N attsländor flugfiske och flugbindning
SÖREN LINDROTH
1
Böcker av Sören Lindroth tidigare utgivna på Bokförlaget Settern: Fiskeresan, 1998 Dagsländor, 1999 Streamer, 2002 Flugfiske i stilla vatten, 2004 Laxfjället, 2006
Till Stig som fiskar sina nattsländeimitationer i okända vatten
Ett speciellt tack till Bo Gullefors vars medverkan haft en avgörande betydelse för bokens innehåll Likaledes tack till Ulf Börjesson, Kari Lautamäki och Eddy Andersson
© Sören Lindroth, text och foto, 2007 Utgiven av Bokförlaget Settern, 286 92 Örkelljunga Tel 0435-800 50 Fax 0435-804 00 info@settern.se www.settern.se Tryckt vid Bulls Graphics AB i Halmstad, 2007 ISBN 978-91-7586-603-1
2
Innehåll Nattsländeflugor i historien
Nattsländorna ur historiskt perspektiv Märkvärdig upptäckt Izaak Walton Charles Cottons flugor Dapping – Det tidiga flugfisket 200 år med våtflugefiske Det moderna torrflugefisket Flugfiskehistoriens mest omdiskuterade millimetrar Dagsländefixering Alfred Ronalds Alfred Ronalds nattsländeflugor Nattsländefiskets förlovade land Laxmyggor
Flugfiskarens nattsländeflugor
Möte med nattsländepuppa Om vikten av rätt presentation Bull´s Eye Rätt fluga, fel teknik Fiska flugan som en levande insekt Rör på flugan Det framkallade hugget Hoppande flugor Blåslinefiske På fel sida i Unsetåa Bland husmasksätande harrar Lite om utrustning och teknik Tidigt flugfiske Döda nattsländor Smånattsländor eller Microcaddis En vidunderlig nattsländenatt En dubbel nattsländespecial i Rena Ett sent nattsländemöte på Kvikne
Nattsländorna ur flugfiskesynpunkt
Nattsländeliv – Från larv till slända Frilevande och nätbyggande nattsländelarver Nattsländepuppan och den vingade sländan Olika beteenden vid äggläggning
Nordiska nattsländefamiljer och nattsländearter
Mycket stora nattsländor Phryganeidae, broknattsländor Nattsländefiske i stilla vatten Stora nattsländor Limnephilidae, husmasknattsländor Den grönbukiga nattsländan i Galtströmmen Medelstora nattsländor Arctopsychidae, rutnätnattsländor Brachycentridae, bäcknattsländor. Sericostomatidae, krumrörsnattsländor Polycentropodidae, fångstnätnattsländor Hydropsychidae, ryssjenattsländor Rhyacophilidae, rovnattsländor Molannidae, skivrörsnattsländor Odontoceridae, böjrörsnattsländor. Bland dykande och äggläggande nattsländor i Glomma Med Rhyacophila i Hallingdalselven Små nattsländor Beraeidae, sandrörsnattsländor Ecnomidae, trattnattsländor Goeridae, grusrörsnattsländor Lepidostomatidae, kantrörsnattsländor Philopotamidae, stengömmenattsländor Psychomyiidae, tunnelnattsländor Leptoceridae, långhornsnattsländor Mycket små nattsländor Hydroptilidae, smånattsländor Glossosomatidae, stenhusnattsländor
4 5 5 6 6 6 7 7 8 8 9 10 13 17 18 21 22 24 25 27 28 29 30 33 37 38 40 42 43 44 46 48 50 52 58 59 60 63 66 67 67 68 69 69 72 74 74 74 74 75 75 76 76 76 77 78 79 79 79 79 79 80 80 81 82 82 82
3
Flugbindning, verktyg och material Material Krokmodeller
Flugbindning – tips och råd
