Äta Leka Sova
Vägledning och enkla åtgärder
Skapa
HANDBOK FÖR EN GIFTFRI FÖRSKOLA
Sköta Återanvända Fakta
Anne Lagerqvist
handbok fรถr en giftfriskolan_inlaga.indd 1
2016-05-17 14:16
Innehåll Introduktion 4 Varför arbeta för en giftfri förskola?
4
Vad säger lagen?
6
Går det att skapa en giftfri förskola?
7
Hur kan man gå tillväga?
7
Kollegialt arbete
8
Allt är inte svart eller vitt – om material
9
Vår väg mot en så giftfri förskola som möjligt – Kopieringsunderlag
12
Äta 15
Skapa 19
Leka 23
Sova 29
Sköta 33
Återanvända 39
Fakta 45 Miljö- och hälsomärkningar
46
Läs mer
48
Ordlista med fakta om kemikalier
50
Innehåll 3
handbok för en giftfriskolan_inlaga.indd 3
2016-05-17 14:16
Introduktion Varför arbeta för en giftfri förskola? Vi omges av kemikalier i vår vardag. Vissa av dessa ämnen är nyttiga och andra skadliga. Ytterligare andra har inte någon effekt i de mängder vi utsätts för. Exempel på nyttiga ämnen är vitaminer och mineraler som vi behöver för att kroppen ska fungera bra. Andra kemikalier som är till nytta för oss är de som ingår i läkemedel, även om dessa kan ha biverkningar. Exempel på skadliga ämnen är kemikalier med specifika funktioner såsom vissa flamskyddsmedel, mjukgörare till plaster och vatten- och fettavvisande beläggningar. Fler exempel är antimikrobiella ämnen, doftämnen, bisfenoler (hormonstörande ämnen) samt naturligt förekommande ämnen som människan anrikat, bl.a. tungmetallerna bly, kadmium och krom. På cirka 60 år har den industriella produktionen av kemi kalier ökat dramatiskt och även antalet olika kemikalier som produceras har ökat. En av anledningarna till detta är vår allt större efterfrågan på varor och produkter såsom leksaker, kläder, hushållsmaskiner och elektronik m.m. Den stora kemikalie användningen har gett oss möjlighet att ha den livsstil vi har idag och har bidragit till vår höga levnadsstandard, men har också baksidor i de skador kemikalierna kan ge på människa och miljö. Problembilden blir totalt sett diffus eftersom det är många olika kemikalier med olika effekter som vi exponeras för dagligen och det krävs stora medicinska studier med väldigt många personer för att ta reda på hur vi påverkas. Hittills har kemikalierna testats var för sig men på senare år har man förstått att de även samverkar med varandra i våra kroppar. Effekten blir då troligtvis större än de sammanlagda effekterna för kemika lierna var för sig eftersom de kan förstärka varandra. 4 Introduktion
handbok för en giftfriskolan_inlaga.indd 4
2016-05-17 14:16
Vilka som påverkas och inte beror även på personernas egna förutsättningar. Ett barn som utvecklat astma när det exponerats för ftalater (en typ av mjukgörare) kan till exempel ha haft lite mer tendens till det än ett annat barn som kanske inte påverkas av samma ämnen. Det vi riskerar är alltså att öka antalet barn (och vuxna) som får hälsoproblem eftersom de som ligger på gränsen till att utveckla hälsoproblem med större sannolikhet kommer göra det då de hela tiden utsätts för små mängder av skadliga ämnen i vardagen. Många av de skadliga ämnen som nämnts ovan förekommer i produkter och varor som vi använder dagligen. Eftersom barn är känsligare än vuxna för hälsoskadliga ämnen är det därför av största vikt att försöka minimera dessa på förskolan.
Barn är särskilt utsatta för kemikaliepåverkan eftersom: ll De äter och dricker mer per kg kroppsvikt. ll De stoppar saker och fingrar i munnen. ll De vistas mycket av sin tid på golvet, nära damm där många skadliga ämnen samlas. ll De tar in mer kemikalier via hudkontakt, inandning, under matsmältningsprocessen samt till hjärnan som är under utveckling. ll Deras inre organ är små vilket ger en annan fördelning av kemikalierna. ll Deras nedbrytning och utsöndring av kemiska ämnen inte är fullt utvecklad.
Introduktion 5
handbok för en giftfriskolan_inlaga.indd 5
2016-05-17 14:16
Visst engagemang Rensa ut följande leksaker och övrigt material: l Leksaker gjorda av mjuk plast (PVC), främst sådana äldre än 2013 (alternativt 2007 då lagstiftningen skärptes något). Äldre leksaker kan innehålla skadligare ämnen än nya eftersom lagstiftningen hela tiden utvecklas i takt med ökade kunskaper. l Gamla färgade och lackade leksaker av trä eller metall som är från 80-talet eller äldre. Dessa kan innehålla skadliga ämnen, t.ex. tungmetaller som kadmium, bly och krom. Saker med delvis avskavd färg eller lack är särskilt olämpliga eftersom barnen lätt får i sig bitar av sådant material. l Uttjänta elektroniska prylar, t.ex. telefoner, datorer, kameror och tangentbord. Dessa kan innehålla förbjudna flamskydds-medel och tungmetaller och ska inte användas som leksaker. Detta gäller även äldre elektroniska leksaker. (Läs mer under fliken Återanvända) l Bygg- och trädgårdsmaterial som används för lek, t.ex. rörisolering, vattenslangar, bitar av impregnerat trä. Dessa kan innehålla en mängd skadliga ämnen. l Parfymerade leksaker och annat parfymerat material. Dessa bör rensas ut eftersom parfym kan orsaka allergi samt ge doftöverkänslighet. l Vätskefyllda leksaker. Dessa kan innehålla mineralolja som ger kemisk lunginflammation om leksaken går sönder och ett barn sväljer oljan. l Konservburkar, nycklar, smycken och annan okänd metall. Metallen i sig kan innehålla bly och konservburkar innehåller ofta bisfenol A i ytskiktet.
24 LEKA
handbok för en giftfriskolan_inlaga.indd 24
2016-05-17 14:16
Borde leksaken slängas eller behållas?
Luktar leksaken plast eller parfym?
Nej Är plasten hård?
Ja
Nej
Ja
Är leksaken gammal och sliten? Ja
Ja
Känns den klibbig eller oljig? Nej
Nej
Nej
Är leksaken inköpt 2013 eller senare? Ja
Nej
Ja Släng
Har den CE-märkning (kan finnas på förpackningen och inte alltid på varje produkt)?
Behåll
LEKA 25
handbok för en giftfriskolan_inlaga.indd 25
2016-05-17 14:16