denna dimension inom ramen för den ekologiska analysen. Det hållbara samhället söker också efter miljövänliga teknologier som passar in i naturens kretslopp. Många av dessa teknologier finns redan, men används inte i den skala som vore önskvärd. Det hållbara samhället är med andra ord inte teknikfientligt, men många av de tekniker som används i dag måste avvecklas och ersättas med andra. Ta t.ex. dagens motorvägar med sina invecklade korsningar i skilda plan. I framtiden kommer de kanske att uppfattas som lika exotiska och föråldrade som vi i dag upplever medeltidens övergivna borgar och slott.

Bidragen i del I Enligt Brundtlandrapporten är vår tids moraliska imperativ att höja den materiella nivån hos jordens fattiga utan att förstöra den miljö som vi och framtida generationer är beroende av. Men är det möjligt att lyfta hela världen till den konsumtionsnivå som råder i den rika delen av världen utan att kvadda naturen? Hur allvarliga är egentligen miljöproblemen och vilka gränser sätter de för den ekonomiska tillväxten i världen som helhet. Rapporten ger inget entydigt svar på de frågorna. Fredsforskaren och sociologen Mats Friberg tar sig an problemet i det inledande kapitlet som har fått rubriken: ”Klimatet, oljan och den stora omställningen”. Räcker det att justera inriktningen på den ekonomiska tillväxten inom ramarna för det nuvarande samhällssystemet, dvs. satsa på en ekokapitalistisk utveckling som symboliseras av sådana inneord som miljövänlig tillväxt, grön tillväxt, klimatsmart tillväxt etc. Eller krävs en mer grundläggande omläggning av våra ekonomiska och politiska institutioner, rentav nedväxt, för att undgå att vår globala civilisation kollapsar på lite längre sikt? Kapitlet innehåller en relativt detaljerad analys av de utmaningar klimatförändringarna, den sinande oljan och andra miljöproblem ställer oss inför. Problematiken sammanfattas genom en del nya tillväxtkritiska begrepp såsom ekologiskt fotavtryck, vilket mäter den totala miljöbelastning som en livsstil medför, och genuine progress indicator (GPI), som ger ett bättre mått på ett lands ekonomiska framsteg än den nu så omhuldade bruttonationalprodukten (BNP). Det finns inget fenomen som illustrerar den ekonomiska tillväxtens dilemma så tydligt som massbilismens expansion. Den globala spridningen av bilar har följt den ekonomiska utvecklingen hack i häl. Vid det andra världskrigets slut fanns det 46 miljoner bilar i världen, de flesta i USA. Ett halvt sekel senare uppskattas antalet bilar till 600 miljoner, en 13-faldig ökning på bara 50 år och en ökning som inte ser ut att mattas av. Freds- och utvecklingsforskaren Marie Thynell, som har doktorerat på en studie av massbilismen, frågar sig i kapitel 2

9789147111367b1-528c.indd 19

9/10/14 4:05 PM


20

IN LED N IN G

”Massbilismens gränser” om dess spridning över världen är hållbar eller om massbilismen helt enkelt har kört in i en återvändsgränd. Det verkar uppenbart att en global bilism på svensk nivå är helt ohållbar. Det skulle betyda 4 miljarder bilar till en världsbefolkning på runt 9 miljarder år 2050. Tanken svindlar inför den enorma trängsel som då skulle uppstå i alla städer och inför de enorma energi- och materialresurser som skulle krävas. Det går långt bortom vad planeten tål, särskilt om vi tar hänsyn till utsläppen av farliga växthusgaser som rubbar klimatet. Bilen är för många en kär ägodel som skänker en känsla av frihet, men den är också ett ekologiskt och trafikfarligt monster som dödar en halv miljon människor årligen. Thynell diskuterar om problemet med ”limits to growth” kan lösas med miljövänligare motorer och kollektivtrafik eller om vi inte rentav måste skapa nya livsstilar och bygga samhällsstrukturer som inte kräver hög fysisk rörlighet. Det tredje kapitlet handlar om välfärdens utveckling i Sverige och Europa under de senaste decennierna med rubriken: ”Svensk välfärdsutveckling – en framgångssaga, men hur länge?” Har den ekonomiska utvecklingen gjort oss lyckligare? Har våra välfärdsinrättningar klarat sig igenom de återkommande ekonomiska kriserna? Hur står sig den svenska välfärdsmodellen i jämförelse med andra länder? Kan den svenska välfärdsstaten upprätthållas på lång sikt? Sociologen Joachim Vogel borde veta svaret på dessa frågor, åtminstone de tre första. Han har varit ansvarig för det svenska systemet för välfärdsmätningar sedan slutet av 1960-talet och har en imponerande samling statistiska utredningar bakom sig. Den första frågan är givetvis hur man mäter välfärd. Det visar sig att ekonomer, sociologer och psykologer gör detta på helt olika sätt och slutsatserna blir därför divergerande. Ekonomerna mäter välfärden i pengar. Närmare bestämt använder de sig av BNP/capita (bruttonationalprodukten per invånare) och kommer till slutsatsen att välståndet trendmässigt ökar hela tiden och att USA har högre välstånd än nästan alla länder i Västeuropa. Sociologerna använder i stället en bred välfärdsdefinition (sociala indikatorer) som förutom inkomster innefattar hälsa, utbildning, arbete, boende, fritid, sociala nätverk etc. och får då helt andra resultat. USA hamnar t.ex. på en lägre välfärdsnivå än nästan alla länder i Västeuropa. Pengar är uppenbarligen inte det enda som gör oss lyckliga och det framgår tydligast när psykologerna mäter välfärden. De intervjuar helt enkelt folk om deras subjektivt upplevda välbefinnande, hur nöjda de är med sin livssituation, t.ex. mätt på en skala från 1 till 10. Resultatet av denna s.k. lyckoforskning kommer som en överraskning för de flesta. Trots en enorm ökning av BNP i de rika länderna har välbefinnandet inte alls ökat under de senaste årtiondena. En av de tydligaste trenderna i dagens värld är, som nämnts ovan, den ständigt fortgående globaliseringen. Mänskligheten har tvinnats ihop i en ekonomisk och teknologisk ödesgemenskap där statsgränserna får allt mindre betydelse. Processen har pågått i hundratals år, men accelererat under de senaste 30 åren, en period som Mats Friberg i sitt andra bidrag till antologin beskriver som ”ultraglobaliseringens tidsålder” (kapitel 4). Han analyserar ett antal viktiga trender som sammanhänger med det nya informationssamhället. Dit hör postindustrialism, postmodernism och postmaterialism men också ultraglobalisering som kan användas som

9789147111367b1-528c.indd 20

9/10/14 4:05 PM


IN LED N IN G

21

en sammanfattande karakteristik av vår tid. Denna epok har sina rötter i den nyliberala ekonomiska politik som oväntat svepte över världens ledande länder under 1980-talet. Politikerna släppte kontrollen över de globala kapitalströmmarna. När sedan världens datorer kopplades ihop i början av 1990-talet och planeten fick en global hjärna (internet), började den globala finansindustrin växa explosionsartat bortom all kontroll. Resultatet har blivit en mycket skör och sårbar värld som i grova drag styrs av transnationella nätverk med kopplingar till den globala finansindustrin och de stora bolagen, en värld som är ständigt uppkopplad och som rullar på utan större hänsyn till världens fattiga massor eller till naturens begränsningar. Mot de globala marknadskrafterna ställer Friberg de demokratiska krafter som gör sitt bästa för att vrida utvecklingen i en mer human och ekologisk riktning.

Del II Rörelser: Vilka arbetar aktivt för att förändra världen underifrån? Ett minimikrav på rörelsen är att den rör sig! (Tage Danielsson) Hur reagerar du inför vår tids stora ödesfrågor, miljöförstöringen, utplundringen av planeten, de globala orättvisorna, bristen på humanitet och mening i det ekonomiska ekorrhjulet. Försöker du stänga ute den obehagliga informationen? Blir du passiv och uppgiven? Drar dig tillbaka till privatlivet? Tycker du att du är för liten och maktlös, att det inte spelar någon roll vad du gör? Då är du inte ensam. Det är fortfarande den vanligaste attityden i samhället i dag. Men det finns också en aktivistisk inställning där man ser sig som ansvarig medskapare av samhället och är medveten om att vi alla kan göra skillnad. Vi vet att tidigare generationer har gjort stora uppoffringar för att skapa det demokratiska välfärdssamhälle som vi nu lever i och som i så hög grad har bidragit till att förbättra våra egna livsvillkor. Det förpliktigar! Vi borde kanske skicka en tanke av tacksamhet till väckelsepredikanterna för att de återgav vanliga människor tron på sig själva, de liberala pionjärerna för att de gav oss rätten att göra vår röst hörd, nykterhetskämparna som räddade landet från total försupenhet och socialisterna för att de kämpade för att utjämna de materiella klyftorna. De gjorde inte detta för sin egen privata vinnings skull eller för att de var kommenderade till det. De tog egna initiativ, gick samman med likasinnade och utförde ett ideellt arbete för den goda sakens skull. Det är detta som utgör själva grunden för sociala rörelser som en samhällsförändrande kraft. Stora samhällsförändringar är faktiskt möjliga och har skett vid upprepade tillfällen i vår egen samtid fast de tedde sig som mer eller mindre otänkbara för de flesta när de inträffade. Hit kan vi räkna Berlinmurens fall 1989 och slutet på det kalla kriget mellan Öst och Väst,

9789147111367b1-528c.indd 21

9/10/14 4:05 PM


22

IN LED N IN G

kommunismens kollaps i Östeuropa, Sovjetunionens upplösning och Tysklands enande. Ett annat exempel är frigivningen av Nelson Mandela 1990 och apartheidsystemets avskaffande i Sydafrika. I alla fallen har folkliga rörelser haft ett avgörande inflytande för att initiera processen och driva den mot ett lyckligt slut. Ytterligare ett exempel är framväxten av den globala rättviserörelsen, t.ex. genom skapandet av World Social Forum i Brasilien i januari 2001 och av Occupy Wall Street-rörelsen i september 2011. Lägg därtill den arabiska våren år 2011, som trots bakslag har förändrat den politiska agendan i arabvärlden, och känslan av att något nytt kan vara på gång i världen växer sig starkare. Allt detta talar för att vi måste uppfatta samhället och dess maktstrukturer som mycket mer dynamiska och känsliga för medborgarinitiativ än vad vi gjort tidigare. Det finns ett sociologiskt perspektiv som är användbart för att förstå den flytande karaktären hos den sociala ordningen. Vi kan kalla den för teorin om samhället som en förhandlad ordning (negotiated order)3. Den säger i grova drag att samhället består av en myriad av sociala relationer i vilka det ständigt pågår förhandlingar om vad som ska göras och vilka regler som ska gälla för relationen. I varenda familj måste t.ex. medlemmarna dagligen komma överens om hur vardagspusslet ska läggas. Även om det mesta sker på rutin så kan överenskommelser omförhandlas när som helst. Tillsammans leder alla dessa ständigt pågående förhandlingar till uppkomsten av en ordning för hela samhället. Reglerna generaliseras i allt vidare grupper och lyfts upp på högre nivåer. Vi skapar överordnade regler som kallas för lagar och konstitutioner. De betraktas ofta som sakrosankta och stabila, men i själva verket representerar de tillfälliga överenskommelser och kan komma att omförhandlas när som helst beroende på utfallet av alla andra förhandlingar som pågår runtom i samhället. I vissa lägen kan en enskild händelse utlösa ett jordskred som fäller en hel samhällsordning. Man skulle kunna invända mot förhandlingsteorin att makten sitter i gevärspipan och mot den hjälper inga förhandlingar. Den som har våldsmakten vinner. Ändå är historien full av motexempel. Hur kunde Mahatma Gandhi frigöra hela Indien från det då mäktigaste imperiet i världen, den brittiska kolonialmakten utan att tillgripa våld? Svaret är enkelt. Det skedde genom att använda en genial förhandlingsteknik som bygger på bojkotter, massprotester och civil olydnad. I stället för att tillgripa militära vapen, vilket med säkerhet leder till nederlag mot en fiende som är beväpnad till tänderna, rekommenderar Mahatma Gandhi och hans efterföljare, Gene Sharp, psykologiska, sociala, ekonomiska och politiska vapen.4 Deras poäng är att politisk makt inte är en enkelriktad relation från styrande till styrd. Makten fungerar bara om stora grupper samverkar med ledarna och lyder direktiven uppifrån. 3 Teorin har utvecklats inom den s k symboliska interaktionismen av bland annat Anselm Strauss. Se t.ex. hans bok Negotiations (1978). Teorin täcker dock inte alla aspekter av samhället. För en diskussion om möjligheten av en integrativ samhällsteori, se Mats Friberg (2005), The fate of social theory after postmodernism. Padrigu Papers, Gothenburg University. 4 Se Gene Sharps klassiska studie: The politics of non-violent action (Porter Sargent 1973) och From dictatorship to democracy (Serpent’s Tail 2012).

