Ytterst få ledare skulle hävda att organisationer kan nå bästa möjliga resultat med omotiverade medarbetare. Trots detta står de klassiska motivationsteorierna och samlar damm. När ledare vill komma underfund med hur de ska få medarbetarna att realisera sin fulla potential, söker de sig inte till dessa teorier och metoder. Vilket är synd, för de klassiska motivationsteoretikerna var väldigt insiktsfulla, och många av dem var långt före sin tid – så långt att teorierna kanske först nu kommer till sin fulla rätt. Boken består av fyra delar: Den första delen, ”Perspektiv”, ger en introduktion till motivationsteorins historiska utveckling och metateoretiska perspektiv, från behaviorismen till den existentiella psykologin.
I del tre, ”Motivation i vår tid”, följs spåren från de klassiska teorierna till nya motivationsteorier om den högspecialiserade, kreativa medarbetaren och vidare fram till de senaste trenderna inom motivationslitteraturen. Den sista delen, ”Motivation i praktiken”, bygger en bro mellan teori och praktik genom fyra illustrativa fall och genom en rad reflektioner kring hur man i praktiken kan undersöka medarbetarnas motivation.
Helle Hedegaard Hein är verksam vid Institut for Ledelse, Politik og Filosofi vid Copenhagen Business School.
Best.nr 47-09732-6
Tryck.nr 47-09732-6-00
Motivation - omslag.indd 1
”Vad menar människor egentligen när de säger sig vara motiverade? Menar de att de har lust att göra en viss sak? Att de är villiga att göra något? Att de har beslutat sig för att göra en viss sak? Att de har för avsikt att göra något? Att de är speciellt fokuserade på en viss uppgift ? Att de känner en drivkraft till något? Att de behöver göra en viss sak? Eller att de måste göra en viss sak?” ”Ledare har ett nästan omänskligt stort ansvar för de människor som de är ledare för. Motivationsteorierna ger en djupare insikt i den kunskap som under nästan hundra år har ackumulerats om medarbetarnas beteende och motivation. I den meningen kan de klassiska motivationsteorierna fungera som en inspirerande ram för reflektioner och därmed som ett viktigt avstamp för en bättre arbetsmarknad, ett bättre samhälle och högre livskvalitet.”
Helle Hedegaard Hein
I del två presenteras ”Klassiska motivationsteorier”, från Maslow till Hackman & Oldham.
Helle Hedegaard Hein
Motivation
”Alla de klassiska motivationsteorier som nämns i denna bok har visat sitt värde och sin relevans enbart genom att de har överlevt så länge och hör till de mest refererade motivationsteorierna än i dag. Därmed inte sagt att de inte kan och ska kritiseras, men en kvalificerad kritik förutsätter respekt och reflektion. Det kräver kunskap och insikt.”
Motivation Motivationsteorier & praktisk tillämpning
11-12-20 12.43.23
Helle Hedegaard Hein
Motivation Motivationsteorier & praktisk tillämpning
Översättning: Sten Andersson
9789147097326b1-276c.indd 1
2011-12-20 13.09
Innehåll Förord.........................................................................................7
Del 1. Perspektiv.......................................................11 1 Introduktion till motivation............................................ 12 Vad är motivation?.................................................................................... 12 Bokens disposition....................................................................................17
2 Motivationsteori och psykologi i ett historiskt perspektiv.............................................................................. 21 Behaviorism................................................................................................ 22 Kognitivism................................................................................................. 28 Den humanistiska psykologin................................................................. 33 Existenspsykologi...................................................................................... 36
3 Klassiska motivationsundersökningar....................... 40 Scientific Management............................................................................ 41 Hawthorne-experimenten........................................................................ 51 The Affluent Worker................................................................................. 59
Del 2. Klassiska motivationsteorier.....................63 4 Maslows behovsteori...................................................... 64 Maslows livsmission: den humanistiska psykologin.......................... 65 Teorin om behovshierarkin...................................................................... 68 På väg mot en psykologi om varat.........................................................78 Empiriskt underlag.................................................................................... 81 Den självförverkligande människan....................................................... 84 Maslow i praktiken.................................................................................... 94
