9789177853046

Varberg Då - nu Historiska tillbakablickar, minnen och bilder från förr och nu JanMelén

Teckningar Stellan Kristensson . Stefan Gustavsson Utgåva III © Jan Melén 2018 jan@powersprint.space2u.com www.powersprint.space2u.com

Förlag: BoD - Books on Demand, Stockholm, Sverige Tryck: BoD - Books on Demand, Norderstedt, Tyskalnd ISBN: 9789177853046

nnehåll

Sid

Förord

3

Fornminnen

4

Staden Varberg

6

Fästningen

12

Varbergs hamn

16

Järnvägen

24

Badlivet

38

Kust och hav

46

Byggnader, gator och torg

48

Varbergs äldsta hus

58

Minnen från Södergatan

60

Varbergsidrott

62

Kartor

70

Bildkällor

74

Noter och källskrifter

75

1

02

Förord När an el n nu, efter idogt arbete och forskande, kan presentera sin bok “Varberg Då - nu. Historiska tillbaka blickar, minnen från förr och nu” får varbergslitteraturen ett nytt tillskott av värdefullt arkivmaterial. Bokens layout och format är på sätt och vis också nyskapande. Den ger en inblick i stadens tidigaste historia och senare års arkitektoniska och dramatiska utveckling.

Vi får följa hamnens utbyggnad och tillväxt och det för staden så betydelsefulla bad och kurortslivet. ed stor sakkunskap skildras järnvägens utveckling och i slutet av boken väcks nostalgiska och spännande minnen från Varberg som idrotts- och arrangörsstad av yppersta klass. Ett rikt urval av stadsplaner nns även att fördjupa sig i. En trevlig bok att ta till sig, bläddra i och njuta av allt Varberg har att erbjuda.

Varberg i maj år 2006 arl nders Lundgren Det är min förhoppning att med denna nyutgåva, nu även med färgbilder, i korta sammanfattande textavsnitt låta läsaren blicka tillbaka i Varbergs historia samt besöka några speciella varbergsmiljöer och verksamheter. amla bilder från förr är oftast jämförda med foton tagna i nutid, för att studera hur staden och människornas liv har förändrats.

Det är även min önskan att avsnitten med personliga berättelser t.ex min mors glada skildring av sin uppväxt på Södergatan kan intressera läsaren. Somligt borde igenkännas hos den äldre generationen, varbergare såväl som sommargäster. Kanske kan bilderna även väcka yngres ny kenhet för historia. ur var det förr i tiden Varberg är en unik stad då det gäller bevarandet av äldre miljöer. ack vare den kvinnliga fotografen athilda anch, som verkade vid sekelskiftet in i 1900-talet nns ett stort antal bilder att tillgå. Värdefulla är även privata samlingar, familjealbum m.m.

Ett stort tack till alla bidrag. Det har varit fängslande att arbeta med dessa bilder, forska i bildens historia och att kanske lyckas fånga den gamla miljön med kameran, som den ser ut i nutid.

Varberg år 2018 an el n

03

Fornminnen

Stenåldern Ca 13000-1500 f.Kr

F

ör ca. 13000 år sedan började inlandsisen över Skandinavien smälta undan. Havet stod då ca. 65m över nuvarande havsnivå. På somrarna kom de första människorna från norra Tyskland och Danmark för att jaga och ska. Stra intill s kyrka är en bo lats hittad med många fornminnesfynd från den sk. jägarstenåldern eller mesolitikum. Flintredska en bestod av tidsty iska y or samt små ils etsar med hullingar till ilskaft. Från denna bo lats var isen inom synhåll.

N

är vattnet successivt sjönk höjde sig den sk.varbergsön ur havet och antalet bosättningar ökade med en befolkning invandrad främst från Danmark.