9789147111367b1-528c.indd 22

9/10/14 4:05 PM


IN LED N IN G

23

Den är beroende av folkets stöd och om folket drar tillbaka detta stöd kollapsar makten. Det är fråga om en genuin förhandlingssituation där medborgarnas beteende spelar stor roll för utgången. Gene Sharp har beskrivit 198 specifika metoder för att bekämpa förtryck och hans ande har vilat tungt över många sentida demokratirörelser från Burma, Bosnien, Estland och Zimbabwe till Georgien, Ukraina, Iran, Tunisien, Egypten och Syrien. Han medger dock att demokratirörelser ibland spårar ur. Det sker oftast när de ser sig tvingade att tillgripa våld, något som leder till inbördeskrig och en återgång till auktoritärt styre. Vi är alla medskapare av framtiden och stora förändringar är möjliga om vi är villiga att engagera oss i konstruktiva rörelser. Den etablerade ordningen är mer att betrakta som en gammal vana än som en fast struktur. Vi gör oss själva en otjänst genom att odla attityder av typen: ”Jag är för liten och obetydlig för att göra någon skillnad” eller ”Man kan inte gå emot utvecklingen. Den är obönhörlig.” Vi bör betänka att alla mäktiga rörelser har börjat med att en person har tagit det första steget och att det har skett när förändring allmänt ansetts som omöjlig.

Definition av rörelsebegreppet Hittills har vi använt termen social rörelse på ett intuitivt sätt. Nu är det dags att bli mer explicit. En social rörelse är ett nätverk som kan handla kollektivt och där individens frivilliga och aktiva deltagande är den viktigaste resursen. Definitionen rymmer fyra centrala komponenter: 1. Nätverk. En rörelse behöver inte ha en fast organisation och den kan i sig omfatta flera olika organisationer som t.ex. är fallet med miljörörelsen. En intresseorganisation, t.ex. ett fackförbund, är inte per definition en rörelse. Traditionellt har rörelser organiserat sig genom s.k. frivilliga föreningar på lokalplanet som sedan samlats i ett riksförbund på den nationella nivån och eventuellt ett internationellt förbund. I dag är organisationsformerna mycket mer varierande och behöver som minimum inte vara mycket mer än ett nätverk av aktivister. Nätverken kan vara rent lokala men de kan också vara nationella, internationella eller, vilket är typiskt för vår tid, transnationella (Se kap 4). 2. Upplevd värdegemenskap. Alla deltagare i en rörelse behöver inte känna varandra men delar ändå en föreställning om ett ”vi”, ofta i motsatsställning till ”dom”. En rörelse kan inte definieras helt utifrån. Den skapas av deltagarna själva och bygger på ett minimum av upplevd värdegemenskap och kollektiv identitet. Miljörörelsen finns bara om deltagarna själva definierar sig som tillhörande miljörörelsen. 3. Kollektivt handlande. En rörelse är något annat än en historisk trend eller process, t.ex. migrationsrörelser. Flyttningsströmmar är i allmänhet det aggregerade resultatet av individuella och oberoende val medan sociala rörelser rymmer ett mått av kollektivt handlande. En äkta social rörelse kan genomföra gemensamma aktioner, kampanjer och projekt. En del av dessa är inåtvända och rör i stort sett bara deltagarnas egna intressen, t.ex. idrottsrörelsen. Andra är utåtvända och försöker påverka det omgivande

9789147111367b1-528c.indd 23

9/10/14 4:05 PM


24

IN LED N IN G

samhället, t.ex. konsumentrörelsen. En del rörelser arbetar inom ramarna för det etablerade samhället, t.ex. de politiska partierna. I denna bok intresserar vi oss mer för radikala rörelser som försöker åstadkomma fundamentala förändringar i den rådande samhällsordningen. 4. Aktivt deltagande. Detta är kanske knäckfrågan när det gäller om en s.k. rörelse är en rörelse eller enbart en organisation. I Sverige pratar vi högtidligt om våra starka folkrörelser och syftar på ett antal organisationer från fackföreningar och partier till konsumentföreningar och nykterhetsloger. Många fackföreningar klarar sig för det mesta utan aktiva medlemmar. Det dagliga arbetet sköts av heltidsanställda ombudsmän och det enda medlemmarna behöver göra är att betala avgiften. Dessa organisationer har en gång haft aktiva medlemmar men efterhand tappat mycket av sin rörelsekaraktär. De kan dock bli aktiva igen i en strejksituation. Den fjärde punkten gör att vi kan sätta frågetecken för en del organisationer, inte minst inom det som kallas miljörörelsen. Till exempel Greenpeace är uppdelad i en stor mängd sympatisörer som i stort sett bara betalar medlemsavgiften och en liten grupp betalda aktivister som genomför kampanjerna. Ett liknande frågetecken kan sättas för ett antal ideella organisationer som visserligen använder sig av volontärer men också av anställda som finansieras av bidrag från stat och privata företag. I dag har idéburna och ideella organisationer i Sverige över 100 000 anställda som uppbär lön. Staten ger runt 10 miljarder kronor i bidrag per år till organisationer, som arbetar med folkbildning, idrott, internationellt bistånd och ungdomsverksamhet.5 Ett annat exempel är de nya former av mobilisering som huvudsakligen sker på internet. AVAAZ, världens största rörelseorganisation, om man räknar antalet deltagare, mobiliserar i frågor som rör klimatet, mänskliga rättigheter, djurrätt, korruption, fattigdom och konflikter. Organisationen lyckades efter två år av kampanjande förmå EU att ta ett beslut om ett tvåårigt moratorium för spridning av bekämpningsmedel som antas döda bin. Det skedde efter att medlemmarna hade överöst EU:s jordbruksministrar med en halv miljon mejl. Mycket kan uträttas med den nya tekniken, men man kan hysa en viss oro för hur långvariga och uthålliga de nya internetrörelserna kan bli som systemförändrande krafter. De är beroende av den uppmärksamhet som vissa frågor får i massmedier och mobiliseringen får lätt dagsländekaraktär. Det aktiva deltagandet är ytterst begränsat eftersom medlemmarnas främsta insats består i att klicka på ett meddelande på datorn. ”Klickism” räcker inte för att bygga en ny värld. Betyder detta att människor är mindre engagerade i sociala rörelser nuförtiden? Det finns data som tyder på att klickismen breder ut sig samtidigt som det traditionella föreningslivet

5 Kjell Östberg & Jenny Andersson (2013) Sveriges historia 1965-2012. Norstedts. Sidan 433.

9789147111367b1-528c.indd 24

9/10/14 4:05 PM


IN LED N IN G

25

går tillbaka. Men en ny typ av nätverksbaserade rörelser kan ha väl så engagerade deltagare som traditionella organisationer. Den här boken ger stöd för antagandet att rörelserna inte har minskat i betydelse, utan bara antagit nya former. Det bör tilläggas att sociala rörelser inte per definition är goda. Det finns alltid en risk att vi målar rörelserna i alltför rosenröda färger då de står för idealitet, bryr sig och ställer upp för att förbättra villkoren för sig själva och samhället. Man bör vara medveten om att deltagandet i olika rörelser inte bara drivs av idealitet, utan att det även finns dolda motiv. Den sekundära vinsten av deltagande kan vara rent social, dvs. möjligheten att träffa och umgås med likasinnade, men den kan också vara möjligheten att leva ut aggressivitet eller maktbegär, behovet att få rätt eller att hämnas på samhället. Här odlas konspirationsteorier och självrättfärdighet. Detta blir tydligt när vi granskar de mer mörka och de bruna rörelserna i vår värld: den religiösa fanatismen, terrorismen, nynazism, rasism, men också antirasismen och antinazismen. Ett förbisett fenomen är att anti-rörelser ofta hamnar i symbios med de rörelser och krafter de bekämpar där de förstärker varandra. Anti-nazisterna är lika beredda till våld som nynazisterna! Militanta anarkister har ställt till upplopp vid de stora demonstrationerna i Seattle, Prag, Göteborg etc. Har de en hemlig dragning till själva kampen med sina motståndare, med polisen, ja, rentav med hela samhället? Ett annat fenomen är att rörelser ofta förlorar sin förändringspotential när de kommer till makten. Revolutionärer kan till och med bli nya förtryckare, vilket hände med t.ex. Lenin, Stalin, Mao och Castro. Vad kan en rörelse göra för att motverka dessa destruktiva tendenser? Hur kan man förhindra att rörelser snabbt institutionaliseras och förlorar sin rörelsekaraktär. Med andra ord, hur förlänger vi våren?

Bidragen i del II I det första kapitlet i denna del av boken, kapitel 5 ”Folk i uppror”, visar Mats Friberg att en brokig samling av sociala rörelser formade en historisk rörelsevåg med studentupproret 1968 som symboliskt startår. Då föddes eller pånyttföddes rörelser för miljö, fred, mänskliga rättigheter, alternativa livsformer, kvinnors jämställdhet etc., rörelser som fortfarande är levande och vitala. Före dess hade den röda arbetarrörelsen varit den största mobiliserande kraften. Den nya vågen av folklig aktivism inleddes visserligen i de röda fanornas tecken, som en socialism med mänskligt ansikte, men kom snart att skilja ut sig både från industriarbetarnas röda socialism och borgarnas blå liberalism. Nya grupper i samhället drogs nu till en ny grön ekohumanistisk samhällsvision. Författaren ställer frågan vilka grupper som har burit upp och i framtiden kan förväntas bära upp den gröna vågen. Han diskuterar bland annat kvinnornas framträdande roll i de nya rörelserna och pekar på konvergensen mellan två centrala rörelser i vår tid – miljörörelsen och kvinnorörelsen. Kapitlet ger en historisk och framtidsorienterad överblick som kan öka förståelsen av de följande kapitlen, vilka är mer inriktade på den aktuella situationen inom respektive rörelse. Varje ny generation som växer upp skapar nya nätverk och nya rörelser. Ibland blir brottet mellan generationerna så skarpt att man kan tala om en generationskonflikt. Det andra kapitlet i denna del av boken ”Ny tid, ny ungdom, nya och gamla rörelser” behandlar ung-

9789147111367b1-528c.indd 25

9/10/14 4:05 PM


26

IN LED N IN G

domens roll i rörelserna. Det är skrivet av sociologen Erling Bjurström som är specialist på detta område. Han väcker den viktiga frågan om ett ”nytt 1968”. Har ett liknande generationsbrott inträffat efter 1960-talet? Efter en genomgång av samtidens ungdomsrörelser – såsom djurrättsaktivism och musikrörelser är Bjurström böjd att svara nekande på frågan. Det antyder att vi fortfarande lever i den historiska rörelsevåg som startade på 1960-talet. I tre kapitel görs djupdykningar i några av de mest centrala rörelser som hör till 68-vågen: miljörörelsen, kvinnorörelsen och alternativrörelsen. Dessa rörelser är centrala då de pekar framåt mot en ny samhällsstruktur. Miljöproblemen kan inte lösas utan en grundläggande transformation av vårt sätt att producera och konsumera och även av våra livsstilar och personliga värderingar. Kvinnokampen ställer liknande krav på en ny struktur, då den dels vill avveckla patriarkala strukturer, dels vill skapa nya strukturer grundade på kvinnokulturens värderingar. Alternativrörelsen omfattar alla de aktivister som försöker realisera ett nytt samhällsprojekt i sina egna vardagsliv bland annat genom att bygga demokratiska och ekologiskt sunda gemenskaper (ekobyar). Det är slående vilken otrolig mångfald av organisationer och synpunkter som ryms inom dessa rörelser. Miljörörelsen är inte en rörelse utan flera med olika identitet, motståndare och målsättning och detsamma gäller alla de andra rörelserna. Det innebär att det pågår en intensiv diskussion mellan olika grenar av samma rörelse, att de ibland samarbetar och ibland står på olika sidor. Författarna till kapitel 7, 8 och 11, Björn Forsberg, Eva Björkander Mannheimer och Peter Rundkvist tar pulsen på sina respektive rörelser. Fokus ligger på de svenska delarna av dessa rörelser som de känner på djupet såväl inifrån som utifrån. De deltar i rörelserna och de forskar om dem. De sympatiserar med vad som väl får kallas de radikala delarna av respektive rörelse och döljer inte sina sympatier. Läsaren bör vara medveten om att andra författare skulle kunnat ge andra vinklingar på samma stoff. Även om normen är vetenskaplig objektivitet, tror vi inte att det är möjligt eller ens önskvärt att helt utesluta ett subjektivt element i samhällsforskningen. I kapitel 9 och 10 redovisas resultaten av spännande forskning om rörelsernas globalisering. När 68-vågen slog igenom togs det nationella perspektivet för givet. Rörelserna manifesterade sig visserligen i ett stort antal stater över hela världen. De var internationella men inte transnationella. Aktivisterna i ett land deltog sällan i kampanjer som ägde rum i andra länder. Detta förhållande förändrades radikalt under 1990-talet som en följd av den genomgripande globaliseringsprocess som har analyserats i bokens första del. Mobiltelefonerna och internet har möjliggjort helt nya former av gränsöverskridande samarbetsformer både på elitnivå och gräsrotsnivå. I kapitel 9 skriver sociologen Stellan Vinthagen, ickevåldsaktivist och specialist på motståndsrörelser, om det globala civilsamhälle som har uppstått genom Global Social Forum, en motpol till de styrande eliternas mötespunkt i Global Economic Forum. I nästa bidrag ”Vår tids globalaktivister” redovisas hårda data om de svenska deltagarna i den globala rättviserörelsen. Författarna Magnus Wennerhag och Johan Lindgren, som har anknytning till den samhällsvetenskapliga tidskriften Fronesis, genomförde påpassligt nog en enkätundersökning av deltagarna inom den svenska delen av den globala rättviserörelsen år 2004. Den ger svar på den viktiga frågan om vilka som är vår tids aktivister.