3
9789147097326b1-276c.indd 3
2011-12-20 13.09
innehåll
5 Behovsteorier.................................................................... 98 Clayton Paul Alderfer............................................................................... 98 Samband med Maslows teori om behovshierarkin.........................102 Douglas McGregor.................................................................................105 McClellands behovsteori......................................................................114
6 Herzbergs tvåfaktorteori.............................................. 121 Nyckeln i Dachau....................................................................................121 KITA............................................................................................................122 Herzbergs metod....................................................................................124 FAE-modellen...........................................................................................128 Tvåfaktorteorin......................................................................................... 137 Herzberg i praktiken...............................................................................146
7 Hackman och Oldhams arbetsdesignteori.............. 148 En arbetsmoralisk kris eller inte?.........................................................149 En uppgörelse med den klassiska organisationsteorin..................150 Modellen för arbetsegenskaper...........................................................154
8 Kognitiva processteorier.............................................. 166 Rättviseteori.............................................................................................166 Förväntningsteori.................................................................................... 170 Målsättningsteori..................................................................................... 177
Del 3. Motivation i vår tid......................................187 9 Motivation av högspecialiserade medarbetare..... 188 Professionsteori......................................................................................189 Den kreativa klassen..............................................................................192 Kunskapsarbetaren................................................................................193 Motivation av ”primadonnor”................................................................ 197
4
9789147097326b1-276c.indd 4
2011-12-20 13.09
i n n e h å l l
10 Motivation i dag – nya strömningar........................ 218 Motivation som medarbetarens eget ansvar.....................................219 Motivation av ”what’s in it for me”-generationen.............................222 Motivation och stress.............................................................................224
Del 4. Motivation i praktiken............................... 227 11 Motivation i praktiken – fyra case........................... 228 Coca-Cola Nordic och flexibel lönesättning.....................................228 Motivation inom den offentliga sektorn..............................................232 SAS Institute – världens bästa arbetsplats?....................................234 Zentropa...................................................................................................241
12 Metodologiska reflektioner....................................... 250 Generella metodologiska problemställningar...................................251 Fallgropar vid tolkningar........................................................................252 Motivationsteoretikernas metod..........................................................256 Existentiella motivationsfaktorer och högspecialiserade kreativa medarbetare.............................................................................262
Litteratur............................................................................... 266 Register................................................................................ 272
5
9789147097326b1-276c.indd 5
2011-12-20 13.09
9789147097326b1-276c.indd 6
2011-12-20 13.09
