9789127823198

INNEHÅLL

Inledning 5 Del 1 – Att vara lärare 17 Del 2 – Vad är skola, egentligen? 39 Del 3 – Undervisningen och vetenskapen 63 Del 4 – Vad var problemet inom den svenska pedagogiken? 77 Del 5 – Gestalta undervisning 115 Del 6 – Betyg och betygssättning 261 Del 7 – Att utvecklas som lärare 283 Del 8 – Att tillhöra en profession 341 Källor 369

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 3

2018-08-06 21:51

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 4

2018-08-06 21:51

INLEDNING Att vara lärare är ett av världens roligaste och mest meningsfulla yrken. Vi är dessutom många. Bara i Sverige är vi ungefär 250 000, i hela världen är vi tiotals miljoner. Överallt finns alltså människor som med yrkesspecifik utbildning ansvarar för barns och ungas undervisning och lärande. Man kan utan överdrift säga att skolor och utbildning definierar det moderna samhället. Om utomjordingar skulle besöka oss skulle de upptäcka att i de flesta länder avsätter man minst tolv år av en livstid på drygt sjuttio till att bli undervisad.

Själv gick jag nio år i grundskolan, tre år på gymnasiet, fyra års grundutbildning vid universitetet och sedan fyra års doktorandutbildning. Utöver det har jag gått ett år på konstskola och läst en ledarskapsutbildning på deltid. Det blir sammanlagt drygt tjugoett år. Relationen till mina lärare har alltså varit minst lika viktig som relationen till mina föräldrar – i tid betraktad. Även länder som inte erbjuder alla invånare sjukvård har skolor för alla barn. Det är helt enkelt en av de saker som kännetecknar en nation. Världen är besatt av utbildning. För inte så länge sedan var Sverige ett av de få länder som hade tolvårig skola för alla barn. Idag är gymnasieutbildning lägsta nivån i de flesta länder. Det pågår helt enkelt en veritabel undervisningsexplosion. Det här är fascinerande. För det innebär att vart du än reser kan du kliva in i ett klassrum och se en kollega brottas med ungefär samma utmaningar som du. Hur ska jag få dem att förstå multiplikation? Vilken är den bästa metoden att förklara leverns funktion? Hur kan jag på bästa sätt lära dem att läsa? Hur ska jag förklara hur vårt

5

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 5

2018-08-06 21:51

statsskick fungerar och lära dem att bli ansvarstagande och lyckliga medborgare?

Jag frågade nyligen drygt tjugo lärare varför de hade valt att bli lärare. Alla svarade att de ville hjälpa barn och ungdomar att utvecklas. De flesta betonade också att de tyckte att det var roligt att undervisa. De blev helt enkelt glada av det.

Känslan man får när man lagt upp en undervisningssekvens eller lyckats förklara något så att en elev eller en hel klass helt plötsligt förstår något de inte förstått tidigare. Det var viktigt att se barns och ungdomars självtillit växa och deras kunskap öka. Deras svar är väldigt typiska. De flesta som väljer yrket gör det för att de vill påverka; de vet att de som lärare spelar roll för hur framtiden kommer att se ut för deras elever. De vill göra skillnad och det är viktigt att det är så.

När jag skriver detta har vi en nationell lärarkris. Alltför få vill bli lärare och yrket har fått ett dåligt rykte. Det är också många lärare som upplever stress och är drabbade av andra arbetsmiljörelaterade problem. Jag återkommer till det i slutet av boken där jag skisserar svensk skolas utveckling de senaste decennierna och de utmaningar vi har och står inför.

Men det är viktigt att slå fast att även om svenska lärare i internationella jämförelser sticker ut i hur hög grad som de upplever en dålig arbetssituation upplever de samtidigt stor mening.

Det är också precis här som den styrning svensk skola har varit utsatt för under de senaste decennierna genom så kallad new public management, med individuell lönesättning, målstyrning, inspektioner, ansvarsutkrävande och skolmarknad, totalt missar målet. I den styrningsfilosofin, som hämtat sin näring från vissa ekonomer som tror att en-

6

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 6

2018-08-06 21:51

dast yttre krav och pengar motiverar människor, har man helt enkelt glömt bort den viktigaste drivkraften i läraryrket.

De missar vad som egentligen motiverar 250 000 lärare att gå till jobbet varje dag. De flesta lärare behöver inte motiveras.

De är redan motiverade – av själva jobbet. Sedan behöver de rimliga förutsättningar för att kunna utföra det. Och de behöver ständigt utmanas och utvecklas för att bli bättre. Vi behöver också synliggöra arbetet så att varje lärare överallt ser vad de faktiskt kan och hur skickliga de är.

Jag utbildade mig till lärare ganska sent i livet och på vägen dit hann jag doktorera i botanik. När jag kom ut som lärare hade jag alltså arbetat i ett par år med forskning. När jag forskade gick det ofta månader mellan att jag gjorde något till dess att jag fick återkoppling, som dessutom oftast var negativ och av typen: Varför har du skrivit så här? Har du verkligen fog för den slutsatsen, har du tänkt på att …? De manus till forskningsartiklar som jag fick tillbaka från min handledare var (särskilt i början) fulla av röda markeringar och överstrykningar.

Kontrasten mellan doktorandtillvaron och vad jag mötte i klassrummet var enorm. Där, med tjugofem skolluttrade elever framför mig, fick jag konstant återkoppling och bekräftelse på om det jag gjorde var bra eller dåligt. Var det en eller tjugo som brydde sig om vad jag sa eller vad jag tyckte att de skulle göra? Jag fick veta det direkt. Och den stora lyckan när jag märkte att ett undervisningsmoment faktiskt fungerade i praktiken – att de lärde sig vad jag tänkt och ja, ibland ännu mer – den känslan är svår att sätta ett pris på och är en viktig del av vad som motiverar lärare. Jag tror att det helt enkelt finns en inbyggd belöning som kickar igång

7

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 7

2018-08-06 21:51

när vi undervisar och att det är en av anledningarna till att lärare så ofta finner stor mening i sitt arbete. Att undervisa är inbyggt i vårt nedärvda biologiska arv, det ger oss en inre belöning. Som lärare har du dessutom ett av de viktigaste yrken som finns i vårt samhälle. Du är den som samhället har gett förtroende att föra vår civilisation till nästa generation och se till att den får all den kunskap och träning som den behöver för att klara av livet i vårt komplicerade samhälle.

