9789172058590

Både som yrkesperson och som farmor tilltalas jag av de vänliga och inkännande formuleringarna om det viktiga samspelet mellan föräldrar och små barn.”

M

Britt-Carin Olofsson, leg. psykoterapeut, Socionomen 1/2009

KAY KARLSSON ★ ANKNYTNING – om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn

Samspelet mellan föräldrar och deras barn är det yttre tecknet på hur anknytningen fungerar. Men hur ser då ett gott samspel ut? Hur påverkas barnets utveckling av samspelets kvalitet? Och hur kan man se om det brister?

Psykologen Kay Karlsson ger svar på dessa och många andra frågor genom att beskriva samspelssituationer ur verkligheten.

Hon presenterar också teorier och forskning i ämnet. Sist i boken finns konkreta råd kring hur du kan bemöta och stötta familjer med problem och vilken hjälp de kan få.

Boken är skriven särskilt för dig som möter familjer med små barn inom barnhälsovården eller inom barnomsorg, vuxenpsykiatri och socialtjänst. Den passar också bra för utbildningar inom dessa områden.

I den andra upplagan har det tillkommit ett kapitel om mentalisering: det handlar om att tolka och förstå beteenden hos sig själv och hos andra. Förmågan att mentalisera har en central betydelse för självets utveckling.

Kay Karlsson är leg. psykolog och leg. psykoterapeut med mångårig erfarenhet av att arbeta med spädbarn.

KAY KARLSSON

ANKNYTNING

– om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn

Kay Karlsson

Anknytning – om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn

© 2012 Författaren och Gothia Förlag ISBN 978-91- 7205-859-0

kopieringsförbud!

Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Förlag AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Redaktör: Maria Emtell Redaktör andra upplagan: Åsa Sundström Grafisk form och illustration: Sofia Scheutz Sakgranskare: Björn Wrangsjö De inledande texterna på s 23, 39, 47, 53, 59, 99, 109 och 117 är skrivna av Nina Elfström Andra upplagan, första tryckningen Tryck: Elanders i Sverige AB Mölnlycke 2012.

Tryckt på miljövänligt framställt papper Gothia Förlag Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70, Fax 08-644 46 67 info@gothiaforlag.se www.gothiaforlag.se

Tankar når inte långt utan erfarenhet.

Erfarenhet når inte långt utan tankar.

Bodil Jönsson

Innehåll Förord 7 Författarens tack 9 Inledning 11 Det betydelsefulla samspelet Den senaste forskningen om barns utveckling 1. Samspel och anknytning mellan föräldrar och barn 17 Vad är ett samspel?

När samspelet mellan vuxna och barn fungerar När samspelet mellan vuxna och barn inte fungerar Vad är anknytning?

2. Det första mötet 23 Samspelet i ”Det första mötet” Samspelets påverkan på det nyfödda barnet Icke verbal kommunikation 3. Föräldrablivandets psykologi 35 Att bli förälder Primär moderskapsupptagenhet Moderskapskonstellationen 4. Triaden 39 Samspelet i ”Triaden” Det sociala samspelet 5. Frukost med pappa 47 Samspelet i ”Frukost med pappa” Att hantera och minnas känslor och upplevelser 6. Pratstund vid frukosten 53 Samspelet i ”Pratstund vid frukosten” Känslornas betydelse för den kognitiva utvecklingen 7. Lek vid frukostens slut 59 Samspelet i ”Lek vid frukostens slut” Minnen av meningsfulla sammanhang 8. Anknytningsteorin 65 Inre arbetsmodeller En trygg bas Olika anknytningsmönster

9. Den tidiga anknytningens betydelse för senare utveckling 73 Trygg anknytning och senare utveckling Otrygg men organiserad anknytning och senare utveckling Desorganiserad anknytning och senare utveckling 10. Krafter i mänskliga möten 79 Omedveten kommunikation Projektioner och projektiv identifikation Mentalisering 11. Agnes blir panikslagen 85 Samspelet i ”Agnes blir panikslagen” Vad är mentalisering?

Mentaliseringsförmågans utveckling Anknytning och mentalisering Forskning kring anknytning och mentalisering 12. Skärande smärta 99 Samspelet i ”Skärande smärta” Samspelets betydelse för stresshantering 13. Med blicken på plastskeden 109 Samspelet i ”Med blicken på plastskeden” Bristande samspel 14. Gapa då! 117 Samspelet i ”Gapa då!”

