9789172059740 by Smakprov Media AB

S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

FÖR S KOLAN

Entreprenöriellt lärande

Fredrik Bernelf beskriver entreprenöriellt lärande, och hur du som lärare kan leda och inspirera elever i detta. Entreprenöriellt lärande har tydliga kopplingar till GY11 och skolans ämnesplaner, men många av de konkreta uppgifterna går även utmärkt att använda i grundskolan. Boken är skriven för dig som är lärare eller skolledare och som vill arbeta mer entreprenöriellt. Fredrik Bernelf är lärare i ekonomi och juridik på gymnasiet i Karlskrona kommun. Han har länge arbetat med entreprenörskap i skolan. 2014 fick han utmärkelsen Årets UF-insats för sitt arbete med att engagera alla elevgrupper i att driva företag genom organisationen Ung Företagsamhet. S A M LA D

KUNSKAP FÖR SKOLAN

Fredrik Bernelf

Entreprenörskap handlar inte bara om att starta företag. Den här boken ger dig en bredare bild av entreprenörskap med fokus på hur det kan användas i skolan. Du får information om varför du ska arbeta med entreprenörskap och framförallt konkreta exempel på hur du kan göra. En stor del av boken ägnas åt exempel i alla gymnasiegemensamma ämnen.

Entreprenöriellt lärande

S A M LA D

KUNSKAP

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

S A M LA D

KU NS KANP

KUNSKAP

FÖR SK OLA

FÖR SKOLAN

ISBN 978-91-7205-974-0

789172 059740

ildning Gothia Fortb ra böcker, ba gör använd ningar som kurser och tid tenskap ve kopplar ihop ger dig Vi . tik ak med pr iration och kunskap, insp k oss på sö verktyg. Be ng.se. ni ild rtb fo gothia

de n a r ä l t l l e i r ö Entrepren empel Konkreta ex Fredrik Bern

elf

i alla ämnen

©Författarna och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7205-974-0 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Förlagsredaktör: Stina Andersson Grafisk form: Roger Johansson Omslagsfoto: Adam Haglund Första upplagan, första tryckningen Tryck: Baltoprint, Litauen 2015 Tryckt på miljövänligt framställt papper. Gothia Fortbildning AB Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70, Fax 08-644 46 67 www.gothiafortbildning.se

Innehåll INLEDNING 5 Vad är entreprenöriellt lärande?

Lite historik 10 Varför entreprenöriellt lärande?

Samhällsfokus 15 Individfokus 15 Motivationsfaktorer 18 Det kompensatoriska uppdraget 20 Forskning om entreprenöriellt lärande

Att arbeta entreprenöriellt

Samverkan med omvärlden 26 Formativ bedömning 27 Hur blir jag mer entreprenöriell?

Coachande förhållningssätt 31 Självvärdering 33 Utmaningar med entreprenöriellt lärande 33 Entreprenöriellt lärande och hållbar utveckling

Metodbeskrivningar 39

Brainstorming 39 Tänkarhattarna 40 Diskussionskarusellen 42 As easy as 536 42 Webbstjärnan 43 Two stars and a wish 44 Alternate reality games (ARG) 44 Ytterligare metoder 45

PRAKTISKA EXEMPEL I DE GYMNASIEGEMENSAMMA ÄMNENA

Engelska 48 Svenska 60 Historia 68 Idrott och hälsa

Matematik 86 Naturkunskap 97 Religionskunskap 106 Samhällskunskap 116 Moderna språk