Hackel- och dubbingsträngar Tillverkning av hackelsträng Ben av bindtråd, Floss Flex och nylontråd Trådben med hjälp av överhandsknut Guldkulor och andra pärlor Vingar
Nattsländelarver
Frilevande nattsländelarv Hydropsyche larv Vanlig husmask Guldhuvad husmask Fläckig husmask Flash husmask Flytande husmask
Nattsländepuppor
Galtenpuppan Säcken Polarpuppa Dunpuppa Flytande dunpuppa Mazipuppan Smyge Kläckande nattsländepuppa
Vingade nattsländemönster
CdC Nattslända Realistic Caddis Stor nattslända Raffiasländan Foam Caddis Parachute Caddis Split Wing Caddis Dansande nattslända Hasaren Wickham´s fancy variant
Våtflugor
Dykande nattslända Dykande nattslända med guldskalle Dykande nattslända med guldskalle bundet reversed Sjunkande nattslända Sjunkande nattslända med guldskalle
Vetenskapliga fakta om nattsländor
Rhyacophilidae, rovnattsländor Glossosomatidae, stenhusnattsländor Hydroptilidae, smånattsländor Philopotamidae, stengömmenattsländor Psychomyiidae, tunnelnattsländor Ecnomidae, trattnattsländor Polycentropodidae, fångstnätnattsländor Hydropsychidae, ryssjenattsländor Arctopsychidae, rutnätnattsländor Phryganeidae, broknattsländor Brachycentridae, bäcknattsländor Lepidostomatidae, kantrörsnattsländor Limnephilidae, husmasknattsländor Goeridae, grusrörsnattsländor Beraeidae, sandrörsnattsländor Sericostomatidae, krumrörsnattsländor Odontoceridae, böjrörsnattsländor Molannidae, skivrörsnattsländor Leptoceridae, långhornssländor
84 85 93 94 95 96 98 98 100 103 106 108 109 110 111 112 114 115 116 118 120 121 122 123 124 126 127 128 130 132 134 135 136 137 138 139 140 141 142 144 145 145 146 147
148 148 148 148 149 149 149 149 149 150 150 150 151 151 153 153 154 154 154 154
Alfred Ronalds nattsländeflugor
Sand Fly Krok Kropp Vingar Ben Kommentar
The Grannom Krok Bindtråd Kropp
Långskaftad # 2 (14) Sandfärgat hår från harens nacke spunnet på silke av samma färg Från vinge av Landrail (kornknarr) Ljust gingerfärgat hönshackel En bra variant på den här flugan åstadkommes med orangefärgat bindsilke som mest visas vid stjärten. Det ginger färgade hacklet byts mot ett med mörk markering i mitten. Klipp hacklet på ovansidan så att vingarna ligger flat
Vingar Hackel (ben) Kommentar
Ronalds uppger förebildens namn som Limnephilus flavus (Limnephilus centralis). Men säger vän av ordning som kan sin flugfiskelitteratur, Sand Fly är ju namnet på imitationen av nattsländor inom släktet Rhyacophila vilket också bekräftas av bl.a. Courtney Williams som i A Dictionary of Trout Flies säger: ”Det vetenskapliga namnet på the Sand Fly, beskriven och illustrerad av Ronalds, är Rhyacophila dorsalis. En nattsländeart som vi vet har olivgröna, frilevande larver”. Självklart använder vi inte fjädrar från kornknarr om vi ska binda det här mönstret idag. Eftersom kornknarren tillhör de fåglar som måste betraktas som mycket sällsynta ersätts materialet från denna fågel med annat material. Williams föreslår färgad starvinge.