9789147111367b1-528c.indd 26

9/10/14 4:05 PM


IN LED N IN G

27

Del III Alternativ: Hur kan vi bygga det hållbara samhället? Du förändrar aldrig saker genom att bekämpa den bestående verkligheten. För att förändra något, bygg en ny modell som gör de existerande modellerna föråldrade (Buckminster Fuller) I denna del av boken ligger fokus på de alternativ som lanseras av de nya rörelserna. Vi vet att världen behöver förändras i en miljövänlig och människovänlig riktning men hur ska det gå till och vem ska göra det? En sak är klar. Det räcker inte att protestera mot det bestående. Aktivisterna måste också peka på konstruktiva lösningar! Den visionäre arkitekten Buckminster Fuller har formulerat denna insikt tydligare än många andra. Omställningsrörelsens grundare Rob Hopkins uttrycker samma sak på följande sätt: ”Miljörörelsen gör ett misstag genom att lägga större fokus på hoten än på vilka möjligheter vi har när vi verkligen känner oss engagerade och delaktiga.”

Eller för att citera Mahatma Gandhi: ”Du måste bli den förändring du vill se!” och ”En smula praktik är bättre än tonvis med förkunnelse”. Gandhi, som ledde frihetskampen mot det brittiska kolonialväldet i Indien, betonade att de medel som används i kampen bestämmer vilka mål som kan uppnås. Han sa: ”Det finns ingen väg till fred. Fred är vägen.” Kämpar vi med våld skapar vi ett våldsbetonat samhälle. Bygger vi en hierarkisk kamporganisation så kan vi bara skapa ett hierarkiskt samhälle. Enligt Gandhi så bör alla våra motståndshandlingar ingå i ett konstruktivt program. Aktivisten bör helt enkelt handla som om den situation som han eller hon eftersträvar redan är för handen. Bananarbetarna i Honduras måste få en lön som de kan leva på. Alltså väljer jag en rättvisemärkt banan, även om den är lite dyrare än andra bananer. Jag betalar med andra ord inte bara för bananen i sig utan också för den önskvärda framtid jag vill leva i. Jag kan välja att handla som om jag redan levde i en värld med rättvis handel. Och detta kan jag göra på område efter område. Det är uppenbart att många människor i själva verket följer Gandhis idéer om hur vi förändrar världen, eftersom de hållbara alternativen till de etablerade praktikerna är långt mer utbredda än man skulle kunna tro. Överallt möter vi pionjärer som söker skapa nya livsformer på alla plan. De handlar om hur vi utvecklar oss själva och våra inre krafter, hur vi bor klimatsmart, hur vi förflyttar oss med minimal energi- och materialåtgång, hur vi framställer vår mat, driver våra kommuner, bygger våra städer, organiserar vår handel, vår välfärd m.m. på ett hållbart sätt. Det är sådana exempel vi ska presentera i den här delen av boken.

9789147111367b1-528c.indd 27

9/10/14 4:05 PM


IN LED N IN G

28

Det gröna lokalsamhället I denna del av boken ska vi med något undantag presentera visioner och praktiska alternativ som har sina rötter i det civila samhället och som genomförs av ideella krafter i fri samverkan. Vi vill visa att det hållbara samhället i hög grad kan och måste byggas underifrån av medborgarna själva. Fokus ligger med andra ord på en samhällssektor som ligger mellan den stora världen, som behärskas av staten och storkapitalet, och den lilla världen av enskilda hushåll. Denna betydelsefulla men försummade sektor på mellannivån kan beskrivas med många olika termer såsom •

lokalsamhälle

självorganisering och fri samverkan

civilt samhälle

föreningsliv

ideellt arbete

informell ekonomi

närproduktion

bioregion etc.

Dessa termer betyder inte exakt samma sak, men de ringar in något som vi skulle kunna kalla för den gröna eller lokala sektorn eftersom den främst lyfts fram av de gröna politiska krafterna till skillnad från den röda eller offentliga sektorn (staten, kommunerna och landstingen) som finansieras via beskattning och stöds av de röda, socialistiska partierna och den blå eller privata sektorn (marknaden) som försvaras av de blå, borgerliga partierna. Eftersom det politiska livet i Sverige under det senaste halvseklet bestått i en dragkamp mellan de röda och de blå har den gröna sektorn i stort sett försummats, men det går att ändra på (bild 1)6.

6 Gränserna mellan de tre sektorerna är inte skarp. Det finns en del organisationer som samtidigt drivs av volontärer, tar betalt på en marknad och får statliga bidrag.

9789147111367b1-528c.indd 28

9/10/14 4:05 PM


IN LED N IN G

Den politiska vänstern

Röd sektor, (offentlig sektor, skattefinansierad)

Blå sektor, (det privata näringslivet, marknaden)

29

Den politiska högern

Grön sektor, (hushåll och lokal samverkan, ideellt arbete, byte etc)

Bild 1 Ekonomins tre sektorer.

Man kan fråga sig varför just de gröna politiska krafterna vill främja den lokala sektorn. Det finns flera skäl till detta7. De postmaterialistiska värderingar, som driver det gröna samhällsprojektet, betonar harmoni med naturen, men också självbestämmande och delaktighet, och den enda samhällsnivå där människor kan bli fullt deltagande är på den plats där de lever och verkar. Det ger lokalsamhället en särskild social och politisk tyngd i varje grön samhällsvision. Ett ekologiskt skäl är att de gröna vill hushålla med naturresurserna och det betyder bland annat att de vill minska på det totala transportarbetet i samhället. En energioch materialsnål infrastruktur innebär att en del av det som konsumeras ska produceras lokalt och att bostäder och arbetsplatser ligger nära varandra. Det gröna samhället använder huvudsakligen förnybara resurser såsom biomassa, vind, sol och vatten. Sådana resurser förekommer som glest utspridda flöden över jordens yta. De behöver tas till vara på lokal nivå.

Bidragen i del III De följande kapitlen visar på olika sätt hur den gröna sektorn kan få en växande roll i samhället och hur vi på detta sätt kan skapa ett hållbarare samhälle. Vi börjar försiktigt i de första fyra kapitlen att utmana det gängse tänkesättet genom att presentera alternativ som ligger nära mainstream. I de därpå följande kapitlen borrar vi djupare och släpper fram tankar och projekt som för närvarande ligger utanför den gängse politiska diskursen, men det är nog 7 Observera att inget politiskt parti har monopol på gröna idéer. Alla partier representerar en blandning av ideologiska färger fast i olika proportioner. I Sverige har numera så gott som alla partier ett visst inslag av gröna idéer, samtidigt som Miljöpartiet, det mest gröna partiet, i takt med sina politiska framgångar suddat ut en del av sin gröna profil.

9789147111367b1-528c.indd 29

9/10/14 4:05 PM


30

IN LED N IN G

bara en tidsfråga innan det blir en ändring på det. Mats Friberg pekar i kapitel 12 på behovet av en regnbågsallians, dvs. en samverkan mellan röda, blå och gröna politiska krafter. 00-talet har inneburit ett häpnadsväckande genombrott för idén om det hållbara samhället inom alla politiska schatteringar i Sverige. Kapitlet visar med flera exempel att den svenska staten och det privata näringslivet börjar se hållbar utveckling som ett viktigt mål för all samhällsverksamhet. Problemet består i att ekonomisk tillväxt fortfarande uppfattas som ett överordnat mål trots att oändlig materiell tillväxt på en begränsad planet är en fysisk omöjlighet. Många debattörer använder i dag begrepp som ”hållbar tillväxt” eller ”grön tillväxt” utan att förstå hur förrädiska de är. Vår tid kännetecknas med andra ord av en målkonflikt, en ambivalens, en dubbelmoral eller rentav en schizofreni som vi troligen får leva med länge, men det är trots allt ett stort framsteg att hållbarhet har blivit ett erkänt samhällsmål. Målkonflikten kommer att ställas på sin spets när det blir uppenbart att vissa delar av samhällsekonomin måste krympas och det rejält, dvs. gå igenom en process som vi kan kalla nedväxt till skillnad från tillväxt. Friberg pekar ut de viktigaste kandidaterna för en sådan krympning, men pekar samtidigt på sektorer som kan förväntas få ett större utrymme i det hållbara samhället. Uppfinnare och entreprenörer har ett viktigt bidrag att ge till utvecklingen av det gröna samhället. Arkitekten Hans Eek vid Passivhuscentrum i Alingsås visar i kapitel 13 vad ett nytänkande på området miljöteknik skulle kunna åstadkomma inom byggnadssektorn och energisektorn. Eek har nämligen tillsammans med Dr Wolfgang Feist fått Göteborgs Internationella Miljöpris för utvecklingen av Passivhus år 2003. Det handlar om en enkel men genial idé. Ett passivhus är ett så väl isolerat och tätt hus att det inte behövs något separat värmesystem. En värmeväxlare ombesörjer att den kalla friska luften som tas in genom ventilationssystemet värms upp av den använda luften. Sådana hus kostar inte mycket mer att bygga och är billigare i drift och förvaltning än hus med aktiv uppvärmning. Det följande kapitlet 14, ”Från byalag till minikommuner”, beskriver problemen i Sveriges glesbygder och vad invånarna gör för att utveckla sin bygd. Det handlar inte nödvändigtvis om människor med en starkt grön samhällsvision. Glesbygdsborna vill helt enkelt bo kvar och rädda bygden från undergång. Kulturgeografen Ronny Svensson, en av Sveriges ledande experter på kommun- och landsbygdsutveckling, ger en rätt deprimerande bild av den stora försämring av kommunal ekonomi, statlig service och infrastruktur som har ägt rum i Sverige under de senaste 25 åren. Under 00-talet har befolkningen minskat i över 200 av landets 290 kommuner. Trots dessa försämringar, eller kanske just på grund av dem, har ideella byarörelser vuxit sig starka i många småkommuner. Ronny ger en hel del spännande exempel på vad gräsrötterna kan åstadkomma om de bestämmer sig för att orten ska överleva. Han kommer till den överraskande slutsatsen att byarna – de mindre orterna utanför centralorten –i många fall kan vinna på att bilda egna s.k. ”minikommuner” som i samarbete med kommunen tar ansvar för skola, vård och omsorg. Det finns många skäl att bygga starka lokala gemenskaper även för dem som inte ställer upp på den gröna ekohumanistiska ideologin. Det menar i vart fall Lars Ingelstam, en av

9789147111367b1-528c.indd 30

9/10/14 4:05 PM


IN LED N IN G

31

Sveriges mest kvalificerade framtidsforskare, tillika alternativekonom. I kapitel 15, ”Från välfärdsstat till välfärdssamhälle”, visar han att ett välfärdssystem som enbart förlitar sig på den röda offentliga och den blå privata sektorn fungerar allt sämre inte bara i glesbygden. Det beror inte i första hand på ekonomins globalisering, åldringsexplosionen, en dysfunktionell byråkrati eller på samhällets växande miljökostnader. I stället hänvisar Ingelstam till den postindustriella vändning som inträffade i Sverige runt 1960. Det var då industrins andel av arbetskraften nådde ett maximum och tjänstesamhället föddes på allvar. Det förändrade allt utom vårt sätt att tänka! Den stora skillnaden är att medan industrin kan rationaliseras och hela tiden öka produktionen per arbetstimme, så kan typiska tjänster som vård, skola och kultur inte göra det. Välfärdstjänsterna fördyras därför hela tiden i förhållande till varuproduktionen. Välfärdsstaten går därför mot en ofrånkomlig kostnadskris som skattebetalarna i längden inte kan bära. Ingelstam presenterar ett högintressant framtidsscenario för de kommande 20 åren. Det handlar om en alternativ välfärdsmodell med bättre balans mellan ekonomins röda, blå och gröna sektorer. De följande sex kapitlen (16–21) har betydligt mer radikala utgångspunkter. Alla författarna delar den akuta känslan av att världen befinner sig i en djup civilisationskris – en kris som fordrar ett nytänkande på alla områden och framför allt nya sätt att leva och verka i världen. Författarna deltar med liv och lust i de alternativprojekt som de skriver om, varför stilen av naturliga skäl blir något mer subjektiv i dessa kapitel. Men det hindrar inte att de också har ambitionen att ge ett objektivt utifrånperspektiv på alternativen. Hillevi Helmfrid, som arbetar som konsult för den s.k. omställningsrörelsen (Transition Towns) över hela landet, försöker i kapitel 16 ge ett svar på individ- och familjenivå. Det handlar om en ny livsstil, om frivillig enkelhet (voluntary simplicity). Hon och hennes familj har gjort det till en sport att leva i samklang med naturen och det betyder en starkt avvikande livsstil i förhållande till Medelsvensson. Om det dessutom leder till ett lyckligare liv får läsaren själv bedöma! Hillevi har formulerat sex principer för en hållbar livsstil och visar med konkreta exempel från den egna familjen hur hon tillämpar dem, så det är fullt möjligt för vem som helst att anta utmaningen och delta i den nya sporten! I grunden handlar den om något mycket viktigt – att bli en del av lösningen, snarare än en del av problemet. Nästa kapitel (17) handlar om faktiskt existerande alternativsamhällen som byggts upp från grunden av praktiska aktivister utifrån en medveten grön idé om det uthålliga samhället. I Sverige finns ett riktigt betydande ekosamhälle, antroposofernas Järna 15 km sydväst om Södertälje. Danmark är något av ett föregångsland på detta område. Där finns bland annat Hjortshöj och Hjerta på Jylland och Munksjögård, Dyssekilde och Svanholm på Nordsjälland. Där finns också Hildur Jackson, författare till kapitlet och en av de ledande inom den danska alternativrörelsen. Hon tog 1993 initiativ till bildandet av ett globalt nätverk av ekobyar (GEN – Global Ecovillage Network), eftersom det visade sig att det ständigt skapas alternativsamhällen i olika delar av världen. Några av de mest kända är Findhorn i Skottland, Auroville i Indien, Sieben Linden i Tyskland, Tamera i Portugal, Ecovillage at