130

Teknik 137 Ämnesövergripande 139 Diverse ämnen

157

Tack 158 Källor 159

INLEDNING

”Jag vill inte driva företag!” var Emmas bestämda åsikt när vi pratade projektarbete i årskurs tre på samhällsprogrammet. Emma är en ganska tillbakadragen tjej som hatar att hålla presentationer för klassen och dessutom har dyskalkyli. Två av hennes tre bästa kompisar ville däremot driva företag och lyckades med sina övertalningsförsök av Emma och den fjärde kompisen. Efter åtta månader av förtvivlan, gråt, lycka, utmaningar, nervositet och deltagande i SM i Ung Företagsamhet står Emma vid redovisningstillfället och avslutar med stolthet i rösten ”Det här är det bästa jag någonsin gjort!” Det här var ett av de första företag jag coachade i Ung Företagsamhet och vid det tillfället förstod jag verkligen vilken roll entreprenöriellt lärande kan spela i skolan. Med den här boken hoppas jag kunna väcka samma intresse hos dig som läsare. När den nya läroplanen för gymnasieskolan, Gy11, infördes, lades det stor tonvikt vid entreprenörskap och entreprenöriella förmågor. Redan i första kapitlet om skolans värdegrund och uppgifter står det: Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Där igenom ökar elevernas möjligheter att kunna starta och driva företag. Entre prenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier.

Fokuset gäller inte bara på gymnasiet utan genom hela skolväsendet. Så här står det i skollagens första kapitel: 5

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

Att Skolverket valt att skriva in förmågan att omvandla idéer till handling i den svenska läroplanen baseras på att EU år 2006 utfärdade en rekommendation om grundläggande nyckelkompetenser som alla medborgare i ett kunskapssamhälle behöver. Även där kommer entreprenörskap in som kompetensen initiativförmåga och företagaranda. EU har även kärnfullt sammanfattat entreprenörskap som ”förmågan att omvandla idéer till handling. Det innebär kreativitet, innovation och risktagande samt förmågan att planera och leda projekt för att uppnå de mål som ställts upp.” Förutom den generellt hållna inledningen i läroplanen om skolans uppdrag så är entreprenörskap dessutom inskrivet som ett uttalat examensmål på hälften av de nationella gymnasieprogrammen. Trots att den nya läroplanen har gällt i tre år när den här boken skrivs är det många lärare som har svårt att få till ett entreprenöriellt förhållningssätt i sitt praktiska arbete i andra ämnen än just entreprenörskap. Föreläsare som arbetar med entreprenöriellt lärande berättar att lärare på gymnasiet saknar konkreta exempel från just sitt eget ämne och samma problem har även framkommit vid enkätundersökningar bland lärare i samband med kurser i entreprenörskap på högskolan. ”Teachers will not take up ideas that sound attractive, no matter how extensive the research base, if the ideas are presented as general principles that leave the task of translating them into everyday practice entirely up to the teachers” är ett citat av Black/Wiliam från boken Inside the black box: Raising standards through classroom assess ment som väl beskriver varför den här boken skrivs. Det räcker inte med att vi har stora ord i läroplanen utan för många av oss behövs några konkreta exempel för att få fart på det egna tänkandet. För en del gäller fortfarande devisen ”Läroplaner kommer och läroplaner går men mina pärmar, de består!” och då kan det behövas en vita6

mininjektion för att se att det faktiskt går att få in kursinnehållet och följa läroplanen samtidigt som man har engagerade elever. Oavsett om du har kastat dig över boken med en brinnande nyfikenhet på entreprenöriellt lärande, eller om du blivit påtvingad den som obligatorisk läsning, så hoppas jag att du kommer ut lite nöjdare och klokare på andra sidan. Boken är tänkt att vara en språngbräda för att komma igång med ett entreprenöriellt tankesätt och kunna arbeta vidare med att ta fram egna uppgifter som uppmuntrar förmågan att omvandla idéer till handling. De exempel som finns i boken fokuserar på de gymnasiegemensamma ämnena, men även lärare i grundskolan kan säkert få en del nya tankar av uppgifterna. Att arbeta entreprenöriellt kan vara lite skrämmande i början eftersom det inte finns något färdigt facit utan resan fram till ett resultat är ofta mer intressant än själva resultatet. För att stötta dig som lärare i det entreprenöriella arbetet finns dels ett kapitel som beskriver lite mer generellt hur man arbetar med entreprenöriella uppgifter, dels ett kapitel om hur du kan driva arbetet framåt med coachning. Då undervisningen ska vila på vetenskaplig grund finns även ett kapitel som kopplar till forskningen på området. Därefter kommer exempeldelen där varje gymnasiegemensamt ämne har fått ett eget avsnitt. Dessutom finns en del ämnesövergripande uppgifter som uppmuntrar samarbete mellan olika ämnen. I arbetet med att ta fram uppgifter i de gymnasiegemensamma ämnena har det dykt upp exempel på entreprenöriella uppgifter i andra ämnen och dessa har samlats i ett eget avsnitt som bara skrapar på ytan och kan fungera som inspiration. Uppgifter som inte fick plats i boken finns på min webbplats (fredrikbernelf.se). Att skriva den här boken har gjort att jag fått sätta mig in i ämnesplaner för många ämnen på gymnasiet. Det är en nyttig erfarenhet som jag starkt kan rekommendera till andra lärare. Jag som skriver boken är gymnasielärare i ekonomi, juridik och entreprenörskap och har brunnit för entreprenörskap långt innan jag började som lärare. Redan som sextonåring startade jag mitt första företag. Under många år har jag arbetat med att låta eleverna starta sina egna företag i konceptet Ung Företagsamhet där man på ett rela7