Nr 2, long Brunt bindsilke Hår från harens mask dubbas på bindtråden. En bit grönt flossilke lindas längst bak på kroppen för att imitera sländhonans äggsäck Rapphönsfjäder Ljust, gingerfärgat hönshackel Redan 1681 finns en bindbeskrivning på the Grannom (Chethman). Ronalds namnger förebildens nattslända som Limnephilus striatus. Möjligen kan det handla om en helt annan nattslända, nämligen Brachycentrus subnubilus
Denna nattslända kläcker – och framförallt svärmar i täta massor – vid en tid på dygnet då det fortfarande är acceptabelt ljus. Detta gör att flugfiskare redan vid den här tiden, lagt märke till den. Häri ligger nog förklaringen att just Brachycentrus subnubilus (Grannom) är den första nattslända som begåvats med ett flugfiskenamn. Ronalds påpekar också att det här mönstret mycket väl kan bindas i ”Buzzerstyle” för att imitera den flygande och fladdrande nattsländan på och strax ovanför vattenytan. ”Made buzz”, skriver Ronalds, med en fjäder från den bakre delen av rapphönans nacke som lindas på palmervis runt kroppen på flugan.
10
Möte med nattsländepuppa En eftermiddag stod jag utvadad i den fina harrströmmen Sömåa i södra Femundsmarka i Norge. Ett par fina harrar hade fallit offer för en bottenrullande husmaskimitation några timmar tidigare. Vakaktiviteten hade under dagen varit minimal om man undantar de mindre harrarna som mer eller mindre alltid är uppe och skvätter. Plötsligt väcks jag till liv av ett kraftigare vak, helt klart en större fisk som varit upp till ytan och plockat i sig en rejäl godbit. På väg in till land för att byta plats och komma i en ny kastposition, ser jag en insekt röra sig i vattenytan. Den är stor, kanske upp mot 20 mm. En simmande nattsländepuppa! Puppan fick landa på mina vadarbyxor där den strax började krypa upp en god bit från vattenytan. När jag nådde land satt puppan fastklamrad i magtrakten på mig och inom en minut hade förvandlingen till en vingad nattslända påbör jats. Kort efteråt hade jag en ljusbrun nattslända, av släktet Limnephilus, spatserande på vadarbyxorna. Chansen att den vakande harren plockat i sig en simmande nattslände puppa var stor. Helt säker var jag dock inte, det kunde ju vara så att en driftande puppa i hopkurad viloställning varit bytet. Upptacklingen var självklar: en krumryggad imitation av en nattsländepuppa som ändfluga och en dryg halvmeter upp en upphängare med en rakkroppad puppa i foam. Arrangemanget borde täcka in alla eventuella pupp situationer. Jag fiskade med teamet av puppor med ömsom en försiktig hemtagning, ömsom i en fri drift. I fjärde eller femte försöket kom attacken just som foampuppan kanat till i ytan. En rejäl harr vände ner mot bottnen med den rakkroppade och flytande puppan stadigt förankrad i käften. En stund senare kunde jag leda iland och kroka av en nära femtio centimeter lång harr. Är man inte helt säker vad en specifik fisk för tillfället har specialiserat sig på, är ett team av flugor, med lite olika egenskaper, ett bra sätt att ta reda på det.
Kläckande nattslända (Limnephilus).
Nattsländeägg på vadarsko.
Larvhus av grus och småsten.
21
Nordiska
Nattsl채ndefamiljer och nattsl채ndearter
66
Mycket stora nattsländor Phryganeidae, broknattsländor
kare markeringar, men det förekommer också betydligt ljusare vingfärger. En Phryganea jag hittade vid ett stort lugnvattenområde i Glomma hade ljusbeige vingfärg med tydliga svarta markeringar på överdelen av de ca 35 mm långa vingarna. Kroppsfärgen är mörkbrun. Förekommer i stilla och långsamt rinnande vatten där den 20-40 mm långa, ibland ännu större, larven bygger hus av växtdelar, som den formar i ett karaktäristiskt spiralmönster. Puppan, som kan variera i storlek 15-30 mm, kläcker på öppet vat ten under sen eftermiddag och kväll. Kan även kläcka från fast föremål. Flygperiod är från senare delen av maj och in i juli, augusti. Honorna lägger hela äggsamlingen vid ett enda tillfälle på fast föremål under vattenytan. Ett inte ovanligt engelskt flugfiskenamn på denna natt slända är Great Red Sedge.