9789147111367b1-528c.indd 31

9/10/14 4:05 PM


32

IN LED N IN G

Ithaca i USA och Sarvodaya på Sri Lanka. I hundratals sådana samhällen över hela världen experimenterar man av hjärtans lust med nya och nygamla livsformer för att finna hållbara alternativ. I dessa ekosamhällen har man lyckats reducera det ekologiska fotavtrycket med mellan 50 och 90 %. Om läsaren skulle få lust att bidra till skapandet av ett eget alternativsamhälle så rekommenderar Hildur Jackson att du först tar kontakt med GEN eller Gaia Education som undervisar om ekosamhällen i ett 30-tal länder. Det finns mycket att lära, bland annat hur man designar sådana samhällen! Staden är ur ekologisk synpunkt en parasit på ett vidsträckt och osynligt omland som förser staden med nödvändiga resurser, absorberar avfallet och tillhandahåller en rad ekosystemtjänster. Många gröna tänkare förutser därför en kommande utvandring från städerna till landsbygden. Urbanisering vänds till ruralisering! Och vad händer med de ”stackare” som bor kvar i staden om låt oss säga 20 till 30 år när oljan och all oljeberoende produktion kan ha blivit fem till tio gånger dyrare? Arkitekt Lena Jarlöv, som länge har sysslat med frågor kring stadens ekologi, skissar i kapitel 18 på ett grönt framtidsscenario för en hamnstad på 800 000 invånare under antagandet att oljan inte kan ersättas helt och hållet. En journalist dyker upp och intervjuar en invånare i staden. Detta är intressant läsning eftersom Jarlöv lyckas förmedla en konkret och sammanhängande bild av den hållbara staden. Scenariot följs upp med en kort beskrivning av tänkare och rörelser som redan nu arbetar för att bygga gröna städer. Dit hör t.ex. medborgarinitiativ såsom Stadsjord, Transition Towns, Cittaslow och Permakultur. Pengar är ett kärt ämne och ett problem för många gröna projekt som ofta får avslag med motiveringen att det saknas pengar eller att de inte är lönsamma. De gröna har därför tvingats tänka djupare om pengars natur, vad de har för funktioner och om de kan ersättas eller organiseras på nytt sätt. För den som inte har sökt information på detta område kommer det antagligen som en stor överraskning att det faktiskt vimlar av alternativa penningsystem över hela jorden. Har du som läser detta hört talas om LETS, Furea Kippu, Time Dollars, Regios, Ithaca Hours, Bartercard eller WIR? De är alla avvikande penningsystem med lokal eller regional räckvidd, som existerar parallellt med nationella valutor. Kapitel 19 av Marianne Påsse innehåller en värdefull genomgång av sådana penningsystem, sociala rörelser som driver dem och det ekonomiska tänkande som ligger bakom kritiken av det etablerade penningsystemet. Marianne Påsse är inte en fackekonom, utan aktivist och har lång erfarenhet av att arbeta med alternativa penningsystem, bland annat i den räntefria JAK-banken. Författaren studerade för Margrit Kennedy under 90-talet och har träffat alla de stora namnen inom den nya penningteorin, vilka inspirerats av Margrit och andra s.k. friekonomer. De utmaningar som mänskligheten står inför under detta århundrade är så stora att de kommer att skaka den nuvarande civilisationen i sina grundvalar. Alla de existentiella frågorna om hur vi bör leva och meningen med livet kommer att ställas på sin spets. Det är då lätt att falla ner i hopplöshet och förtvivlan. En annan reaktion är att sätta på sig skygglappar och välja förnekelsens väg: ”Du målar fan på väggen! Det är business as usual som gäller.”

9789147111367b1-528c.indd 32

9/10/14 4:05 PM


IN LED N IN G

33

Ett tredje alternativ erkänner möjligheten av en kommande katastrof men överlämnar hela problemet till en högre makt (Gud) att lösa. Alla dessa vägar leder till passivitet. Det finns en fjärde väg som erkänner att människan har en utvecklingspotential, att hon kan växa med utmaningarna. Bortom jaget finns ett större och starkare jag – självet – som står i (dold) förbindelse med hela kosmos. Detta är den aktiva andliga vägen. Vi ser många tecken på att ett andligt uppvaknande håller på att ske i vår tid. I kapitel 20 beskriver Mats Friberg det religiösa landskapet i världen och presenterar fenomen och begrepp såsom kvantaktivism, transpersonell psykologi, nyandlighet, mystik, new age, Maharishi-effekten, den axiala revolutionen etc. Miljontals ekosamhällen med invånare som befinner sig i ständig personlig och andlig utveckling är grunden för ett framtida hållbart världssamhälle. Men det räcker inte. I de två sista kapitlen återvänder vi till den globala nivån. Ross Jackson, som har en djup kunskap om de finansiella marknaderna, analyserar i kapitel 21 vilka reformer som är nödvändiga för att bygga en hållbar ekonomisk och politisk världsordning. Det 30 år långa nyliberala experimentet med frihandel, okontrollerade kapitalflöden, avreglering och privatisering har bara gynnat de redan rika, skapat en oacceptabel grad av finansiell instabilitet och riskerar att på sikt kvadda planetens ekosystem. Jackson skissar på en alternativ ordning som varken förutsätter en centralstyrd planekonomi, en världsstat eller en värld styrd av multinationella företag. Tanken är att folket genom sina demokratiskt valda politiker tar tillbaka makten över kapitalflödena. Det kan ske utan att bolagen förlorar sin frihet att utveckla och sprida innovationer men de måste agera inom ramen för ett nytt regelverk och nya globala institutioner; GTO (Gaian Trade Organization) i stället för WTO (World Trade Organization) och Gaian utvecklingsbank i stället för både Världsbanken och IMF. Idealet är en multipolär värld av många samarbetande, små och demokratiska stater med hög grad av självbestämmande, vilka har delegerat en begränsad del av sin suveränitet till globala institutioner, nämligen rätten att upprätthålla långsiktig hållbarhet och beivrande av mänskliga rättigheter. Allt annat förblir under den enskilda statens domvärjo. Jackson diskuterar också hur vi kan börja bygga den nya ordningen genom vad han kallar bryta-loss-strategin. Det är uppenbart att de viktigaste institutionerna i den nuvarande världsordningen såsom WTO, IMF och Världsbanken står under kontroll av USA och dess närmaste allierade. USA och särskilt dess ekonomiska och politiska elit har en privilegierad ställning i det nuvarande systemet och kommer därför att göra motstånd i det längsta mot alla försök att reformera systemet från grunden. Den som söker efter alternativ till den nuvarande ordningen bör därför hålla det amerikanska imperiet (som inte bara utövar ekonomisk makt utan även politisk, militär och kulturell makt) under noggrann uppsikt. En person som har gjort detta i mer än ett halvt sekel är den kände freds- och framtidsforskaren Johan Galtung, författare till bokens sista kapitel med rubriken: ”Efter USA:s imperium – en värld av regioner?” Han hävdade redan år 2001 att imperiet står under stress och kommer att kollapsa före år 2025 på grund av ackumulerade motsättningar. Senare förkortade han tiden med fem år på grund

9789147111367b1-528c.indd 33

9/10/14 4:05 PM


34

IN LED N IN G

av att president Bush junior förstärkte alla motsättningarna med sitt krig mot terrorismen. Om imperiet faller så blir det en historisk händelse av monumental betydelse för hela mänskligheten. Den fråga som tränger sig på är: Vad kommer att hända sedan? I sitt bidrag till boken skissar Galtung på en värld av regioner som redan nu håller på att ta form. Summa summarum innebär detta ett starkt budskap till det svenska folket och alldeles särskilt till dess styrande elit som mer och mer har förlitat sig på USA efter statsminister Olof Palmes relativt självständiga politik på 70-talet. I fredens namn, men också av rent egenintresse måste vi nu se oss om efter andra allierade. Den Nordiska gemenskapen och den Europeiska unionen blir mer intressanta i detta sammanhang, likaså ett reformerat FN.

9789147111367b1-528c.indd 34

9/10/14 4:05 PM


Del I. Kriser: Sverige och v채rlden. Vart 채r vi p책 v채g?

9789147111367b1-528c.indd 35

9/10/14 4:05 PM


1 Klimatet, oljan och den stora omställningen Mats Friberg

Går det att skapa ett rikt liv utan hög materiell konsumtion? Det gängse svaret är nej: vi tror att vi gör en stor uppoffring när vi sänker våra monetära inkomster. Joachim Vogels bidrag till denna bok, ”Svensk välfärdsutveckling – en framgångssaga, men hur länge?”, sammanfattar en del av resultaten av den internationella forskningen om lycka, välfärd och livskvalitet. Den har varit omfattande och lett till en del överraskande resultat. Det finns vid det här laget flera sätt att mäta livskvalitet QL (quality of life) och inget av dem ger stöd för tanken att den ekonomiska tillväxten är av avgörande betydelse för välbefinnandet i redan rika länder. Däremot kan ingen förneka att ökad konsumtion är utomordentligt angelägen i fattiga länder där miljarder människor lever på existensminimum. Omkring en miljard går till sängs varje kväll utan att äta sig mätta! Men i ekonomiskt avancerade länder, där människor snarare lider av övernäring än undernäring, är konsumtionens bidrag till vårt välbefinnande diskutabelt. Forskningen på området antyder att den materiella konsumtionen har nått en mättnadsnivå där ytterligare konsumtion adderar föga till vår lycka eller vårt subjektiva välmående1. Världen är full av olyckliga miljonärer! Det finns också många lyckliga människor med medelmåttiga inkomster. Någon har sagt att för att vi ska känna oss tillfreds med livet behöver vi ha någon att älska, något att göra och något att se fram emot. Ett rikt liv behöver faktiskt inte kosta så mycket. Forskningen visar att de viktigaste lyckofaktorerna är hälsa, familj, vänner, arbete, självbestämmande, meningsfullt liv samt pengar till mat och tak över huvudet – ungefär i paritet till vad andra har. Det handlar inte om obegränsat materiellt överflöd. Hur kommer det sig då att vi inte nöjer oss med en materiellt spartansk livsföring, trots att en sådan livsföring skulle kunna göra oss minst lika lyckliga om inte lyckligare? Det är sant att en del väljer att leva på det sättet redan nu. Frivillig enkelhet kallas det och förekommer i vissa miljö-, andligt och konstnärligt orienterade kretsar. Det första hindret är att de lyckoskapande faktorer som vi just nämnt inte är så lätta att realisera i dagens samhällsstruktur.

1 Under det senaste decenniet har det vuxit fram en omfattande lyckoforskning som fortfarande är relativt okänd bland allmänheten och inom akademin. Se bland annat Richard Layard (2005).