Bristande inlevelse 15. Hjälp till familjer med svårigheter 125 Råd till dig som möter familjer med en oroande utveckling Frågor som är viktiga att diskutera inom befintliga behandlingsenheter Forskare och teorier 131 Referenser 136 Register 141

Förord

Vissa perspektiv inom psykologin tycks vara före sin tid. När de myntas har de begränsad tillämpbarhet, men så småningom utvecklas förutsättningarna och begreppet ”exploderar”.

Anknytning är ett sådant begrepp. Det formulerades redan under 1960-talet. Från att ha varit kritiserat av den psykoanalytiska rörelsen har det kommit att bli den kanske mest utforskade aspekten av mänskligt samspel. Det har blivit en hörnsten i psykologiskt kliniskt tänkande både vad gäller behandling och förebyggande arbete. Det lyfts fram i dagspressen och det har mer och mer kommit att ingå i vår allmänna psykologiska referensram. Begreppet är viktigt inte bara för att det fångar in barnets grundläggande behov av trygghet och tröst utan för att det också kan brygga över till ett modernt politiskt projekt – barnperspektivet, att respektera barns behov och utvecklingsförutsättningar, men också deras sätt att förstå sin värld. För oss alla som arbetar med barn och deras utsatthet är det ett mysterium att inte politiker och beslutsfattare inser att säkrandet av gynnsamma uppväxtvillkor för barnen är den i särklass mest lönsamma investering som kan göras i ett samhälle. Detta i en situation när mycket tyder på att vår tids ungdomar är den första generation i vår kultur som tycks få sämre psykisk hälsa än sina föräldrar. Man måste börja tidigt. Trygga barn som lär sig att samspela tillitsfullt, vågar utforska världen. Trygga blir de genom att de vuxna som är deras trygga bas och säkra hamn finns på plats när de behövs.

Det är lätt att tala om ”dålig respektive bra kontakt” eller trygg re­ spektive otrygg anknytning, men hur känner man det ena eller andra i praktiken? För all del, var och en som sett eller själv varit delaktig i en batalj med ett upprört, kanske otröstligt litet barn, vet nog hur bedrövligt det känns i magen och bröstet på oss som vuxna. Men det är en annan sak att noggrant kunna beskriva hur ett sådant förlopp utvecklar sig och hur det kan vändas. Det är just detta som den här boken hand7

lar om. Kay Karlsson beskriver i ett flertal scener från vardagliga situationer in i detalj, inkännande, tydligt och lättfattligt samspelet mellan barn och föräldrar både hur det ser ut när det är utvecklande och vitaliserande för båda parter och hur det ter sig när det låser sig. Det framgår att det inte är så lätt för den som är i samspel med barnet att samtidigt se sig själv utifrån och därigenom förstå hur det ena eller andra sättet att bete sig mot barnet påverkar detta. Det är klokt att ta hjälp från en utomstående som man litar på för att bättre få syn på sig själv och sin egen roll i samspelet med barnet. Den som möter föräldrar och små barn där samspelet har hakat upp sig får i boken god hjälp att förstå hur man kan vara till hjälp och vikten av att närma sig den vuxna parten i samspelet på ett medkännande och respektfullt sätt.

Björn Wrangsjö, docent i barn- och ungdomspsykiatri, psykoanalytiker, familjeterapeut

8

Författarens tack

Min ambition med denna bok har varit att konkret beskriva ett antal möten mellan små barn och deras föräldrar och att beskriva samspelet dem emellan så detaljerat att analys och teori kommer in i ett sammanhang och blir lätta att förstå. Jag önskar att många blir engagerade och vill och kan tolka vad det är som spädbarn uttrycker genom sitt kroppsspråk. Finns det engagemanget och den förståelsen kan rätt hjälp förmedlas till de familjer som behöver den.

Inför den andra upplagan av boken har jag valt att ta med ett kapitel som beskriver processen ”mentalisering”: ett begrepp som har kommit att användas mer och mer inom den kliniska psykologin sedan boken ursprungligen gavs ut.

Förmågan till mentalisering påverkas och formas av tidiga sociala erfarenheter som barnet möter i sin familj. Att kunna mentalisera innebär att man kan förstå att människor är olika och har olika perspektiv på en och samma situation och att det ändå finns möjlighet till fördjupade möten.