17 arter: Agrypnetes crassicornis, Agrypnia czerskyi, Agryp nia obsolete, Agrypnia pagetana, Agrypnia picta, Agrypnia principalis, Agrypnia sahlbergi, Agrypnia varia, Hagenella clathrata, Oligostomis reticulata, Oligotricha lapponica, Oli gotricha striata, Phryganea bipunctata, Phryganea grandis, Semblis atrata, Semblis phalaenoides, Trichostegia minor. Här hittar vi våra största nattsländor Semblis phalaenoides, Phryganea bipunctata och Phryganea grandis med vingläng der upp till 30 mm och för enstaka exemplar ännu större. De flesta arter är dock mindre, en del betydligt mindre t.ex. Trichostegia minor. Antennerna är kraftiga och ungefär lika långa som framvingarna dvs. något kortare än hela sländan. Vingarnas färg är vanligtvis gråbrun med mör
Agrypnia obsoleta med äggklump.
Phryganea-ägg. Foto: Bo Gullefors.
Larv med larvhus.
Larv med larvhus – Phryganeidae.
Mina imitationer Vingat mönster: Stor nattslända Död nattslända: Sjunkande nattslända
Husmask: Vanlig husmask Guldhuvad husmask Simmande/kläckande puppa: Galtenpuppan Smyge
67
hus av det som verkar finnas tillhands. Växtdelar, snäck skal, sand och gruskorn förekommer i husen. För flera av arterna gäller att puppan tar sig upp på ett fast föremål för att där genomgå förvandling till vingad slända. Beroende på art kan kläckningen ske såväl i dags ljus som i skymning och mörker. Flygperiod juni-oktober. Det engelska flugfiskenamnet på flera arter inom familjen Limnephilidae är Cinnamon Sedge. Nattsländan Potamo phylax latipennis går under flugfiskenamnet Large Cin namon Sedge. Den mest omskrivna av nattsländorna är utan tvekan Stenophylax stellatus (numera Potamophylax latipennis), som i den finske författaren, poeten och flugfiskaren Ju
stellatus-säsongen inträffar den sista veckan i augusti. Aho skriver: ”Men slutligen kommo de ändå. Medan jag sitter och steker mig i bastun, ser jag någonting flaxa mot rutan och se där! Där var den Stenophylax, stor och fet med sina bruna vingar och sin gulaktiga kropp.” Vidare berättar han: ”Solen hade sjunkit nedanför horisonten, den starka ljusreflexen hade försvunnit från vattnet, som nu ström made dunkelt under en molntäckt himmel. Stenophylax stellatus virvlade som meteorer om varandra, jagande var andra i snabba spiraler, än törnande mot mitt ansikte, än mot min nacke och därifrån ner under kragen. De voro stora och feta, riktiga läckerbitar, som man kände lust att äta upp levande.”
Limnephilus-larv med dekorativt larvhus av bl.a. snäckskal.
Limnephilus-puppa färdig att kläckas till vingad slända.
hani Ahos bok Storfisk och småfisk från 1922, har fått ett eget kapitel ”Stenophylax Stellatus”. Här beskriver Aho, som faktiskt hade ingående kunskaper om nattsländor nas liv och leverne, på ett ingående sätt hur ”laxen” (som i själva verket var storöring) intimt var förknippad med de stora nattsländornas svärmning vid den finska forsen Huopana, som han fiskade i. Dessutom ger han en mycket ingående biologisk beskrivning av nattsländans liv från larv till slända. Han berättar om 4, 5 och 7-kilos fiskar som tar på den flytande imitationen av Stenophylax. Den stora Stenophylax
Visst önskar man att man hade fått vara med vid Ahos fors, där storöringen förmodligen är försvunnen sedan lång tid, men där troligtvis Stenophylax stellatus (Potamophylax latipennis) fortfarande kläcker och svärmar under sena sommarkvällar. Den som har upplevt en riktig nattsländekväll känner igen beskrivningen. Själv kommer jag ihåg ett tillfälle, en vid underlig augustinatt uppe på Finnmarksvidda i nordligaste Norge, när nattsländorna fanns precis överallt och fisken gick bärsärk. Läs om detta nattsländefiske, ”En vidunderlig Nattsländenatt i Finnmark”, (sid. 46).