tivt riskfritt sätt får starta, driva och avveckla ett företag under sin gymnasietid. Här har jag sett till att få elever från flera olika program, inte bara ekonomiprogrammet, att pröva sina vingar vilket ledde fram till utmärkelsen Årets UF-insats 2014. Även i andra ämnen där jag undervisat försöker jag låta eleverna arbeta med att själva söka svar efter devisen ”lös problemet”.

Vad är entreprenöriellt lärande?

Det är nog många som förknippar ordet entreprenörskap med företagande. Förkroppsligar man den typiske entreprenören blir det gärna Ingvar Kamprad som började med en femöring och gick vidare till att leda ett globalt imperium. Men den bilden ska vi försöka ge en annan vinkel när vi pratar om entreprenöriellt lärande i skolan. Being an ’entrepreneur’ doesn’t mean starting the next Facebook. Or even starting any business at all. It means finding the challenges you have in your life, and determining creative ways to overcome those challenges. James Altucher i blogginlägget The 100 Rules for being an Entrepreneur.

Definitionerna av entreprenöriellt lärande ser lite olika ut beroende på vem man frågar. I boken Så tänds eldsjälar definierar Marielle Peterson och Christer Westlund det såhär: ”Entreprenöriellt lärande är alla de handlingar, processer, aktiviteter, signaler etcetera som stimulerar elevernas entreprenöriella kompetenser.” Skolverkets definition är: ”Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker.” Tittar man på hela entreprenörskapsbegreppet så brukar entreprenörskap i utbildningen delas in i tre olika delar: utbildning om entre prenörskap, utbildning för entreprenörskap och utbildning genom entreprenörskap. Utbildning om entreprenörskap är tungt på innehåll och orienterat mot företeelsen entreprenörskap. Fokus ligger först och främst på entreprenören som startar och driver företag. Utbildning för entreprenörskap förbereder elever för rollen som entreprenör och entreprenöriella medarbetare. Jämför med kursen entreprenörskap på gymnasiet som kan bli väldigt teoretisk. Det sista alternativet, ut9

bildning genom entreprenörskap, är det boken inriktar sig på. Här är det ofta upplevelsebaserat lärande genom att man startar ett verkligt företag eller driver ett entreprenöriellt projekt. Exempelvis är konceptet Ung Företagsamhet ett sätt att bedriva utbildning genom entreprenörskap. Generellt sett är utbildning genom entreprenörskap normbrytande eftersom det bryter mot samhällets önskan att uppnå disciplin, förutsägbarhet samt ordning och reda. Lite historik För att få en förståelse för varför entreprenöriellt lärande behövs ska vi titta lite på historiken bakom. Skolan har i flera hundra år genomsyrats av i princip två hållningar, den progressiva pedagogiken och förmedlingspedagogiken som står mot varandra. Många av förmedlingspedagogikens försvarare har varit rädda att föreläsningar och undervisning i helklass ska förkastas med entreprenöriell pedagogik, men riktigt så är inte fallet. Den pedagogiska inriktning som kallas progressivism kännetecknas bland annat av den amerikanske filosofen, psykologen och pedagogen John Deweys syn på utbildning, lärande och demokrati. Deweys välkända citat ”learning by doing” ses ofta som ett argument för en undervisning som utvecklar såväl intellekt som handlag. Skolan ska inte vara en plats för mekanisk träning av medfödda förmågor utan en plats där eleverna får en utbildning där de utvecklas och kan ta ansvar för sig själva och verka i samhället. Dewey verkade under första halvan av 1900-talet, men hans syn på människan och skolan är aktuell än i dag. Lev Vygotskij ansåg att kunskap konstrueras gemensamt. Istället för att tala om lärande som ett sätt att bara inhämta information är det betydelsefullt att agera som deltagare. Célestin Freinet manade till kamp mot kasernskolan: Befria barnen från skolans auktoritära förtryck. Ordet disciplin ska försvin na ur vårt ordförråd. Arbetar barn efter sin förmåga och lust disciplinerar de sig själva. Får de ta ansvar för klassens material blir allt de tar hand om 10

också välskött. Fråga inte längre om barnen är lydiga och tysta utan om de arbetar med intresse och entusiasm. Barn har alltid varit förtryckta av sko lan och vuxenvärlden. Ned med det förtrycket! Behandla barn med respekt och tålamod. Var en vuxen kamrat som vågar skratta, dansa, sjunga med dina elever, som vågar göra misstag. Framför allt var inte rädd för barn. Alltför många vuxna är rädda för att barn ska få övertaget om de inte först dominerar barnen … Britt Isaksson (1996). Lust att lära. Utbildningsradion.

Freinet var tidigt ute och försökte överbrygga gapet mellan skolan och verkligheten. Han ansåg att skolan borde ta barnen för vad de är, utgå från deras behov, deras verkliga intressen – även om dessa ibland står i motsats till sociala mönster eller uppfostrarens idéer. Barnen måste få tillgång till lämpliga tekniker och verktyg som passar dem. De måste fritt få modifiera, utvidga, fördjupa och precisera sina liv med stor integritet och originalitet. Redan 1946 talade Freinet om att: I en tid som helt domineras av boktryckarkonsten, av film och ljusbilder, grammofonskivor, radio, skrivmaskiner, fotografering, telefon, tåg, bil och flygmaskiner bör vi inte längre hålla till godo med en skola som är hundra år efter sin tid med sin vokabulär, sina läroböcker, sina skrivningar, sina utantilläxor, sin högläsning och sin välskrivning. Britt Isaksson (1996). Lust att lära. Utbildningsradion.

Sjuttio år senare är det många pedagoger som står på barrikaderna och skriker samma sak, fast då har skrivmaskiner bytts ut mot datorer. Detta visar verkligen att skolan är en institution som det tar tid att förändra. Pedagoger som arbetar med Freinetpedagogik säger att det svåra är inte att förändra lärarrollen utan att befria eleverna från deras invanda barnroll. De litar inte på vad de själva känner till om till exempel skator utan skriver hellre vad som står i en bok eftersom skolan passiviserar dem med sina läromedel. Det här kommer att vara ett motstånd som även du kommer att möta när du arbetar med entreprenöriell pedagogik och det är bra att vara beredd på det. Sedan mitten på 1990-talet är den svenska skolan målstyrd och det 11