Det var Nina Västerbro, förläggare, som väckte idén om en bok om hur anknytning ser ut i praktiken. Hon har varit engagerande och uppmuntrande genom hela processen från tanke till färdig bok. Nina Elfström, journalist och psykologistuderande, har med målande ord ”översatt” videosekvenser jag använt i mina föreläsningar och förvandlat dem till de scener som finns med i boken. Redaktör Maria Emtell har vänligt och sporrande hjälpt mig att få struktur på skrivandet så att det jag vill säga uttrycks tydligt. Stort tack för allt ert engagemang och gedigna arbete.

Björn Wrangsjö, psykiatriker och psykoanalytiker, har fackgranskat materialet med sina doktorsögon, vilket känns oerhört betryggande.

Tack Björn för din insats!

Av tidigare kolleger har jag försetts med tips om nyutkomna artiklar och böcker relaterade till ämnet. Bland allt material vill jag nämna Sue Gerhardts bok Why Love Matters, som jag har blivit mycket inspirerad 9

av och som citeras flitigt. Vänner och kolleger har varit engagerade och uppmuntrande och manat på skrivandet när det gått i stå.

Barn, barnbarn och vänner har lite förvånat dragit sig undan när jag har isolerat mig i arbetsrummet för att skriva. Tack för att ni stått ut med korta telefonsamtal, snabba besök och att ni ändå finns kvar!

Mitt stora tack riktar jag till min käre make, som under arbetets gång tålmodigt och frivilligt tagit över allt hushållsarbete och som diskret knackat på dörren och meddelat att lunchen är serverad.

Sist men inte minst vill jag rikta mitt tack till alla familjer, i och utanför behandlingsarbetet, som låtit mig filma er och därigenom bidragit till min förtrogenhet med ämnet. Våra liv är uppbyggda kring relationer till andra människor och via filmerna har jag blivit varse de små detaljer som relationer består av. Till de familjer som ingår i boken vill jag rikta ett speciellt stort tack.

Kay Karlsson

10

Inledning

Det betydelsefulla samspelet Samspelet mellan små barn och deras föräldrar har stor betydelse för barnets utveckling. Aldrig någonsin i livet utvecklas hjärnan så mycket som under fosterstadiet och de två första åren av livet. För att utvecklingen ska främjas behöver barnet stöd av omgivningen. Om samspelet i en familj inte fungerar är det viktigt att någon upptäcker detta så att familjen kan få hjälp. Det är avgörande att brister uppmärksammas på ett så tidigt stadium som möjligt för att barnet inte ska hindras i sin utveckling.

Men vad är då ett gott samspel, hur ser man om samspelet mellan små barn och deras föräldrar fungerar bra eller inte fungerar tillräckligt bra och hur påverkas barnets utveckling av samspelets kvalitet? Det är svåra frågor, frågor som ofta ställs i arbetet med nyblivna familjer på barnavårdscentraler eller inom barnomsorg, vuxenpsykiatri och socialtjänst.

Min tanke med denna bok är att ge svar på just dessa frågor genom att åskådliggöra såväl bra som mindre bra samspel mellan små barn och deras föräldrar, och sedan beskriva vilken effekt detta har på barnets psykiska mognad, kroppsfunktioner och hjärna.

Boken tar upp anknytningens betydelse för barnets utveckling. Anknytningen är den inre känslomässiga relationen mellan barnet och föräldrarna, eller någon annan nära vuxen. Hur den anknytningen utformas beror på hur samspelet utvecklas mellan barnet och vårdarna. Det är en livsviktig uppgift för barnet att knyta an till de vuxna som finns nära eftersom barnet är fullständigt beroende av dem. Om föräldrarna uppfattar vad barnet vill och behöver och reagerar adekvat på det, så får barnet sina fysiska och psykologiska behov tillfredsställda. Det ökar sannolikheten att barnet utvecklar en så kallad trygg anknytning. Ett barn med trygg anknytning behåller oftast denna trygghet genom livet.

11

Tryggheten handlar om barnets syn på sig självt och andra människor men också om hur barnet förhåller sig till påfrestningar senare i livet.

Det är i samspelet man kan förstå vilken slags anknytning ett barn har till sina föräldrar. Denna bok behandlar inte samspelet mellan föräldrar och fysiskt sjuka barn eller barn med en gravare utvecklingsförsening.