Limnephilidae-larv äter av murknat trä.
Halseus-larv angriper annan limnephilidae-larv.
70
Parning av nattsländor (Phaecopteryx brevipennis).
Limnephilus-puppa snart klar för kläckning.
Limnephilus rhombicus-puppa som är på väg att kläckas.
Nackskinnet håller på att spricka.
Den vingade sländan är på väg ut.
Sländan är nästan ute.
Fri från puppskinnet.
Nykläckt slända.
Mina imitationer Husmask: Vanlig husmask Fläckig husmask Flash husmask Driftande puppa: Dunpuppa Mazipuppa
Simmande/kläckande puppa: Galtenpuppan Flytande dunpuppa Vingat mönster: Raffiasländan Död nattslända: Sjunkande nattslända
71
102
Vingar Syntetraffia, plast och fiberväv är syntetmaterial som passar väl till vingar på nattsländemönster. Materialen är lätta att arbeta med såväl när det gäller att forma som att färga. Här följer beskrivning över de tillvägagångssätt jag använder för vingtillverkning.
Dubbelvinge av fiberväv
Klipp till en rektangulär bit fiberväv ca 1,5 cm x 2,5 cm.
Vik fibervävsbiten på mitten, så att du får en dubbel vävbit 7, 5 mm x 2,5 cm. Klipp biten till en långsträckt triangelform. Anpassa bredden på biten så att den passar imitationens storlek.
Forma bakänden på vingen (den bredaste delen) så att den stämmer med den nattsländevinge du vill åstadkomma.
Bred ut vingen på ett hårt underlag och färga den med vattenfast tusch till önskad nyans och mönster.
Vik ihop vingen igen och den är klar för inbindning. Fibervingen kan upplevas som lite sladdrig och tunn. En stödvinge (undervinge) av exempelvis Elkhair eller hjorthår avhjälper det här problemet.
Ett annat sätt att ge fibervingen lite mer stadga är att göra den dubbel. Man viker helt enkelt fiberbiten två gånger innan vingformen klipps till.
103
Frilevande nattsländelarv Krok Bindtråd Förtyngning Stjärt Kropp Rib Ben Huvud
Daiichi 1270 stl. 10-14 Vit som färgas med vattenfast tusch Tungsten Marabou FlossFlex Bindtråd Bindtråd Bindtråd
Som förtyngning kan sjunkdeg fästas på tafsen, 10-15 cm framför flugan. Korta uppströmskast och drifter ger ett kontrollerat fiske. Hugget uppfattas i regel när tafsen stannar upp i strömmen. Ett annat sätt att tackla är att
förse änden på tafsen med sjunkdeg och låta flugan fiska från en upphängarposition 10-15 cm högre upp. Fiskas med flytlina, lång tafs och fridrift. Kan även förses med guldskalle.
Gör en bindtrådsbädd och bind in en kort bunt marabou vid krokböjen. Lägg en tungstensremsa (2 mm bred) längs krokskaftet på undersidan och säkra med bindtråden. Gör likadant på ovansidan av krokskaftet.Tungsten i det här utförandet kan vara ömtålig. Dra inte åt de första varven av bindtråd för hårt då tråden kan skära genom tungstensremsan.
Jämna ut övergången mellan förtyngning och krokskaft med bindtråden. Bind därefter in fyra FlossFlex-bitar 5 mm bakom krokögat.
Linda FlossFlexen i täta varv och med bra sträck till krokböjen. Säkra med bindtråden och tillverka en bindtrådsögla. Gå fram med bindtråden till 5 mm bakom krokögat.