Stranden för ungefär 7000 år sedan, där Varberg är beläget i dag, låg ca 15 m över dagens kustlinje (se övre kartan). Fynd latser har hittats från denna tidse ok vid unnaberg och stra väster om Björnaberg inom Nedregårdens industriområde. Överst. Varbergsön mesolitisk tid för ca 7000 3 år sedan. Kustlinjen inritad 15 m över havet.

Höger. Nutidskarta som jämförelse Under. Neolitisk tid för ca 6000-4000 år sedan.

Kustlinjen inritad 5m över havet.

Streckad gråtonad linje visar stranden i nutid. 8

K

limatet var 3 - 6 C varmare än i dag. I fjordarna fanns mängder av sk och närmast stranden skaldjur. Man kunde även jaga sjöfågel och samla in äggen.

På höglandet i östra delen av kommunen t.e . vid Dagsås nns fynd latserna vid vattendrag och sjöar. I skogen fanns uro e, kronhjort, vildsvin, älg och rådjur.

Dessutom hade man riklig tillgång å insjö sk samt la i åarna. En annan viktig föda var hasselnötter.

F

ör ca 6000 -4000 år sedan hade havet sjunkit undan ytterligare och stranden var 5-10m över kustlinjen i dag. Det hade blivit kallare och då vä t- och viltbeståndet härigenom minskat, var jakt och ske inte längre tillräcklig för att livnära allt er människor.

Det var nu man började roducera sin föda med jordbruk. Den nya tiden brukar kallas bondestenåldern eller Neolitikum.

1b

D

et nns ett stort antal funna bo latser från denna tid. Man har t.e funnit bo latser i Nedregårdens industriområde samt vid Barnabro och vid sbro.

Bland fyndföremålen nns skärvor av dekorerade krukor, s ecialutformade små knivar, skäror, olika nya ty er av y or och ils etsar. 7 2

Bilden föreställer en rekonstruerad bondby på yngre stenåldern.

Exempel på finslipad stenyxa från neolitisk tid för ca 5000 år sedan.

Kunde utmärkt användas för att t.ex fälla lövträd.

1

04

V

id en bergkulle nära bostadsområdet Breared i Varberg har man hittat en yxa och era pilspetsar av inta. Nedanför fanns havet för ca 000 år sedan med riklig tillgång på musslor och sk.

Detta fantasifullt illustrerat av Stellan Kristensson.

3b Vänster. Stenåldersfolk för 5000 år i Breared.

Höger. Samma plats i nutid. En bergkulle vid bostadsområdet Breared, där man funnit en stenyxa och flera pilspetsar.

Bronsålder Ca 1500-500 f.Kr

T

alrika gravar i form av högar och rösen samt förekomst av skålgro ar visar att under bronsåldern sökte sig bosättarna mer mot slätt och dalgång än mot kust.

B

enrester av get, får, svin och ko samt brända fröer av sädeslag som vete och havre tyder å lantbruk som huvudnäring. I Tyllered , Tvååker socken samt vid Broåsen i Grimeton har man funnit gjuteri latser med smältdeglar och gjutformar av lera. Produktion av bronsföremål och handel kan ha varit betydelsefull för varbergstrakten*) 7

Järnålder Ca 500 f.Kr-1050 e.Kr

U

nder äldre järnåldern (500 f.Kr - 500 e.Kr skedde en s ridning av bebyggelsen till nya outnyttjade områden. Nya gravty er u stod Resta stenar, domarringar, stenkretsar, runda, kvadratiska, rektangulära och tresidiga stensättningar. Det hierarkiskta samhällssystemet med hövdingadömen avtog i betydelse varför gravfynden är få och enkla till skillnad mot de dyrbara gravgåvorna under bronsåldern.

Hög Röse Skålgropsförekomst

Av fornlämningarna i Varbergstrakten kan man bedöma var de fasta bosättningarna var belägna under bronsåldern. 8

1c

E

n del bosättningar i trakter med myrmalmsförkomst t,e vid Tvååker får sin grundförsörjning i järn roduktion.

F

rån yngre järnåldern saknas närmast helt bo latser beroende å att s åren av bebyggelse ut lånats av senare kulturlager. Vad som nns är gravfält vanligtvis i form av högar och runda stensättningar. 7

05

*) Råvaror till bronsgjutning fanns inte i Sverige utan im orterades.

Av funna bronsföremål kan nämnas en sk. holky a vid Broåsen, en skafthåly a å rnäshalvö, en unik bronssköld i Nackehälle, S annar s socken tillverkad ca 800 år f.kr. och im orterad söderifrån. 14 likadana sköldar har hittats å Kålland vid Vänern.

3

Staden Varberg

Följande två ka itel behandlar Varberg stads- och fästnings historia från 1000-talet till nutid.

Gamla Köpstad

U

tgrävningar i Tvååkerstrakten samt vid Gamla Kö stad stra söder om nuvarande Träslövs läge, antyder också av namnet att döma en betydande handels lats kanske från tidigt 1000-tal - för främst e ort av järnvaror. Efter senare landhöjning fann man ett bättre och mer skyddat läge för en hamn samt för en ny

Panoramabild (montage förf.) Här låg handelsplatsen gamla Köpstad med naturlig hamn, kanske redan vid tidigt 1000-tal.

handel lats, som senare skulle vä a till Varbergs första stad Getakärr. I Tvååkerstrakten fann man s år av järnframställning. Byanamn som Järnvirke och Järnmölle åminner oss ännu om denna verksamhet.

På en förhistorisk färdväg fraktades järntackor från Tvååkersbygden till handels latsen vid Gamla Kö stad.

Från dess hamn ske ades sedan järnet och andra varor ut till danska riket och kanske även till tyska hamnar.3, 23

4

Getakärr - Gamla Varberg

5

G

amla Kö stad yttades troligen vid slutet av 1100-talet till en mer skyddad hamn bakom Skrivarekli an och Getterön, varefter staden Getakärr vä te u under andra hälften av1200-talet.

6

7 Vänster. Förhistorisk färdväg från Tvååker.

Mitten. Den gamla vägen mynnade ut i Gamla Köpstads handelsplats.

Höger. Utgrävning år 2003.

E Medeltidsväg söder om Varberg. Observera den mäktiga milsten till höger i bild.

tt berg, som senare skulle bli fästningsberget, fanns att tillgå som utsikts ost och för att med eldar, sk. “vårdkasar”, varna för annalkande ende.

Staden gästades med jämna mellanrum av dåtidens “sjörövare”, som brände och skövlade. Tack vare varningselden hann man förmodligen evakuera staden för att förhindra mänsklig massaker och sedan återvända och re arera staden. 28

8

S

tadens storhetstid varade mellan 1250 och 1450 då handeln var livaktig främst genom Hansan med rodukter som s annmål, trävirke och hantverk. Sedan minskade stadens betydelse genom konkurrens av en ny stad som ck namnet Ny Varberg stra norr om den be ntliga staden.

G Getakärrs kyrkoruin.

etakärr ck i slutet av 1400-talet namnet Gamla Varberg eller Gamleby. Den enda rest av staden som nns kvar i dag är en kyrkoruin efter en troligen mycket vacker kyrka. 3, 24

9

6

Ny Varberg

S

taden Ny Varberg anlades troligen under tiden 1429-1434 för att effektivt kunde konkurrera med Gamla Varberg om handeln med det inre landet.

Stadens läge stra norr om den äldre staden låg ju vid en av huvudvägarna från Västergötland. Man fann även ett skyddat läge mellan två åar Munkån och Himleån som öt samman i en gemensam fåra ut i havet. Denna grävde man ut till en 700m lång kanal, på vilken

Panoramabild en nutida dimmig höstdag sett mot NV över platsen där staden Ny Varberg blomstrat under 1400-1500 talet.

man kunde frakta varor å råmar ut till båtar ankrade ute å redden. Hela staden blev också helt skyddad av omgivande vatten genom att i norr och öster förena de båda åarna med en grävd vallgrav.