I boken återges samspelet i sex olika familjer. Beskrivningarna fokuserar mest på matsituationer, eftersom de ger en så tydlig bild av hur samspelet fungerar i de dagliga rutinerna. Utvecklingen av barnets personlighet sker ständigt, inte minst under dessa vardagliga och till synes händelselösa stunder.

I tre beskrivna mor–barn-par har mödrarna haft psykiatriska diagnoser. Dessa familjer har sökt hjälp på en spädbarnsverksamhet. Behandlingen har inriktats på samspelet mellan föräldrar och barn och behandlingsresultaten har varit goda. Mödrar och barn har deltagit i en intensiv behandling flera gånger i veckan medan fäderna deltagit regelbundet men mindre ofta. Många gånger är det mammorna som har mått sämst av föräldrarna. Graviditet och förlossning är en påfrestning och i regel är det mödrarna som initialt förändrar sina liv och sin livsföring mest. Men självklart kan ett barn utveckla en trygg anknytning tillsammans med enbart sin pappa, eller med någon annan vuxen som kliver in i föräldrarnas ställe.

Enligt en uppföljning av behandlingsresultaten från spädbarnsverksamheten hade nio av tio mor–barn-par utvecklat en god och varaktig anknytning (Skagerberg & Karlsson, 1997). Mödrarna hade lämnat svår oro eller depression bakom sig och menade att behandlingen haft en avgörande betydelse för dem och deras barn. De mest slående resultaten var barnens positiva utveckling. De flesta av barnen hade när familjen sökte hjälp stora problem som yttrade sig i svåra skrik-, sömnoch matproblem. Dessa svårigheter hade samtliga barn utom ett lämnat bakom sig vid behandlingens slut.

Exemplen i boken omfattar spädbarnstiden upp till små barn på ett och ett halvt års ålder. Spädbarnsåldern sträcker sig upp till ett års ålder.

Efter ett års ålder kallas de i denna bok för små barn.

Boken är främst riktad till yrkesutövare som arbetar inom de professioner där man möter barnfamiljer, men där man inte bedriver sam-

12

spelsbehandling med barn och föräldrar. Kanske är man på hembesök hos en nybliven familj eller tar emot en familj på en mottagning och grips av en obehaglig känsla av att något inte stämmer i samspelet mellan barnet och föräldrarna. Det kan kännas som en svår uppgift att börja samtala med föräldrar kring att man uppfattar att deras kontakt med barnet är bekymmersam. Speciellt svårt blir det när föräldrar inte tar upp det själva, inte är medvetna om det eller helst verkar vilja dölja det. Tiden med ett nyfött barn förväntas i allmänhet vara speciellt lycklig. För föräldrar kan det till och med kännas förbjudet att inför sig själva erkänna svårigheter. Att i det läget möta en person som ser och vågar prata om hur det står till kan kännas som en befrielse. Men vägen som leder till att familjer blir motiverade att söka fortsatt hjälp för sig och sitt barn kan ändå bli lång och mödosam. Därför är det viktigt att det finns människor som stöttar dessa familjer och ser vari problemen faktiskt ligger.

Det är min förhoppning att denna bok ska tillföra kunskap så att det går att avgöra när samspel mellan föräldrar och barn brister. Kunskap underlättar att kunna och våga ta upp svåra frågor med föräldrar så att behövande familjer ska få möjlighet att komma i kontakt med goda behandlingsmöjligheter. Boken är skriven med barnets behov i fokus.

Men eftersom barnet har behov av kontinuitet och föräldrarna är de som är barnets dagliga vårdare måste allt stöd riktat till barnet gå via föräldrarna.

Bokens upplägg Boken är disponerad på följande sätt: I de flesta kapitel beskrivs först en vardaglig scen detaljerat. De fem första scenerna beskriver samspelet i familjer som inte har en psykisk belastning och utspelar sig i hemmiljö. Syftet med dessa bilder är att ge exempel på hur väl utvecklade samspel kan gestalta sig. Därefter kommer en scen som beskriver processen ”mentalisering”. De tre sista scenerna beskriver samspelet där svårigheter finns och där familjerna har sökt hjälp för detta. Scenerna från dessa familjer utspelar sig i en behandlingssituation och omfattar enbart mamman och barnet, inte pappan. Detta återspeglar det faktum att det fortfarande oftast är mamman som vårdar barnet under dess för-