Sträck FlossFlex-trådarna mot krokögat. Bind ned och säkra dem 5 mm bakom krokögat.Tvinna ihop bindtrådsöglan och linda fram den i glesa varv. Bind ned och säkra 5 mm bakom krokögat. Klipp bort överflödigt material.
Tillverka tre par bindtrådsben med någon mm mellanrum (se Flugbindning – Tips & Råd, Bindtrådsben. Sid. 98).
Avsluta med whipfinish och färglägg flugan med vattenfast tusch till önskad nyans.
108
Hydropsyche larv Krok Bindtråd Stjärt Förtyngning Kropp Rygg Gälar Ben Huvud
Daiichi 1270 Stl. 12-14 Vit som färgas med vattenfast tusch Marabou Tungsten Marabou StretchBack Marabou Bindtråd Bindtråd
Ett mönster som representerar de nätspinnande nattsländelarverna. Kan förses med en liten guldskalle. Ska fiskas i kontakt med botten. Ofta räcker inte förtyngningen utan tafsen måste tyngas med sjunkdeg.
Sjunktafs kan vara ett annat sätt. Uppströmskast och fridrift. Nappindikator på över delen av tafsen underlättar synintrycket när fisken tar. Även de här nattsländelarverna deltar i driften.
Börja med en bindtrådsbädd runt krokskaftet. Bind in en bunt maraboufibrer vid krokböjen. Fäst in en ca 1,5 mm bred tungstensremsa längs krokskaftets översida och säkra med bindtråden. Lägg en tungstensremsa på undersidan av krokskaftet. Bind in en bit StretchBack vid krokböjen. Gör två bindtråds öglor och häng vid krokböjen. Gå fram med bindtråden till 4-5 mm bakom krokögat.
Fyll den ena bindtrådsöglan med klippt marabou.Tvinna ihop med hjälp av dubbingsnurran och linda dubbingsträngen fram till 4-5 mm bakom krokögat.
Säkra med bindtråden och klipp bort överflödigt material. Klipp också ned maraboun över och under krokskaftet. Tillverka tre par korta bindtrådsöglor med någon mm:s mellanrum mellan kropp och kroköga.Vik fram StretchBacken,
bind ned och säkra bakom krokögat.Tvinna ihop den återstående bindtrådsöglan vid krokböjen och linda den i glesa varv över kroppen. Säkra och klipp bort överflödigt material. Avsluta med whipfinish.
Klipp bindtrådsbenen till passande längd. Frisera marabouutsticket vid behov.
Färga sedan in flugan med vattenfast tusch.
109
Dunpuppa Krok Bindtråd Förtyngning Kropp Vinganlag Ben Huvud
Daiichi 600 stl. 10-18.Till större imitationer används Daiichi 1270 stl. 10-14 Vit som färganpassas till rätt nyans med hjälp av vattenfast tusch Tungsten vid behov Fasandun Syntetraffia i mörk nyans Fasandun Bindtråd
Ett lättbundet puppmönster med mjuka, levande egenskaper för fiske en bit ned i vattnet. De flesta typer
av mjuka fågeldun kan användas, även marabou. Ett ljust dun kan färgas i efterhand med vattenfast tusch.
Fäst kroken och tillverka en bindtrådsbädd. Förtyng med en smal remsa tungsten på över- och underdelen av krokskaftet. Jämna ut övergången med hjälp av bindtråden.Tillverka en bindtrådsögla och fyll den med lossklippt fasandun. Gå fram med bindtråden till 4-5 mm bakom krokögat och låt hänga.
Tvinna ihop bindtrådsögla och fasandun med hjälp av dubbingsnurran och linda fram dubbingsträngen till den hängande bindtråden. Säkra dubbingsträngen med bindtråden och gör ett par halvslag med bindtråden. Klipp bort överflödig dubbingsträng.
Frisera flugan med hjälp av saxen så att önskad kroppsform erhålls.
