9789152304457

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order- och läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Fax 08-587 642 03 Projektledare/redaktör: Tove Helander Grafisk form: Anna Björnström Illustrationer, modeller och kartor: Anna Björnström Bildredaktörer: Anna Björnström, Niklas Ericsson, Tove Helander, Mia Bengtsson Plynning Omslag: Anna Björnström

Samband Historia TEMA ISBN 978-91-523-0445-7 © 2013 Niklas Ericsson och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden.

Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Livonia Print, Lettland 2013

Innehåll Förord 13 Om författarna 16 Kulturmöten 25 Muslimer, kineser och djurgårdare Kulturmöten i den muslimska världen

26 30

Bagdad under den abbasidiska kalifen (750–1258) av Christer Hedin

30

Spanien under medeltiden av Christer Hedin

37

Indien under 1500- och 1600-talen av Christer Hedin

46

Kulturmöten mellan Asien och Europa

52

Missionärer och människoätande monster – européerna med kinesiska ögon av Anna Gustafsson Chen

52

Beundrade och föraktade – kineserna med europeiska ögon av Fredrik Fällman

59

Stockholmare, göteborgare och fotboll

66

Fotbollen och Sveriges huvudstad av Hans Bollling

66

Vetenskapernas spridning under tidig medeltid, Vetenskapernas spridning under högmedeltiden Den vetenskapliga revolutionen Vetenskapernas utveckling Makt och synen på ”dom andra” ”Vi och dom”-skapande

43 44 45 65 77

Modeller:

Samband Tema 7

Världsbilder 79 Världsbilder påverkas av tid, ideologi och religion

80

Klassbundna världsbilder i förändring

88

Tidens gång av Orvar Löfgren

Ideologiska världsbilder i konflikt Humorn som vapen under kalla kriget av Janne Holmén

Religiösa världsbilder i förändring

Modeller:

100 100

113

Från fornnordisk tro till kristendom av Niklas Ericsson

114

Från katolicism till protestantism av Madeleine Sultán Sjöqvist

120

Sekulariseringen tar fart – kyrkans världsbild får minskat inflytande av Madeleine Sultán Sjöqvist

125

Klyftorna ökar mellan religiösa och sekulära världsbilder av Madeleine Sultán Sjöqvist

130

Världsbilder och samhällsförämndringar i Sverige 800–2000 86 Tidsuppfattningar 99

Människor och deras värde “Vi” och “dom”

135 137

Vem är den andre? av Niklas Ericsson

146

Hur många kön finns det? av Niklas Ericsson

157

Människor och slavar Slaveriets historia av Dick Harrison

Individen i den svenska historien Barn som individer i den svenska konsthistorien av Pia Bengtsson Melin

8 innehåll

88

175 175

190 190

Modeller:

Ekonomi, individer och kvinnor av Pia Lundqvist

204

Från undersåte till medborgare av Torkel Jansson

212

Hur skapades en man under medeltiden?

155 Hur skapades en student under 1600-talet?

156 En- och tvåkönsmodellerna 170 Trekönsmodellen 172 Ekonomiska förutsättningar för kvinnor i det äldre och i det moderna samhället 211 Sveriges historia i tre tidslinjer 221

Historiska perspektiv Att berätta och skriva historia Människans historia ur ett miljöhistoriskt perspektiv

Modeller:

223 224 236

Utan energi hade ingenting hänt! En historia om hur människan använt energi genom historien av Lars Paulsson

236

Trender i svensk historia 1900–2010 Energi och världens befolkning Energins historia i förhållande till ekonomin

235 255 258

Historiebruk och konstarternas utveckling 261 De sköna konsterna – och de fula 262 Historiebruk 265 275 Måleriets historia Skönhet genom tiderna av Carina Jacobsson

275

Historiemåleriet – ett sätt att förhärliga nationen av Magnus Hansson

291

Robin Hood i populärkulturen Robin Hood – historien om en historia av Anna Cavallin

305 305

Samband Tema 9

Robin Hood i litteraturen av Anna Cavallin

311

Robin Hood, Prince of Thieves – filmen av Tytti Soila

319

På scenen i 2500 år

Modeller:

328

När scenkonsten fick två kön av Tiina Rosenberg

328

Den moderna dansen och den moderna kvinnan av Margareta Sörenson

338

Hiphop i USA av Gunnar Hogling

350

Det svenska måleriets utveckling Robin Hood-legendens utveckling Kvinnligheter och manligheter i Robin Hood

304 310 318

Historia – vetenskaplig teori och metod Historia som vetenskap

363 364

av Niklas Ericsson

Historia – metod och teori

379

av Niklas Ericsson Att formulera ett vetenskapligt syfte

380

Vetenskapliga utgångspunkter – kontext, tidigare forskning och teorier

382

Källkritik 398 Att formulera vetenskapliga frågor

406

Historisk metod

410

Att samla in data

417

Analys 420 Slutsatser 443 Vetenskaplig noggrannhet

446

Checklista 449

10 innehåll

Modeller:

Historiska texter Forskningsprocessen – syfte Forskningsprocessen – kontext, tidigare forskning och teorier Forskningsprocessen – källor Forskningsprocessen – frågor Forskningsprocessen – metod Att samla in data Forskningsprocessen – analys Forskningsprocessen – slutsatser Hela forskningsprocessen

Register Bildförteckning

369 380 382 398 406 410 417 420 443 452

454 474

Samband Tema 11

Om författarna Hans Bolling Jag är filosofie doktor och idrottshistoriker. Som historiker fascineras jag av hur idrotten under 1900-talet utvecklades från att ha varit ett fåtals fritidsnöje till att bli världens mest populära fritidssysselsättning och av att personers val av idrott i så hög grad styrs av klass, genus och etnicitet. Min egen historiesyn är framförallt påverkad av den brittiska forskningen om ”cultural studies”, som intresserat sig för frågor som rör kultur och kulturell förändring. Jag forskar för närvarande om svensk handikappidrott.

Anna Cavallin Jag är doktorand vid Litteraturvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet och skriver en avhandling om August Strindbergs Giftas I-II ur ett genusperspektiv. I den har jag särskilt fokus på frågeställningar kring modernitet och kön, konsumtion och konstruktionen av kön och retoriska strategier i förorden till de båda novellsamlingarna. Jag har alltså ett grundläggande intresse för genusperspektiv och är mest intresserad av litteratur från 1700- och 1800-talen.

Niklas Ericsson Jag är filosofie doktor i historia. I grunden är jag mentalitetshistoriker, med särskild smak för medeltidshistoria, rättshistoria, kulturhistoria och de långa linjernas historia. Jag har forskat och undervisat vid Stockholms universitet i många år med förkärlek för teori, metod och – framförallt – kritiskt tänkande och hur det kan användas i undervisningen. Min historiesyn är i grunden tydligt strukturalistisk och något idealistisk, men jag medger villigt att både aktörer och materiella förhållanden också är drivkrafter i historien. Jag är en av författarna till Samband Historia Plus och i denna bok har jag både skrivit egna artiklar och varit redaktör för helheten.

16 förord

Fredrik Fällman Jag är docent i sinologi vid Stockholms universitet. Sinologer forskar om Kinas språk och kultur i vid bemärkelse, litteratur, religion, konst, politik, ekonomi, filosofi, musik och hur det kinesiska samhället påverkas och utvecklas i stort. Jag tycker om att se vad som driver och påverkar historien, till exempel människor, tro, politisk uppfattning och kärlek, och vilka uttryck det tar sig i nutiden och historien. Jag tycker också att det är intressant att undersöka historieskrivningen i sig, särskilt vinklad historia och historieförfalskningar och vilka motiv som ligger bakom dem. När det gäller kinesisk historia fascinerar mig det moderna Kinas formande under 1700- och 1800-talen och något decennium in på 1900-talet. Sedan intresserar mig också historien hos de folk som funnits i utkanten av det kinesiska imperiet, till exempel uigurerna i Centralasien.

sinologi = av det latinska ordet för Kina, nämligen Sina

Dick Harrison Jag är professor i historia vid Lunds universitet och ägnar mig åt undervisning på grundutbildningsnivå, handledning av doktorander och egen forskning. Dessutom skriver jag böcker och artiklar och föreläser utanför universitetet. Jag inspireras av olikheter i det förflutna, av själva distansen i historien. Ju större skillnader mellan nu och då, desto intressantare. Just dessa olikheter öppnar spännande fönster åt det förflutna och tvingar oss att ställa frågor om folks världsbilder, människosyn, med mera. Jag är särskilt intresserad av dels medeltiden, dels slaveri.

Christer Hedin Jag är universitetslektor i religionshistoria vid Stockholms universitet. Större delen av mitt liv har jag studerat och undervisat om judendom, kristendom och islam. Jag var ung under vänstervågen på 1970-talet och det kan ha bidragit till mitt intresse för materiella faktorer. Mat och makt tycks mig vara viktigare drivkrafter än religion. De tre religionerna har i lika stor utsträckning velat utöva politisk makt och vid behov fått välsigna både krig och kvinnoförtryck.

I mina studier av tankar och fromhetsliv i olika kulturer ser jag hur mönster upprepas. Alla söker sammanhang i tillvaron liksom Tomten i Viktor Rydbergs dikt, som undrar varifrån alla kommer och vart de tar vägen. Till skillnad från honom anser sig många ha funnit svaret på den gåtan och deras svar är förbluffande lika genom mänsklig-

17

hetens historia. Det är sorgligt att man inte kunnat använda den gemenskapen till något konstruktivt.

Magnus Hansson Jag är filosofie magister i historia och nordiska språk och har varit verksam som lärare i historia och svenska. Genom studier i klassisk grekiska har jag ägnat mig åt antikens Grekland. Det handlar främst om ett kulturhistoriskt intresse som går igen i ett intresse för 1700-talet, främst som brytningstid mellan det gamla samhället som ifrågasattes och till viss del kastades över ända genom upplysningens idéer och de stora revolutionerna. Men också modern historia med främst de omvälvande världskrigen är något som engagerat mig. Jag är en av författarna till Samband Historia Plus.

Gunnar Hogling Jag har under min tid som gymnasielärare använt ett socialantropologiskt och etnologiskt perspektiv i undervisningen. Efter några år som lärare insåg jag att det i kurserna fanns elever med djupa kunskaper om musikbaserade ungdomskulturer. Därför genomförde jag intervjuer med dessa elever och efter förankring i pågående ungdomsforskning samt egna fältstudier byggde jag upp det valbara gymnasieämnet ”ungdomskulturer”. Jag är intresserad av ungdomskulturernas historia utifrån ett kombinerat genus-, klass- och etnicitetsperspektiv. Dessutom undervisar jag i historia samt ”etnicitet och kulturmöten”.

Janne Holmén Jag är filosofie doktor i historia. Jag forskar vid Samtidshistoriska institutet, Södertörns högskola, och undervisar vid Historiska institutionen, Uppsala Universitet. Jag är historiograf, det vill säga att jag forskar kring historieskrivning, främst i läroböcker och i lokal historieskrivning. Enligt mitt synsätt formas historieskrivningen av politiska och ekonomiska faktorer, snarare än av språkliga överenskommelser och traditioner (så kallade diskurser). Jag tror att det kommer att bli spännande att se hur det ekonomiska uppsvinget i många före detta u-länder kommer att påverka vår bild av världshistorien.

18 om författarna

Anna Gustafsson Chen Jag arbetar som bibliotekarie och som översättare av skönlitteratur, främst från kinesiska. Bland annat har jag till svenska översatt Mo Yan, som fick nobelpriset i litteratur 2012. Jag är egentligen mest intresserad av mentalitetshistoria, eftersom jag vill försöka förstå hur människor i andra tider och på andra platser har föreställt sig världen – både i det lilla och i det stora perspektivet. Kanske går den önskan igen också i mitt arbete som översättare. Det jag mest fascineras av i den kinesiska historien är nog perioden från slutet av 1800-talet fram till andra världskriget, då den moderna västerländska kulturen vällde in över Kina. Gamla och nya föreställningar utmanades och ställdes mot varandra och i det mötet uppstod förändring och kulturella hybrider som var mycket spännande.

Carina Jacobsson Jag är docent i konstvetenskap och verksam som universitetslektor i detta ämne vid Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Min doktorsavhandling Höggotisk träskulptur i gamla Linköpings stift från 1995 och studien Beställare och finansiärer från 2002 behandlar medeltida träskulpturer från 1300-talets Sverige med utblickar mot kontinenten och med särskild fokus på beställar- och finansieringsfrågor. Jag forskar nu om nederländska altarskåp från tiden omkring 1500, med tonvikt på hur det samtida samhället speglas i bildvärlden.

Annars är den italienska renässansen en av mina absoluta favoritepoker i konsthistorien.

Torkel Jansson Jag är professor i historia vid Uppsala universitet. Jobbet består framförallt i att handleda studenter fram till doktorsexamen. Detta är något av det mest meningsfulla och roligaste jag vet. Jag är i grunden historiematerialist. Jag finner alltid i min forskning att människor i alla tider reflekterat över förhållanden i sin vardag och utifrån egna huvuden försökt förändra livsvillkoren till sitt eget och de sinas bästa. Verkligheten, som den uppfattas av olika grupper, bestämmer människors och gruppers sätt att tänka, det vill säga deras ideologier, som ständigt förändras vartefter samhällena förändras. Min historiesyn har gjort mig intresserad av förhållandet mellan stat och samhälle, det vill säga mellan styrande och styrda, höga och låga – framförallt under perioden mellan franska revolutionen och första världs-

19

kriget, med fokus på Norden och Baltikum. Ett nationalmedvetande växte fram då som utvecklades till olika former av nationalism, som ibland skapat mer problem än de löst. Kanske får du som läser detta se om det i framtiden möjligen finns alternativ till dagens ordning. Historien upprepar sig aldrig – men vi har väldigt mycket att lära av vad som tidigare skett i våra försök att hamna rätt.

Pia Lundqvist Jag är filosofie doktor i historia. I min forskning har jag ägnat mig åt frågor som rör handel, konsumtion, textil och materiell kultur, framförallt från 1700-talet och framåt i tiden. Jag forskar nu om vilken roll de judiska näringsidkare som var verksamma i Göteborg spelade för import, produktion och distribution av konsumtionsvaror som textilier och socker. Ett mål med studien är att belysa Sveriges integrering med den europeiska och globala marknaden för konsumtionsvaror. Jag forskar också om skönlitteratur som historisk källa, där jag studerar materiell kultur och hur konsumtionsdrömmar återspeglas i den svenska 1800-talsromanen.

Orvar Löfgren Jag är pensionerad professor i etnologi, ett ämne som sysslar med vardagens kulturmönster, förr och nu. För mig är det historiska perspektivet ett viktigt verktyg för att bota den hemmablindhet som finns i nuet, där allt kan verka så självklart. Genom att flytta blicken till äldre epoker där man kanske tänkte helt annorlunda, om till exempel manligt och kvinnligt eller ålder och identitet, kan man förstå hur vår egen föreställningsvärld växt fram och förändrats. Detta gör mig till mentalitetshistoriker, med ett intresse för tidsandans växlingar, människors ofta omedvetna sätt att handla och tänka. Perioden 1950–2000 fascinerar mig särskilt mycket och då speciellt hur vi lär oss konsumera på nya sätt och inte minst använda medier.

Pia Bengtsson Melin Jag är universitetslektor vid Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet och projektforskare på Upplandsmuseet i Uppsala. Mitt forskningsområde är senmedeltidens bildkonst, arkitektur och konsthantverk – särskilt kyrkomålaren Albertus Pictor. Men under de senaste åren har jag framförallt ägnat mig åt medeltida kläder

20 om författarna

och dräktdetaljer och hur dessa skildras i bild. Mitt arbetssätt faller in under det man brukar benämna som ”material culture studies”, det vill säga studier kring materiell kultur. Det behandlar alla aspekter av föremål och bilder som människor tillverkar, använder och upplever. I min forskning använder jag mig ofta av arkeologiskt fyndmaterial. Just nu arbetar jag med ett projekt om fingerringar från perioden 1250–1550 där jag förutom att bara titta på ringarnas utseende även undersöker deras övriga funktioner, bland annat socialt och religiöst, och vilken funktion de har haft som del av den medeltida dräkten.

Lars Paulsson Jag är intendent på Tekniska museet, där jag arbetar med undervisning, utställningsproduktion och programverksamhet. Tidigare har jag ägnat mig åt studier i idéhistoria, historia och litteraturvetenskap vid Stockholms universitet samt kurser i teknikhistoria vid KTH. Genom mitt arbete har jag kommit att intressera mig för teknikhistoria – ett tvärvetenskapligt ämne som behandlar teknisk förändring i ett historiskt perspektiv. Inom detta ämne studerar man hur teknik och samhälle har påverkat teknikens förändring, liksom hur hur förändringar av tekniken har påverkat samhället och kulturen.

Tiina Rosenberg Jag är numera professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet, efter många år som professor i genusvetenskap vid både Stockholms och Lunds universitet. Att arbeta som professor i teater- och genusvetenskap innebär för min del forskning och undervisning i spännande ämnen som berör scenkonst och genusfrågor. Min historiska grundsyn är queerfeministisk och historiematerialistisk, vilket innebär att världen och därmed historien är föränderlig. Världen hade kunnat se annorlunda ut och den kan förändras till en mer jämställd och jämlik plats om de mänskliga och materiella resurserna fördelas mer rättvist människor emellan. Jag är särskild intresserad av sociala rörelser, såsom den feministiska rörelsen och HBTQ-rörelsen. Arbetet för mänskliga rättigheter är centralt och viktigt om man vill förändra orättvisa sociala förhållanden.

HBTQ = förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer

21

Tytti Soila

melodram = enklare teaterstycke med sentimental eller rafflande handling

Jag är professor i filmvetenskap och vicedekan vid Humanistiska fakulteten, Stockholms universitet. Jag har forskat om populärfilm – särskilt nordisk filmmelodram, kvinnliga regissörer och filmstjärnor. Jag har verkat vid flera utländska lärosäten, bland annat Lancaster University i Storbritannien, Academy of Journalism i Hanoi, i Vietnam, Brown University i Rhode Island, Harvard University i Cambridge och University of Michigan i Ann Arbor, alla i USA.

Madeleine Sultán Sjöqvist

kreationism = uppfattningen att Bibelns eller någon annan religions skapelseberättelse är bokstavligen sann

Jag är lektor i religionssociologi vid Hugo Valentincentrum, Uppsala Universitet. I min forskning har jag framförallt intresserat mig för hur förhållandet mellan samhället i stort och olika religiösa grupper förändras. Jag har bland annat forskat om svenska kvinnor som konverterat till islam och den växande fundamentalismen. Jag har också studerat hur religiösa grupper agerar för att få politiskt, juridiskt och kulturellt inflytande och hur dessa inbrytningsförsök bemötts av sekulära krafter i samhället. Det jag speciellt fokuserat på rör kvinnors rätt till abort, religiösa föreställningar om kreationism och försöken att återinföra hädelselagstiftning.

Margareta Sörenson Jag är dans- och teaterkritiker, journalist och författare – så ser mitt yrkesliv ut sedan 35 år. Jag recenserar dans- och teaterföreställningar i dagspress, men en kritiker måste också kunna kommentera repertoar, kulturpolitik, se scenkonst i andra länder och mycket mer. Med tiden har jag kommit att skriva allt fler böcker och arbeta mer vetenskapligt; jag är filosofie magister i dansvetenskap. Dessutom undervisar och forskar jag i dansens historia. Scenkonsternas historia är inte frikopplad från den politiska historien. Dans och teater avspeglar lika ofta maktspråk, som folkliga krav eller drömmar. Jag försöker kombinera flera perspektiv när det gäller dansens historia. För dansens del är människans kropp bokstavligen i centrum och synen på kropp, hälsa, skönhet, manligt och kvinnligt har förändrats mycket. Vad det berättar om sin tid är intressant eftersom perioden kring sekelskiftet 1900 präglas av framtidstro och stora demokratiska för-

22 om författarna

ändringar. Det är också tiden för modernismens genombrott. Mycket av vad vi nu tycker är modernt och samtida vilar på hundra år gamla idéer – det tycker jag är fascinerande. Kommer vi att vara beredda på så stora idémässiga omställningar i framtiden?

23

24 kulturmรถten

Kulturmöten Kulturmöte eller kulturkrock? När vi möter andra människor leder våra olika bakgrunder ofta till att vi tar ett steg framåt – olika erfarenheter kan komplettera, inspirera och utveckla våra synsätt. Men i vissa fall kan det uppstå missförstånd, som kan sprida oro och kanske rädsla. Ibland händer det till och med att vår okunskap leder till en kulturkrock, som i denna historia som utspelade sig i Ryssland 2001: Ett bröllopsfölje åkte runt i bil i staden Pskov för att lägga ned blomsterkransar vid olika monument. Jag följde med i en av bilarna. Vid ett tillfälle stannade ledarbilen vid vägkanten, där jag kunde se att poliser stod uppställda. Jag tyckte att det var osympatiskt av polisen att stoppa oss, eftersom det var uppenbart för alla att det var just ett bröllopsfölje. Framme vid ledarbilen stod en ung, beväpnad polis och argumenterade intensivt med chauffören. Plötsligt räckte chauffören fram en vodkaflaska som polisen hastigt stoppade innanför kläderna. Därefter beordrade han tydligt iväg våra bilar igen. Vid ett senare tillfälle uttryckte jag min bestörtning till en av bröllopsgästerna som talade svenska. Jag talade upprört om korruptionen i landet generellt och hos polisen i synnerhet.

Bröllopsgästen skrattade och berättade att jag helt

hade missförstått situationen. I Ryssland var det nämligen sed att vem som helst fick stoppa ett bröllopsfölje, som då var tvunget att betala ”tull” i form av vodkaf laskor till vuxna och godis till barn. Vid poliskontrollen hade det varit chauffören själv som stannat bilen, vilket jag hade missat. Polisen vid vägkanten var nämligen en yngre bekant till honom.

Chauffören berättade för polisen att eftersom denne hade stoppat ett bröllopsfölje var de tvungna att ge honom tull. Polisen hade sagt att han omöjligen kunde ta emot någon sprit på arbetstid – tänk om hans chef skulle se honom! Men eftersom chauffören var mest ihärdig tog polisen till slut emot flaskan, men gömde undan den så snabbt som möjligt.

Tänk att mina fördomar hade fått mig att tolka situationen så fel!

Kulturmöten rör möten mellan människor från kulturer som skiljer sig åt. Rimligen har det skett kulturmöten så länge människor rest, krigat och bedrivit handel.

25

Kulturmöten i den muslimska världen Vissa folk är kända för att ha skövlat och förstört. Vandalerna var en germanstam som under 400-talet enligt vår tideräkning bosatte sig i Nordafrika och därifrån seglade över till Rom för att plundra. De har fått ge namn åt vandalism, en hänsynslös förstörelse, men är ändå långt ifrån värst. Hunnerna utplånade stora delar av Europas kultur på 300-talet. Mongolerna gjorde detsamma i Asien och delar av Europa på 1200-talet.

Muslimska folk har i stället gjort sig kända för att tacksamt överta kulturen i de länder de erövrat. De har haft stor respekt för kultur, vetenskap och religion hos andra folk. Trots det blev de fruktade i Europa under 1500-talet, eftersom deras kultur var främmande och deras militära framgångar skrämmande. Motviljan mot muslimer har sedan dröjt sig kvar och fördomarna snarast ökat.

Bilden av muslimska folk och kulturer är skiftande och under medeltiden beundrades de för sin högtstående kultur. Deras öppenhet gav dem möjlighet att utvecklas genom berikande impulser från olika håll. Mötet med andra sporrade dem att lyckas ännu bättre än omgivande folk. Denna korsbefruktning ledde till en rikare kultur, mer framgångsrik vetenskap och en givande dialog med andra religioner.

Här skall tre exempel på det presenteras. De är hämtade från olika tider och olika delar av den muslimska världen.

Bagdad under den abbasidiska kalifen (750–1258)

U

nder 600-talet framträdde profeten Muhammed på Arabiska halvön med ett budskap som blev upphov till en ny världsreligion, islam. Den kan sammanfattas i tre punkter: En Gud, socialt ansvar och liv efter döden. Det sociala ansvaret innebar att de rika måste dela med

30 kulturmöten

Modeller

Kulturmöten i den muslimska världen

Vetenskapernas spridning under tidig medeltid

kristet område lokala religioner muslimskt område

Svarta havet

KINA

Rom

Papper, 800-tal GREKLAND

Kartago

Medelhavet

Bagdad

Matematik och siffror, 700-tal

Humoralpatologi (medicin), 800-talet Aristoteles skrifter (filosofi), 400–800-tal Ptolemaios Almagest (astronomi), 800-tal

INDIEN

I Bagdad samlades all världens kunskap under den tidiga medeltiden, där muslimer, judar och kristna tillsammans använde kunskapen från Europa och Asien.

Vetenskapernas spridning under högmedeltiden

kristet område lokala religioner muslimskt område

Kompassen, 1100-tal

Svarta havet Toledo

Rom

KINA

Salerno

Kompassen, 1100-tal Aristoteles skrifter (filosofi), 1100-tal

Medelhavet

Humoralpatologi (medicin), 1100-tal Matematik och siffror, 1100-tal Papper, 1100-tal Astronomi, 1100-tal

Bagdad

Under högmedeltiden spreds all den muslimska kunskapen som hade samlats där under de föregående seklerna. Även om muslimerna förbättrat en hel del var det en lång omväg för många av dessa kunskaper, som under antiken funnits i Romarriket och Grekland.

Kulturmöten i den muslimska världen 43

Kulturmöten mellan Asien och Europa När européerna började resa ut i världen var det först Afrika och Amerika som utforskades innan de sedan närmade sig Asien och slutligen Kina. Där mötte européerna en för dem överlägsen kultur som de inte rådde på. Medan européerna gärna ville köpa kinesiska varor, främst te och porslin, visade kineserna mycket lite intresse för varor från Europa.

Under de många kulturmöten och kulturkrockar som skedde var det framförallt européernas syn på kineserna som förändrades – från överlägsna och mäktiga till föraktade och svaga. Kineserna blev med tiden tvungna att inse att européerna hade saker som de kunde ha användning av, såsom krutvapen och – senare – statsbyggande.

Missionärer och människoätande monster – européerna med kinesiska ögon

Den kinesiske kejsarens sändebud Lin Zexu låter förstöra opium i Pärlfloden 1839.

osläckt kalk = en kemisk förening av kalcium och syre som blir starkt frätande när den kommer i kontakt med vatten

52 kulturmöten

I

början av juni 1839 avslutades vad som måste ha varit ett av historiens största narkotikabeslag med en lika ansträngande som storslagen insats i den sydkinesiska staden Humen – Tigerporten.

Det beslagtagna godset, 20 000 lådor opium som vägde över 1 miljon kilo, förstördes genom att opiumet litet i taget sänktes ner i tre stora bassänger fyllda med en blandning av vatten och salt. När saltvattnet hade löst upp opiumet hällde man i osläckt kalk och till sist spolades

den oanvändbara sörjan ut i Pärlfloden. Det tog femhundra arbetare mer än tjugo dagar att slutföra hela processen.

Ledare för insatsen var Lin Zexu, kejserligt sändebud med uppdrag att stoppa den brittiska opiumsmugglingen. Lin hade redan tidigare bekämpat opiummissbruk på andra håll i landet – bland annat hade han minskat antalet opiumrökare i Hunan och Hubei, två provinser i södra Kina, genom att avrätta dem som inte lyckades bli fria från missbruket inom ett år. Den här gången gick det inte lika bra. På ytan såg det stora opiumbeslaget ut som en framgång. I själva verket skulle det bli inledningen till två krig – de så kallade opiumkrigen – som blev början till slutet för kinesernas långvariga övertygelse om att deras kejsardöme var det mäktigaste riket i världen.

Kinesernas syn på omvärlden Kineserna hade alltid betraktat sin omvärld med viss misstänksamhet. Eftersom Kina var civilisationens centrum måste all icke-kinesisk kultur följaktligen vara barbarisk. I ett av de tidigaste exempel vi har på kinesiska beskrivningar av omvärlden, den mer än 2 000 år gamla Shan hai jing (Bergens och havens bok), framställs världen utanför Kina som ett magiskt och skrämmande rike befolkat av ormkvinnor, flygande skräcködlor och män utan huvuden.

Ungefär vid samma tid började kineserna också uppföra de många murar som hade till syfte att både utestänga de nordliga stäppfolken och att inringa de områden som kineserna hade erövrat av dem. Kina kom så småningom att kallas Zhongguo (riket/rikena i mitten) och utlandet för waiguo (landen utanför). Den kinesiske kejsaren ansågs vara Himmelens son, utsedd av Himlen att styra hela världen.

Den kinesiska inställningen till utländsk kultur varierade kraftigt över tiden. När den unge munken Xuanzang i början av 600-talet lämnade Kina för att resa västerut var han tvungen att i hemlighet smita förbi gränsvakternas torn, eftersom den dåvarande kejsaren hade förbjudit honom och alla andra munkar att lämna landet. Men när han många år senare återvände från Indien med stora mängder buddistiska skrifter i bagaget fick han ett storslaget mottagande. Den dynasti han levde under, Tang, var öppen för utländskt inflytande och hade omfattande kontakter med länder i Centralasien och Mellanöstern. Under andra perioder stängdes gränserna hårdare och de kinesiska härskarna tog kraftigt avstånd från alla icke-kinesiska influenser.

En av de mest berömda tidiga kinesiska resenärerna, amiral Zheng He, ledde en rad expeditioner västerut med sin stora flotta

Munken Xuanzang.

dynasti = regeringsperiod då ett land styrs av en viss familj eller släkt

Kulturmöten mellan Asien och Europa 53

KÄLLKRITIK

På bilden ser vi en karikatyr av Macartneys besök med kejsaren 1793. Kineserna ser alla likadana ut: hotfulla och föraktfulla.

Vakterna har dolda händer (så att vi inte ser om de håller i något) eller dragna vapen och fingrarna har kloliknande naglar. Kejsaren verkar mer intresserad av sin pipa och gör en snörpande, något förolämpande min mot sin brittiske besökare.

Britterna däremot har alla individuella anletsdrag. Macartney själv visar öppna händer (som är ett tecken på att man inte har några onda avsikter), ser ganska ståtlig ut och har en odragen värja. Britterna är mycket respektfulla gentemot kineserna, rädda och kanske till och med inställsamma.

Läs vidare om ”vi” och ”dom” i texten Vem är den andre?, s. 146–156

54 kulturmöten

James Gillrays karikatyr av Macartneys besök hos den kinesiske kejsaren 1793, då britterna ville få till ett handelsavtal med Kina. Karikatyren gjordes 1792, före besöket, men Gillray fick rätt i sin förmodan om kinesernas intresse. De hade tagit med sig en mängd olika varor, men kineserna var inte intresserade.

Läs mer om karikatyrer i texten Med humor som vapen hos kommunister och kapitalister under kalla kriget, s. 100–112

mellan 1405 och 1433. Flottan nådde så långt som till den afrikanska östkusten, där man bland annat besökte Somalia, men tog sig aldrig hela vägen till Europa. Zheng He och hans kejsares inställning till andra folk var dock densamma som den man senare skulle visa mot européerna. Syftet med resorna var bland annat att samla in skatter från de ”vasaller” man ansåg att främmande rikens härskare var. Under en av resorna tog Zheng He med sig representanter från mer än trettio olika länder tillbaka till hovet så att de kunde betyga sin vördnad och underkastelse för den kinesiske kejsaren.

Det är viktigt att komma ihåg att Kina vid den här tiden verkligen var en stormakt med världens förmodligen största och mäktigaste flotta. Dessutom var Kina då världens starkaste ekonomi. Självsäkerheten var därför inte helt obefogad. Efter Zheng Hes död genomfördes dock inga fler expeditioner av samma storlek. De kinesiska härskarna införde i flera omgångar förbud för privata fartyg att segla på haven, något som förstås påverkade sjöfartens utveckling och fick den kinesiska expansionen att stanna av. Flera gånger under Ming (1368–1644) infördes även förbud mot användning av utländska varor.

De kinesiska kunskaperna om Europa var vid den här tiden mycket små. De första större grupper av sjöfarande europeiska handelsmän som kom till Kina på 1500-talet var portugiser, och när de letade efter personer att anställa som tjänare trodde kineserna att de var ute efter människokött att äta. Kineser i allmänhet hade fortfarande vaga kunskaper om Europa och kanske påverkades de fortfarande av de fantasifulla beskrivningarna i Shan hai jing. Synen på européer som människoätande monster skulle visa sig vara svår att utrota. Hundra år senare, på 1600-talet, skulle en kinesisk forskare hävda om fransmännen att:

vasall = En person som styr över ett landområde med tillåtelse från en högre härskare och betalar skatt eller ställer upp med soldater till denne

De tar spädbarn och kokar dem i vatten och äter dem. I deras land äter kungen ett spädbarn om dagen. Ett barn kostar 100 guldstycken.

Sådana rykten levde kvar ännu i slutet av 1800-talet och underblåste det hat mot västerländska missionärer som till exempel kom till uttryck under boxarupproret vid sekelskiftet (1900). Bland annat trodde många människor att missionärerna skar ut små barns ögon och hjärtan för att koka medicin på dem.

Qianlongkejsaren skrev en kungörelse till den brittiske konungen, utfärdad i samband med att lord Macartney besökte Kina 1793 för att försöka få kejsaren att upphäva begränsningarna av handeln mellan Kina och Storbritannien:

Kulturmöten mellan Asien och Europa 55

78 v채rldsbilder

Världsbilder Författaren P C Jersild försöker skildra vår moderna världsbild i berättelsen Prototyper: Det är klara papper: överst i pyramiden sitter Gud som ett trekantigt öga. Därunder kommer så människan. Under djuren kommer växterna. Och alla som är över, kan förtrycka och döda dem som är under [...] så ser i praktiken vår världsbild ut än idag, fast en del har blivit ateister och slagit spetsen av sockertoppen

och rationaliserat bort Gud. Men resten av pyramiden finns kvar. Trots att nästan ingen enda människa tror på Gamla testamentets skapelseberättelse, sätter vi ändå fullständigt självklart människan på en tron i centrum av skapelsen.

En världsbild är en föreställning om tillvarons beskaffenhet och universums byggnad. Ofta brukar man mena hur den astronomiska världsbilden ser ut, till exempel om jorden rör sig runt solen eller tvärtom. Men världsbilder kan vara mycket mer än så. Nära kopplat till världsbilder är etiska föreställningar, det vill säga värderingar om vad som är bra och dåligt i världen. I sådana fall ligger världsbilden nära både religioner, andra livsåskådningar och ideologier.

Världsbilder påverkas av tid, ideologi och religion 79

Ideologiska världsbilder i konflikt En av de absolut farligaste konflikterna mellan världsbilder i mänsklighetens historia är den som rådde under kalla kriget och som under flera decennier hotade att förgöra allt liv på jorden. Sovjetunionen stod mot USA. Kommunister stod mot kapitalister. Planekonomi stod mot marknadsekonomi. I detta kalla krig användes propaganda friskt av bägge parter och riktades både inåt, mot den egna befolkningen, och utåt, mot fienden.

Humorn som vapen under kalla kriget

E Karikatyrer En karikatyr är en bild som överdriver typiska drag i en persons utseende. Begreppet politiska karikatyrer används emellertid inte enbart om överdrivna bilder av politiker, utan om alla teckningar som med hjälp av humor och symbolik försöker kommentera ett politiskt tema.

deformitet = missbildning irokeser = en federation av indianstammar som var mycket stark ännu vid mitten av 1700talet

100 världsbilder

n bild av farao Akhenaten från år 1360 f.Kr. har utpekats som världens första politiska karikatyr. Akhenaten hade emellertid ett mycket speciellt utseende, och han insisterade själv på att det skulle återges realistiskt i alla sammanhang, vilket gör det svårt att avgöra om bilderna av honom är porträtt eller karikatyrer. Han och hans familjemedlemmar avbildades med extremt utskjutande bakhuvuden, och fyndet av hans son Tutankhamuns mumie bekräftar att de verkligen såg ut så. I antikens Grekland och Rom var karikatyrer vanliga: soldaters karikatyrer av sina officerare kan ses på bevarade husväggar i den vulkandrabbade staden Pompeji från Romartiden.

Ordet karikatyr lanserades på 1500-talet av den italienske konstnären Annibale Carracci, som fyllde de teckningar han gjorde av sina vänner med överdrivna detaljer. Det italienska ordet caricatura betyder ’att lasta’ – en karikatyr är alltså en bild fullastad med detaljer. Carracci ansåg att karikatyren precis som konsten skulle söka efter sanningen bakom ytan, men medan konsten sökte efter den perfekta formen skulle karikatyren leta efter den perfekta deformiteten.

Carracci trodde nämligen att de fula, överdrivna dragen i karikatyren kunde avslöja själva kärnan i en människas personlighet.

Benjamin Franklin introducerade den politiska karikatyren i Nordamerika. Han ansåg att de brittiska kolonierna måste hålla ihop mot irokeserna, och publicerade därför år 1754 en bild av en orm delad i åtta stycken, försedda med de brittiska koloniernas initialer.

Det kalla kriget skilde sig från de två världskrigen i det avseendet att inga direkta krigshandlingar skedde mellan huvudmotståndarna USA och Sovjetunionen. Under andra världskriget var de båda länderna allierade i kampen mot Tyskland och Japan, men det var näst intill oundvikligt att de skulle komma att ställas emot varandra efter kriget.

För det första fanns det en ideologisk skillnad. Sovjetunionen var sedan 1917 socialistiskt, vilket innebar att man ansåg att staten, inte rika privatpersoner, skulle äga produktionsmedlen. I praktiken var det enbart de viktigaste produktionsmedlen, till exempel fabriker, som ägdes av staten. I USA rådde däremot en marknadsliberal ideologi, vilket innebar att ekonomin skulle bygga på privat företagsamhet och att staten skulle blanda sig så lite som möjligt i det ekonomiska livet.

Sovjetunionen sågs i den amerikanska världsbilden som en totalitär stat där kommunistpartiet förtryckte alla personliga initiativ. I den sovjetiska världsbilden sågs däremot USA som ett land där giriga kapitalister lade beslag på det arbetarna producerade, och vars storföretag sög ut världens fattiga befolkning.

Den kommunistiska synen på USA illustreras väl av Louis Rauwolfs teckning från 1974 i den Östtyska karikatyrtidskriften Eulenspiegel. Ett monster sträcker en hand över världen för att lägga beslag på olja, medan den andra handen hotar med missiler.

I USA:s och Sovjetunionens världsbilder ingick även att den andra supermakten var aggressiv och beredd att gå till attack om man själv visade svaghet.

I dag vet vi att ingen av supermakterna hade sådana planer, men föreställningen om att det var på det sättet bidrog starkt till kapprustningen under kalla kriget.

För det andra utspelades en ren maktkamp. Efter andra världskriget återstod bara två riktigt starka makter i världen, USA och Sovjetunionen, som började kallas supermakter. Dessa två länder kom att dominera var sin militär-

produktionsmedel = fabriker, maskiner, verktyg och annat som behövs för att tillverka produkter kapprustning = ett land skaffar sig mer vapen än sina motståndare för att känna sig tryggt, vilket i sin tur leder till att andra länder skaffar sig ännu mer vapen och så vidare

Ideologiska världsbilder i konflikt 103

En lektion för småstaten av Hans U Steger.

112 världsbilder

kalla kriget dök upp nya konflikter som var baserade på etniska, nationella eller religiösa motsättningar – saker som man trodde hörde till historien.

Också i Sverige fanns det under kalla kriget karikatyrtecknare vars bilder spreds internationellt. Poul Ströyer (1923–1996) föddes i Danmark men flyttade efter andra världskriget till Sverige. Han gjorde sig även känd som konstnär och illustratör. Ewert Karlsson (1918– 2004), signaturen EWK, gjorde sig särskilt känd för sina porträtt av politiska ledare.

Religiösa världsbilder i förändring

Religionernas historia i Sverige har kännetecknats av växlingar.

Tidiga källor visar på fornnordisk religion med olika gudagrupper som vaner och asar. Denna tradition ersattes av först katolsk och sedan luthersk kristendom. Därefter har religionen fått en mer marginell ställning i och med upplysning och sekularisering.

Genom migration och att människor konverterar till en annan religiös tro uppvisar Sverige idag en mångreligiös karta. Judendom, hinduism, buddhism, sikhism, islam och new age samlar alla sina anhängare parallellt med de kristna samfunden.

Men de religiösa världsbilderna präglar allt färre människor och Sverige har, sett ur ett längre perspektiv, blivit alltmer sekulariserat.

Samtidigt som de troende – eller i alla fall de som är mer aktiva inom religiösa samfund – alltmer får ställning som minoriteter tvingas de att bli tydliga i sin religiösa tro. I vissa fall utvecklas en mer politisktreligiös livsföring och världsbild. Mycket tyder på att klyftan mellan olika religiösa och sekulära världsbilder gradvis blir större i dagens samhälle.

samfund = fast organiserad religiös gemenskap sekularisering = religiösa och statliga institutioner skiljs åt så att religiösa världsbilder ges mindre möjlighet att påverka andra delar i samhället, till exempel politik, lagstiftning, vetenskap och medicin

Religiösa världsbilder i förändring 113

134 m채nniskor och deras v채rde

Människor och deras värde Vad är en människa? Det borde inte vara en svår fråga. Vi är däggdjur, men ändå skiljer vi oss tydligt från andra djur. Så vad är det då som skiljer? Det är en fråga som filosofer, teologer och andra tänkare funderat över i tusentals år, men utan att komma fram till ett slutgiltigt svar. I Förenta nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna slås följande fast i den första artikeln: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap.

Trots det vet vi att alla människor inte föds fria – det förekommer fortfarande olika former av slaveri. I diktaturer saknar människor många av de rättigheter vi är vana med i Sverige. Dessutom kan man ibland se mänskligt handlande som inte präglas av ”en anda av broderskap”. När de mänskliga rättigheterna antogs 1948 av FN:s generalförsamling hade texterna krävt inte mindre än 84 möten. Även om inget land röstade emot förslaget valde åtta länder att lägga ned sina röster.

Frågan om vad en människa är och vilket värde hon har är uppenbarligen inte enkel. Det är något som varje ny generation måste ta ställning till.

Texterna i det här temat handlar om människor och deras värde – både när det gäller individer och grupper. Det första kapitlet, ”Vi” och ”dom”, problematiserar frågan om hur man vid identitetsskapande i olika sammanhang jämfört sig med och byggt upp en bild av ”dom” andra.

Det andra kapitlet handlar om slaveriets historia. Vi följer slaveriet och ser hur det förändras från förhistorisk tid till idag. Vi får

”Vi” och ”dom” 135

Se vidare om rasismens historia i Samband Historia Plus, s. 180.

Se vidare om historiesyner, s. 224–235.

Är slaveri något som bara tillhör det förgångna?

136 människor och deras värde

även en inblick i hur slavar kan bli en form av ”dom” andra. Hur har man i olika tider och kulturer sett på och värderat slavar? Betraktades de som människor eller ägodelar? I vissa kulturer hade slavarna det relativt bra, medan de i andra utnyttjades hänsynslöst. Den transatlantiska slavhandeln där européer tog slavar från Afrika till sina kolonier i Amerika innebar en total kränkning av människovärdet. För att försöka att rättfärdiga denna handel där människor enbart behandlades som varor användes rasististiska motiv.

Temat avslutas med ett kapitel om individen i den svenska historien: Här får vi möta tre olika och tydliga perspektiv: ett konsthistoriskt, ett ekonomisk historiskt och slutligen ett idéhistoriskt. Här ser vi också hur perspektiven påverkar periodiseringen av den svenska historien, vilket skapar tre olika tidslinjer. Du får därmed möjlighet att begrunda hur historiker skapar historia genom att välja perspektiv och epokindelning utifrån sin historiesyn.

Människor och slavar Synen på människors värde kan speglas på många sätt. Ett sätt är se på hur de som står längst ner på samhället stege behandlas. En viktig fråga blir då om det finns slaveri och i så fall slavarnas ställning i samhället.

Slaveriets historia

I

mitten av 1700-talet f.Kr. skrevs ett dokument i Babylon, inte långt från dagens Bagdad, en av forntidens mäktigaste städer:

Bunene-abi och Belisunu har köpt Shamash-nuri, dotter till IbbiShaan, från hennes far Ibbi-Shaan. För Bunene-abi är hon en fru, för Belisunu är hon en slav. På den dag då Shamash-nuri säger till sin härskarinna Belisunu ”du är inte min härskarinna” skall hon skära av hennes hår och sälja henne.

Texten handlar om köp av en slavinna. Det äkta paret Bunene-abi och Belisunu har förhandlat med den fattige Ibbi-Shaan och fått köpa hans dotter Shamash-nuri som slavinna. I kontraktet specificeras vad hon skall användas till. Bunene-abi, herrn i huset, skall bruka henne som ”fru”, det vill säga som sexslavinna och barnaföderska. Belisunu, frun i huset, skall använda henne som ofri tjänsteflicka. Om Shamash-nuri börjar inbilla sig saker, till exempel om hon föder en son och sätter sig upp mot husmodern, står det Belisunu fritt att sälja henne vidare.

Dokumentet är typiskt för slaveriets äldre historia. Det var just så här det brukade gå till. En fattig flicka såldes in i total ofrihet. Förmodligen var hennes far så fattig att han inte kunde försörja henne, och flickan riskerade att svälta om inget gjordes. Antagligen var äktenskapet mellan Bunene-abi och Belisunu barnlöst. Köpet av en sexslavinna föreföll som en god metod för att få barn i huset. Dessutom skulle köpet göra livet lättare för Belisunu. Hon kunde låta slavinnan ta hand om tunga, arbetsamma sysslor.

Av andra källor, bland annat i berättelser i Gamla testamentet, vet vi att slavinnor i denna situation gärna utnyttjade sina barn med husfadern till att göra sig mäktiga på husmoderns bekostnad. Även

Människor och slavar 175

kilskrift = ett forntida skriftsystem med tecken som är uppbyggda av killiknande streck

denna risk noterades i köpeavtalet. Belisunu fick lov att förödmjuka och göra sig av med slavinnan.

Alla inblandade tjänade på avtalet utom lilla Shamash-nuri. Hennes far sålde henne, och hennes nya ägare fick göra i princip vad som helst med henne. Hon var snarare ett redskap än en människa. Hon var slavinna.

När köpeavtalet skrevs i Babylon för omkring 3 700 år sedan var slaveriet redan fast etablerat i stora delar av världen. Vi möter slavar och slavägare i de äldsta skriftliga källorna vi överhuvudtaget har, till exempel på kilskriftstavlor från Mesopotamien och i texter skrivna i Egypten på 2000-talet och 1000-talet f.Kr. Slaveriet uppstod, såvitt vi kan bedöma, samtidigt med den mänskliga civilisationen, och det har bestått ända in i modern tid.

Krig och fattigdom En slav är en ofri människa, en människa som är berövad alla mänskliga rättigheter. En slav kan säljas och användas som vilken vara som helst. En slavs familj kan splittras genom försäljning och arv. Andra fattiga har åtminstone ett val, även om det är svåra val: Den dåligt betalda lönearbetaren kan säga upp sig och tigga, tiggaren kan svälta och så vidare. Slaven kan inte ens det. Slaven är helt underordnad slavägaren.

Varför har människor försatt medmänniskor i slaveri? Man behandlar inte människor på detta sätt om man inte anser att det är högst tillåtet och lagligt att förakta dem. Det betyder att hela samhället måste hålla med om att just dessa människor förtjänar att betraktas som icke-människor. Frågan är alltså varför vi i historiens gryning, under yngre stenåldern eller under bronsåldern, började förakta vissa män och kvinnor så mycket att vi upphöjde föraktet till en institution – slaveri.

Av allt att döma har slaveriet två rötter: krig och fattigdom. Fångar som togs i krig var fiender till folket och till riket. De var främlingar, det vill säga sämre människor, människor som man inte hade några relationer med och som talade andra språk än man själv. Det var helt i sin ordning att tvinga dessa människor att gräva kanaler, bygga murar och utföra andra tunga arbeten, likaså att sälja dem på auktioner och tvinga dem att slava i det egna hushållet. Krigsfångeslaveriet är sannolikt lika gammalt som kriget.

Med fattigdomsslaveriet förhöll det sig annorlunda. Det växte fram gradvis, i takt med att privategendomen utvecklades och klyftor växte fram mellan rika och fattiga. I jordbrukscivilisationer blev

176 människor och deras värde

förr eller senare fattiga familjer tvungna att ta lån som de inte kunde betala tillbaka. För att undvika svält måste de arbeta åt sina rikare grannar. De tvingades göra saker som ingen annan behövde göra. Fattigdomen drev dem in i slaveri, som i fallet med Ibbi-Shaan och hans dotter i exemplet ovan.

I många kulturer gled krigsfångeslaveriet och fattigslaveriet ihop till en stor, gemensam ofrihetskategori. Folk började ta för givet att vissa människor var födda att vara slavar. Man började uppfatta slaveriet som en del av naturens ordning.

Utvecklingen ägde rum över hela jordklotet. Det faktum att vi känner till det tidiga slaveriet bäst i länderna vid östra Medelhavet beror på att dessa länders skriftliga källor har bevarats ovanligt väl.

När vi får skriftliga källor från exempelvis Kina och Mellanamerika finner vi mängder av slavar även där. Alla kulturer som har utvecklat komplexa civilisationer har också utvecklat slaveri. Det är först i vår nutid som slaveri blivit förbjudet överallt men ändå förekommer det fortfarande.

Roende slavar från Egypten.

Antiken och medeltiden Under tusentals år var slaveriet småskaligt. Den typiske slaven och den typiska slavinnan arbetade i ett hushåll, antingen i ett hus i en stad eller på en gård på landsbygden. De ägnade sig åt vardagsgöromål som att mala mjöl, laga mat, städa, vakta djur och kunde dessutom utnyttjas sexuellt. Maximalt var det fyra eller fem slavar per hus eller gård. Det berodde dels på att ägarna inte hade råd med fler slavar, dels på att alltför många slavar krävde en stor investering i över-

Människor och slavar 177

222 historiska perspektiv

Historiska perspektiv Historieskrivningen har förändrats genom tiderna. I den äldre historieskrivningen var det maktens män som skulle beskrivas: deras personligheter och handlingar. Det var kungar, påvar och krigsherrar. Krigen var viktiga att skildra eftersom det var den yttersta konsekvensen: betydelsefulla män som möttes i drabbningar, vilket påverkade historiens gång. Denna historiesyn levde kvar länge – långt in på 1900-talet – och har fortfarande många anhängare, även om den inte längre dominerar historieskrivningen.

Men historia är en tolkande vetenskap. Det gör att en och samma situation kan beskrivas på olika sätt och ändå kallas för vetenskap. Även personer kan givetvis tolkas på olika sätt. Var Karl XII en svensk krigshjälte? Eller var han en misslyckad krigshetsare som förvandlade Sverige från en stormakt till en obetydlig småstat?

Idag handlar historia inte bara om maktens män som på egen hand ändrar historiens gång. Numera skrivs också en historia som tar upp kvinnor, barn och fattiga män. Det kan även vara vardagshistoria utan spektakulära händelser. För de enskilda individerna är kanske denna historia viktigare. De kan eventuellt förstå sin egen situation bättre tack vare att historiker har beskrivit hur genusmönster har förändrats eller hur människors nätverk fungerar. Vem som var kung vid en viss tidpunkt spelar möjligen mindre roll för dem.

I detta tema kommer du först att få läsa om hur historievetenskapen utvecklats för att sedan möta ett aktuellt exempel på historieskrivning med ett modernt perspektiv – miljöperspektivet.

223

Människans historia ur ett miljöhistoriskt perspektiv Ett av de viktigaste nedslagen i historieskrivningen brukar vara den industriella revolutionen. Den innebar att människan ändrade sitt produktionssätt och gick från jordbruksarbete till fabriksarbete. Den historien brukar handla om uppfinningar, ekonomi, arbetare och fabriker. Den börjar på 1700-talet och slutar något sekel senare.

Denna historia kan också skrivas ut ett annat perspektiv, nämligen energihistoria. Givetvis kommer det att finnas en hel del likheter med den traditionella historieskrivningen, men vissa saker lyfts fram medan andra tonas ner. Dessutom är det möjligt att anlägga ett långt tidsperspektiv, vilket ger en ny förståelse för människans förhållande till miljön.

Utan energi hade ingenting hänt! En historia om hur människan använt energi genom historien

fotosyntes = kemisk process där solljuset omvandlar koldioxid och vatten till socker och syre

236 historiska perspektiv

Energi är något som medför förändring eller skapar rörelse. Utan energi skulle ingenting hända. Nästan all energi som vi människor använder kommer, med några få undantag, från solen. Solens strålar får genom fotosyntesen växterna att växa. När vi äter omvandlas energi från växterna till kemisk energi i våra kroppar och vi kan röra oss.

Växter kan också användas som bränsle för att få eld som ger värme och ljus.

Värmen från solen får vattnet i hav och sjöar att avdunsta och bilda moln. När molnen avkyls uppstår regn som faller ned till jorden.

När regnvattnet rinner tillbaka till havet bildas bäckar och floder. Om vi sätter ett vattenhjul i vägen, kan energin i det strömmande vattnet omvandlas till kraft som kan driva till exempel en kvarn. Solens strålar får också luftmassor att flytta sig – vindar skapas som kan driva fram en segelbåt eller få vingarna på en väderkvarn att gå runt.

Människan har under hela sin historia tagit vara på den energi som kommer från solen. Att ha tillgång till energi och kontrolle-

ra den har i alla tider varit livsavgörande. Användandet av energi har gjort livet lättare och skapat ett större välstånd, men har på samma gång påverkat både naturen och miljön. Energi har varit källan till rikedom och makt, men också till motsättningar, konflikter och krig.

Jägarsamhället – att samla energi De första människorna var jägare och samlare. De rörde sig över stora områden och fick den energi de behövde för att överleva genom att jaga djur, fånga fiskar och samla frukter och grönsaker. En viktig förändring inträffade när människan lärde sig att kontrollera elden någon gång för mellan 200 000 och 1 700 000 år sedan.

Genom att förbränna trä fick människan tillgång till värme som gjorde att hon inte var lika beroende av årstidernas växlingar och att hon också kunde vistas i kallare regioner. Den kanske viktigaste fördelen med att ha kontroll över elden var att man nu kunde tillreda föda och därmed öka näringsintaget.

Jordbruket – människan tar kontroll över energin En avgörande förändring i människans historia inträffade för omkring 12 000 år sedan när hon slog sig ned på en plats och började bruka jorden. Denna omställning kallas för den neolitiska revolutionen. Forskarna har bland annat förklarat denna förändring i sättet att livnära sig med att klimatet vid denna tidpunkt blev varmare, vilket i sin tur gjorde det gynnsamt att odla spannmål. Alltfler började ägna sig åt jordbruk och därmed ökade den nya bondebefolkningen.

Uppfinnandet av jordbruket innebar att människan för första gången skaffade sig kontroll över tillgången på födan – den energi som hon behövde för sin överlevnad. Istället för att vandra omkring och samla livsmedel började hon nu odla växter och hålla tamdjur.

För omkring 6 000 år sedan hade människan utifrån vilda växter förädlat fram många av de grödor som vi har idag, exempelvis vete, korn, havre, ris och hirs. Sädeskornen kunde sparas över tid och sedan malas till mjöl för att bakas till bröd. Man hade också tämjt våra vanligaste husdjur: kor, får, getter, grisar och höns.

Under denna period utvecklades även många av de metoder som vi fortfarande använder för att kunna spara livsmedel – lagra energi – under en längre tid. Genom saltning, torkning, syrning och rökning kunde man på olika sätt förhindra bakterier att förstöra livsmedel.

Ett effektivare jordbruk gjorde att färre människor krävdes för att producera de livsmedel som behövdes och att fler kunde frigöras för andra uppgifter. De kunde då specialisera sig på att tillverka krukor,

neolitisk = avser yngre järnålder

Människans historia ur ett miljöhistoriskt perspektiv 237

På bilden, som föreställer Danmarks första ångmaskin, kan man se flera av James Watts betydelsefulla förbättringar av ångmaskinen.

Bland annat den separata kondensorn (o) som är belägen nedanför cylindern (Z) och planetväxeln (till höger i bilden) som omvandlade den fram- och tillbakagående rörelsen till en roterande rörelse. Den uppfinning som Watt själv var mest stolt över var den så kallade parallellogramstyrningen, som såg till att kolvens axel gick helt rakt (W).

242 historiska perspektiv

tersom den endast kunde åstadkomma en fram- och tillbakagående rörelse. Skotten James Watt förbättrade Newcomens maskin och gjorde därmed ångmaskinen betydligt mer användbar. Hans första förbättring var att göra ångmaskinen mer energisnål. Därefter lyckades han genom olika uppfinningar göra den möjlig att koppla till olika tillverkningsmaskiner, bland annat textilmaskiner. Watts ångmaskin blev snabbt en succé. Med ångmaskinen fick man för första gången i historien en motor som kunde placeras där man ville ha den – en motor som inte var beroende av vattentillgång eller vind och som kunde användas året runt oavsett väder och is.

I början av 1700-talet kom engelsmannen Abraham Darby på en metod att framställa järn med hjälp av stenkol istället för träkol. När denna metod slog igenom i mitten av 1700-talet blev det möjligt att producera stora mängder järn, vilket ytterligare ökade efterfrågan på stenkol och fick industrialismen att utvecklas ännu snabbare.

Kolbrytningen ökade stadigt i Storbritannien under hela 1700-talet och 1815 motsvarade den årliga produktionen av kol en mängd energi lika stor som all skog som skulle få plats på den brittiska huvud-

Det motstånd som nu växte fram drev på ett beslut om att hålla en folkomröstning om kärnkraftens framtid i Sverige. Denna folkomröstning hölls 1980 och utgången blev ett kompromissförslag: inga nya kärnkraftverk skulle byggas och de befintliga skulle avvecklas under förutsättning att alternativ till kärnkraften kunde tas fram.

Och eftersom inga alternativ har tagits fram som skulle täcka kärnkraftverkens produktion är flera av dessa fortfarande i bruk. De nu gamla svenska kärnkraftverken har byggts om och moderniserats för att kunna hålla många år framöver.

Vägen bort från högenergisamhället Under 1900-talet växte ett högenergisamhälle fram i den rika delen av världen – ett samhälle som byggde på massproduktion och konsumtion på en global marknad. I de rika länderna har vi vant oss vid en livsstil som bygger på att ha tillgång till ett stort utbud av produkter, ett överflöd av livsmedel, stora bostadsytor, semesterresor med flyg till avlägsna mål med mera. Detta välstånd slukar enorma mängder energi.

Modeller Människans historia ur ett miljöhistorisktperspektiv

Energi och världens befolkning

Energikonsumtion

Befolkning

TWh

Produktion av stenkol

Miljarder 6

150000

Miljarder ton 6 2000

5

120000

5

1950

4 90000 3

1900

4

1850

3

Oljeproduktion Miljoner fat 20000

2000

2000

1950

15000

1950 1900

10000

1850

1850

60000 2

2

1

1

5000 30000

0

0 1850

1950

2000

1850

1950

2000

0

1900

1950

2000

0

1900

2000

Människans historia ur ett miljöhistoriskt perspektiv 255

260 historiebruk och konstarternas utveckling

Historiebruk och konstarternas utveckling ”Den som behärskar det förflutna behärskar framtiden. Den som behärskar nutiden behärskar det förflutna.” Det hävdade författaren George Orwell i sin klassiska bok 1984.

Det verkar som om konst och konstutövning i alla tider har varit centrala för mänskliga kulturer. De möter oss i fantasieggande grottmålningar från forntiden och har funnits i de muntliga historier som säkerligen berättats runt lägereldarna långt innan människan blev jordbrukare.

Konsten är dessutom nära kopplad till det förgångna. Tydligast blir kanske detta i historiska romaner och filmer, men även måleriet har ofta handlat om att skildra någonting viktigt som hänt. Och på scener återberättas gamla historier genom sång, musik och dans, oavsett om ”scenen” är det exklusiva operahuset eller en smutsig gata i New Yorks förorter.

Därför är det viktigt att förstå hur och varför historien används i olika sammanhang. Det gäller alltifrån storslagna monument över viktiga härskare i antikens Egypten till ungdomslitteraturen på 1950-talet.

261

restaurera = återställa i ursprungligt skick

Marknadsförare vill gärna betona hur länge ett företag existerat.

Det handlar inte bara om att skapa en trevlig känsla av ett gammalt och hederligt företag. Syftet är också att få oss att tro att ett företag som överlevt i, låt oss säga, hundra år under de marknadsekonomiska krafterna måste vara ett framgångsrikt företag. Och då kanske de inte skyltar med att företaget de senaste åren har gått med sådana förluster att en konkurs inte är särskilt avlägsen.

Turistnäringen vill locka turister som ska generera inkomster till stadens hotell, museer, restauranger och souvenirbutiker. I Stockholm pekas mängder av platser och hus ut som ställen där skalden Carl Michael Bellman (1740–1795) bott, arbetat eller ätit.

Dessutom har vi alla personliga minnen som vi vårdar och berättar om i lämpliga sammanhang (vilket gör att vi ägnar oss åt historiebruk). Ett hem kan vara fullt med antikviteter, kanske nedärvda sedan flera generationer i släkten eller inköpta på någon antikvitetsaffär. Tv-programmet Antikrundan lockar stora tittarskaror. Av någon anledning kan ett gammalt, slitet och till och med trasigt föremål beundras och värderas mycket högre än ett föremål i perfekt skick, som en modern kopia eller ett restaurerat föremål.

I detta tema kan du läsa om historiebruk i texterna om Robin Hood och ”Historiemåleriet – ett sätt att förhärliga nationen”. Dessutom finns en diskussion om måleri och historiebruk i texten ”Individen i konsten”, s. 190–203.

Hur ska vi förhålla oss till historiebruk?

Se vidare om källkritik, s. 398– 402.

Eftersom historiebruk är så vanligt kan det vara klokt att förhålla sig kritiskt till det. Ett sätt är att, precis som i källkritiken, försöka identifiera bakgrunden till historiebruket. Ställ frågorna: gg Vem skildrar historien? Vilken bakgrund har personen eller organisationen? Vad är deras allmänna målsättningar? Vad vill han eller hon uppnå? gg Hur skildras historien? Vad lyfts fram? Vad är viktigt? Vad tas inte med? gg Varför skildras historien på detta sätt? Frågan om varför något skildras på ett visst sätt kan vara svår att besvara. Man bör vara på sin vakt gentemot den officiella motiveringen, eftersom den inte behöver berätta hela sanningen, särskilt inte om personen eller organisationen har anledning att ljuga om det. Om man först besvarar frågorna om ”vem” och ”hur” som ligger bakom historiebruket, blir det lättare att besvara frågan om ”varför”.

Det är förstås inte allt historiebruk som är ”farligt”. Det är fram-

266 historiebruk och konstarternas utveckling

förallt när användandet av historien kopplas till makt som det kan bli problematiskt – och därför behöver uppmärksammas och kritiskt granskas. Det kan handla om olika typer av makt beroende på vad det är för slags historiebruk.

Historiebruk och makten över tänkandet Vi har föreställningar om hur världen ser ut – en världsbild som hjälper oss att tolka och förstå världen. På samma sätt har vi en historiesyn som hjälper oss att tolka och förstå historien. Vår historiesyn skapas bland annat av skolans historieundervisning, museibesök och bilder (målningar och foton) av historien. På senare år har museerna själva börjat uppmärksamma sin del i detta. En tidig aspekt var genus och senare uppmärksammades även sexualitet.

Installationen “King, Queen & Queer” Armémuseum i Stockholm, som traditionellt kanske ansetts som ett av de manligaste museerna, gjorde 2009 en utställning om homosexualitet inom armén: En soldat är en soldat är en soldat. Det anspelar på den amerikanske författaren Gertrude Steins berömda citat ”A rose is a rose is a rose”, vilket innebär att saker och ting är vad de är. Just detta ville Armémuseum belysa rörande vem och vad en soldat är. En man? En heterosexuell man?

Inom denna utställning fanns en fotoinstallation av fotografen Elisabeth Ohlson Wallin: ”King, Queen & Queer” där hon avbildade tre av Sveriges regenter – Kristina, Karl XII och Gustav III – genom nytagna fotografier.

Se vidare om världsbilder, s. 79–87.

Se vidare om historiesyner, s. 224–235.

installation = konstverk kännetecknat av att rummet eller platsen där konstverket ställs ut medvetet inkluderas som konstnärligt uttrycksmedel

En ung man har fått stå modell för Kristina med manhaftigt utseende, fejkbyst och ett ordentligt gevär vid sin sida. Bredvid Kristina står hovdamen Ebba Sparre som lycklig trycker sig emot sin drottning och – antydda – älskarinna.

Historiebruk 267

Regnbågsflaggan är idag en viktig symbol för HBTQ-rörelsen.

Se vidare om tendens, s. 401.

Se vidare om varför Kristina kröntes till kung, s. 194–196.

Det är inte heller helt självklart att använda begreppen homosexuell eller queer på den tidens människor, eftersom det är begrepp som fick sina nuvarande betydelser senare: mot slutet av 1800-talet (homosexuell) och slutet av 1900-talet (queer). De är därför anakronistiska i dessa sammanhang.

Före slutet av 1800-talet var det de (homo)sexuella handlingarna som var problematiska och förbjudna. Praktiskt taget vem som helst skulle kunna frestas att utföra sådana handlingar, menade man. Det var också anledningen till att man i 1734 års lag inte ville kriminalisera – med dagens språkbruk – homosexuella handlingar. Man ville nämligen förtiga själva existensen av sådana handlingar, så att ingen skulle komma på idén att begå dem. Då var inte en person homosexuell eller heterosexuell.

Varför valdes just dessa regenter ut för installationen? Svaret är enkelt. Det beror på att det genom åren uppstått diverse rykten om dessa tre. Om påståendena är sanna eller falska går nog inte att slutgiltigt avgöra. Det finns inga avgörande bevis för påståendena och resonemangen bygger på indicier som är mer eller mindre trovärdiga.

Sådana – med den tidens syn – grova påståenden är problematiska ur ett tendensperspektiv, eftersom de handlar dels om värderingar, dels om anklagelser om brott som i sin samtid var belagda med dödsstraff.

Kristina påstås ha haft något slags kärleksaffär med sin hovdam Ebba Sparre. Vid ett möte med en utländsk diplomat ska hon ha refererat till Ebba som ”min sängkamrat”. Samtidigt delade man ibland säng när det var för kallt. Men hon lär även ha haft ”svärmerier” för några män i sin ungdom. Hon gifte sig aldrig och kröntes till kung.

Kristina har även berättat om sin egen födelse: Jag föddes med segerhuva och hade allenast ansiktet, armarna och benen fria. Jag var luden över hela kroppen och hade en grov, stark stämma. Allt detta gjorde att mina jordemödrar, som tog emot mig, trodde att jag var en gosse.

khan = turkisk-mongolisk härskartitel, som kan översättas med kejsare, furste, härskare

Karl XII tycks inte ha uppskattat kvinnligt sällskap. Trots många förslag om giftermål avvisade han dem alla. Om en prinsessa lär han ha sagt: ”Hon är ful som fan och har en djävulskt stor mun.” Vissa har trott att kungen var impotent, efter att han på frågan om giftermål ska ha sagt till sin läkare: ”Jag duger ännu icke därtill.” Dessutom ska han ha uttalat sig beundrande om sonen till en turkisk khan: ”Han överträffar i fråga om skönhet alla fruntimmer i Sverige och Tysk-

270 historiebruk och konstarternas utveckling

Robin Hood i populärkulturen Alla känner till Robin Hood. Det är hjälten som stal från de rika och gav till de fattiga. Det är Lille Johns bästa vän. Och det är räven som på julafton roar barnen när han tömmer prins Johns skattkammare i Disneys tecknade version. Genom århundradena har Robin Hood gestaltats på en mängd olika sätt – i berättelser, böcker och filmer.

Robin Hood – historien om en historia

O

m man vill läsa om Robin Hood och letar efter just den enda, första och ursprungliga romanen om honom, går den inte att hitta. Det är inte, som till exempel med Robinson Crusoe, så att det finns en roman skriven av en författare. Istället finns det en mängd texter från olika århundraden som på olika sätt berättar om Robin Hood.

Robin Hood tillhör oss alla Robin Hood är en berättelse som tillhör alla. Det är en berättelse med vissa fasta punkter som ofta återkommer, men den ger också författaren stor frihet att skapa sin egen version, för sin egen tid. Vissa karaktärer är inte med i de tidigare berättelserna och några andra försvinner med tiden. Och stavningen av Marians namn kan variera, exempelvis Marion.

De inslag som är gemensamma för i stort sett alla berättelserna om Robin Hood, handlar om hur han och hans gäng lever som fredlösa stråtrövare i Sherwoodskogen någon gång under sent 1100-tal.

Hans närmaste är Little John (Lille John), Friar Tuck (Broder Tuck), Will Scarlett (Röde Will) och Alan A’Dale (Allan i Dalen).

Det karakteristiska hos Robin Hood är hans snabbhet och smidighet; han rör sig lätt och kvickt i skogen, närmast som ett vilt djur.

Han skjuter pil med båge bättre än någon annan. Återkommande är berättelser i olika versioner om hur han besegrar den ena skickliga bågskytten efter den andre: ibland sheriffen av Nottingham själv, ibland någon skytt som sheriffen anställt. Robin Hood ser mycket bra ut: lång, slank, muskulös och med en klar, intensiv blick. För att ka-

Robin Hood i populärkulturen 305

På scenen i 2500 år Långt tillbaka i tiden verkar människor ha uppträtt för varandra på någon form av scen, för att roa eller oroa med hjälp av skratt, gråt eller provokationer. Detta har skett i den ”fina” kulturen, på teaterscener och i ansedda sammanhang, men också på ”gatan”. Uppenbarligen tillhör denna konst inte bara en grupp i samhället, utan alla som vill ta del av den.

När scenkonsten fick två kön

I

Se vidare om genus, s. 390–392.

vår egen samtid är vi vana vid att se kvinnor framträda på teatern, men det tog nästan två tusen år av den västerländska civilisationens historia innan kvinnorna fick tillträde till scenen.

Kvinnorollerna spelades till en början av män. I antikens grekiska och romerska teater spelades samtliga roller av män. I de flesta ickevästerländska teaterformerna har män spelat både kvinnor och män, en konvention som fortfarande praktiseras i den klassiska indiska, kinesiska och japanska scenkonsten. Den manliga dominansen har därmed präglat stora delar av den globala scenkonstens historia. Ett undantag är den populära japanska Takarazuka-revyn, som startades på 1920-talet för att motverka mansdominansen inom japansk teater och där kvinnor spelar alla roller.

Den genusöverskridande förklädnaden är grundläggande för scenkonsten. Det innebär att män spelar kvinnoroller och att kvinnor uppträder i mansroller.

Mimen deklamation = konstnärlig uppläsning mim = pantomim, teaterform där skådespelarna inte använder ord utan istället kroppen som uttrycksmedel

Den europeiska teatern dateras vanligen från cirka 400-talets klassiska grekiska scenkonst, men den muntliga berättarkulturen med inslag av sång, dans och deklamation är förmodligen lika gammal som mänskligheten själv.

Ett undantag i antikens mansdominerade teater var mimen som i den senromerska scenkonsten omfattade både kvinnliga och manliga artister. Mimen var en improviserad teaterform. Mimen fick ett rykte om sig att vara en oanständig form av teater med prostituerade som medverkande, något som grundlade fördomen om skådespeler-

328 historiebruk och konstarternas utveckling

skor som omoraliska människor.

Mimen blev den dominerande teaterformen i stora delar av det romerska imperiet, i synnerhet i det östromerska riket. Den mest kända mimartisten var Theodora (500-talet e.Kr.) som gifte sig med kejsaren Justinianus I. På många sätt förkroppsligade hon den kvinnliga scenartistens sociala status: upphöjd och beundrad som artist på scenen, men föraktad som prostituerad utanför scenen.

Senare skulle den kristna kyrkan döma ut teatern som en osedlig konstform. Det är en konflikt som har fortsatt ända in i vår egen tid. Under senantiken utvecklades mimen till en populär genre.

Modern mimare.

Kvinnor som undantag I medeltidens religiösa teater medverkade kvinnor endast undantagsvis. Under medeltiden (500–1500) återfanns kvinnor som marknadsgycklare, hovnarrar, sångerskor, dansöser samt akrobater i folkliga sammanhang. Dessa kvinnor förberedde vägen för kvinnliga skådepelare längre fram i historien. Hrotsvit von Gandersheim (cirka 935– cirka 1002) var den första kvinnliga dramatikern. Hon kritiserade den romerske dramatikern Terentius och försvarade kvinnorna.

Det manliga övertaget fortsatte dock i flera av renässansens (1300– 1600) teaterformer. Män spelade kvinnor både i latinskolornas iscensättningar och i den engelska elisabetanska teatertraditionen runt 1600. Även om mimskådespelerskor kunde räknas som föregångare till senare tiders kvinnor på scenen var det först i mitten av 1500-talet som kvinnor i större utsträckning fick utrymme på den europeiska teaterscenen. I den italienska commedia dell’arte blev skådespelerskorna oumbärliga, men det skulle ta ytterligare ungefär hundra år innan kvinnor var etablerade scenartister i Europas ledande teaterländer. De första fanns i Italien och Spanien medan kvinnor var sällsynta på franska scener ända fram till början av 1600-talet.

Kastrater Operan etablerades som konstform under 1600-talet med hjälp av kastratrösten, som var en form av genusöverskridande av rösten.

Kastrater kunde därför spela både kvinnliga och manliga roller.

Tidiga operor som Monteverdis Orfeus (1607) och Poppeas kröning (1642) har mycket genusflexibla möjligheter till rollbesättning. Orfeus

commedia dell’arte = improviserad teater, som uppstod i Italien på 1500-talet, där bara den huvudsakliga handlingen är bestämd på förhand kastrat = en man som fått sina testiklar avlägsnade

På scenen i 2500 år 329

362 historia – vetenskaplig teori och metod

Historia – vetenskaplig teori och metod Den kunskap som vi har om vår historia bygger på vetenskap.

Varje år produceras mycket historisk vetenskap som hela tiden ökar vår kunskap om det förflutna.

Vetenskap är kunskap om något, men inte vilken kunskap som helst.

Att veta att träden fäller löv på hösten räcker inte för att kalla det vetenskap. Vetenskap handlar om en större mängd kunskap som tillsammans beskriver och förklarar någonting. Det handlar också om hur man går tillväga för att undersöka något, det vill säga den vetenskapliga metoden.

Om vi utvidgar påståendet om lövfällning till: Träden fäller löven vid en viss tid på hösten för att förhindra uttorkning under den del av året då det är särskilt svårt för rötterna att ta upp vatten. Då säger vi inte bara att träd fäller löv utan vi förklarar också varför löven fälls.

Lövfällning kan ses som ett enkelt exempel på naturvetenskap, som framförallt vill förklara världen.

En historiker vill oftast förstå varför någonting har hänt, till exempel varför människor blev jordbrukare eller varför Europa blev den dominerande makten i världen under 1800-talet. Men hur går det till när en historiker ägnar sig åt vetenskap? Det ska vi gå igenom i detta tema. Först gör vi en kort översikt av de viktigaste delarna av forskningsprocessen i kapitlet ”Historia som vetenskap”. Därefter följer ett fördjupat kapitel där hela forskningsprocessen förklaras i detalj. Där får du också en bra grund när du ska göra egna historiska undersökningar.

363

Att formulera ett vetenskapligt syfte

G

enom att formulera ett syfte talar du om vad det är du vill undersöka. Syftet bör du försöka skriva ned tidigt i forskningsprocessen och senare (om det blir nödvändigt) omformulera det.

Försök att uttrycka syftet i en enda mening – det brukar räcka. I meningen ska du försöka få med ämne, tid och plats. Syftet leder sedan vidare till val av vilken kontext du behöver sätta dig in i, vilken tidigare forskning du bör ta del av och val av källor.

Syften kan formuleras på olika sätt, till exempel:

Syfte

Kontext

Tidigare forskning/ Teori

Källor

Forskningsprocessen – syfte.

gg Att undersöka genus i Olaus Magnus bok Historia om de nordiska folken från 1555. gg Att undersöka köpmännens ekonomiska ställning i Malmö under 1600-talet. gg Att analysera skvaller i Carl von Tersmedens memoarer från 1700-talet. gg Att jämföra brottsstrukturen mellan Stockholm och den svenska landsbygden under 1870-talet. djäkne = gymnasist; elev

gg Att jämföra vilka människor som bodde i kvarteret ”Djäkneberget” i Norrköping åren 1951 och 1978.

380 historia – vetenskaplig teori och metod

Diskutera sedan vad du menar med syftet, motivera varför du vill undersöka just detta och – vid behov – definiera vad du menar med begreppen i syftet.

Syftet behöver nästan alltid brytas ned i mindre, konkretare frågor som dels fångar upp hela syftet, dels förtydligar vad du vill undersöka. För att formulera bra frågor och kunna välja utgångspunkter är det nödvändigt att först läsa in sig på ämnet.

Det kan vara svårt att hitta på ett bra syfte.

Syfte

Undersökning av de isländska nätverken

Att formulera ett syfte Om du vill undersöka mänskliga nätverk ”förr i tiden” måste du först precisera ditt syfte. Vad menar du med mänskliga nätverk? Är det alla typer av nätverk eller någon speciell sort. Man kan ju tänka sig både ekonomiska, politiska och sociala nätverk.

Om det är så att du vill undersöka vardagliga nätverk, där framförallt vänner och släktingar ingår, så är det exempel på sociala nätverk.

Dessutom måste du precisera ”förr i tiden”.

Om du väljer att ta ett riktigt gammalt ämne kanske du fastnar för de sociala nätverken på vikingatidens Island.

Då kan du formulera ditt syfte på följande sätt: Syftet är att undersöka sociala nätverk på vikingatidens Island.

Historia som vetenskap 381

Analys

Kontext

Tidigare forskning/ Teori

Metod

Klassificering Leta mönster Komparation

A N A L Y S

Tolkning Kontextualisering

Slutsatser

Forskningsprocessen – analys.

analys = djupgående och noggrann undersökning; av grekiskans analysis, ’upplösning’

Med hjälp av kontexten, tidigare forskning och dina metoder kan du genomföra din analys, som består av stegen klassificering, mönsterletande, komparation, tolkning och kontextualisering. Tillsammans leder hela din analys fram till dina slutsatser.

En analys innebär att du delar sönder empirin i mindre beståndsdelar och letar efter mönster.

För att göra det enkelt att hitta mönster behöver du ibland klassificera de fakta du fått fram från din genomgång av källmaterialet. Det betyder att du delar in din empiri i olika kategorier. Ibland kan du använda dina operationaliserade frågor som utgångspunkt för en klassificering. Här är det viktigt att tänka på att all klassificering av din

420 historia – vetenskaplig teori och metod

empiri innebär en viss förvanskning av verkligheten genom att smådetaljer går förlorade. Fördelen är du gör verkligheten tydligare för dig själv och därmed går det lättare att hitta samband och se strukturer.

En klassificering av en grupp människor skulle kunna handla om ålder, till exempel: barn (0–14), ungdomar (15–30), vuxna (31–64), gamla (65–). Det finns stora fördelar med en indelning i kategorier genom att materialet blir lättare att överblicka, vilket gör det möjligt att se mönster. Men samtidigt finns det problem med alla gränsdragningar. Skillnaden mellan en 14-åring och en 15-åring kan vara så liten som en dag. De skulle med ovanstående klassificeringsschema hamna i olika kategorier. Och 15-åringen har sannolikt mer gemensamt med sin 14-åriga kamrat än med de 30-åringar som också finns i hans kategori. På så sätt är det en förvanskning av verkligheten.

Att analysera ett källmaterial innebär att du systematiskt går igenom det. Du styckar sönder källan i smådelar. Föreställ dig att du tar en bok och river itu sidorna ned till varje enskild bokstav. Sedan börjar du söka efter mönster: vissa bokstäver är röda, andra är stora och ytterligare andra har ett eget typsnitt. Färger, storlekar och typsnitt är olika kategorier som du delar in bokstäverna (det vill säga din empiri) i. Klassificering är en central del i analysen.

Ställ gärna analysen ”på tvärs” mot materialet! Det betyder att det kan vara klokt att ställa andra frågor än de som varit källans syfte att besvara. Om du har en källa där författaren diskuterar etnicitet, kan det vara mer intressant att analysera den ur ett genusperspektiv. Om du inte slaviskt följer i källans fotspår kan du lättare undvika källkritisk tendens, samtidigt som du skapar möjligheter att se nya mönster.

Du ska inte stanna efter att du gått igenom din källa. Om du till exempel ska undersöka de boende i ett kvarter räcker det inte med att bara räkna vilken ålder de har, hur många hushåll som finns, hur stora hushållen är, hur könsfördelningen ser ut eller vilken social klass de boende tillhör. Du måste försöka att komma längre, till exempel kan du undersöka hur uppgifterna samvarierar. Är det kanske så att de små hushållen vanligen består av ensamstående kvinnor med barn? Och har de rika större hushåll, med tjänstefolk utöver kärn-

Stycka sönder ditt källmaterial för att leta mönster. När du sedan sätter ihop bitarna igen kanske du ser nya mönster, som du tidigare missat, eftersom du stirrat dig blind på originalbilden. Här ett pussel i form av en dollarsedel.

Historia som vetenskap 421

Koordinatsystem Ytterligare ett sätt är att markera dina belägg i ett koordinatsystem.

Antag att du undersöker åsikter om nazister i Sverige under mellankrigstiden. Du är intresserad av om de politiker som motsatte sig nazismen menade att orsakerna var samhälls- eller individbaserade och om åtgärderna skulle vara samhälleliga eller individuella. Kanske skulle ditt koordinatsystem se ut så här:

Även om det är svårt – kanske omöjligt – att mäta de exakta avstånden mellan politikerna, kan ett koordinatsystem ge en helhetsbild som är svår att ge på något annat sätt. Men hur översätter du till exempel skillnader i politiska åsikter till millimeter på ett papper? De som betonar individen både som orsak och lösning står nog liberalismen nära (Haraldsson), medan de som betonar samhället som både orsak och lösning sannolikt ligger socialismen närmare (Bertilsson).

Vad är mycket och vad är lite?

Komparation Ytterligare ett sätt att tydliggöra mönster i empirin är att jämföra (komparera) dina resultat med andra resultat, antingen med annan undersökning som du själv gör eller med tidigare forskning.

I ditt material kan du få resultat som du inte kan avgöra om de innehåller något särskilt mönster. Vad innebär det att i en undersökning komma fram till att hushållen i snitt består av 6,4 personer? Eller att medelåldern i enmanshushållen är 20,45 år? Och hur ska vi kunna bedöma om 22 procent kvinnor i den aktuella gruppen är mycket eller lite?

432 historia – vetenskaplig teori och metod

När du jämför dina resultat med tidigare forskning kanske de känns lika viktiga, trots att de ser olika ut. Förklara i sådana fall hur de skiljer sig åt!

Tips!

Hur många decimaler? I exemplet anges medelåldern med två decimaler (20,45 år). Det kan i sammanhanget vara alldeles för detaljerat eftersom det knappast finns några intressanta skillnader mellan människor där åldersskillnaden uppgår till 0, 01 år (som är 3, 65 dagar ...). Decimalerna kan behövas under arbetets gång om du ska göra fortsatta beräkningar, men i den slutliga redovisningen är det bättre att använda hela år. Det gäller också att inte ge läsaren en uppfattning om att det finns en högre precision i de beräknade värdena än vad grundmaterialet medger.

Jämförelser är oftast väldigt användbara för att hantera resultaten av analyserna. Utan att göra en jämförelse är det svårt att förstå vad ett resultat innebär. Du kan jämföra dina resultat på olika sätt: gg Empirisk jämförelse – innebär att du gör flera studier av ett källmaterial. Om du vill undersöka förändring över tid ser du till att genomföra din undersökning rörande minst två olika tillfällen. Om du då finner att hushållsstorleken vid det andra tillfället är 3,1 personer och jämför det med 6,4 personer som du fann vid det första undersökta årtalet, har du hittat ett tydligt ”mönster”. Det måste du sedan försöka förklara när du tolkar din analys (se nedan).

Och om du gör komparationen i rummet, så undersöker du två eller flera olika platser vid samma tid, till exempel Linköping och Nyköping år 1964. Kanske upptäcker du att medelål-

Är glaset halvfullt eller halvtomt?

Historia som vetenskap 433

SAMBAND HISTORIA TEMA – för historiekurserna 2a, 2b och 3 på gymnasiet Samband Historia Tema ger djupa kunskaper både i och om historia. Boken belyser historien genom en rad teman, utvalda för att passa gymnasiekurserna. Författarna är experter på olika historiska områden. I denna bok delar de med sig av sin kunskap och sina olika synsätt i specialskrivna artiklar och i sin analys av bildmaterialet. På så sätt knyts historieämnet på gymnasiet närmare forskningsfronten.

Bokens teman är: Kulturmöten, Världsbilder, Människor och deras värde, Historiska perspektiv, Historiebruk och konsten samt Historia – vetenskaplig teori och metod.

Temat om historievetenskap ger de verktyg som behövs för att nå ämnesplanens höga mål beträffande vetenskaplig metod och teori. I temat finns ett översiktskapitel och ett kapitel med en detaljerad och exemplifierad beskrivning av de olika stegen i en historisk undersökning på gymnasienivå. I anslutning till bokens olika artiklar finns också speciella rutor med källkritiska resonemang, alternativa tolkningar eller vetenskapliga kommentarer rörande metod eller teori.

Modeller

Historien illustreras genom olika sambandsmodeller. De kan grafiskt sammanfatta en text eller visa på större sammanhang och ge en bild av olika samband i det historiska skeendet.

Redaktör: Niklas Ericsson, fil dr i historia och en av författarna till Samband Historia Plus. Han har dessutom skrivit flera populärhistoriska verk.

(523-0445-7)