13

sta tid i livet. För att avidentifiera de familjer som sökt hjälp, men ändå konkret beskriva hur svårigheter kan påverka samspelet, har föräldrar och barn fått låna drag och historia från många olika familjer som gått i behandling på en spädbarnsverksamhet inom barnpsykiatrin genom åren. Efter scenerna följer ett avsnitt som analyserar samspelet och diskuterar hur man kan se att samspelet i just detta fall inverkar på barnets utveckling. Därefter följer avsnitt med teorier och forskning som är aktuella för scenernas olika teman. Dessa avsnitt svarar på frågorna: Hur brukar ett gott samspel mellan små barn och föräldrar se ut? Hur påverkar detta goda samspel barnets mognande hjärna och kemiska reaktioner i kroppen, alternativt vad sker med barnet om samspelet uppvisar brister?

Förutom de kapitel som beskriver och förklarar specifika samspelssituationer finns fristående teoretiska kapitel med olika teman. Här kan man läsa om föräldrablivandets psykologi, anknytningsteori, anknytningsmönster, effekter av anknytningens kvalitet och krafter i mänskliga möten. Boken diskuterar avslutningsvis varför det är så viktigt att stötta familjer som har problem med samspel och anknytning, och hur man kan hjälpa dessa familjer. Längst bak i boken finns också en översikt över forskare inom området och deras teorier kring samspelets betydelse för späda och små barns utveckling.

Den senaste forskningen om barns utveckling Under senare år har allt fler forskare och teoretiker börjat intressera sig för spädbarnets utveckling. Olika fakulteter har börjat samarbeta och forskare utbyter erfarenheter, vilket leder till en djupare förståelse av hur människor blir mänskliga och hur människor kan relatera känslomässigt till varandra.

Utvecklingspsykologer filmar familjer för att i detalj studera samspelet mellan föräldrar och nyfödda barn. De studerar föräldrars beteende mot barnen och hur barnen svarar samt hur kontakten upprätthålls dem emellan. På det viset kan beteendevetare studera den allra tidigaste relationsutvecklingen.

Biologer kan lokalisera och mäta kemiskt vad som händer i kroppen

14

när man upplever känslor. De kan till exempel enkelt mäta stresshormon i saliven.

Inom neuropsykiatrin kan nya skanningsmetoder visa en visuell karta över vad som händer i hjärnan när man upplever en känsla. Det går att mäta tekniskt och det går att se vad som händer och var det händer.

Samarbetet mellan dessa olika vetenskapliga inriktningar leder till att neurologiska, biologiska och psykologiska synsätt på barns utveckling börjar integreras. Genom att nära studera det lilla barnets sociala och biologiska utveckling är det för första gången möjligt att få en biologisk förklaring till människans sociala beteende (Gerhardt, 2005).

15

Både som yrkesperson och som farmor tilltalas jag av de vänliga och inkännande formuleringarna om det viktiga samspelet mellan föräldrar och små barn.”

M

Britt-Carin Olofsson, leg. psykoterapeut, Socionomen 1/2009

KAY KARLSSON ★ ANKNYTNING – om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn

Samspelet mellan föräldrar och deras barn är det yttre tecknet på hur anknytningen fungerar. Men hur ser då ett gott samspel ut? Hur påverkas barnets utveckling av samspelets kvalitet? Och hur kan man se om det brister?

Psykologen Kay Karlsson ger svar på dessa och många andra frågor genom att beskriva samspelssituationer ur verkligheten.

Hon presenterar också teorier och forskning i ämnet. Sist i boken finns konkreta råd kring hur du kan bemöta och stötta familjer med problem och vilken hjälp de kan få.

Boken är skriven särskilt för dig som möter familjer med små barn inom barnhälsovården eller inom barnomsorg, vuxenpsykiatri och socialtjänst. Den passar också bra för utbildningar inom dessa områden.

I den andra upplagan har det tillkommit ett kapitel om mentalisering: det handlar om att tolka och förstå beteenden hos sig själv och hos andra. Förmågan att mentalisera har en central betydelse för självets utveckling.

Kay Karlsson är leg. psykolog och leg. psykoterapeut med mångårig erfarenhet av att arbeta med spädbarn.

KAY KARLSSON

ANKNYTNING

– om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn