9789144111278 by Smakprov Media AB

REHABILITERINGSMETODIK

JA N L EX EL L M A RC ELO R IVAN O FISCHER

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39150 ISBN 978-91-44-11127-8 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jan Petterson Printed by Dimograf, Poland 2017

INNEHÅLL

Förord 7 Inledning 9

Läs mer 13 1 Modern rehabilitering – en process med många delar 15

Från individ till samhälle 15 Rehabilitering – definitioner och betydelse 17 Rehabiliteringsprocessen 23 Centrala begrepp i rehabiliteringsprocessen 24 Tiden är en viktig faktor 27 Olika typer av rehabiliteringsprocesser 28 Att avveckla för att kunna utveckla 30 Rehabiliteringsteamet 31 Rehabiliteringsprocessen i praktiken 32 Att mäta och utvärdera 36 Läs mer 38 2 Rehabiliteringsplanen är grunden för de målinriktade åtgärderna 39

Den moderna rehabiliteringsplanens framväxt 39 ICF – klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder 40 © F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

Innehåll

De olika ICF-komponenterna 48 Att använda ICF i rehabiliteringsprocessen 56 Exempel på ICF-baserade rehabiliteringsplaner 66 Läs mer 80 3 Teamarbete inom rehabilitering: struktur, arbetssätt och utmaningar 81

Vad är ett team? 81 Olika kategorier av team 83 Utmaningar 91 Referenser 99 Läs mer 99 4 Målformulering inom rehabilitering: definitioner, arbetssätt och utmaningar 101

Rehabiliteringsmål 101 Målattribut 103 Utmaningar 112 Läs mer 122 5 Kommunikation och kultur: betydelse för teamarbete och målformulering 123

Kommunikation och rehabilitering 123 Enkel kommunikationsmodell: fokus på budskapet 124 Multifaktoriell kommunikationsmodell 125 Verbal och icke-verbal kommunikation 129 Verktyg som underlättar kommunikation 131 Kommunikation och kultur 133 Begreppet kultur 134 Vi och de – kulturens konsekvens 135 Kulturell inlärning och centrala värderingar 137

Innehåll

Vårdens kultur och ”västvärldens” centrala värderingar 138 Globalisering, rehabilitering och kulturella skillnader 140 Läs mer 143 6 Mätning och utvärdering inom rehabilitering 145

Process- och utfallsutvärdering samt patienttillfredsställelse 145 Modeller för mätning och utvärdering av rehabilitering 151 Register inom rehabilitering 152 Referenser 162 Läs mer 162 7 Att genomföra ett förändringsarbete på den egna arbetsplatsen 163

Är verksamheten förberedd på en förändring? 163 Bilda en arbetsgrupp 165 Skapa utrymme 165 Sikta mot ett konkret mål 166 Låt det ta tid! 167 Följ upp och utvärdera 168 På sikt … 169 Läs mer 170 Sakregister 171

FÖRORD

Under de 15 år som vi utbildat kollegor, personal, studenter, personer med skador och sjukdomar, politiker och administratörer i rehabiliteringsmetodik har vi ofta fått frågan om aktuell litte ratur. Många har undrat var det går att läsa mer om rehabiliteringsprocessen, interdisciplinärt teamarbete, målformulering och utvärdering. Svaret har alltid varit detsamma: det finns en hel del litteratur, men mycket är insprängt i större rehabiliteringsmedicinska läroböcker och i vetenskapliga artiklar. Det har alltså saknats en bok som beskriver det praktiska rehabili teringsarbetet ute i den kliniska verksamheten. En bok som kan användas av alla som arbetar med rehabilitering, liksom av studenter, administratörer och politiker samt av personer som själva är i behov av rehabilitering efter en skada eller sjukdom. Den uppmaning vi fått från kollegor och andra inom fältet har varit: skriv då en sådan bok! Och det har vi nu gjort. Med den här boken – Rehabiliteringsmetodik – har vi samlat den kunskap och erfarenhet som vi skaffat oss under de två decennier som vi varit verksamma inom den högspecialiserade neuro- och smärtrehabiliteringen. Vi har medvetet inte skrivit en vetenskaplig lärobok utan i stället byggt den på praktisk konkret kunskap och erfarenhet. © F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