gör att vi som pedagoger själva kan välja vilken väg vi vill gå fram till målet. Skolan har länge arbetat med lärande i linjärt format, det vill säga att vi utgår från att varje ämne har en inbyggd ordning som man måste följa för att utveckla en förståelse och lösa ett problem. Läraren vet ordningen från början och leder eleverna steg för steg fram till det förutbestämda målet. Det entreprenöriella lärandet blir mer cirkulärt och låter eleven ta ett större ansvar för sitt eget lärande. Börja med att undersöka elevernas förståelse för ämnet och se vilka förkunskaper som redan finns om till exempel Sveriges riksdag. Vilken ingång tycker eleverna är intressant just nu? Det handlar då om var ni börjar arbeta med området och flera olika vägar kan leda till målet. Här får läraren mer en roll av handledare eller coach som tillsammans med eleven diskuterar vägen framåt och ser till att det som ska läras in kommer med. Du som har undervisat ett tag undrar kanske om inte det här bara är problembaserat lärande med ett nytt namn. Problembaserat lärande är en pedagogisk metod som började användas i slutet på 1960-talet på framförallt medicinska universitetsutbildningar. Eleverna arbetar i grupper om sex till sju med att lösa ett verklighetsbaserat problem där man försöker efterlikna situationen där kunskapen ska användas senare. I problembaserat lärande arbetade de flesta efter ett visst antal förutbestämda steg. Entreprenöriellt lärande kan ske i mindre grupper och friare. Läraren får också en lite annan roll än handledarens i problembaserat lärande. Ett entreprenöriellt förhållningssätt kan även innebära att man inte alltid servar eleverna med all information. Är det en friluftsdag med cykling kan eleverna själva lösa problemet med cykel. Ett studiebesök hos ett företag anges bara med företagsnamnet och sedan får eleverna själva ta reda på vart de ska. Det kan tyckas som små saker men det gör att eleverna får ta mer initiativ.

Varför entreprenöriellt lärande?

Det enkla svaret på frågan ovan är för att Skolverket har sagt så, men det blir lite som att svara ett barn som undrar varför med därför. Här kommer ett försök att vara något mer nyanserad i förklaringen till varför man ska arbeta entreprenöriellt i skolan. Lite längre fram hittar du även ett kapitel om forskningen kring entreprenöriellt lärande som ytterligare legitimerar förhållningssättet. Ett angreppssätt är att titta på vilka skolstrategier många elever har när de kommer till gymnasiet. De kommer inte på lektionerna, de frågar vid upprepade tillfällen vad som kommer på provet, de har inte läst eller gjort uppgifter inför lektionen, de följer passivt instruktioner, de ställer inte frågor när de saknar kunskap, de delar inte med sig av sin kunskap och så vidare. Entreprenöriellt lärande kan vara ett sätt att nå fram till dessa elever och förändra deras skolstrategier. En viktig orsak till att samhället vill att entreprenöriellt lärande ska få en framträdande roll i skolan är att varannan svensk har ett yrke som inte behövs om tjugo år och att sex av de tio vanligaste arbetena i dag inte fanns för tio år sedan. Norges skolminister sa 2006 att ”skolan måste gå ut på att förbereda eleverna på att arbeta med de jobb som ännu inte skapats”. Neuro-, motivations- och lyckoforskaren Erik Fernholm föreläste för pedagoger och skolledare i Laholms kommun 2013 och lyfte då två viktiga punkter om en framtida arbetsmarknad: Arbetsuppgifterna går från att vara enkla till komplexa och ansvaret går från att ligga på strukturen till att ligga hos individen. Vi kommer inte längre att se människor stå vid ett löpande band och göra samma uppgift hela dagarna. Det finns ingen förman att vända sig till när man inte vet hur en uppgift ska lösas utan man måste bli mer självständig. De enkla arbeten som funnits under 1900-talet rationaliseras bort, ersätts av robotar eller blir helt enkelt mer komplexa. 13