Och så fick jag spela teater! Att vara lärare är ju inte bara att kunna saker om olika ämnen och om undervisning. En viktig ingrediens i undervisning är faktiskt att manipulera barn och ungdomar till att tro att det du undervisar om är spännande, roligt, intressant och livsavgörande (att det dessutom oftast är sant gör det inte sämre). Jag minns när jag som lärarstudent inom ramen för kemiutbildningen som ingick i min utbildning skulle hålla en kort föreläsning om något som jag ännu inte riktigt förstått. Man tyckte att det var bra för oss som skulle bli lärare att öva på sådana saker, och det var inlagt särskilt för oss. Våra kamrater som också läste kemi men inte var lärarstudenter slapp detta. Det som gjorde det extra obehagligt var att det skedde precis i början av kemistudierna så jag tyckte att jag hade dålig koll på det som jag skulle presentera. Jag fick för en av de första gångerna i mitt liv rejäl scenskräck. Så där så att hjärtat rusade och jag greps lite av panik. Men strax innan jag klev fram inför mina kursare i den stora gradängsalen bestämde jag mig för att spela teater. Jag sa till mig själv att helt enkelt låtsas att jag kunde allt och berätta som om jag hade full koll. Så jag klev medvetet upp på ett bestämt sätt och intog en avslappnad, självsäker hållning och låtsades att jag kände mig trygg och

8

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 8

2018-08-06 21:51

säker. Det som då hände glömmer jag aldrig. Hur alla tittade på mig som om jag var en stor auktoritet, men också att min rädsla försvann. Då insåg jag att även om jag kunde lite så kunde de ännu mindre. Och det är ju det vanliga när vi som vuxna ska berätta om något. Jag gjorde några moves – och plötsligt hade jag auditoriet i min hand.

Att inspirera och locka människor att lära innebär att du behöver engagera dem med alla sinnen och med alla till buds stående medel. I den undervisande rollen ingår att skapa engagemang och att fängsla och inspirera. De flesta av oss minns en lärare som inspirerade och som gjorde oss intresserade av något som vi ibland inte ens visste fanns.

Ibland tenderar vi att fastna i att skolan ska anpassa sig efter elevernas intressen eller vilka de är för att vara relevant för dem. Men det är bara delvis sant. En av skolans och därmed lärarnas viktigaste uppgifter är att väcka intresse för saker som eleverna kanske inte ens vet finns innan de träffar dig.

Detta att med olika metoder skapa intresse verkar vara en central del av den mänskliga aktivitet som vi kallar undervisning. Jag minns fortfarande med njutning känslan av att gå med de erfarna kollegorna på mitt första lärarjobb på Vasaskolan i Gävle. Man gick i korridoren och gnällde över rektorn. Så öppnade de dörren och fångade en klass med ett par blickar och gester och fick eleverna att förstå att kemi eller biologi var det mest spännande som fanns i hela världen.

De undervisade och berättade och eleverna satt som klistrade och/eller blev djupt engagerade. Efter lektionen fortsatte lärarna att gnälla på skolledningen som om inget hänt.

Michelle Scalise Sugiyama (2017) som forskat på om undervisning sker hos naturfolk skriver att en ofta förbisedd

9

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 9

2018-08-06 21:51

dimension i deras kulturer är berättandet. Berättandet skiljer sig från dagligt tal genom en tydlig markering genom speciella gester och röstläge. Hon menar att detta är ett tydligt bevis för att den kunskapsöverföring som sker i berättandet bör betraktas som en form av naturlig pedagogik.

Det enda biologer hittat som på ett avgörande sätt skiljer oss från andra djur är vår välutvecklade förmåga till komplex språklig kommunikation. Vi kan i mycket högre grad kommunicera det som finns i våra hjärnor till andra individer och med språket kan vi föra över abstrakta begrepp mellan varandra. Till exempel: Detta är en banan – Vill du ha en banan?

Igår ville jag ha en banan – Jag undrar om de vill ha bananer i Norge? När månen är ny ser den nästan ut som en banan – Den svenska bananimporten är lägre i år än förra året på grund av konsumenternas upplevelse av riskerna med de bekämpningsmedel som används i Centralamerika – EU är inte bra för de lägger sig i bananers krökning. Det här är meningar om bananer med olika konkretions- och abstraktionsgrad, men alla är begripliga för dig trots att informationen tar omvägen över en inlärd och (vilket är viktigt) helt onaturlig förmåga – skriftspråket och läsning.

Man brukar prata om att det vore häftigt med tanke­ överföring – men det behärskar vi ju sedan länge och över stora avstånd, både geografiska och i tid. Jag har ju redan fört över en del tankar till din hjärna. Tankar som jag tänkte när jag skrev de här raderna. De har förflyttat sig geografiskt från mig och temporalt från den tiden till nu när du läser.

Med hjälp av språket kan vi hantera abstrakt information, men vi har också ett verktyg att kommunicera om dessa abstrakta begrepp med varandra. Förmågan att genom språket

10

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 10

2018-08-06 21:51

förmedla kunskap, information och till och med känslor har betytt mycket under vår evolution. Det har varit en stor överlevnadsfördel att kunna förmedla kunskap till övriga familjemedlemmar och särskilt till barn.

En av mänsklighetens viktigaste uppfinningar är skriftspråket. Det möjliggjorde för oss att förvara tankar utan att minnet förstörde dem; vi kunde börja sprida samma kunskap till många människor. De stora kulturer som vi har och har haft skulle inte existera utan det. Jag slogs av det alldeles nyligen när jag läste en beskrivning av indianstammar skriven 1926 av den svenske etnografen Erland Nordenskiöld. Han levde med indianer från olika stammar, drack deras öl och dansade på deras fester. Vad som framträder är att stammarna hade olika kulturer, trots att de levde inom ett ganska begränsat geografiskt område. Varje stam skapade sin historia, när de berättade sina sagor kunde bara de som lyssnade dela dem.

(Nordenskiöld 1926).

Jag vill med den här boken åstadkomma flera saker. Jag vill skapa stolthet för yrket och jag vill diskutera och lyfta olika aspekter av undervisning och av läraryrket som en professionell verksamhet. Jag använder medvetet ofta ordet undervisning och mer sällan ordet lärande. Detta för att vi i Sverige under lång tid har pratat mycket om lärande, och på ett sätt som bortdefinierat undervisning och konsten som det innebär att undervisa. Jag menar att hela poängen med att ha skola är undervisning. Om vi inte tror på undervisning är skola meningslöst. Det finns också i skolhistorien återkommande debattörer som beskriver skolan som ålderdomlig och menar att vi behöver göra om skolans organisation från grunden. Men av någon anledning fortsätter vi ha skolor över

11

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 11

2018-08-06 21:51

hela världen, och de ser ungefär likadana ut. Det finns uppenbarligen något i organisationsformen som både fungerar och tillför värde i samhället. Skola handlar om hur du och jag som lärare påverkar en grupp människors lärande genom våra handlingar, dessa våra handlingar är undervisning. När jag diskuterar undervisning kommer jag att kritisera en del trender vi sett i Sverige men framför allt vill jag bredda samtalet om undervisning. Vi behöver en mer pragmatisk och varierad syn på vad undervisning innebär, inte minst på vad som sägs vara ”bra” undervisning och inte minst behöver vi inom lärarkåren bli bättre på hur vi som profession kan ta ledningen i utvecklingen av den kunskap som är professionens kunskapsbas.

Det är viktigt att inse att det inte finns ett enda sätt att vara lärare på. Även om det bara finns en profession – den som har samhällets uppdrag att förmedla kunskaper och värden till nästa generation – och även om det finns en del generella aspekter som förenar olika lärare är det samtidigt stora skillnader mellan att vara förskollärare, särskollärare, speciallärare, låg- och mellanstadielärare, högstadielärare, gymnasielärare i teoretiska ämnen, gymnasielärare i praktiska ämnen, folkhögskollärare och modersmålslärare. Jag tror att det var ett stort misstag när den svenska skolan påhejad av reformvilliga politiker men framför allt av radikala universitetspedagoger försökte montera ner skillnaden mellan olika lärarroller.

Samtidigt ville man också ta bort skillnaden mellan utbildningar till dessa. Men trots att det finns likheter och generella utgångspunkter, som i yrkets moral och etik, kräver olika läraruppdrag skiftande verktyg. Det innebär olika

12

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 12

2018-08-06 21:51

utmaningar att stå inför en grupp sexåringar, en grupp femtonåringar, en grupp naturvetare på gymnasiet eller ett gäng byggelever. Det är viktigt att man får både den träning som man behöver för att möta sina blivande elever och att också fortbildning och utvecklingsarbeten på skolan är anpassade till den verklighet och de elever som man faktiskt har.

Jag kommer att skriva en del om denna universitetspedagogernas olyckliga roll i nedmonteringen av läraryrkets status i Sverige. Detta i ett avsnitt om hur den svenska versionen av konstruktivistisk pedagogik påverkade läraryrket negativt. Jag tycker att det är viktigt att vi när vi nu funderar på vad det innebär att vara lärare vet vår historia och hur den påverkat och påverkar yrket idag. Jag tror, som Jonas Linderoth (2016), att yrket i viss mån behöver återupprättas.

Jag har redan skrivit ett antal böcker om och för skolan.1 Det här är kanske den som varit svårast att skriva. Det beror på att ämnet ligger mig så nära. Jag har aldrig sedan jag lämnade arbetet som lärare i skolan lämnat min identitet som lärare. Jag är fortfarande medlem i ett lärarfackförbund och har svårt att låta bli att undervisa i alla möjliga sammanhang.

En av mina drivkrafter i de uppdrag jag haft och de böcker jag skrivit har också varit att lyfta läraryrket och lärares villkor.

Det är ett yrke som är alldeles för viktigt för att bli behandlat

1 Barnexperimentet: Svensk skola i fritt fall (Leopard förlag), Alla i mål.

Skolutveckling på evidensbaserad grund (Natur & Kultur), Förstelärare – en handbok (Natur & Kultur), Skola på vetenskaplig grund (med Andreas Ryve och Kirsti Hemmi) (Natur & Kultur) och Rektor – en handbok (Natur & Kultur). Jag var också en av initiativtagarna och författarna till Skolverkets skrift Forskning för klassrummet och redaktör för den svenska upplagan av en antologi om läraryrket: Flip the classroom – förändra skolan från grunden (Studentlitteratur).

13

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 13

2018-08-06 21:51

som det har blivit i Sverige. Men denna förankring i yrket gör också att jag upplevt större krav på mig själv inför skrivandet av den här boken än inför någon annan. Undervisningen och lärarens arbete är själva hjärtat i skolans verksamhet. Det är ett stort ansvar att skriva om det. Det finns så många saker som jag tycker är viktiga att skriva om och belysa och jag har naturligtvis behövt göra ett urval. Jag hoppas att du kan tänka på boken dels som en du kan läsa rakt igenom, dels som en uppslagsbok, och förhoppningsvis är det en bok som du kommer att vilja återvända till. Jag har försökt balansera och skriva tillgängligt utan att förlora skärpa och jag anger många källor och inspirerande material så att du själv kan söka dig vidare inom områden som väcker ditt intresse.

En sak som har slagit mig när jag rest runt i landet är hur många lärare som har fantastiska idéer, är så medvetna om skolutveckling, så pålästa, så kunniga och engagerade, och hur sällan någon bryr sig om vad de vet och vad de vill. Det här är något vi måste förändra: lärare ska i högre grad stå vid rodret i den skolutveckling som rör skolans hjärta, undervisningen och yrket. När jag skriver det här finns det tydliga signaler om det i till exempel skrivningar från Skolkommissionen (SOU 2017:35) och OECD (OECD 2015a), men det är också en aspekt som lärarkåren själv måste påverka och ta ansvar för. Vi kan inte vänta på att de som inte vet hur det är i klassrummet böjer sig ner för att lyssna på oss. För några decennier sedan var lärare vanliga i debatter om skolan och skolans framtid. Men något hände under 1990-talets reformer, lärare tystnade. Debatten förs alldeles för ofta över huvudet på dem som faktiskt kan något.

14

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 14

2018-08-06 21:51

Det är dags för lärare att åter kliva upp på scenen: återerövra kontrollen över undervisningen och sitt yrke och kräva större inflytande över hur skolan styrs lokalt och nationellt och över lärarutbildningarna. Men för det krävs det också att lärare förstår, bygger och lyfter sin profession och sin gemensamma kunskapsbas. Att vi bättre förstår vad det innebär att vara lärare och vad som kännetecknar den undervisande professionen.

Boken är indelad i åtta delar: • Del 1. Att vara lärare • Del 2. Vad är skola, egentligen?

• Del 3. Undervisningen och vetenskapen • Del 4. Vad var problemet inom den svenska pedagogiken?

• Del 5. Gestalta undervisning • Del 6. Betyg och betygssättning • Del 7. Att utvecklas som lärare • Del 8. Att tillhöra en profession

* Citat i boken är översatta av författaren om inte annat anges.

15

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 15

2018-08-06 21:51

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 16

2018-08-06 21:51

Del 1

ATT VARA LÄRARE I den här delen gör jag några grundläggande reflektioner om yrkesrollen. Vad innebär det att vara lärare? Jag vill här, och i nästa del som handlar om skola generellt, lägga en grund till övriga delar, där jag i hög grad kommer att upprätthålla mig vid det centrala i en lärares kunskapsbas – undervisning.

KAN DU VARA FÖDD TILL LÄRARE?

Ganska ofta hör man människor säga att man föds till lärare.

Att man har eller saknar förmågan att leda en klass och undervisa. Ofta bygger det på anekdotisk evidens utifrån ytliga intryck från några klassrum.

Vi som varit mycket i skolan vet att det där ytliga intrycket kan vara ganska illusoriskt. Det som är avgörande är ju vad och med vilken kvalitet som eleverna faktiskt lär sig – och det är inte alltid lätt att se. För dig som är lärare och inte upplever att fantastiska lektioner bara flyter ur dig som ett flöde från din nedärvda förmåga att undervisa och att alla elever alltid sitter som tända ljus framför dig – för dig finns det stor tröst – i hur det verkligen är. För med läraryrket är det som med de flesta andra yrken. Man kan ha vissa medfödda egenskaper som gör vissa saker enklare men huvuddelen av arbetet lär man sig.

Undervisning handlar nämligen inte om att ha vissa personlighetsdrag. Det är inte en viss människotyp som passar som lärare. Dessutom är det som kan verka medfött för en okunnig betraktare i de flesta fall frukten av erfarenhet,

17

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 17

2018-08-06 21:51

motivation och kanske en del tur. Om man bara råkar göra några saker rätt från början kan det kännas lätt. En av de första reflektioner som jag som lärarstudent gjorde utifrån observationer av lärarna som undervisade oss i kemi och biologi var att de uppträdde och undervisade på skilda sätt. Det var den snälle, blyge i oorganisk kemi som knappt vågade ta plats i katedern men som var så bekymrad över hur han skulle förklara så att vi förstod och den andre som körde häftiga kemishower. Det var den höggravida kvinnan som förklarade komplex kemi för oss med knypplingstermer och biologen som oförskräckt hoppade ner i leran för att visa oss en särskild växt.

Kännetecknet för dem som var bra lärare var inte att de agerade på ett visst sätt, utan att de brydde sig om oss, att de verkligen försökte sätta sig in i vår situation och tänkte på hur de skulle lägga upp sin undervisning för att nå fram så att vi skulle kunna lära oss. De var inte stöpta i en mall eller sprungna från samma genetiska träd. Den introverte såväl som den extroverte kan vara en bra lärare. Det räcker oftast med att tänka tillbaka på några av de lärare som påverkade dig positivt under din skoltid. Förmodligen var de väldigt olika. Det finns nog medfödda aspekter av undervisning, det vill säga att evolutionära mekanismer gör att vi vill och kan undervisa, men det är på en basal och allmänmänsklig nivå som jag kommer att belysa senare. Allt utöver det kan man öva, träna och bli bättre på.

Men vad kännetecknar en bra lärare? Återigen: tänk efter. Intresse, engagemang och rättvisa brukar dyka upp när man frågar människor vad de minns av lärare som betydde

18

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 18

2018-08-06 21:51

mycket för dem. Det stämmer väl med de fem e:n med vilka forskaren Caroline Bentley-Davies beskriver en bra lärare: • entusiasm (för det du undervisar) • expertis (inom området du undervisar i) • empati (för dina elever) • empower (förmågan att ge andra en känsla av egen-

kontroll) • entreprenörskap (förmågan att se sammanhang) (Bentley-Davies 2010).

Det är vad en expert har för åsikt, men vad säger strikt empirisk forskning? För det kan vara skillnad. Man brukar inom forskning prata om en så kallad evidensstege, där en experts åsikt kommer ganska långt ner, medan randomiserade försök och så kallade metastudier – där man slår ihop många enskilda studier – kommer högt upp och anses mer pålitliga. En lista sammanställd utifrån metastudier av effekter på elevers lärande identifierar sex dimensioner som karaktäriserar en bra lärare (Coe & Aloisi m.fl. 2014). Efter varje faktor finns en indikator på om de vetenskapliga bevisen för dess betydelse var starka, genomsnittliga eller svagare: 1. ämneskunskaper och ämnesspecifika didaktiska kunskaper (Stark evidens) 2. kvaliteten på undervisningen (Stark evidens) 3. klassrumsklimat (Evidens) 4. ledarskap i klassrummet (Evidens) 5. förväntningar (Viss evidens)

19

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 19

2018-08-06 21:51

6. professionella dimensioner – som att reflektera ensam och med kollegor (Viss evidens).

John Hattie som satte ihop den världsberömda superomfattande meta-metastudien över vad som påverkar elevers lärande, Synligt lärande, beskriver det som att en lärare behöver vara passionerad (Hattie 2014). Engagemang och intresse både för elever och för det man undervisar om är en avgörande aspekt. Du kan inte förvänta dig att en grupp barn, ungdomar eller vuxna ska lägga ner den ansträngning som krävs för att lära sig något, om inte du som undervisar har eller åtminstone visar ett intresse för det du undervisar i och visar hur och varför just det stoffet är viktigt att kunna.

Tänk dig en höjdhoppstränare som står oengagerad vid sidan av hoppställningen och med hela sin person ger uttryck för att det varken är särskilt kul eller viktigt att hoppa över den där pinnen. Hur bra är en sådan tränare, på en skala?

Att skapa intresse är avgörande i all undervisning. Om du får en elev intresserad av det ämne som du undervisar i kan du förmå en ung människa att tillbringa hela sitt liv inom det ämnesområdet. Omvänt kan det bli det sista eleven vill se av ämnet om hen inte uppfattar det som intressant. Men är inte detta ett stort ansvar? Jo, så klart. Det är ju en av de saker som är fantastiska med yrket. Det är viktigt att komma ihåg att de insatser vi gör i varje ämne i grundskolan eller gymnasiet omfattar lite tid. Hela grundskolans kemiundervisning och gymnasieskolans för dem som går naturvetenskapligt program motsvarar inte mycket mer än ett par månaders heltidsstudier på universitet/högskola. Vi hinner helt enkelt inte lära barnen och ungdomarna särskilt mycket i skolan.

20

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 20

2018-08-06 21:51

Men observera – och detta är viktigt – det är inte detsamma som att du bara ska undervisa om det elever redan är intresserade av. Det vore ett stort och farligt misstag. Tvärtom är en av dina viktigaste uppgifter att skapa intresse för saker som elever inte ens visste fanns innan de kom till ditt klassrum!

PÅ JOBBET

En viktig lärdom som du ska dra så fort som möjligt (om du inte redan gjort det) är att du måste vara lite streetsmart som lärare. Kraven i yrket och på rollen är stora, de kommer både utifrån och inifrån dig själv. Men det går inte att uppfylla alla. Om du gör det kommer du inte att bli en bra lärare. En skolledare vittnade en gång om att jag var den bästa lärare han någonsin hade haft på någon skola. Men jag tror aldrig att jag berättade för honom en av de saker som gjorde att jag faktiskt blev det. En natt vaknade jag kallsvettig och med hjärtklappning och ångest över allt som jag inte riktigt hade skött som jag tyckte jag borde. Det var prov och provrättningar, lektionsplaneringar, mentorsuppgifter och rapporteringar. Men när jag hade legat en lång stund full av oro insåg jag att det inte var hållbart. Om jag skulle överleva som lärare måste jag göra något åt situationen. Dessutom insåg jag att jag måste ha roligt. Om mina elever skulle tycka att det var roligt att ha mig som lärare måste jag trivas på jobbet. Där och då bestämde jag mig för att bli mer slarvig.

Att det inte var så noga bara jag såg till att jag fortsatte brinna för undervisning och för ungarna som jag hade ansvar för.

Det var min lärarkarriärs viktigaste beslut.

Det är faktiskt viktigt att du bestämmer dig för att tagga ner, lyfta bort stress inför olika krav och istället fokusera på

21

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 21

2018-08-06 21:51

att du verkligen är närvarande i det du gör i klassrummet.

Det var detta beslut som ledde mig vidare i läraryrket och bland annat till att jag i lokaltidningen fick rubriken ”Per är Europas bästa fysiklärare”. Samtidigt lärde det mig också att jantelagen styr kollegiet. Rubriken landade väl hos de flesta lärare på skolan och inte minst hos skolledningen, som såg marknadsvärdet i det, men mindre väl hos fysiklärarna. De kommenterade inte med ett ord rubriken. Ingen sa något, de bara såg besvärade ut. På ett sätt förståeligt – jag var ju inte ens fysiklärare. Men de hade ju kunnat visat lite intresse och kanske frågat mig vad jag hade gjort.

Bakgrunden till rubriken var denna. Jag stod inför en samhällsvetarklass med ganska skoltrötta elever och skulle inleda ett avsnitt om kemi inom naturkunskapen. Framför mig på katedern låg läroboken uppslagen och jag hade en plan för hur vi skulle arbeta oss igenom materialet. Men när jag tittade ut på klassen och ner i boken insåg jag att planen inte skulle fungera. I boken såg jag Bohrs urgamla enkla atommodell och annan liknande kemi.

Jag tittade upp på dem igen och sa som det var: jag hade en plan men den var inte bra. Jag sa därför åt dem att gå hem och lovade att när de kom tillbaka nästa vecka skulle jag ha en bättre plan. Jag avbröt alltså lektionen och skickade hem dem. Jag kunde inte slösa bort både deras och min tid. När vi sågs veckan därpå hade jag en annan plan. Jag satte av ett antal veckor till att orientera dem i modern fysik och kemi, om relativitetsteori, om moderna teorier om hur elektronskal beter sig, om modern medicinsk teknik. Allt under samlingstemat ”vågor”. Jag sa att jag inte kunde förvänta mig att de skulle lära sig allt detta, utan jag satte godkäntgränsen vid

22

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 22

2018-08-06 21:51

att de närvarade på lektionerna. Om de dessutom ville ha ett högre betyg skulle vi ha ett prov i slutet av perioden.

Det första som hände var att närvaron ökade. Det andra att några av de mest skoltrötta eleverna blev mer aktiva. Det vi höll på med var för konstigt för att de skulle kunna ignorera det.

En dag pratade vi om relativitetsteori och tidsdilationen, att tiden är beroende av vilken hastighet vi rör oss i. Då räckte en av de ambitiösa tjejerna längst fram upp handen, och när jag undrade vad hon ville frågade hon: ”Är det nu man ska börja gråta?” Det blev helt enkelt lite för fantastiskt.

När perioden var slut skrev alla utom de fyra mest skoltrötta provet. I det hade jag lagt in en utvärdering av momentet. Samma flicka som frågade om det nu var dags att gråta skrev: ”Jag har aldrig varit intresserad av naturvetenskap och är det inte nu heller, men jag är mer intresserad nu än innan. Framför allt av att man vet så mycket om så mycket och att det är så mycket man fortfarande inte vet något om.”

Det är nog den bästa utvärderingen jag fått någonsin. Några veckor senare såg jag en inbjudan att lämna in projekt som man gjort för att eventuellt få delta i en naturvetenskaplig utbildningsmässa i Grenoble. Jag beskrev vad jag hade gjort, blev uttagen och mitt projekt blev utvalt som det bästa fysikprojektet.

Så blev lokaltidningsrubriken till. Det gjorde naturligtvis att mitt självförtroende växte.

Men varför berättar jag detta? Jo, för jag hade aldrig fått rubriken om jag inte under den där ångestnatten bestämt mig för att min undervisning skulle vara rolig både för mig och för eleverna. Utan det beslutet hade det varit plikt och

23

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 23

2018-08-06 21:51

krav som hade fått styra och inte verklig mening, innehåll och engagemang.

Vad en lärare behöver kunna återkommer jag till i kommande delar, men det kan vara intressant att titta på vad som skiljer nya lärare från erfarna lärare och från de verkliga lärarexperterna.

Den nya läraren Statistiskt sett är man inte jätteskicklig som ny lärare. David Didau liknar nybörjarläraren vid en person som går in i en skog och inte ser skogen för alla träden. Nybörjaren tittar mycket uppmärksamt på varje träd men ser inte helheten (Didau 2015). Det är en ganska träffande liknelse. Samma sak är det för en elev som är nybörjare i ett ämne. Eleven kan inte se helheter utan måste ta in och etablera grunder i ämnet innan hen får överblick och framför allt innan hen kan börja improvisera utifrån befintlig kunskap. Rent statistiskt blir lärare under de första åren i yrket snabbt mycket bättre på att vara just lärare. Det kan kanske vara en tröst att veta men är också ett bevis för hur komplext och svårt lärarjobbet faktiskt är. Det tar år att bli riktigt bra.

Som nybörjare har du stor nytta av att umgås med och undervisa tillsammans med erfarna kollegor. Forskning visar att det finns avsevärd kunskapsöverföring mellan en erfaren och en ny lärare. Min bästa lärarutbildning var flera av mina erfarna kollegor på mitt första lärarjobb. De lärde mig mängder både om min roll och om att visa medkänsla och vara snäll mot elever! På grund av en (naturlig) osäkerhet håller sig den nya läraren, enligt Jan Håkansson och Daniel Sundberg (2012), i huvudsak till förutbestämda strukturer 24

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 24

2018-08-06 21:51

och mallar och har svårt att gå utanför dem. Observera att det inte är en brist – det är så man lär sig att undervisa. En nybörjarlärare har en enorm nytta av ett bra läromedel, eller allra främst – en bra lärarhandledning! När man börjar känna sig mer trygg kan man förhålla sig friare till mallarna. Det är viktigt att vara strukturerad så att man kan improvisera.

Nybörjaren är också ofta öppen för förändringar men inte särskilt insiktsfull.1 Som ny lärare kan det vara bra att komma ihåg att det inte alltid är de lärare som syns mest som du kan lära mest av.

Daniel Sandin uttrycker det så väl i antologin Flip the system (Sandin 2017). Tidigt i sin lärarbana störde han sig på den där äldre kollegan som aldrig verkade vilja vara med på alla nya idéer som kom uppifrån utan som ville göra saker på sitt sätt. Men ju längre han arbetade på skolan, desto mer växte hans beundran för kollegan. Om han kom till skolan på en helg var kollegan där, för – som han sa – då kunde man jobba ostört. Han upptäckte också att kollegan alltid var obrottsligt lojal mot sina elever och att han om man närmade sig honom på ett respektfullt sätt hade mängder av erfarenheter och tankar som han gärna delade med sig av. Det är lätt att döma hunden efter håren, men gör man det kan man missa många viktiga lärdomar i livet som lärare. Du som är ny – be att få följa med på andra lärares lektioner, särskilt sådana som du tror är duktiga. Men kom ihåg – det är inte alltid de flashigaste lärarna! Det finns många, många lärare som gör underverk i det tysta!

1 Jag har i de här beskrivningarna använt olika källor, egna erfarenheter och mycket från Håkansson och Sundberg (2012).

25

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 25

2018-08-06 21:51

Den erfarna läraren En erfaren lärare kan förhålla sig friare och interagera bättre med vad som händer i klassrummet. Den erfarna börjar också känna sig friare i förhållande till styrning och läromedel. Man vet vad som är viktigt, vad man ska fokusera extra på, vad man kan behandla mer översiktligt och vad man helt kan bortse ifrån. Den erfarna börjar kunna förutsäga hur elever kommer att reagera i olika undervisningssituationer och vid olika händelser i klassrummet och börjar fatta mer insiktsfulla och rationella beslut. Något jag gjorde mycket när jag var ny lärare var att noggrant planera lektioner. Vad jag skulle göra, vad eleverna skulle göra och vad som skulle stå på tavlan och i vilken ordning. När jag blev mer erfaren la jag av med det. Då hade jag internaliserat större delen av arbetet. Jag visste och hade en känsla för när jag skulle göra vad. En viktig följd av att jag hade strukturen internaliserad var att jag blev mer uppmärksam på vad elever gjorde och vad de sa och kunde därmed improvisera utifrån den. Det bekymmersamma är att många lärare stannar i utvecklingen när de börjar få flyt i arbetet. De har kommit upp till en nivå där de inte ständigt behöver lära sig något nytt för att hantera vardagen som lärare. Det är lätt att känna att nu har jag koll på det här, nu har jag lektioner och rutiner som fungerar. För att komma vidare krävs att du fortsätter att nyfiket undersöka ditt yrke. Det är nu man ska ifrågasätta sina käpphästar och börja våga göra nya saker, som kanske innebär att man åter måste börja planera i detalj för att erövra nya vanor. Och det är ett av kännetecknen för expertlärare, de fortsätter att utvecklas.

26

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 26

2018-08-06 21:51

Expertläraren Det kan vara en ren fröjd att betrakta expertlärare i klassrummet. De har stor respekt för sina elever och bygger medvetet goda relationer med dem, och de skapar ett klassrumsklimat och normer i klassrummet inom vilka de sedan agerar. De verkar röra sig helt obehindrat mellan olika nivåer i undervisningen och i hur de hanterar olika elever. Men ofta har de svårt att sätta ord på vad de gör och varför. De har genom erfarenhet fått en stor mängd tyst praktisk kunskap som de utnyttjar i sin undervisning och i sina kontakter med elever.

Expertlärare är medvetet intuitiva. Det vill säga de använder i hög grad sin ”magkänsla”, men när de stöter på problem som de saknar erfarenhet av eller inte kan lösa med sin arsenal växlar de om till att vara medvetet undersökande, utvecklande och utvärderande för att skapa nya kunskaper.

Expertläraren använder också medvetet sina känslor för att förstärka undervisningens effekt. De ger utmanande uppgifter och mål, har djupa kunskaper om undervisning och lärande som används integrerat med ämneskunnandet och de följer och återkopplar elevernas lärande.

I KRIG, KÄRLEK OCH UNDERVISNING ÄR (NÄSTAN) ALLT TILLÅTET

Det var två saker jag brukade inpränta i alla mina lärarkandidater.2 Den ena var vilka på skolan som det är viktigt att hålla sig väl med. Det är inte rektor och kollegor, utan vaktmästare, kanslipersonal och andra personer som ser till att det praktiska fungerar. Om du kommer överens med dem 2 Jag vet att det heter VFU-studenter, men jag tycker att lärarkandidater är ett roligt ord med anor!

27

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 27

2018-08-06 21:51

blir ditt liv på skolan så mycket enklare. Den andra är att läraryrket går ut på att stjäla. Alla goda idéer som du stöter på ska du naturligtvis göra till dina egna. Jag tycker att stöld är moraliskt riktigt för lärare. Du som lärare har uppdraget att ge nästa generation en så god start som möjligt och du kan inte allting – du har ett superviktigt uppdrag och du är inte världsbäst, vilket innebär att du måste stjäla vad andra personer gjort för att dina elever ska få så bra undervisning och framtida liv som möjligt. Ser du en lämplig undervisningsidé på tv. Skriv ner den. Hittar du en kul illustration i en tidning eller på nätet. Spar den. Läser du om en undervisningsmetod som skulle kunna hjälpa dina elever. Lär dig den.

Men det finns en gräns för stjälande som jag inte tycker du ska passera: stjäl inte läromedelstexter. Läromedel ska din rektor se till att det finns resurser till. Läromedel utvecklas framför allt fram av lärare som lägger ner mycket oavlönad tid. Ibland får jag artiga frågor om man får använda en bild som jag har haft i något bildspel. Jag brukar svara att om jag är så dum att jag lagt upp den på nätet får jag skylla mig själv och jag tycker att undervisning av barn och ungdomar är viktigare än min upphovsrätt så – självklart, be my guest.

Jag känner mig hedrad!

HANTERA KOLLEGOR

Som lärare kommer du att ha kollegor. Och precis som med det mesta här i livet får du acceptera vad du får. Är du inte nöjd får du byta skola. Det innebär att du under en lärarkarriär kommer att ha kollegor du tycker jättemycket om, de du tycker mindre om och de du kommer att ha svårt att vara i samma rum som. Det kommer att finnas perioder då du får

28

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 28

2018-08-06 21:51

nypa dig i armen över den goda stämningen och andra när det verkar finnas olösliga konflikter vart du än vänder dig.

Det är viktigt att du alltid försöker förhålla dig professionell.

Jobbet är inte din familj utan din arbetsplats. Det kan krävas att man byter byta skola ett par gånger för att upptäcka att trots att vi har samma uppdrag, givet i skollag, förordningar och läroplaner, kan det manifestera sig på en mängd sätt.

Arbetssättet som är självklart på en skola har de aldrig hört talas om på en annan. Lärarna på en skola skapar naturligtvis en viss kultur och rektorer har vitt skilda åsikter om hur en skola ska vara organiserad.

Att man har byggt upp en samarbetskultur där man tillsammans med sina kollegor utvecklar undervisningen är en av de allra viktigaste förklaringarna till varför vissa skolor fungerar bättre än andra. Bevisen kommer jag att gå igenom i en senare del där jag tar upp kollegialt lärande och forskningsbevisen för det. Här nöjer jag mig med att säga att det är viktigt att vara en hjälpsam kollega. En sak som du som byter skola kan tänka på är att det kan vara bra att spana in den nya skolan och se vad som gäller. Ni kanske har en viss jargong på den skolan du arbetat på som totalt missförstås i den nya skolans umgängeskultur.

HANTERA VÅRDNADSHAVARE3

Att hantera vårdnadshavare empatiskt och professionellt måste alla som arbetar i skolan lära sig. Inte minst på grund av att skolvalet gör vårdnadshavare stressade och de vill lägga 3 Jag använder i boken genomgående uttrycket vårdnadshavare och inte föräldrar. Det är en läxa som Christine Akalla, en rektor jag arbetade med, lärde mig en gång. Hon tittade strängt på mig och sa att på hennes skola fanns

29

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 29

2018-08-06 21:51

över sin osäkerhet på dem som arbetar på skolan. Vårdnadshavare kan naturligtvis på många sätt vara en oerhörd resurs i skolan om man lyckas etablera ett samförstånd och en ömsesidig respekt. Men samtidigt är det viktigt att komma ihåg två saker: För det första att skolans uppdrag är skolans uppdrag.

Det betyder att du som lärare aldrig kan skylla på vårdnadshavarna om du misslyckas med vad som är ditt ansvar. Nej, det är inte vårdnadshavarnas fel när din undervisning inte fungerar för en viss grupp av elever. Men det betyder, för det andra, också att de inte hur som helst kan lägga sig i hur du fullföljer ditt uppdrag. Det är du som är experten, du som är utbildad och du som har erfarenheten. Med det menar jag inte att du inte ska lyssna – andra människor kan säga kloka saker – utan att detta är utgångspunkten. Jag känner en rektor som inte låter sina lärare pynta sina klassrum hur som helst – de får dock undervisa hur som helst – för hon vill att vårdnadshavare och andra som kommer till skolan ska uppleva att det är en professionell miljö. Jag gillar den tanken. Hon har också berättat om hur hon en gång fick höra att två föräldrar hade skällt på en av hennes lärare. Då satt hon med dem i en och en halv timme tills de bad henne om ursäkt och sedan gick till klassrummet och bad läraren om ursäkt. Det är en stor kontrast mot den rektor jag nyligen hörde talas som tvingat lärare att be föräldrar om ursäkt för sin undervisning.

En intressant aspekt är den beteendeskillnad som man ofta kan se när en erfaren och skicklig lärare lämnar klassdet gott om barn som inte hade några föräldrar och att det var respektlöst och oprofessionellt av mig att använda ett ord som exkluderade dem.

30

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 30

2018-08-06 21:51

rummet och ska prata inför andra vuxna och särskilt andra lärare. Det är som om all undervisningserfarenhet är som bortblåst; de blir nervösa och självkritiska. Det visar ju dels hur kontextberoende vår expertis ofta är, dels hur fel vi tänker. Egentligen är ju situationen att prata med och inför andra vuxna mycket lättare. Du hittar aldrig en så cynisk och luttrad grupp att prata till som elever. De är hela tiden mottagare av undervisning och läser ständigt av och bedömer dig. Men med vuxna är det inte så. De kan förvisso likt elever sällan mer än du om det du tänkt prata om, men de är upptagna med annat än att bedöma dig. De flesta människor är dessutom väldigt snälla mot människor som pratar för de vet själva hur jobbigt det är.

Något som vi borde diskutera mer och där skolan kanske behöver ge stöd till vissa vårdnadshavare är de tydliga problem relaterade till bland annat Pisaresultat och kopplingen mellan datorvanor, skolresultat och mående särskilt bland pojkar. Det var för svenska elever ett tydligt resultat att ett högt it-användande korrelerade med dåliga resultat, frånvaro och hur elever skattade sitt mående. Det kan finnas skolor där huvudmannen4 och rektorn tillsammans med lärare behöver engagera och fördjupa samarbetet med vårdnadshavare för att bryta destruktiva vanor bland barn och unga. Överlag kan samarbete mellan hem och skola kraftigt påverka skolresultat. Enligt Hatties Synligt lärande är det

4 En skolas huvudman är den som äger skolan. Antingen kommunen eller en fristående skolas ägare. I kommunerna är det egentligen kommunfullmäktige som är huvudman. Vilket få kommuner tycks känna till enligt Skolverket (2012).

31

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 31

2018-08-06 21:51

en effektstorlek på 0,5 i genomsnitt, vilket är en kraftfull positiv effekt, och han sammanfattar resonemanget med att föräldrars engagemang för sina barns utbildning är en av de viktigaste orsakerna till barnens framgång i skolan och ”[a]tt stödja sådan kräver aktiva insatser av alla som har barns framgång och välmående som mål” (Hattie & Anderman 2013). I det perspektivet är det hemskt sorgligt att det nät av hem och skola-föreningar som en gång fanns i hela landet mer eller mindre har försvunnit. Vi behöver bygga upp sådana samarbeten igen – det underlättar i längden ditt arbete som lärare.

HANTERA REKTOR

Rektorer har utan tvekan ett av de svåraste ledningsjobben.

Du kanske inte ser det så, men du som lärare har ett betydligt mindre ansvar. Staten har via lagstiftningen lagt ett enormt ansvar på rektorer, de tre skolmyndigheterna vill att de ska vara perfekta byråkrater och pedagogiska ledare, huvudmännen att de ska vara ekonomiska genier och en magiker vad gäller mätbara skolresultat och lärarna vill att de ska göra allt de önskar och i övrigt låta dem vara i fred och undrar sedan vad de gör egentligen (jag känner rektorer som arbetar sextio timmar i veckan och vars lärare undrar vad de gör hela dagarna). Dessutom står vårdnadshavarna utanför deras dörrar och fyller deras telefoner och mejllådor och menar att de har ett direkt ansvar för varje liten händelse som inträffat på skolgården eller i ett klassrum.

En rektor ska vara chef, utvecklingsledare, administratör, ekonom, jurist, marknadsförare, expert på föräldrarelationer, socionom och statlig byråkrat. Få chefer i Sverige har

32

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 32

2018-08-06 21:51

ett så stort antal medarbetare under sig som många rektorer.

Dessutom sitter de i kläm mellan en huvudmans styrning och resurstilldelning och ett statligt uppdrag givet i skollag, förordningar och kurs-/ämnes- och läroplaner. Det är ett kamikazeuppdrag och därför är det klokt om vi behandlar dem väl.

En gång när jag ledde en grupp av förstelärare och rektorer i ett samtal frågade jag varför de hade valt att arbeta i skolan. De berättade som vanligt att de ville göra skillnad, tyckte det var roligt med barns utveckling och så vidare. Jag ställde sedan en snabb fråga riktad till lärarna om de hade funderat på att bli rektor. Nej, aldrig i livet, utbrast de – och så kom de på att rektorerna faktiskt satt där och skämdes lite, varpå jag sa till dem: Har ni tänkt på vad som krävs för att man ska vilja bli rektor? De flesta rektorer jag träffat har blivit rektorer för att de vill ha en möjlighet att påverka ännu mer än man kan göra som lärare. De har väldigt höga ambitioner. Men de har också ofta svårt att leva upp till dem på grund av sitt svåra och komplexa uppdrag. I den bästa av alla världar finns det en gemensam förståelse mellan rektorer och lärare och en tydlig respekt för varandras uppdrag och att ni arbetar tillsammans för elevernas och skolans bästa.

Med det sagt: det är viktigt att du/ni som lärare behandlar er rektor väl men också ser till att gränserna mellan professionerna är tydliga. Rektorn har kompetenser som man som lärare inte får möjlighet att utveckla. De behöver ta de tunga smällarna och axla ansvaret som chef och de kan se många klassrum om de rör sig på skolan. Men rektorn står samtidigt långt ifrån så mycket av vad ni som lärare gör i ett klassrum. Om du fått en dålig rektor bör varken du eller

33

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 33

2018-08-06 21:51

dina elever drabbas. Men som i alla relationer handlar det om ett givande och ett tagande. Ett problem i många skolor är att man betonar arbetsgivar–arbetstagarrelationen mellan rektorer och lärare istället för vad som är viktigt: att man tillsammans arbetar inom de givna ramarna för att skapa en så bra skola som möjligt.

En viktig kontakt med en rektor är naturligtvis anställningsintervjuer och medarbetarsamtal. Formella situationer som kan ha stor påverkan på både din lön och ditt arbete. I båda är det viktigt att du är aktiv och vet vad du vill. Det är ju under anställningsintervjun som du kan få reda på saker om skolan, till exempel om hur ledningen ser på ditt uppdrag. På samma sätt bestäms under medarbetarsamtalet en hel del av vad rektorn kommer att bry sig om i ditt arbete, det är alltså viktigt att du vågar prata om det som är betydelsefullt för dig.

Det är i båda situationerna viktigt att du synliggör vad du faktiskt gör och vad som driver dig. Det är vanligt att lärare inte förstår att det man är intresserad av och arbetar med både är viktigt och angeläget och ofta innehåller djupa kunskaper och erfarenheter. Tänk på att det som för dig är ”inget speciellt”, är det för den rektor du pratar med.

HANTERA ELEVER

För elever finns det en grundläggande regel: skolan är till för dem och du ska behandla dem som du själv skulle vilja bli behandlad om du var elev. Läroplanen är full av skrivningar om den värdegrund som skolan ska ha, hur vi ska respektera alla och inte diskriminera någon. Men det hela kokar naturligtvis ner till att vi ska visa alla respekt och omsorg. En av de viktigaste lärdomar som jag drog tidigt som lärare var att de

34

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 34

2018-08-06 21:51

978-91-27-82319-8_Lärare_en_handbok_INLAGA.indd 35

2018-08-06 21:51