Förord

Läsaren ska kunna ta till sig innehållet och använda det i den egna verksamheten. Vi vänder oss till alla som är praktiskt och kliniskt verksamma inom rehabilitering i någon form. Boken ska kunna läsas av dig som just börjat arbeta inom området men även du som har flera års erfarenhet ska kunna hitta värdefulla delar. Likaså ska andra som är intresserade av ämnet kunna ta del av boken. Innehållet i boken bygger till stora delar på de kurser och utbildningar vi hållit genom åren, liksom handledning av olika verksamheter. I slutet av boken samlar vi våra tips och råd om hur boken kan användas för den verksamhet som vill genomföra ett förändringsarbete. Vi hoppas därmed att den här boken ska vara användbar för alla som möter och arbetar med personer med funktionsnedsättning, oavsett diagnos eller orsak, men även för dem som av andra skäl har intresse av rehabilitering. Vår önskan är att boken ska bidra till att man förändras i sin roll och att teamets arbete därmed kan utvecklas i positiv riktning, allt för att de personer som behöver rehabilitering på lång sikt ska återfå en så stor funktionsförmåga som möjligt. Genom åren har vi inspirerats, tagit intryck av och skaffat oss kunskap genom kollegor, personal, studenter och inte minst de personer vi mött inom våra verksamheter. Vi vill tacka alla för de bidrag vi fått, direkt och indirekt, som har gjort att vi kunnat skriva den här boken. Lund i mars 2017 Jan Lexell Marcelo Rivano Fischer

INLEDNING

Under de senaste 20 åren har svensk sjukvård gått igenom en stor och på många sätt omvälvande utveckling. Ekonomi, vårdplatssituation, tillgång på sjukvårdspersonal och organisationsutveckling är några områden som ständigt varit aktuella. Samtidigt har den medicinska utvecklingen gått framåt, vilket har lett till återkommande diskussioner om ekonomiska satsningar och prioriteringar. I dag kan allt fler behandlas, åldersgränserna har flyttats fram och möjligheterna att diagnostisera och även bota sjukdomar har förbättrats. Svensk rehabilitering har också genomgått stora förändringar under de senaste två decennierna. Förändringarna har skett i en tid när även intresset för rehabilitering både nationellt och internationellt ökat. Forskningen har utvecklats och på bara fem år har antalet publikationer inom fältet fördubblats. Kunskapsläget har flyttats fram och i dag har vi bättre förståelse för effekterna av olika rehabiliteringsåtgärder. Runt om i världen byggs rehabiliteringen ut och satsningar görs på personer med livslånga funktionsnedsättningar. Världshälsoorganisationen (WHO) har de senaste åren tagit fram WHO global disability action plan 2014–2021 och World report on disability, för att ytterligare lyfta frågorna. Redan 2006 © F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

Inledning

antog FN:s generalförsamling konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Den undertecknades 2007 av 82 länder, däribland Sverige. Konventionens syfte är att stärka skyddet av de mänskliga rättigheter som personer med funktionsnedsättning har enligt de konventioner som redan finns. Den fokuserar på icke-diskriminering och listar nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Rehabilitering har därmed blivit ett globalt intresse. Att ett rehabiliteringsbehov uppstår innebär att personen befinner sig i en helt ny situation, skild från det tidigare livet. Enkla, ensidiga fysiska träningsåtgärder som en gång i tiden präglade rehabiliteringen är inte alltid tillräckliga. I många fall krävs åtgärder som innefattar såväl medicinska, psykologiska, sociala, ekonomiska som arbetsinriktade delar. Hela männi skan berörs av att ett rehabiliteringsbehov uppstår och därför behöver de specifika rehabiliteringsåtgärderna ingå i en sammansatt strategi. Med andra ord kräver rehabiliteringsbehovet ett helhetsperspektiv och att olika specialister integrerar sina kunskapsfält för att arbeta utifrån detta helhetsperspektiv. En central del i att utveckla rehabiliteringen de senaste decennierna har varit intresset för att engagera och involvera den drabbade personen och dennes närstående. Begrepp som patienten i centrum har länge använts. Under de senaste åren har personcentrerad vård vuxit sig stark i svensk sjukvård. Den innebär att man fokuserar på varje persons egna resurser och på hur det påverkar dennes behov av vård. Tre nyckel begrepp lyfts fram:

Inledning

• partnerskapet mellan den drabbade, dennes närstående

och professionen • patientberättelsen, där personens egen berättelse utgör grunden för målen och åtgärderna • dokumentationen, den plan där allt skrivs ner och som sedan blir personens och personalens gemensamma dokument. Sedan flera decennier har vi inom svensk rehabiliteringsmedicin arbetat i team, där både den drabbade personen och dennes närstående medverkat. Detta har ofta kallats interdisciplinära team för att betona att man tillsammans sätter mål och genomför åtgärder. Rehabiliteringsinsatserna har sedan i allt väsentligt byggt på personens egen upplevelse av sina funktionsnedsättningar, hur man beskriver sina aktivitetsbegränsningar och delaktighetsinskränkningar. Och allt har dokumenterats i en rehabiliteringsplan, ett dokument som funnits inom svensk rehabilitering sedan 1980-talet. För många har just begreppen rehabiliteringsprocess, team och rehabiliteringsplan varit synonyma med svensk rehabilitering. Likheterna är alltså stora mellan rehabilitering och personcentrerad vård. Och vinsterna med detta arbetssätt har också varit välkända för oss som arbetar inom rehabilitering. Det som har blivit alltmer tydligt under de senaste tio åren är behovet av metoder för hur man ska arbeta. I dag vet vi att det inte räcker med att bara ha det som ett överordnat syfte. En verksamhet måste också ha en tydlig plan och strategi för hur man ska genomföra ett arbete med fokus på patienten i centrum. Vad innebär det i en modern rehabiliteringsprocess och vilka delar ingår i den? Hur ser en rehabiliteringsplan ut © F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

Inledning

och hur använder man den effektivt i rehabiliteringsprocessen? Hur samverkar man i interdisciplinära team och hur gör man personen delaktig i sin egen rehabilitering? Och sist men inte minst, hur sätter man mål samt mäter och utvärderar de åtgärder som genomförts? De här och andra frågor är centrala när vi diskuterar modern rehabilitering och hur den ska utvecklas. Begreppet rehabiliteringsmetodik är den term som beskriver hur vi arbetar inom modern rehabilitering. Under de senaste 15 åren har rehabiliteringsmetodik kommit alltmer i fokus i svensk rehabilitering, och i den här boken samlar vi de centrala delarna i begreppet. Boken bygger på våra egna erfarenheter av rehabiliteringsmetodik som i sin tur baserar sig på vårt eget kliniska arbete inom rehabiliteringsmedicin med inriktning mot neurologiska skador och sjukdomar samt långvarig ickemalign smärta. Boken för också in den vetenskap som alltmer börjat komma om de olika aspekterna av rehabiliterings metodik, där vi även själva har medverkat och genomfört olika studier. Sist men inte minst tar vi också med oss den kunskap som personerna själva och deras närstående på olika sätt har tillfört oss, praktiskt och teoretiskt. Boken innehåller sju kapitel. Vi inleder med en introduktion och översikt av rehabiliteringsprocessen och dess olika delar och fortsätter med att beskriva rehabiliteringsplanens uppbyggnad, baserad på den internationella klassifikationen för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Därefter finns kapitel om teamarbete, målformulering, kommunikation och kultur och deras betydelse i teamarbete och målformulering samt mätning och utvärdering inom rehabilitering. Boken avslutas med ett kapitel som ger råd om hur en verksamhet kan lägga upp sitt arbete där man med boken som grund arbetar 12

Inledning

med sin egen aktiva förändringsprocess. Slutligen ger vi i de olika kapitlen en del lästips som kan inspirera och fördjupa dig inom området.

Läs mer Lexell, J. (2012). Invited perspective: Defining physiatry through rehabilitation methodology. PM&R. The journal of injury, function, and rehabilitation, 4, 331–334. Rivano Fischer, M. (2000). Om rehabiliteringsprocessen: Innebörd och tillämpning (Socialstyrelsens rapporter. Stimulansbidrag för habilitering och rehabilitering 2000:4). Stockholm: Socialstyrelsen. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning. http:// www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskligarattigheterna/vilka-rattigheter-finns-det/ rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning WHO global disability action plan 2014–2021. http://www.who.int/ disabilities/actionplan/en/ World report on disability. http://www.who.int/disabilities/ world_report/2011/en/

2 Rehabiliteringsplanen är grunden för de målinriktade åtgärderna

Rehabiliteringsplanen är det dokument som hela teamet – personen, dennes närstående och de olika yrkeskategorierna – använder under en rehabiliteringsprocess. I modern rehabili tering ger detta dokument en samlad bild av personens funk tionshinder, huvudmål och delmål, åtgärder och ansvar. Planen kan även användas för att utvärdera de åtgärder som gjorts. Det här kapitlet beskriver uppbyggnaden av en ICF-baserad rehabiliteringsplan och hur den kan användas för att planera och genomföra en rehabiliteringsprocess.

Den moderna rehabiliteringsplanens framväxt Rehabiliteringsplanen har under det senaste årtiondet fått en allt större betydelse i modern rehabilitering. Från att tidigare ha varit en blankett där information om patienten samlades och där åtgärderna listades, har rehabiliteringsplanen utvecklats till att vara en gemensam plattform i rehabiliteringsprocessen. I dag används rehabiliteringsplanen i alla faser av en rehabili teringsprocess, från starten till avslutningen, och för hela teamet, både personal och personen och dennes närstående. © F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

2 Rehabiliteringsplanen är grunden för de målinriktade åtgärderna

Struktur och upplägg av rehabiliteringsplanen liksom användningen av termer och begrepp har utvecklats. Fort farande finns dock ingen enhetlighet i hur en rehabiliteringsplan ska se ut. Därför finns i sjukvården ett antal olika typer av planer. Före datorjournalens genombrott användes oftast en pappersblankett som fylldes i för hand. Den övergick sedan till en blankett som fylldes i på datorn. Sedan datorjournalen fullt ut slagit igenom har olika varianter på rehabiliteringsplaner tagits fram för att passa in i den moderna sökordsbaserade journalen. Även om det förenklar användandet, har en del av överblicken gått förlorad och det är inte lika lätt att få en tydlig bild av en persons hela rehabiliteringsprocess. Oavsett format och utseende på rehabiliteringsplanen, bygger den numera i allt väsentligt på termer och begrepp i den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). ICF har sedan den introducerades för över 15 år sedan kommit att bli grunden inom modern rehabilitering. Baserat på ICF utvecklade vi i början av 2000-talet en rehabiliteringsplan som efter vissa modifieringar har använts i våra rehabiliteringsprogram i över 10 års tid. I det här kapitlet presenterar vi först ICF och därefter hur en ICF-baserad rehabiliteringsplan är uppbyggd. Vi avslutar med två fall från neurorehabilitering respektive smärtrehabilitering och exempel på rehabiliteringsplaner.

ICF – klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder ’Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa’ är den svenska översättningen av International classifi40

2 Rehabiliteringsplanen är grunden för de målinriktade åtgärderna

cation of functioning, disability and health, allmänt känt som ICF. Översättningen har gjorts av Socialstyrelsen, som också översatt en manual för hur man kan använda ICF inom olika områden. Socialstyrelsen är även den myndighet som har hand om ärenden om klassificering, koder och klassifikationer. ICF som klassifikation publicerades 2001 och ger en internationellt standardiserad nomenklatur för att förstå och beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd. Den är en av flera internationella klassifikationer som utvecklats av Världshälso organisationen (WHO) för att kunna koda information om hälsa, som till exempel diagnoser, funktionstillstånd och orsaker till kontakter med hälso- och sjukvård. Med ICD-10 (International classification of diseases) kan vi klassificera sjukdomar, skador etcetera medan ICF kan användas för att klassificera funktionstillstånd och funktionshinder som hänger samman med hälsoförhållanden. På så vis kompletterar ICD-10 och ICF varandra och tillsammans ger de en bred bild av en persons hälsa. Föregångaren till ICF är International classification of impairments, disabilities and handicap (ICIDH). Den har haft en viktig roll inom rehabiliteringen och ICF har kommit att få en än större betydelse. Allteftersom ICF blivit mer känt har den legat till grund för vårt arbete inom sjukvården, till exempel journalföringen och sökord för specifika yrkeskategorier. Även olika myndigheter tillämpar ICF, till exempel Försäkringskassan som använder ICF-terminologin i sitt intyg för sjukersättning.

2 Rehabiliteringsplanen är grunden för de målinriktade åtgärderna

Gemensamt språk baserat på en biopsykosocial modell ICF är en klassifikation av hälsokomponenter, till skillnad från ICIDH som var en klassifikation av sjukdomskonsekvenser. Hälsokomponenter beskriver vad som utgör hälsa medan konse kvenser fokuserar på vilka effekter sjukdomar eller andra hälso betingelser kan ha. ICF intar därmed en neutral inställning till orsaker och möjliggör att hälsa och hälsorelaterade tillstånd kan studeras utifrån både positiva och negativa aspekter. På så vis kan ICF tillämpas på alla människor eftersom den omfattar aspekter av hälsa i mycket vid bemärkelse. ICF bygger på en syntes av två olika modeller: den medi cinska och den sociala. I den medicinska modellen ses funktionshinder som ett problem hos den drabbade personen till följd av en skada eller sjukdom. I den sociala modellen ses funktionshinder som något orsakat av den omgivning (socialt och samhälleligt) som personen lever i. Dessa båda modeller har i ICF förenats till ett sammansatt perspektiv på hälsa utifrån ett biologiskt, individuellt och socialt perspektiv. För oss som arbetar inom rehabilitering är därför ICF på många sätt tilltalande. Möjligheterna att i ett helhetsperspektiv kartlägga, beskriva och analysera en persons problem och behov till följd av en skada eller sjukdom har ökat. ICF tar också upp aspekter av miljön och det samhälle en person lever och vistas i. Allt detta förbättrar väsentligt rehabiliteringsbedömningen, som inleder en interdisciplinär rehabiliteringsplan. Med ICF kan vi även på ett konsekvent och systematiskt sätt utvärdera olika åtgärder inom rehabiliteringen och tolka resultaten från de utvärderingsinstrument vi använder. I ett bredare perspektiv förbättras kommunikationen med personen och dennes närstående, mellan olika yrkesutövare i ett team och 42

2 Rehabiliteringsplanen är grunden för de målinriktade åtgärderna

med människor som arbetar inom rehabiliteringsområdet, både nationellt och internationellt. ICF erbjuder med andra ord ett gemensamt språk för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd, gör det möjligt att jämföra mellan länder, olika delar av sjukvården och över tid.

Uppbyggnaden av ICF ICF omfattar alltså alla aspekter av en människas hälsa och dessa beskrivs i termer av hälsodomäner och hälsorelaterade domäner. Exempel på hälsodomäner är att se, höra, att lära sig och att gå. Hälsorelaterade domäner innefattar till exempel förflyttning, utbildning och sociala interaktioner. ICF gör det därmed möjligt att en stor mängd information om en männi skas funktionstillstånd kan ställas samman för att belysa samspelet med hens miljö (fysiskt, socialt och attitydmässigt) och den individuella bakgrunden till hens liv och leverne. Av förklarliga skäl innefattar ICF ett stort antal begrepp, termer och definitioner, som vi beskriver i den kommande delen av det här kapitlet. Till att börja med, ICF organiserar all information i två delar, som vardera består av två komponenter: • Del 1: Funktionstillstånd och funktionshinder

a) Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer b) Aktivitet och delaktighet • Del 2: Kontextuella faktorer a) Omgivningsfaktorer b) Personliga faktorer

2 Rehabiliteringsplanen är grunden för de målinriktade åtgärderna

Tabell 2.1 Översikt över ICF. Del 1 Funktionstillstånd och funktionshinder

Del 2 Kontextuella faktorer

Komponenter

Kroppens funktioner och strukturer

Aktivitet och delaktighet

Omgivningsfak torer

Personfaktorer

Domäner

1. Kroppsfunk tioner 2. Kroppsstruk turer

Livsområden (uppgifter, handlingar)

Yttre påverkan på funktionstillstånd och funktions hinder

Inre påverkan på funktionstillstånd och funktions hinder

Begreppskonstruktioner

Förändring i kroppsfunktion (fysiologisk) Förändring i kroppsstruktur (anatomisk)

Kapacitet att

Underlättande eller hindrande påverkan från omständigheter Genomförande i den fysiska, sociala och att utföra uppgifter i aktuell attitydmässiga omgivningen omgivning

Påverkan av utmärkande drag hos personen

Positiv aspekt

Funktionell och strukturell integritet

Aktivitet Delaktighet

Underlättande faktorer

Ej tillämpbart

Aktivitetsbe gränsning, delaktighets inskränkning

Barriärer/hinder

Ej tillämpbart

utföra uppgifter i en standardom givning

Funktionstillstånd Negativ aspekt

Funktions nedsättning, strukturavvikelse Funktionshinder

Tabell 2.1 ger en generell översikt av ICF och dess uppbyggnad. Varje komponent består av olika domäner som består av kategorier, som i sin tur är klassifikationsenheter. ICF är uppdelad i olika kapitel (domäner) för respektive komponent. Kroppskomponenten innefattar kroppens struktur (åtta kapitel) och funktion (åtta kapitel) medan aktivitets- och delaktig 44

2 Rehabiliteringsplanen är grunden för de målinriktade åtgärderna

hetskomponenten (nio kapitel) omfattar olika aspekter av funktionstillståndet ur ett individuellt och socialt perspektiv. Omgivningsfaktorerna (fem kapitel) inom de kontextuella faktorerna innefattar allt från personens närmaste omgivning till den allmänna omgivningen. De personliga faktorerna har i allra högsta grad betydelse i rehabiliteringsprocessen men klassificeras inte i ICF på grund av de stora sociala och kulturella variationer som hänger ihop med dem. Längre fram i kapitlet beskriver vi de olika komponenterna mer i detalj. Funktionstillstånd (eng. functioning) är den positiva paraplytermen för kroppsliga funktioner och strukturer, aktivitet och delaktighet. När en persons hälsotillstånd förändras eller om kraven i omgivningen blir för stora, påverkas samspelet mellan dem. Personen kan då uppleva ett funktionshinder (eng. disability), som är den negativa paraplytermen i ICF och som innefattar en funktionsnedsättning eller strukturavvikelse (eng. impairment), aktivitetsbegränsning (eng. activity limitation) och delaktighetsinskränkning (eng. participation restriction).

Samspel mellan olika komponenter Det är viktigt att komma ihåg att ICF enbart är en klassifikation. Ett utvecklingsområde är därför tillämpningen av ICF i olika sammanhang. Man bör även se varje persons funktionstillstånd som ett dynamiskt samspel mellan de olika komponenterna och de kontextuella faktorerna. Figur 2.1 illustrerar schematiskt detta samspel, och det är även så vi är vana att se ICF. Detta samspel har inom rehabiliteringen legat till grund för en bred diskussion om betydelsen av ingående bedöm© F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

2 Rehabiliteringsplanen är grunden för de målinriktade åtgärderna

Hälsobetingelse

Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer

Omgivnings faktorer

Aktivitet

Delaktighet

Person faktorer

Figur 2.1 En schematisk beskrivning av ICF och interaktionen mellan de olika komponenterna och de kontextuella faktorerna.

ningar, olika interventioner, deras interaktion och det samlade utfallet av en rehabiliteringsprocess. I dag vet vi, både från vetenskapliga studier och genom praktisk erfarenhet, att det finns en dynamisk interaktion mellan de olika komponenterna. Det medför att interventioner inom en del kan påverka en eller flera andra delar. Interaktionerna går heller inte alltid att beskriva som ett direkt samband och i flera fall är det uppenbart att det finns synergieffekter. Två interventioner kan därför tillsammans ge bättre utfall än var och en för sig, vilket ytterligare visar på betydelsen av teamarbete och samverkan. Dessutom, interaktionen verkar i båda riktningarna, därför går pilarna (se figur 2.1) åt båda hållen.