9789147111367b1-528c.indd 36

9/10/14 4:05 PM


1 KL IMATE T, O L JA N OCH D EN S TORA OMS TÄLLN IN G EN

37

Alltför mycket av våra liv styrs av arbetslivet. Det är givetvis så som företagen vill ha det – att medborgarna ska vara en arbetskraft som alltid står till förfogande. Till att börja med så är det svårt att få ett jobb på dagens kärva arbetsmarknad, och utan arbete och regelbunden inkomst har du begränsade rättigheter i detta samhälle. Du kan t.ex. inte ta lån. Du får mycket begränsad pension. Du stängs ute från det sociala sammanhang som arbetslivet ger. Och när du väl får ett arbete så suger det musten ur dig så att du inte har någon ork över för att bygga upp en alternativ gemenskap som skulle kunna ge dig den livskvalitet du söker. När du valt arbete, partner, bostad och bil – Volvo, villa och vovve – så är du så uppbunden i det gängse produktions- och konsumtionsmönstret att en alternativ livsstil ter sig omöjlig. Ett rikt liv på en lägre konsumtionsnivå förutsätter institutionella reformer på ett djupgående plan, och innan de har genomförts så är det bara entusiaster och eldsjälar som vågar ägna sig åt experiment i frivillig enkelhet. Sådana reformer kunde t.ex. innefatta en kraftig sänkning av arbetstiden – varför inte en lagstadgad 30-timmarsvecka? – så att alla kan få ordentliga jobb i den formella ekonomin och samtidigt få tid över att engagera sig i det civila samhället. En del av dessa reformer diskuteras i tredje delen av denna bok. Det går att tänka sig att medborgarna lever ett rikt liv utan att vara rika, men då måste vi tänka om på många plan, inte minst när det gäller den styrande ekonomiska modellen. Den är nämligen helt tillväxtberoende. Företagen konkurrerar med varandra genom teknologiska förändringar som ger högre produktivitet. Det betyder att det finns en systemisk trend mot ökande produktion per arbetad timme, och som en konsekvens av detta en trend mot minskad sysselsättning om inte konsumtionen och efterfrågan ökar på motsvarande sätt. Tillväxt är med andra ord en förutsättning för ekonomisk stabilitet. Om människor vägrar att konsumera uppstår en kris i ekonomin och folk förlorar sina jobb, som är själva nyckeln till många av de faktorer som skapar lycka i deras liv, inte nödvändigtvis för att jobben ger tillgång till pengar och materiella varor, utan för att de i vår typ av samhälle ger tillgång till status, hälsa, vänner, självbestämmande och andra rättigheter som är nödvändiga för livskvaliteten. Slutsatsen blir att vi i de rika länderna är fångade i ett ohyggligt ekonomisk dilemma mellan två ”omöjliga” positioner (Tim Jackson 2009:65): •

Fortsatt tillväxt (i den rika delen av världen), vilket är ohållbart av miljö- och resursskäl och av sociala skäl (de skriande klyftorna i världen).

Nedväxt (degrowth), som när den äger rum i nuvarande samhällssystem ger upphov till ekonomisk depression och ett sammanbrott för både miljö- och socialpolitik, ett säkert recept på låg livskvalitet för nästan alla.

Nedväxt i grön mening ska inte tolkas som liktydigt med negativ tillväxt utan förutsätter ett annat samhällssystem där BNP-tillväxt har ersatts med andra mål såsom QL (quality of life) eller GPI (genuine progress indicator). Nedväxt är bara rimligt i ett nedväxtsamhälle på samma sätt som tillväxt bara fungerar i ett tillväxtsamhälle (Latouche 2012). Det finns

9789147111367b1-528c.indd 37

9/10/14 4:05 PM


38

1 K LIMATET, OLJAN OCH D EN S TORA OMS TÄLLN IN G EN

inget värre än låg eller negativ tillväxt i ett tillväxtsamhälle, men det är dit vi verkar vara på väg om vi inte tar radikala steg mot en hållbar samhällsstruktur, såväl ekologiskt som ekonomiskt, socialt och kulturellt. Dessa dilemman håller redan på att engagera vår tids mest briljanta hjärnor i sökandet efter en ny ekonomisk modell. Vi lever i en ekonomi för att ”ha mycket”. Hur ser en ekonomi för välbefinnande ut? Det finns en hel del uppslag till lösningar, men vi lämnar frågorna till kommande kapitel att svara på. Det gröna, hållbara samhället förutsätter inte bara radikala reformer på ekonomisk och politisk nivå. Det kommer också att krävas stora förändringar på den kulturella och psykologiska nivån. Vi måste bland annat komma tillrätta med statusjakten i samhället. I vår nuvarande konsumtionsorienterade kultur skaffar vi oss status genom hög inkomst och stoltserande med eftertraktade prylar och modeartiklar. Vi använder vår inkomst och vår konsumtion för att signalera till andra att vi är framgångsrika, duktiga och värda att beundras. Pengarna har närmast en symbolisk funktion. När direktörerna får bonusar i 100-miljonersklassen så är det inget de behöver för att kunna betala notan i snabbköpet. Vad ska de ha alla pengarna till? Hög bonus blir ett tecken på att de är duktiga ledare, riktiga tolvtaggare inom sitt område. Det ger deras självvärdering en skjuts uppåt, men det är inte så de motiverar sina höga anspråk. De säger att de presterar bättre när de får mer betalt, men forskning som stöder den tesen saknas. Intressanta och givande arbetsuppgifter som ger stort inflytande innehåller sin egen motivation2. Ett sätt att komma runt problemet vore att ge dessa människor andra tecken på framgång, t.ex. fina titlar och utmärkelser utdelade under högtidliga ceremonier. Stora penninginkomster kan ersättas med andra tecken på status. Girighet är en mycket smittsam sjukdom – en av de sju dödssynderna. Den sprider sig genom något som sociologerna kallar relativ deprivation. Vi jämför oss med varandra och värderar oss själva efter vad andra har. Om vi inte har lika mycket känner vi oss nedvärderade. ”Om du har villa och bil, så vill jag också ha det. Jag är väl lika mycket värd som du!” Ojämlika samhällen har en tendens att driva upp ha-begäret eftersom det alltid finns folk som har mer än en själv och som man kan bli avundsjuk på. En jämlikt samhälle skapar ett mindre konsumtionstryck eftersom det eliminerar konsumtionens roll som en statusmarkering! Eller som Ernst Wigforss, en gång svensk finansminister, uttryckte saken: ”Fattigdom fördrages med jämnmod, då den delas av alla” (Riksdagsmotion 1928). Ingen behöver känna sig förmer än andra, inte heller underlägsen andra. Därför bör vi genomföra samhällsreformer som verkar utjämnande. Över huvud taget är jämlikhet en välsignelse för samhällsandan på många olika sätt. Enligt en väl dokumenterad studie är jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen (Wilkinson och Pickett 2010). Inkomstskillnader påverkar inte bara statusjakt och konsumtionshets, utan också hur vi mår inombords, användningen av droger, hur länge vi lever, kriminalitet och våld etc. Det kanske mest intressanta resulta2 Vad som motiverar oss att arbeta har analyseras av författaren i två artiklar med titeln: Är lönen det enda som sporrar oss att arbeta? Se Sociologisk forskning 1975-1976.

9789147111367b1-528c.indd 38

9/10/14 4:05 PM


1 KL IMATE T, O L JA N OCH D EN S TORA OMS TÄLLN IN G EN

39

tet av denna studie är att även de rika får betala ett pris i ojämlika samhällen. De lever längre och har bättre hälsa i jämlika samhällen. Den indiske folkledaren och ickevåldsprofeten Mahatma Gandhi, som lyckades frigöra Indien från det brittiska kolonialväldet, hade en viktig poäng när han sa: “There is enough for everyone’s need but not for everyone’s greed” (Det finns tillräckligt för var och ens behov, men inte för var och ens ha-begär). Ha-begäret är en kraft som delvis orsakas av yttre faktorer, men det har också sina rötter i vårt eget psyke. Vi har därför ett visst egenansvar för våra begär. Den mest radikala lösningen är att vi slutar att jämföra oss med andra och i stället betraktar oss själva som de unika varelser vi är. Den som riktar uppmärksamheten inåt kan finna mäktiga drivkrafter, en del låga motiv men också en strävan efter ljus och kärlek som inte riktigt får någon erkänd plats i dagens samhällsekonomi. Slutsatsen blir att vår fortsatta samexistens på jordklotet delvis är ett psykologiskt och andligt problem, en fråga om en mentalitetsförändring. Den miljöförstörande och materialistiska tillväxtekonomin kommer inte att övervinnas enbart genom teknisk utveckling och samhällsreformer.

Miljökriser under uppsegling Mänskligheten står inför enorma utmaningar när det gäller att anpassa sig till naturens villkor på vår planet. Kan hela vår stolta högteknologiska civilisation gå under på grund av vår oförmåga att lösa miljökriserna? Låt oss börja med historien. Många folk, kulturer och civilisationer har genomgått fullständiga sammanbrott i form av en drastisk minskning av befolkningsstorleken (i vissa fall utplåning) eller av arbetsfördelningen i samhället. Det gäller t.ex. mayakulturen i Centralamerika, Mochesamhällena i Sydamerika, det minoiska Kreta, Angkor Wat och induskulturen i Asien etc. Hur kunde dessa en gång så mäktiga samhällen reduceras till ruinhögar eller på sin höjd leva vidare som bleka kopior av sig själva? Geografen Jared Diamond har i boken Undergång: Civilisationers uppgång och fall (2005) visat att miljöförstöring och klimatförsämring varit en av de avgörande faktorerna i flera av fallen. Han har också visat att hela folk kan gå under på grund av beslut som har tagits och handlingar som har utförts av folken själva. Civilisationers potentiella självdestruktivitet är ett vetenskapligt fynd värt att uppmärksamma. I nästan 500 år upprätthöll vikingar från Island och Norge bosättningar på Grönland. Någon gång på 1400-talet gick detta samhälle under. I dag återstår bara ruinerna efter deras kyrkor och gårdar. Klimatförsämringen vid slutet av medeltiden, den s.k. lilla istiden som varade en bit in på 1800-talet, var en viktig faktor. Det blev svårare att försörja sig som boskapsskötare i det kalla klimatet med allt sämre betesmarker. Vikingarna delade Grönland med ett annat folk, inuiterna eller eskimåerna som de tidigare kallades. Märkligt nog levde inuiterna vidare medan nordborna försvann. Det var alltså inte omöjligt att överleva i det kalla klimatet. Havet var fullt av fisk, säl och valar, men nordborna valde att hålla fast vid sitt levnadssätt som boskapsskötare, sin identitet som kristna nordbor och sina ledare – prästerskapet

9789147111367b1-528c.indd 39

9/10/14 4:05 PM


40

1 K LIMATET, OLJAN OCH D EN S TORA OMS TÄLLN IN G EN

Bild 1.1 Miljöproblemen är gemensamma för alla människor.

9789147111367b1-528c.indd 40

9/10/14 4:05 PM


1 KL IMATE T, O L JA N OCH D EN S TORA OMS TÄLLN IN G EN

41

och mäktiga hövdingar. Vi vet nu att folk kan föredra att dö fysiskt framför att dö i sin sociala identitet. Var det president Bush junior som sa att den amerikanska livsstilen inte är förhandlingsbar? Denna attityd kan mycket väl betyda civilisationens undergång. Än en gång gör sig klimatet påmint, inte minst på våra breddgrader. Tidigare fruktade vi för en kommande istid, men i dag gäller oron snarare den globala uppvärmningen. Växthuseffekten tycks vara en överhängande fara för hela planeten; den ekonomiska tillväxten skapar dock många andra miljöproblem som är minst lika allvarliga på sikt och som vi har en tendens att glömma bort. Vi förmår sällan ta in hela vidden av vår belägenhet på en gång. Det förefaller uppenbart att vi behöver utveckla en ny ekonomisk modell som varken är finans- och bolagskapitalistisk eller statssocialistisk och vi måste hitta andra värden i livet som går bortom ha-begären. Ett par generationer i industriländerna har vant sig vid överfulla varuhus och gett girigheten fritt spelrum. Konsumtionen har blivit ett centralt livsintresse för många grupper. Hur kommer folk att reagera om överflödet går över i brist på många konsumtionsvaror, om det till och med kan bli ont om bränsle och föda? Omställningen kommer att kräva en osedvanlig mänsklig mognad, en förmåga att skilja det som är väsentligt från det som är oväsentligt i livet.