Tillverka en kort dubbelvinge av syntetraffia och bind in i anslutning till kroppen. Säkra och fixera med bindtråden. Klipp bort överflödig syntetraffia. Gör en ny bindtrådsögla och fyll den med lossklippt fasandun. Se till att du får med några styvare fjäderfibrer. Dessa lite styvare fibrer ska behållas som ben.Tvinna ihop
den nya dubbingsträngen med hjälp av dubbingsnurran och linda fram dubbingsträngen till strax bakom krokögat. Säkra och klipp bort överflödig dubbingsträng. Avsluta med whipfinish. Frisera nu resten av flugan. Spara några av de längre och styvare dunstråna som får imiterar ben. Färglägg vid behov med vattenfast tusch.
122
Kläckande nattsländepuppa Krok Bindtråd Bakkropp Ribb Flytkropp Bröst Hackel Huvud
Daiichi 1270 stl. 10-14 Ljus som färganpassas m. spritpenna Polar Aire Påfågelherl Flytfoam Påfågelherl Mjukt grizzly eller rapphöna Bindtråd
Frikläckande nattsländor har precis som frikläckande dagsländenymfer ett stadium då de är fångade i ytskiktet utan möjlighet att komma loss förrän kläckningen är fullbordad. Ett kläckarmönster för nattsländor är därmed i högsta grad motiverat.
Uppbyggnad, bindning och material har stora likheter med mönstret för den kläckande dagsländenymfen. Nattsländekläckaren ska bindas ”fetare” än motsvarande mönster för dagsländor.
Gör en bindtrådsbädd och bind in en foamremsa strax framför mitten på krokskaftet.Vik foamremsan till en tät ögla, säkra och fixera den i detta läge. Klipp bort överflödig foam. Linda bindtråden till krokböjen. Bind in ett påfågelherl och en bunt Polar Aire. Gå fram med bindtråden till foamöglan.
Tvinna ihop Polar Airen till en garnsträng och linda strängen i täta varv fram till foamcylindern. Säkra med bindtråden. Klipp bort överflödig Polar Aire. Linda påfågelherlet i glesa varv fram till foamcylindern. Bind in ett grizzlyhackel i anslutning till foamcylindern. Bind in ytterligare två påfågelherl vid foamcylindern.
Linda fram påfågelherlet till strax bakom krokögat. Säkra och klipp bort överflödigt herl. Låt bindtråden hänga vid krokögat. Linda grizzlyhacklet två till tre varv runt basen av foamcylindern.
Säkra med bindtråden och klipp bort överflödigt hackel. Avsluta flugan med whipfinish.
127
Författaren Sören Lindroth gör här, i sin sjätte bok, ett nedslag bland nattsländorna. Dessa utgör en stor och omfattande grupp insekter, vilka i en eller annan form står på fiskens matsedel under hela året. Det är inte bara den vingade nattsländan som står som modell för flugfiskarens flugor. Ett allt ökande intresse för vad som rör sig under vattnet har fört med sig att fler och fler imitationer av nattsländans undervattensstadier har sett dagens ljus. I bokens första del får läsaren en historisk inblick i fisket med nattsländeflugor. Den andra delen av boken avhandlar något om natt sländornas liv och leverne från larv till slända. Här ges också taktiska och tekniska råd i samband med fisket med nattsländeimitationer. I ”tillägg” får läsaren följa med författaren på spännande fisketurer där nattsländor är inblandade. Bokens tredje del tar upp flugbindningen och visar mönster steg för steg i såväl text som bild. Här presenterar författaren trettio av sina egna nattsländemönster på temat från larv till slända. En genomgång av det material som används till bokens flugmönster ger en bra inblick i de olika materialens egenskaper och användningsområden. Bo Gullefors, Fil. Lic. i entomologi, specialist på nattsländor, har stått för faktagranskningen av bokens nattsländor. Han har även sammanställt vetenskapliga fakta om nattsländorna med familjenamn, latinska namn, vinglängd och i vilka vattenmiljöer som de olika nattsländorna lever i.
Bokförlaget SETTERN
ISBN 978-91-7586-603-1
160