Förord När man läser böcker, essäer och artiklar som handlar om motivation inleder författaren ofta med att förklara för läsaren att ordet motiva tion härstammar från latinets movere, som betyder att röra eller flytta. Det kan lätt bli en något ytlig definition av vad motivation är, samti digt som det utan tvekan är sant att motivation sätter igång en rörelse. Att röra eller förflytta har också varit motivet för att skriva denna bok. För det första är det min förhoppning att jag ska kunna rucka på människors fördomar om de klassiska motivationsteorierna. Boken har därför växt fram genom en ständigt stegrad irritation över att många av de klassiska motivationsteorierna kritiseras för att vara för enklade, föråldrade och ibland på gränsen till enfaldiga och med en förvrängd människosyn – samtidigt som dessa framställningar av de klassiska motivationsteorierna i sig är mycket förenklade och ibland bygger på missförstånd eftersom teoriernas nyanser inte kommer fram. Det är hög tid att damma av de gamla mästarna och ge en dju pare insikt i deras teorier och tankar, och min förhoppning är att läsa ren kommer att upptäcka hur mycket dessa teorier kan bidra med när det gäller att förstå dagens arbetsmarknad. För det andra hoppas jag att boken ska bidra till att göra dagens och morgondagens chefer och ledare bättre rustade, dels genom en inblick i motivationsteoriernas många poänger, dels genom reflek tioner över hur många av de åtgärder som i dag implementeras inom organisationer faktiskt påverkar medarbetarnas motivation. I den aka demiska världen finns en tendens att rynka på näsan åt de klassiska motivationsteorierna, men i praktiken har motivation av medarbe tarna varit en väsentlig och ständigt närvarande del av ledarskapets
7
9789147097326b1-276c.indd 7
2011-12-20 13.09
f ö r o r d
uppdrag. Det är inte många som hävdar att organisationer kan uppnå bästa möjliga resultat med omotiverade medarbetare. Jag har själv i flera år forskat om motivation, och jag har kunnat observera hur avgörande arbetslivet är för människans hela liv. Ledare har ett nästan omänskligt stort ansvar för de människor som de är ledare för. Motivationsteorierna ger en djupare insikt i den kunskap som under nästan hundra år har ackumulerats om medarbetarnas beteende och motivation. I den meningen kan de klassiska motiva tionsteorierna fungera som en inspirerande ram för reflektioner och därmed som ett viktigt avstamp för en bättre arbetsmarknad, ett bättre samhälle och högre livskvalitet. Det är dessa förhållanden som ledare dagligen påverkar genom sina tankar och handlingar. På gott och ont. Boken är uppbyggd som en lärobok, och den primära målgrup pen är studenter på universitet och högskolor, framför allt sådana högre utbildningar som slussar ut ledare eller där ledare vidareutbil das. Men jag har gjort mitt yttersta för att boken också ska kunna läsas med intresse och utbyte av ledare som inte deltar i utbildningar men som känner ett djupt ansvar för att motivera sina medarbetare och tar denna uppgift på allvar. Det finns också en annan tolkning och förståelse av ordet motiva tion. Motivation är inte bara det som sker när en ledare försöker röra eller puffa på en medarbetare, utan också det som händer när man själv genomgår en rörelse. Min bok bottnar också i de avgörande ögonblick då jag själv har blivit rörd. Jag ska ge två exempel. När jag håller föredrag berättar jag ofta en historia från ett av mina första forskningsprojekt, som ägde rum på Rigshospitalet. Här träf fade jag en professor som hade svårt för att dölja sin arrogans mot den del av personalen som enligt hans uppfattning bara lyfte sin lön. Det gällde personer som exempelvis bad om lönetillägg för att övervara en operation – i stället för att med glädje ta emot detta erbjudande och få en inblick i vad som hände med patienten innan vården och behand lingen övergick till sjuksalar och polikliniker. Här upplevde jag för första gången till fullo den motivation som kommer ur att man bekän ner sig till högre mål – och en annan typ av motivation som bottnar 8
9789147097326b1-276c.indd 8
2011-12-20 13.09
förord
i något helt annat, i detta fall att bara ”lyfta sin lön”. För denna pro fessor känner jag en allt större tacksamhet. Här mötte jag motivatio nens innersta väsen, för under arrogansen låg ett brinnande kall och en stor respekt för patienterna. En förpliktelse att göra bästa möjliga för patienterna och en stor hängivenhet för professionen. När jag nu flera år senare åter läser Maslows teorier är det denna professor som först dyker upp som ett exempel på den självförverkligande männi skan – en människa med en mission och en stark inre motivation, som inte kan skapas utifrån men som har en stark yttre kraft och som rör dem som vill bli rörda. Under de tre senaste åren har jag tillbringat det mesta av min tid på Det Kongelige Teater i samband med mitt forskningsprojekt, som syftar till att utveckla ny motivations- och ledarskapsteori som fram för allt fokuserar på högspecialiserade kreativa medarbetare. Teatern höll sitt årliga seminarium för samtliga medarbetare under två dagar i augusti 2007 på ett konferenscenter på Nordsjälland. Under den andra dagen kom den dåvarande balettmästaren Frank Andersen för att berätta om vad