Den globala uppvärmningen Nittonhundratalet har varit en enda ekonomisk uppvåg med några få bakslag i samband med världskrigen och depressionen under 1930-talet. Bruttonationalprodukten per capita har ökat sexfaldigt i de industrialiserade länderna även om vi tar hänsyn till inflationen. Vi har invaggats i tron på framsteg och att den ekonomiska tillväxten kan vara för evigt, utan att förstå att allt möjliggjordes av tillgången på billig energi, främst fossila bränslen som olja, naturgas och kol. De bildades av multnande växter och plankton under tidigare geologiska perioder. Under hela 1900-talet har mänskligheten och speciellt industriländerna gjort sitt bästa för att bränna upp dessa ändliga lager och därmed återbörda kolatomerna till atmosfären (i form av koldioxid) där de tidvis befinner sig på sina vandringar genom ekosystemen. Detta skapar två huvudproblem som nu diskuteras i vida kretsar, klimatförändringar på grund av växthuseffekten samt knapphet på olja (peak oil) och kol (peak coal). Växternas fotosyntes tar hand om den koldioxid som uppstår vid förbränning och förvandlar den med hjälp av solljus, vatten och vissa mineraler till biomassa i form av träd och andra växter. Fossilförbränningen har emellertid varit så omfattande att växterna inte hinner med att ta upp koldioxiden i den takt som den produceras. Enligt FN:s klimatpanel, IPCC, har koldioxidhalten i atmosfären, under den industriella epoken, stigit från 280 ppm till över 390 ppm (parts per million), dvs. med nästan 40 %. Halten ökar för närvarande med 2 ppm per år och denna siffra växer över tid. Det innebär att vi globalt släpper ut upp till 50 miljarder ton koldioxidekvivalenter varje år, en enorm mängd som inte kan undgå att förändra den tunna hinna av atmosfär som omger planeten. Det är den huvudsakliga förkla-

9789147111367b1-528c.indd 41

9/10/14 4:05 PM


1 K LIMATET, OLJAN OCH D EN S TORA OMS TÄLLN IN G EN

42

ringen till att temperaturen vid jordytan i genomsnitt ökat med nästan en grad Celsius (närmare bestämt 0,85 grader) under denna expansiva period i mänsklighetens historia.3 Koldioxidhalten i atmosfären påverkar nämligen balansen mellan in- och utstrålningen av ljusoch värme. Denna osynliga och luktfria gas kan liknas vid glasväggarna i ett växthus och resultatet blir att jorden värms upp. En del av koldioxiden absorberas av växtligheten på land och i världshaven (med försurning som resultat), men det mesta stannar kvar i atmosfären under lång tid. Även om utsläppen kunde stoppas i dag, skulle det ta hundratals år innan de försvann ur atmosfären. Buffringen på land och i hav ger oss en respit; en av Sveriges främsta klimatexperter, Johan Rockström, beskriver den som världens största subvention av den ekonomiska tillväxten i världen (Strömbeck 2013:32). När planeten får ”feber” minskar polarisarna, glaciärerna smälter och havsnivåerna stiger. Önationer och kuststater förlorar en del av sitt land till havet, vilket kommer att drabba fattiga lågländer som Bangladesh och ett antal storstäder som ligger vid flodmynningar. Det bli allt vanligare med extrema vädersituationer såsom översvämningar, värmeböljor och torrperioder, men de kommer att drabba olika regioner olika mycket. Det blir enligt prognoserna varmt och fuktigt väder i norra Europa med risk för översvämningar medan medelhavsområdet får torrt väder med risk för ökenutbredning. Enligt IPCC bör temperaturökningen inte överstiga 2 grader. Om den skulle stiga ytterligare kan irreversibla självförstärkande förändringar starta i hela det globala ekosystemet som kommer att göra planeten allt mer ogästvänlig för växter, djur och människor: •

Om tundran i Sibirien och Alaska tinar upp frigörs metangas som har en 20 gånger starkare växthuseffekt än koldioxid.

När polarisarna smälter på grund av den globala uppvärmningen, ökar temperaturen ytterligare genom den s.k. albedoeffekten. Isarna har en kylande effekt eftersom de reflekterar solljuset tillbaka ut i rymden. När isarna minskar i storlek tas solvärmen i stället upp av havet.

Havsströmmarna kan påverkas, t.ex. Golfströmmen som värmer upp den skandinaviska halvön. Effekten kan bli att vi i Nordeuropa går mot ett kallare klimat samtidigt som jorden som helhet blir varmare.

Andra konsekvenser: •

Miljontals människor kommer att drabbas av kustöversvämningar varje år. Under 1900-talet har havsnivån stigit cirka 2 decimeter, vilket redan är ett hot mot låglänta områden, t.ex. ögruppen Maldiverna. Om Grönlands och Västantarktis istäcken smälter helt kommer havsytan att stiga 12 meter. Över 600 miljoner människor som bor vid

3 IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) bildades av Förenta Nationerna (FN) 1988 och har samordnat forskningsresultat från tusentals klimatforskare över hela världen.

9789147111367b1-528c.indd 42

9/10/14 4:05 PM


1 KL IMATE T, O L JA N OCH D EN S TORA OMS TÄLLN IN G EN

43

kusterna kommer att bli tvungna att flytta. •

Tillgången på vatten kommer att bli begränsad på låga breddgrader vilket drabbar hundratals miljoner människor. Många växt- och djurarter löper risk för utrotning. Spannmålsskördarna kommer att minska på låga breddgrader.

Människorna kommer att bli sjukare på grund av undernäring och spridning av infektionssjukdomar. Det kommer att leda till en ny typ av flyktingströmmar, s.k. klimatflyktingar.

Hur lång tid har vi på oss att minska utsläppen av växthusgaser (koldioxid, metan m.m.) utan att riskera katastrofala klimatförändringar? Det finns ingen som kan ge ett exakt svar på den frågan, men IPCC har konstruerat ett antal beräkningsmodeller för klimatets utveckling under de kommande hundra åren som åtminstone kan ge oss en fingervisning. IPCC:s fjärde rapport från 2007 beräknar att jordens medeltemperatur kommer att öka mellan 1,1 och 6,4 grader under detta århundrade. Om jordens feber inte får överstiga 2 grader så är vi illa ute för då får den inte stiga mer än drygt en grad ytterligare (närmare bestämt 1,15 grader). För närvarande stiger febern med cirka 0,2 grader per decennium. Med den takten når vi tvågradersgränsen på mindre än 60 år. Det blir en utmaning för mänskligheten att ställa om hela världen till en helt fossilfri ekonomi på relativt kort tid. I Sverige måste vi minska utsläppen drastiskt eftersom vi redan ligger på en så hög nivå – från 10 ton koldioxidutsläpp per person och år till omkring 2 ton år 2050, vilket är den nivå som är förenlig med tvågradersmålet enligt Naturvårdsverket. Vid 2 graders feber räknar IPCC (4:e rapporten, 2007) med att halten av koldioxid i atmosfären har stigit till 445 ppm från den nuvarande nivån på 390 ppm. Det är den högsta koncentration som kan tillåtas om ”patienten” ska återhämta sig utan att få några allvarliga men. Läget är emellertid mer alarmerande är så av tre skäl. För det första måste vi ta hänsyn till osäkerheten i sambandet mellan koldioxidhalten och temperaturen. För att var på den säkra sidan bör målet enligt vissa forskare sättas till 400 ppm snarare än 445 ppm. För det andra är koldioxid inte är den enda växthusgasen. Räknar vi in effekten av alla växthusgaserna så har nivån redan nått över 430 ppm koldioxidekvivalenter (Eklund 2009:63). Det betyder att vi redan befinner oss i den farliga zonen och egentligen borde sluta använda fossila bränslen helt och hållet. Men – de står för omkring 85 % av världens totala energikonsumtion, varför en sådan omedelbar minskning skulle innebära ekonomisk ruin. En viktig och avgörande insikt är att det högteknologiska samhället kan sägas vara drogat av fossila bränslen. Vi har mekaniserat allt från transporter (bilar, båtar, flyg) till arbetsmaskiner och industriella processer. Hela ekonomin har utvecklat en enorm aptit på det svarta guldet och det är svårt att frigöra världssamhället från detta beroende. Hittills har världens ledare inte kunnat enas om något globalt avtal för att minska fossilanvändningen, vare sig vid klimatmötet i Köpenhamn i december 2009, i Cancún i Mexiko, Durban i Syd-

9789147111367b1-528c.indd 43

9/10/14 4:05 PM


44

1 K LIMATET, OLJAN OCH D EN S TORA OMS TÄLLN IN G EN

afrika eller Doha i Qatar. Trots introduktionen av miljövänliga bilar under senare år ökar utsläppen av koldioxid från den globala bilparken. Fler köper bilar och åker längre även om bilåkandet håller på att plana ut i ett land som Sverige. I december 2012 publicerade Världsbanken en larmrapport som befarar en temperaturökning på 4 grader år 2060 om inte radikala åtgärder sätts in för att minska utsläppen. Kanske kommer man att nå rätsida på problemet genom en helt annan process, nämligen genom växande knapphet på olja. Men innan vi diskuterar oljetoppen bör en källa nämnas till utsläpp av växthusgaser, som hittills negligerats – nötboskapen. Korna är nämligen idisslare och i deras magar bildas mängder av metangas. Enligt en rapport från Fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola kommer utsläpp motsvarande 1,5 ton koldioxid per person och år i Sverige från matproduktionen, varav mer än hälften från kött, speciellt nötkött. Klimatpolitiken är för närvarande helt inriktad på att skapa ett fossilfritt transport- och energisystem och jordbruket går fritt. Ändå är minskad köttkonsumtion enligt Chalmers-rapporten en kraftfull åtgärd att minska utsläppen. Konsumtion av kyckling är nio gånger bättre än nötkött; spannmål och baljväxter är 50 gånger bättre. Vegetarianismen är med andra ord klimatsmart. Om vi inte gör något åt konsumtionen av främst nötkött riskerar vi att inteckna hela utrymmet för de kommande utsläpp som är förenliga med tvågradersmålet enbart genom en växande köttkonsumtion.

Oljetoppen Håller oljan på att ta slut? Det relevanta begreppet här är oljetoppen (peak oil). Kännbar knapphet på olja uppstår nämligen långt innan oljan tar slut helt och hållet, om det någonsin sker. Knappheten kommer att märkas i samma stund som vi inte förmår öka oljeproduktionen trots ansträngningar, dvs. när vi når maxproduktionen. Därefter kommer efterfrågan på olja att öka samtidigt som tillgången hela tiden minskar. Det kommer att driva fram sådana prisökningar på olja att det inte längre lönar sig att använda den i samma utsträckning som tidigare. Vi har då nått, inte slutet på oljeepoken utan slutet på första halvan av denna epok. Det förrädiska med oljetoppen är med andra ord att vi efter att ha vant oss vid en ständigt ökad produktion och konsumtion av billig olja plötsligt når en topp då hela utvecklingen vänder. Priset på olja stiger dramatiskt och vi måste snabbt hitta sätt att fasa ut oljan från sina många användningsområden i det högteknologiska samhället. Det blir en smärtsam tillnyktring från oljeberoendet eftersom det inte finns någon enskild energiresurs som oljan snabbt och enkelt kan ersättas med. Vi får en oljekris. Den kommer att utlösa en global recession. Oljekriser har ägt rum tidigare i historien, men av andra skäl. Under 1970-talet införde de oljeproducerande arabländerna en blockad mot Nederländerna och USA i samband med det arabisk-israeliska kriget 1973. Det blev inledningen till den stora stagflationskrisen som härjade i världsekonomin under 70- och 80-talen. Sverige var en gång det mest

9789147111367b1-528c.indd 44

9/10/14 4:05 PM


1 KL IMATE T, O L JA N OCH D EN S TORA OMS TÄLLN IN G EN

45

oljetörstiga landet i världen, men efter oljekrisen har vi varit förståndiga nog att reducera oljans betydelse för vår ekonomi, bland annat genom slänga ut oljepannorna för husuppvärmning. I mitten av 70-talet stod oljan för 75 % av den totala energitillförseln, men i dag står den för endast 33 %. Vår akilleshäl är fortfarande transportsystemet eftersom vi envisas med att driva nästan hela bilparken på olja. När nås den globala oljetoppen? Bedömningarna går starkt isär, men toppen har redan nåtts när det gäller produktionen av konventionell olja i ett stort antal länder. USA nådde toppen redan 1971, Indonesien 1977, Nigeria 1979, Storbritannien 1999, Norge 2001, Kina 2003 etc.4. Bara några få länder med stora oljefält har inte nått oljetoppen såsom Saudiarabien och Ryssland. Det senare landet hade en artificiell oljetopp redan1987 eftersom oljeproduktionen tillfälligt föll i samband med Sovjetunionens upplösning. Den verkliga toppen nås troligen före 2020 (Aleklett 2012:201). Saudiarabien blir med stor sannolikhet det sista landet på jorden som når sin oljetopp. Landets oljeproduktion kan dock inte fortsätta att stiga mer än ett par decennier till och ökningen räcker inte för att kompensera för bortfallet i länder vars olja sinar. USA, som slukar olja i stor skala och vars egna konventionella oljekällor sinat för länge sen, har länge importerat stora mängder olja, något som kan förklara USA:s klåfingrighet när det gäller oljereserverna i arabländerna. Visst finns det mängder av olja kvar att exploatera, men vi har redan plockat de lågt hängande frukterna på oljeträdet och det blir allt svårare och dyrare att få tag på resten. Jakten på det svarta guldet har nu fört oss ut på mycket djupt vatten. Vi borrar efter olja på 2000 meters djup. All exploatering på havsbotten är riskabel, vilket den stora oljekatastrofen i Mexikanska golfen i april 2010 tydligt visade. Vi närmar oss nu borrandet efter olja i den ytterst känsliga arktiska miljön. Sedan flera år har den dramatiska jakten inkluderat alltmer tvivelaktiga källor ur både ekonomisk och miljösynpunkt såsom tjärsand, skifferolja, skiffergas och metanhydrater5. Kan dessa okonventionella fynd ersätta vårt beroende av en handfull gigantiska oljefält i Mellanöstern, och vad händer när dessa sinar? Termen peak oil skapades av Colin Campbell som också bildade Association for the Study of Peak Oil (ASPO) år 2001. Han förutsade då att oljetoppen för konventionell olja skulle nås år 2006 och det har bekräftats av utvecklingen (Aleklett 2012). Vi har nått en platå och nedgången har redan börjat. Det mesta av världens utvinningsbara råolja upptäcktes mellan 1945 och 1970, de största oljefälten redan på 1960-talet. Sedan dess har den genomsnittliga storleken av de nyupptäckta oljefälten minskat med varje decennium. Frågan gäller nu när den totala oljetoppen av konventionell och icke-konventionell olja infaller. Den frågan har diskuterats intensivt vid ASPO:s tio internationella konferenser. En världsledande grupp forskare vid Uppsala universitet med Kjell Aleklett (ASPO:s president) i spetsen 4 Se bland annat BP Statistical Review of World Energy, 2004. 5 Metanhydrater kan beskrivas som en iskall ”sorbet” av metan och vatten som bland annat finns på 1300 meters djup utanför Japans kust.

9789147111367b1-528c.indd 45

9/10/14 4:05 PM


46

1 K LIMATET, OLJAN OCH D EN S TORA OMS TÄLLN IN G EN

hävdar att världen som helhet redan kan befinna sig vid oljetoppen och skälet till att vi inte märker detta är den svaga efterfrågan som just nu råder i världsekonomin och som utlöstes av finanskrisen 2008. För bara några få år sedan sågs sådana bedömningar som domedagsprofetior utan realistisk grund. En omsvängning är på gång inom ekonomkåren. Politikerna håller i stort sett tyst, men under ytan växer oron. Budskapet håller nämligen på att nå ut till den bildade allmänheten. En sökning på ”peak oil” på Google ger 7 miljoner träffar. International Energy Agency (IEA) är den rika världens energiorgan. Det bildades 1974 efter den första oljekrisen med uppgift att minska oljeberoendet och minska efterfrågan på energi. Organet gör ingen egen bedömning av när oljetoppen infaller, men har under en följd av år reducerat prognosen för hur mycket olja som kommer att produceras vid oljetoppen. Skattningen ligger nu på 10 % över nuvarande produktionsnivå. Det är vad världsekonomin har kvar att växa på enligt IEA:s officiella bild. Chefsekonom Fatih Birol utesluter inte en oljechock inom de närmaste fem åren: ”Vi står på randen av en ny energiordning. Under de närmaste decennierna kommer våra reserver av olja att sina och det är absolut nödvändigt att regeringar i både producerande och importerande länder nu förbereder sig för detta. Vi bör inte hålla fast vid råoljan till den sista droppen – vi bör lämna oljan innan den lämnar oss. Det betyder att vi måste finna nya vägar och det snart.” (Intervju i TV-programmet Vetenskapens värld som sändes i SVT 2 den 15 november 2010).

Det finns många andra tecken i tiden. En del bolagsdirektörer börjar inse att förutsättningarna för deras verksamhet kan komma att förändras radikalt inom några få år. Ett exempel är världens största försäkringsbolag, Lloyd. Det har som första bolag utrett oljetoppens betydelse för försäkringssektorn. British Petroleum blev år 2000 det första oljebolag som började förbereda sig på en värld med sinande olja. De döpte då om bolaget till BP och införde termen beyond petroleum som en ny slogan och började investera i förnybar energi. Under de senaste åren har oljevinden svängt en aning åt andra hållet. Många drömmer nu orealistiska drömmar om en ny oljeboom baserad på okonventionell olja. I Kanada finns ett område med tjärsand som täcker en yta på 4 700 km2. Den utvinningsbara oljan i detta område beräknas dock inte motsvara mer än en tiondel av den totala mängden råolja som en gång fanns på jorden (Aleklett 2012:106). Det rör sig med andra ord om begränsade mängder. Man måste också hålla i minnet att produktionen är förenad med stora energioch miljöproblem. Tjärsanden krossas och blandas med hett vatten innan oljan kan separeras ut. Restprodukterna, som innehåller en mängd farliga gifter, samlats upp i stora dammar, men det går inte att förhindra att de farliga ämnena läcker ut. Den begynnande tjärsandsindustrin har redan förgiftat fisken, djuren och människorna som lever i närheten av Athabascafloden i Kanada.

9789147111367b1-528c.indd 46

9/10/14 4:05 PM


1 KL IMATE T, O L JA N OCH D EN S TORA OMS TÄLLN IN G EN

47

I USA närs också drömmar om en ny oljeboom och att åter bli självförsörjande på olja genom exploatering av stora fyndigheter av oljeskiffer i Montana och North Dakota. Skifferoljan kan utvinnas genom en teknik som kallas för fracking och som innebär att berget bryts sönder så att oljan i bergets porer kan rinna till. Det sker genom att leda in vattenånga i horisontella borrhål och sedan pumpa ut den vattenblandade oljan ur intilliggande borrhål. Fracking fungerar inte alls på samma sätt som ett konventionellt borrhål där oljan ibland under självtryck kan fortsätta att rinna ut under lång tid: den nya tekniken kräver kontinuerligt tillflöde av stora mängder vatten och energi och oljan sinar mycket fortare. Därtill kommer alla miljöproblemen. Oljeindustrins och allmänhetens förväntningar har trots det varit höga och skapat något av en ”oljerusning” till Montana och North Dakota. Även Sverige håller på att ryckas med i jakten på fossil skiffergas. Alunskiffer utgör berggrunden i stora delar av vårt land. Den är intressant för en del stora utländska bolag, som redan börjat intensiv prospektering efter både skiffergas och uran. Men motståndet är också stort. Tjugosex kommuner i åtta län har ställt sig bakom ett upprop för ett kommunalt veto mot denna typ av prospektering eftersom de fruktar att storskalig utvinning leder rakt in i ett ohållbart energisystem. Tungmetaller och radioaktiva ämnen kan förorena grundvattnet och bördig jordbruksmark ödeläggas för överskådlig tid genom stora dagbrott (SvD 140218). Enligt både AMPO och IEA kan den okonventionella oljan inklusive djuphavsoljan och polaroljan inte rädda oss från oljetoppen, möjligen skjuta upp den några få år. Det är viktigt att behålla sinnet för proportioner. Trots att Irak har stora reserver av råolja skulle de inte räcka mer än till fyra års världsproduktion. Varje dag konsumeras gigantiska volymer olja, runt 85 miljoner fat. Tänk dig en uppförstorad tunna, lika hög som Eiffeltornet och ett par hundra meter bred, som ska fyllas och tömmas varje dag! När vi inte längre går iland med detta kommer oljekrisen. Det råder inga tvivel om att de försörjningssystem vi har byggt upp är ytterst sårbara för störningar i energitillförseln. Om vi passerar oljetoppen samtidigt som vi är på väg upp ur den globala recessionen så kommer efterfrågan på olja att stiga kraftigt, inte minst i stora tillväxtländer som Brasilien, Ryssland, Indien och Kina, de s.k. BRIC-länderna. Det blir en intensiv konkurrens om de droppar som finns kvar. Vi kan förvänta oss en drastisk höjning av priset på olja som i sin tur kommer att ta död på konjunkturuppgången eller rentav skapa en världsdepression. Då drabbas främst de delar av ekonomin som har högt oljeberoende. Vi är tillbaka till transportsektorn och alldeles särskilt flyget eftersom det ännu inte finns något sätt att ersätta flygbensin i jetmotorerna. En stark reduktion av flyget skulle drabba själva globaliseringsprocessen eftersom de globala nätverken inte kan upprätthållas enbart via möten i cyberrymden. Människor måste trots allt också kunna mötas ansikte mot ansikte för att den nödvändiga tilliten ska kunna byggas upp. Om transporterna på våra vägar och vatten också stannar av minskar långdistanshandeln och vi blir hänvisade till att lösa en del av försörjningsproblemen internt i våra lokalsamhällen. Det blir ingen lätt uppgift. Betänk att livsmedelsförsörjningen skulle drabbas hårt eftersom arbetet på jordarna utförs med hjälp av traktorer som till övervägande del går på bensin eller diesel.

9789147111367b1-528c.indd 47

9/10/14 4:05 PM


48

1 K LIMATET, OLJAN OCH D EN S TORA OMS TÄLLN IN G EN

Kol- och urantopparna Vad händer när oljan blir svindyr? Kan vi inte rädda oss genom att övergå till naturgas, kolkraft eller kärnkraft baserad på uran? Om problemet är att få bränsle till våra fordon så är vi inte mycket hjälpta med kol och uran, som huvudsakligen kan används för att framställa elektricitet, åtminstone på kort sikt. Naturgas och kol bidrar lika mycket som oljan till växthuseffekten, och kärnbränslet omvandlas till radioaktiva ämnen som måste hållas borta från allt liv tills strålningen har klingat av. Detta tar minst hundra tusen år. Dessa energikällor är liksom oljan ändliga, icke-förnybara. De är inte hållbara på lång sikt, det vet vi. Men kan vi inte använda dem under en övergångsperiod? Det är precis så som världens ledare resonerar: i dag ser vi stora satsningar på både naturgas och kolkraft. Det är inte säkert att det är en förnuftig strategi. Är det inte bättre att redan nu satsa allt vi har på att skapa ett energisystem som håller i längden, ett som bygger på förnybara resurser? Om vi envisas med att gå omvägen via kol så återkommer frågan hur lång respit vi får. Det är värt att notera att fyra av de centrala tendenserna i vår tid kretsar kring kolets roll: Asiens nya ställning i världen, klimatförändringen, miljöförstöringen och de sinande naturresurserna. Kolet var det första billiga bränslet som på allvar drog igång den industriella epoken. Sedan kom den billiga oljan. Nu när oljan befaras sina håller kolet på att komma tillbaka, framför allt i tillväxtländer som Kina och Indien. Kol står i dag för 40 % av elproduktionen i världen (Heinberg 2009). Faktum är att det ekonomiska undret i Asien bärs upp av enorma satsningar på kolkraft. Kinas ekonomi, som växer med 7–10 % om året, får i dag 70 % av sin energi från 25 000 inhemska kolgruvor och är världens i särklass största konsument av kol. Kina har följaktligen blivit en av världens värsta klimatförstörare och samtidigt en av världens största miljöförstörare. Redan i dag finns det kineser som vill flytta från landet på grund av den fortskridande förgiftningen av mark, vatten och luft. Kina har t.ex. växande problem med barn som föds med missbildningar. Hur länge kan den nuvarande ökningen av kolkonsumtionen bestå? Den dominerande uppfattningen är att det finns gigantiska tillgångar som varar i hundratals år med nuvarande förbrukningstakt. Richard Heinberg, som är knuten till Post Carbon Institute, har gjort en detaljerad granskning av koltillgångarna i USA, Kina och resten av världen. Han kommer till slutsatsen att tidigare undersökningar har överskattat de användbara tillgångarna. Kol har nämligen mycket olika kvalitet och tillgänglighet. Det bästa kolet med högt energivärde, hög brytbarhet och låga transportkostnader har redan förbrukats. Det kommer att behövas allt större investeringar för att exploatera resten. De mest intressanta länderna är USA och Kina eftersom de har stora reserver och använder mycket kol. Flera studier konvergerar mot slutsatsen att Kinas kolproduktion, som är själva motorn i det kinesiska undret, kan nå sitt maximum inom ett decennium. Därefter kommer en prischock som kan sänka hela ekonomin.

9789147111367b1-528c.indd 48

9/10/14 4:05 PM


1 KL IMATE T, O L JA N OCH D EN S TORA OMS TÄLLN IN G EN

49

”Kinas furiösa tillväxttakt, som ofta ses som ett tecken på framgång, kan visa sig vara en fatal nackdel. Nationen tycks helt enkelt inte ha någon plan B. Inget fossilt bränsle förutom kol kan förse landet med tillräcklig energi för att upprätthålla de höga tillväxtsiffrorna under kommande år, och icke-fossila bränslen kräver exempellösa och kanske omöjliga investeringsnivåer enbart för att kompensera för nedgången i kolproduktionen. Ännu mindre kan icke-fossila bränslen förse landet med tillräcklig energi för fortsatt energitillväxt runt 7–10 % per år” (Heinberg 2009:72).