Koder, bedömningsfaktorer och standardurval Sammanlagt innehåller ICF över 1 500 komponenter på olika nivåer, som i sin tur kan uttryckas i både positiva och negativa termer. Varje komponent kan också anges med en kod (eng. 46

2 Rehabiliteringsplanen är grunden för de målinriktade åtgärderna

code) som består av en bokstav relaterad till domänen och en sifferkombination. Koden kan även anges med tillägg av en bedömningsfaktor (eng. qualifier). Dessa beskriver omfattningen eller graden av påverkan eller problem inom en viss del och anges som ”inget problem”, ”lätt problem”, måttligt problem”, ”stort problem” eller ”totalt problem”. Omgivningsfaktorerna graderas efter i vilken grad de är positiva och underlättande (eng. facilitators) eller negativa och hindrande (eng. barriers). Koderna och bedömningsfaktorerna har framför allt kommit att användas i det mer teoretiska arbetet kring ICF, som till exempel forskning om bedömningsinstrument, medan användningen i det kliniska arbetet är begränsat. På sikt, när datorjournaler och registersystem ytterligare utvecklats, kommer koderna att få en större praktisk betydelse, vilket kommer att stärka användningen av ICF i rehabili teringsprocessen. För att underlätta det praktiska och vetenskapliga arbetet har olika kortversioner av ICF utvecklats. Detta har skett i ett omfattande internationellt samarbete för många olika diagnoser och tillstånd. Det finns numera en uppsättning standard urval (eng. core sets), där de vanligaste komponenterna har listats. De finns dels i form av längre versioner (eng. compre hensive ICF core sets), dels som kortare versioner (eng. brief ICF core sets). De längre versionerna kan användas till exempel som checklistor i kliniken, medan de kortare fyller en funktion i vetenskapliga och kliniska rapporter.

Jan Lexell är läkare och professor i rehabiliterings medicin vid Lunds universitet. Han är gästprofessor vid Luleå tekniska universitet samt knuten till Skånes universitetssjukhus och Kompetenscentrum Reha bilitering vid Sunderby sjukhus i Luleå. Han forskar, undervisar och arbetar kliniskt inom neurologisk rehabilitering.

Marcelo Rivano Fischer är psykolog, fil.dr och verksamhetschef för Smärtrehabilitering och Kunskaps centrum smärta vid Skånes universitetssjukhus samt registerhållare för Nationella registret över smärt rehabilitering (NRS). Han bedriver forskning och under visning, och arbetar kliniskt inom smärtrehabilitering. Författarna har mångårig erfarenhet av rehabiliteringsmetodik och har lett kurser och utbildningar i Sverige och utomlands.

REHABILITERINGSMETODIK Rehabilitering är alltmer centralt inom hälso- och sjukvården. Vad innebär modern rehabilitering? Hur ser en rehabiliteringsplan ut och hur används den i rehabiliteringsprocessen? Hur samverkar man i team och hur görs personer delaktiga i sin egen rehabilitering? Hur sätts mål och hur mäter och utvärderar man åtgärder? Rehabiliteringsmetodik samlar kunskap och erfarenhet kring rehabiliteringsprocessen, interdisciplinärt teamarbete, ICF och rehabiliteringsplaner, målformulering, kommunikation och kultur samt mätning och utvärdering inom rehabilitering. Boken vänder sig till alla som är verksamma inom rehabilitering, oavsett diagnos eller orsak, och till universitets- och högskolestuderande inom hälso- och vårdrelaterade utbildningar samt andra som vill lära sig mer om rehabilitering. Art.nr 39150

studentlitteratur.se