10

E

n kyrka byggdes. Den låg under nuvarande indhovs Kungsgårds stora lada invid E 6 an. Stra öster om denna syns i dag ett minnesmärke efter ett karmeliterkloster.

Den gamla 1800-tals valvbron över Himleån. Här gick den medeltida vägen rakt genom staden Ny Varberg.

N

y Varbergs storhetstid infaller vid 1500-talets mitt. Detta sammanfaller med att Gamla Varbergs betydelse u hörde. Staden förlorade sina stads rivilegier år 1578. I Ny Varberg skedde däremot under denna tid en omfattande byggnadsverksamhet 3, 24, 30

11

Staden vid Platsarna.

N

Invid Lindhovs gård vid E6:an låg karmeliterklostret. Ett kors och stenar markerar platsen. Under ladan låg stadens kyrkan.

13

y Varberg förstördes av svenskarna under Kalmarkriget 1611-1612. Varbergsborna byggde då, å befallning av Christian IV, en ny stad i skydd av fästningen. “Staden vid Platsarna” som den kallades hade skola och rådhus samt, som vi kan se å 1645 års karta (nästa sida), en kyrka (2) och tre arallella gator.

Den blev en liten garnisonsstad, befolkad av många fästningsanställda, men även av hantverkare och bönder.

Invid fästningens norra del anlades en brygga(1) av trä, som blev ett första steg i ett hamnbyggande som eta vis ågått under alla år (se även sid 16-23). Stadens handel började nu gå mer västerut genom e ort av främst tjära till England, Skottland och Hamburg.

12

Nära Varbergs societetshus finns detta minnesmärke i form av en kulle med byggstenar från “Stadens vid Platsarna”.

S 7

taden vid Platsarna kom att vara stad under bara ca 50 år. En brand utbryter som ödelägger staden år 1666. Vid Societetshuset nns i dag ett minnesmärke i form av en kulle med byggstenar från stadens kyrka.

Från denna lats utgick Kirkegade, som i dag motsvaras av Fästningsgatan. 22, 24

Kartpromenad med 1645 års Varbergskarta.

En vacker sensommarkväll i augusti 2005 gjordes, å initiativ av Varbergs hembygdsförening, en kart romenad ledd av Gert Nelje, längs den medeltida strandlinjen. Han hade underfundigt rojicerat den gamla 1645års kartan över Varberg stad, då belägen å Platsarna, å en nutidskarta. Med hjäl av måtten å fästningen kunde han fastställa skalan å den gamla kartan och å så sätt få överensstämmelse med den

5 6

Kungsvägen

4 3

2

1

nya kartans skala. Förf. gjorde i efterhand om romenaden med kamera. Pos. 1- 6 (se karta och högersida) motsvarar geogra skt ositioner längs stranden och den sk.

Kungsvägen enligt 1645-års karta. Den gamla vägen gick här från 1300- talet fram till då staden byggdes vid Platsarna år 1613.

Nutidskarta på vilken den gamla Varbergskartan från 1645 (se bild, nedan) är projicerad med fästning, stadsplan, berg, dammar, bäckar och Kungsvägen genom Varberg. Kartan är skalförändrad, så att kartornas skalor överensstämmer.

14

1 7 Den gamla Varbergskartan från 1645 retuscherad (förf) med: Hamnbrygga 1 , Kyrka 2 , Kirkegade 3 ,Storegade 4 , Klippegade 5 , Kyrkdamm 6 , Daniels klippa (Rantzauklippan) 7 , En kyrkogård 8 , Skans (på nuvarande:“Pilhagen”) 9 , Berg motsv. nuv. “Berget” 10 , Kungsvägen mot Göteborg 11 Kungsvägen mot Falkenberg 12

5

2 4

3

6 11

12 8 10 9 15

8