Titta på en industri som tillverkar bilreservdelar, något som har sett i princip likadant ut under större delen av det förra århundradet. När en bilverkstad behöver en reservdel så beställs den från ett lager i Sverige. Reservdelen har innan dess tillverkats av någon, kanske i Asien, och skeppats över halva världen för att lagras i väntan på behov. Är det en ovanlig del som inte går sönder så ofta finns den kanske inte i lagret i Sverige utan måste beställas med leveranstid och störning för kunden. Om bara ett par år kommer vi att ha verkstäder som istället betalar för reservdelens ritning och skriver ut den i en 3D-skrivare på verkstaden. Hur kommer det att påverka dem som tillverkar bildelar och bilmekanikerna? Två ganska enkla arbeten där den ena kanske försvinner och den andra blir mer komplext. Hela arbetsmarknaden förskjuts, eller har kanske redan gjort det, från industrin till kommunikation, tjänster och handel. Även detta är en omställning som ställer nya krav på arbetstagarna och skolan som ska utbilda för arbetslivet. Vi går också allt mer från att vara konsumenter av information och kunskap till att bli producenter. Du skriver en artikel på Wikipedia som någon annan bidrar ytterligare till. Du kommer på ett nytt sätt att knyta skorna snabbare på morgonen, filmar det och delar på You tube. Du är himla sugen på köttbullar en kväll och googlar fram ett recept som du tycker verkar vettigt. Men du tycker om mycket smak i dina köttbullar så du kompletterar med lite sambal oelek i smeten och får fantastiskt goda köttbullar. Tillägget skriver du i en kommentar på receptsidan och har då skapat en ny maträtt. Detta är bara några enkla exempel på saker som händer hela tiden. Varje minut, dygnet runt, laddas det till exempel upp 72 timmar ny film på Youtube. Att dela med sig av sin kunskap på det här sättet kallas för en delakultur och är ingen ny företeelse utan det är helt enkelt så vi har överlevt genom århundraden. I bondesamhället delades kunskapen inom familjen och inom byn. Genom generationer var det en mästare som delade med sig av sin kunskap till en gesäll. Även skolan har länge haft den formen av den allvetande läraren som delar med sig av sin kunskap till eleverna. I dag delas 14

också kunskapen, men inte på det gamla vertikala sättet utan horisontellt, från den som vet något till den som lär. Med vem som helst, när som helst. Vi kan lika gärna lära oss något klockan två på natten av någon i Australien som av en lärare i ett klassrum klockan nio på morgonen. Från Skolverkets sida har man egentligen valt att dela in behovet av ett entreprenöriellt förhållningssätt i två huvudområden: ett som cirkulerar omkring samhället, framtiden och skolans roll i det och ett område som mer fokuserar på individen och dess utveckling. Samhällsfokus Vi lever i en allt mer konkurrensutsatt och globaliserad värld. Vi slåss inte längre om de arbeten som finns med våra klasskamrater utan med hundratals indier, kineser, israeler, amerikaner med flera. Framtiden kommer inte så mycket handla om att få ett arbete som att skapa sig ett arbete. Vi har också vant oss vid en ständig utveckling som driver samhället framåt. För att vi ska kunna fortsätta på den vägen måste de entreprenöriella krafterna hos eleverna utvecklas. Redan nu märker vi att kompetenser som problemlösningsförmåga och möjlighet att anpassa sig till nya situationer blir allt mer efterfrågade på arbetsmarknaden. Skolan som institution skapades för att vara någonstans där föräldrar kunde ha barnen medan de arbetade, samtidigt som barnen utbildades i vikten av att passa tider och kunna lära sig en instruktion. Samhället har utvecklats mycket sedan dess, men inte fullt lika mycket har utvecklats i skolan. Entreprenöriellt lärande blir ett sätt att få in ny kultur i det gamla skoltänkandet. Individfokus För att driva elevernas engagemang har vi i skolan länge arbetat med yttre motivationsfaktorer i form av betyg och löften eller hot om hur framtiden kommer att se ut för den som lyckas eller misslyckas i sko15

S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

FÖR S KOLAN

Entreprenöriellt lärande

KUNSKAP FÖR SKOLAN

Fredrik Bernelf

Entreprenöriellt lärande

S A M LA D

KUNSKAP

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

S A M LA D

KU NS KANP

KUNSKAP

FÖR SK OLA

FÖR SKOLAN

ISBN 978-91-7205-974-0

789172 059740

de n a r ä l t l l e i r ö Entrepren empel Konkreta ex Fredrik Bern

elf

i alla ämnen