Arbetarnas och folkhemmets tid Orättvisor, fattigdom och nöd hade varit vardagen för en stor del av befolkningen i århundraden och så fortsatte det att vara även för arbetarna i de växande städerna. Många valde att emigrera: mellan 1850 och 1930 lämnade inte mindre än en och en halv miljon svenskar landet för att söka lyckan på andra sidan Atlanten. I Sverige blev de sociala problemen en allt viktigare fråga på den politiska dagordningen. De uppmärksammades både från statligt håll och inom den framväxande borgarklassen där en filantropirörelse växte fram som drevs som ett i huvudsak kvinnligt borgerligt projekt.10 Men framför allt började arbetarklassen själv att bli en politisk faktor att räkna med. Arbetarna var många, och under 1800-talets sista decennier började de organisera sig. Nykterhetsföreningar, loger, bildningscirklar och diskussionsklubbar, alla dessa organisationer blev fora där arbetarrörelsen bildade sig och tillägnade sig överhetens och maktens språk. Den skötsamme arbetaren, nykter, ordningsam och politiskt medveten, var idealet som kom att bära upp den framväxande arbetarrörelsens identitet.11 Samtidigt började kvinnor i allt högre utsträckning kräva rättigheter på samma villkor som män: ekonomiska, juridiska och inte minst politiska. De första fria valen där både män och kvinnor ur alla samhällsskikt fick rösta genomfördes år 1921. Efter det skulle ingenting bli sig likt i Sverige. Socialdemokratins segertåg under 1900-talets första decennier blev startpunkten för en lång rad genomgripande reformer. Borta var ståndssamhället, borta hushållsideologin, borta husbondeväldet. Nu var det staten som skulle stå för folkets välfärd och välfärden skulle komma alla till del: man som kvinna, hög som låg. I det svenska folkhemmet skulle hela befolkningen vara med. Men alla passade inte in i det nya samhället. Alla var inte skötsamma, nyktra och arbetsamma. Luffare, lösdrivare, vägarnas vagabonder – det finns många benämningar på män som drog land och rike runt och försörjde sig på tillfälliga påhugg, tiggeri, och stölder, istället för att bosätta sig och ta ett hederligt arbete som rekorderliga karlar. Kringvandrande och rotlösa existenser har alltid funnits. Ofta har de haft sin bakgrund i underklassen, men Inledning 21
9789127134560_usla, elanda och arma.indd 21
2013-06-27 11.20