USA är världens näst största kolproducent efter Kina: kolet svarar för hälften av landets elektricitet. Med rätta kan USA kallas ”kolets Saudiarabien”. Men även här finns det gränser för tillväxten. Aktuella studier pekar mot att koltoppen kan komma redan inom två till tre decennier. Det är också den uppskattning som Heinberg stannar vid vad gäller världen som helhet. Då har han tagit hänsyn till att förbrukningen kommer att öka starkt eftersom fler och fler länder försöker ersätta den sinande oljan med kol och naturgas. Heinberg uppskattar att naturgasen också når toppen relativt snart, inom ett till två decennier för jorden som helhet. Regional brist kan uppstå tidigare i länder som USA och Storbritannien eftersom gasen inte kan transporteras i vätskeform på oceangående fartyg utan endast via pipeline. Finns det ett samband mellan klimatförändringarna och topparna för olja, kol och naturgas? Innebär den begränsade tillgången på fossila bränslen att den globala uppvärmningen mildras? Svaret är ja, men det behöver kvalificeras. Det finns inte tillräckligt stora tillgångar på fossila bränslen för att IPCC:s värsta scenarier ska realiseras. Enligt Aleklett kan vi trösta oss med att en temperaturökning på 6 grader inte kommer att ske (Aleklett 2112:253). Han bortser då från att det kan finnas självförstärkande mekanismer som kan utlösas när tvågradersmålet överskrids. Vi bör också vara medvetna om att oljebolagen redan nu investerar i oljeutvinning som inte kan utnyttjas utan att riskera att planetens feber stiger mer än två grader. Detta borde vara ett memento för alla oss svenskar eftersom en del av våra pensionspengar är placerade i aktier i oljebolag. Det står klart att världen behöver en ny energistrategi och det snabbt. Kan kärnkraften lösa problemet? Denna energikälla var på snabb uppgång under 1970-talet, men efter olyckorna i Harrisburg (USA 1979), Tjernobyl (Sovjetunionen 1986) och Fukushima ( Japan 2011) har kärnkraften förlorat sin trovärdighet som en säker energikälla. Utbyggnaden av kärnkraftverk i världen kulminerade 1985, elproduktionen nådde toppen år 2006 och nu ser det ut som om 2011 blir året då avvecklingen i världen inleddes (Moberg 2014:30). Stora länder som Tyskland, Schweiz och Italien har redan bestämt sig för att avveckla denna energiform. Opinionen i Sverige är fortfarande mer mot än för kärnkraft. Även om ingenjörerna utvecklar nya säkrare reaktorer framstår kärnkraften som en våghalsig chansning

9789147111367b1-528c.indd 49

9/10/14 4:05 PM


50

1 K LIMATET, OLJAN OCH D EN S TORA OMS TÄLLN IN G EN

eftersom avfallsfrågan inte är löst och klyvbart uran dessutom är en ändlig resurs. Det radioaktiva avfallet måste hållas avskilt från biosfären i tiotusentals år, om det inte ska förorsaka obotliga genetiska skador på alla levande organismer. Därtill kommer att själva teknologin har oönskade sociopolitiska effekter genom sin storskalighet, centraliserade styrstruktur och omänskliga krav på minutiös kontroll. Kärnkraften kan bara hanteras av högutbildade specialister och lämnar inget utrymme för misstag genom den s.k. mänskliga faktorn. Den ger upphov till en teknokratisk elit som riskerar att få ett otillbörligt inflytande på samhällsstrukturen ( Junk 1980). Detsamma gäller i viss mån andra stora kraftföretag som kontrollerar koncentrerade energitillgångar. Man behöver inte vara doktor i ekonomisk historia för att inse att det finns risker med det extrema inflytande över samhällsutvecklingen som samlats i de stora olje-, kol-, vattenkraft- och kärnkraftbolagen. Det är t.ex. inte förvånande att svenskarna har lågt förtroende för de tre stora elbolagen i Sverige – Vattenfall, Fortum och Eon. De globala oljegiganterna – Exxon, BP och Royal Dutch Shell – är bland de mest ifrågasatta företagen i världen efter en rad naturskövlingar, prisuppskörtningar och politiska bestickningar. Kontrollen över energitillgångarna behöver decentraliseras och demokratiseras. Det kan ske vid övergången till förnybara resurser (t.ex. sol, vatten) som ju i de flesta fall är spridda över jordens yta. Den svenska nationalencyklopedin av år 1993 uppskattade att de då kända reserverna av uran i världen skulle räcka i cirka 80 år med den tidens förbrukning. I dag vet vi att denna siffra är tämligen intetsägande eftersom krisen inte kommer i slutet av uranepoken, utan när produktionen når sin maximala nivå. Det sker mycket tidigare. Energy Watch Group beräknade år 2006 att toppen skulle nås om två till tre decennier, dvs. samma tidshorisont som antas gälla för kol. Varken kol eller uran ger oss med andra ord något längre anstånd med att skapa ett grönt samhälle byggt på förnybara resurser.

Den stora omställningen Mänskligheten står inför sin kanske största utmaning under sin 200 000-åriga existens som art på jorden, nämligen att övergå till ett fossilfritt samhälle eller för att citera Heinberg: ”En slutsats presenterar sig med skrämmande klarhet: Vår centrala överlevnadsuppgift för de kommande decennierna, både som individer och som art, måste vara att göra en omställning bort från användningen av fossila bränslen – och att göra detta så fredligt, rättvist och intelligent som möjligt.” (Heinberg 2010:19)

Här är några av de åtgärder som behöver vidtas för att rädda klimatet och undvika eller mildra energikrisen: 1. Avveckling. Minska användningen av fossila bränslen inom industri, transport, handel,

9789147111367b1-528c.indd 50

9/10/14 4:05 PM


1 KL IMATE T, O L JA N OCH D EN S TORA OMS TÄLLN IN G EN

51

jordbruk och boende genom att ta bort alla subsidier som för närvarande går till olje-, kol- och gassektorerna, införa avgifter och skatter på utsläppen och/eller införa successivt minskande utsläppsrättigheter. Beskatta köttkonsumtionen, speciellt nötkött. 2. Ersättning. Investera i förnybar energi: sol-, vind-, vågkraft, biobränslen och vattenkraft kombinerat med geotermisk energi etc. 3. Energieffektiv teknologi. Minska behovet av energi genom energieffektiva teknologier, t.ex. lågenergihus, bränslesnåla bilar och industriprocesser, järnväg i stället för bil och flyg, varaktiga produkter, reparation av produkter som går sönder, återvinning, videokonferenser för att minska på flygresor till avlägsna konferenscentra etc. 4. Koldioxidabsorption. Stoppa avverkningen av den tropiska regnskogen och uppmuntra planteringen av träd eftersom de har förmågan att suga upp koldioxid ur atmosfären. Klimatkompensera genom nyodling av träd. 5. Energieffektiv samhällsstruktur. Övergå från fjärrproduktion till närproduktion, bland annat för att minska transportarbetet. Det betyder högre självförsörjningsgrad hos lokala samhällen, t.ex. med bostad, arbetsplats, butiker och service inom promenad- och cykelavstånd. 6. Energisnål livsstil. Minska behovet av energi genom beteendeförändringar på individoch gruppnivå. Delandets ekonomi, kollektivtrafik, dela på bilar, cyklar, gräsklippare etc., återanvändning och minskad konsumtion av materiella prylar i allmänhet, dra ner på semesterresor med flyg till avlägsna destinationer etc. Bort från slit och släng. I dag hamnar hälften av våra kläder till slut i sopnedkastet! Om analysen ovan är korrekt så har vi egentligen inget val. Förr eller senare tvingas vi att vidta den nämnda typen av åtgärder. Ju förr desto bättre! Visst kan läsaren vid det här laget börja bli orolig. Hur lång tid har vi på oss att ställa om? Är det fortfarande möjligt att mjuklanda eller slutar det hela i en krasch? Med dagens vetande är det omöjligt att svara entydigt på frågan. Klart är att den stora omställningen kommer att ta tid. Många av problemen har varit kända sedan början av 1970-talet. Vi är med andra ord redan halvvägs mellan den tidpunkt då problemen identifierades och den tidpunkt då de måste vara lösta (år 2050). Mänskligheten får definitivt ett uruselt betyg för vad den åstadkommit hittills, och sannolikheten att vi bättrar oss verkar inte särskilt stor. Att ställa om det globala energisystemet är i bästa fall en affär på 30 till 50 år. Samtidigt är det tveksamt om vi har den tiden på oss innan vi når fossiltoppen och urantoppen. Det tar tid att bygga alla anläggningar och hela den infrastruktur som behövs. Dessutom tar det lång tid att skapa en politisk konsensus om vad som behöver göras, vilket framgår med all önskvärd tydlighet av de FN-konferenser som har arrangerats. På klimatområdet finns det åtminstone principdeklarationer och

9789147111367b1-528c.indd 51

9/10/14 4:05 PM


52

1 K LIMATET, OLJAN OCH D EN S TORA OMS TÄLLN IN G EN

ansatser till regleringar (utsläppsrätter), men när det gäller oljetoppen saknas helt internationella avtal. En del forskare har föreslagit att de oljeproducerande länderna ska skära ner sin produktion med 2 % om året samtidigt som de oljekonsumerande länderna minskar sin konsumtion med samma procenttal. Avsikten är att fasa ut oljan i jämn takt. På så sätt kan man förhindra en plötslig och dramatisk prisstegring på olja som skulle äventyra den ekonomiska stabiliteten. Krismedvetandet verkar inte vara tillräckligt utbrett för att politikerna ska kunna agera. Allvarliga klimatförändringar visar sig först med en viss fördröjning, t.ex. att havsytan stiger så pass mycket att miljoner människor drabbas. Då kan det redan vara för sent att hejda att klimatsystemet helt spårar ur. Å andra sidan ligger oljetoppen troligen så nära i tiden att krismedvetandet mycket snart kan bli omfattande. Låt oss därför anta att det mycket snart blir politiskt möjligt att vidta radikala åtgärder – då gäller det att inte hoppa i galen tunna och tro att räddningen ligger i lagerresurser som naturgas, kol eller kärnkraft. En del länder kan gå före. Sverige är ett av de länder som kan visa vägen för andra. Vårt land ligger faktiskt i topp i Europa när det gäller andelen förnybar energi – omkring 30 %. Sverige är också ett av få länder som lyckats minska utsläppen av koldioxid6. Under perioden 1990–2006 minskade de med 8 % trots en betydande ekonomisk tillväxt under perioden (Azar 2008:53). Att detta varit möjligt beror på att vi är lyckligt lottade med älvar som ger vattenkraft och stora skogar som ger biobränsle samtidigt som befolkningen är relativt liten, bara en promille av världsbefolkningen. Vi har över 10 gånger mer skogsmark per capita än genomsnittseuropén och producerar sex gånger mer bioenergi. Vi har dessutom 13 gånger mer vattenkraft, goda lägen för vindkraft, och än så länge mer kärnkraft per capita än något annat land i världen (SOU 2013:84:153). Genom en kraftig satsning på bioenergi, speciellt för fjärrvärme, har vi avvecklat en stor del av oljeberoendet för uppvärmning av bostäder. Det kan delvis tillskrivas den skatt på koldioxidutsläpp som infördes i Sverige redan 1991 av våra politiker på inrådan av framsynta forskare. Observera dock att de stora exportföretagen är undantagna från skatten! Sverige har också en förpliktigande forskningstradition på klimatområdet. Den förste forskaren i världen som på allvar analyserade växthuseffekten var den svenske fysikern och kemisten Svante Arrhenius (1859–1927). Ett annat exempel är den svenske meteorologen Bert Bolin (1925–2007) som blev den förste ordföranden för FN:s klimatpanel. Vi är också duktiga på miljöteknik och energieffektivisering. På detta område framstår vi som ett föredöme i stora delar av världen, inte minst i Kina, som satsar stort på alla energikällor på en gång, kol och kärnkraft men också förnybar energi. Bland annat byggs ett antal hållbara städer från noll i Kina med hjälp av svenskt tekniskt kunnande. Miljöteknik kan förvisso bli Sveriges stora exportnäring i framtiden! Vi har blivit ett av världens mest 6 Saken kommer dock i ett annat läge om vi räknar in de utsläpp som sker i andra länder där våra importerade varor produceras.

9789147111367b1-528c.indd 52

9/10/14 4:05 PM


Det hållbara samhället ISBN 978-91-47-11136-7 © 2014 Mats Friberg och Liber AB Förläggare: Johan Lindgren Redaktör: Gabriella Bernhoff Typografi och omslag: Fredrik Elvander Figurer o diagram: Jonny Hallberg Illustrationer: Niklas Eriksson Ombrytning: OKS Prepress Services Första upplagan 1 Repro: OKS Prepress Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2014

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

9789147111367b1-528c.indd 2

9/10/14 4:05 PM


V Världens utveckling är inte ekologiskt hållbar, främst beroende av överanvändningen av fossila bränslen. Därav risken för en framtida klimatkatastrof och en energichock när oljan sinar. Men som visas i denna bok är utvecklingen inte heller hållbar i ekonomiskt, socialt och kulturellt hänseende. Finansindustrin och den ekonomiska tillväxtmodellen behöver reformeras och de farliga sociala klyftorna utjämnas. Om så inte sker kommer våra barn och barnbarn att få betala ett högt pris, kanske också vi som lever nu. Är världens styrande eliter villiga och kapabla att leda den stora omställningen till ett hållbart samhälle på egen hand? Många tvivlar och en del rentav förtvivlar. Men det finns också medborgare som inte ger upp utan tar saken i egna händer och tillsammans med likasinnade börjar bygga det hållbara samhället underifrån.

M AT S F R IBERG

Bokens första del handlar om utmaningarna, den andra delen om vår tids konstruktiva gräsrotsrörelser och den tredje visar vad gräsrötterna kan åstadkomma när de bygger ekosamhällen på eget initiativ. Detta är en lättillgänglig och engagerande antologi grundad i aktuell forskning. Den riktar sig till studenter på grund- och avancerad nivå med ett hållbarhetsintresse och till dem som är engagerade i olika gröna rörelser samt till en upplyst allmänhet. Mats Friberg är emeritus docent i sociologi samt freds- och konfliktforsking.

L L Å B H A RA

DET HÅLLBARA SAMHÄLLET

– Kan det byggas underifrån?

DET

DET HÅLLBARA SAMHÄLLET

SAMHÄLLET – Kan det byggas underifrån?

(r e d.)

Best.nr 47-11136-7

Tryck.nr 47-11136-7-00

M AT S F R IBERG 9789147111367c1c.indd 1

(r e d.)

11/09/14 6:22 PM


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.