de egentligen höll på att skapa genom baletten. Denna upplevelse är för alltid inpräntad i mig. Efter en levande beskrivning av hur August Bournonville fick inspiration till några av sina balet ter, avslutade Frank Andersen med att läsa upp August Bournonvilles ”Koreografisk trosbekännelse”. Den lyder som följer: Dansen är en konst, eftersom den förutsätter kall, kunskap och färdighet. Den är en skön konst därför att den eftersträvar idealet, inte enbart i plastisk utan också i djurisk och drama tisk mening. Den skönhet som dansen bör eftersträva är inte betingad av smak och behag, utan grundar sig på det naturligas oföränderliga lag. Mimiken omfattar alla själsliga rörelser. Dansen däremot är väsentligen ett uttryck för glädjen, en längtan efter att följa musikens rytmer. Det är konstens och i synnerhet teaterns mission att skärpa tanken, lyfta sinnet och liva upp sin nena. Dansen bör alltså framför allt akta sig för att smickra en blaserad publiks förkärlek för intryck, något som är f rämmande 9
9789147097326b1-276c.indd 9
2011-12-20 13.09
f ö r o r d
för den sanna konsten. Upprymdhet är en kraft, medan berusning är en svaghet. Det sköna behåller hela tiden nyhetens fräschör, medan det överraskande tröttar i längden. Dansen kan med musikens hjälp höja sig till poesi, men också sjunka till gyckleri genom ett övermått av gymnastik. Det så kallade svåra har otaliga adepter, medan däremot det till synes lätta bara uppnås av några få utvalda. Höjden av konstfärdighet är att dölja mekanismen och ansträngningen genom harmoniskt lugn. Manér är inte karaktär, och det affekterade är det graciösas avgjorda fiende. Varje dansare bör betrakta sin mödosamma konst som en länk i skönhetskedjan, som en fruktbar prydnad för scenen, och denna i sin tur som ett betydelsefullt moment i nationernas andliga utveckling. (Nørlyng 2005) Här stod en balettmästare, full av kärlek till sitt arbete, full av motivation, och läste upp en annan balettmästares ord, lika fulla av kärlek till arbetet, lika fulla av motivation. Orden – från de båda balettmästarna – var förtätade beskrivningar av vad motivation för med sig av glädje, plikt, värden och kraft. Det var ord som rörde de närvarande, och det var ett ögonblick som satte begreppet motivation i relief. Motivation rör och berör. Helle Hedegaard Hein
10
9789147097326b1-276c.indd 10
2011-12-22 14.35
Del 1.
Perspektiv
9789147097326b1-276c.indd 11
2011-12-20 13.09
1. Introduktion till motivation I den akademiska världen finns en tendens att fnysa åt de klassiska motivationsteorierna. Men i praktiken har uppgiften att motivera medarbetarna varit en ständig och väsentlig del av ledarskapets upp drag. Det är få som skulle argumentera för att organisationer kan uppnå bästa tänkbara resultat med omotiverade medarbetare. Både i teori och praktik har det varit stora paradigmskiften inom motivationsfältet under de senaste hundra åren. Utvecklingen är inte bara intressant, utan den ger också anledning till reflektioner. Som en av de klassiska motivationsteoretikerna, Douglas McGregor, påpe kar så finns det under varje motivationspraxis vissa starka antaganden om medarbetarnas natur – antaganden som mycket väl riskerar att bli självuppfyllande profetior. Det finns många kloka betraktelser att hämta från de klassiska motivationsteorierna, och de förtjänar en renässans. Men varje red skap kan vara riskabelt i felaktiga händer, och man kan göra större skada än nytta om man tar sig an motivation på ett oreflekterat sätt. Låt oss därför börja med att ge en första överblick av och några inle dande reflektioner kring vad motivation är. Vad är motivation?
I vardagsspråket är begreppet motivation ganska oklart. Vad menar människor egentligen när de säger sig vara motiverade? Menar de att de har lust att göra en viss sak? Att de är villiga att göra något? Att de har beslutat sig för att göra en viss sak? Att de har för avsikt att göra något? Att de är speciellt fokuserade på en viss uppgift? Att de känner 12
9789147097326b1-276c.indd 12
2011-12-20 13.09
1 . i n t r o d u k t i o n t i l l m o t i vat i o n
en drivkraft till något? Att de behöver göra en viss sak? Eller att de måste göra en viss sak? När ledare eller chefer talar om att motivera sina medarbetare, vad menar de då? Talar de om att göra sina medarbetare glada och nöjda? Talar de om att få medarbetarna att göra sådant som de annars inte skulle vilja göra? Talar de om verkningsmedel som de kan använda för att framkalla ett visst beteende hos medarbetarna och få dem att utföra vissa insatser? Talar de om att skapa en rörelse hos den enskilda medarbetaren, så att han eller hon utför en viss arbetsuppgift, eller talar de om att installera en inre generator hos medarbetarna så att de motiverar sig själva? Vårt språkbruk är ofta oreflekterat. Vi använder ord slentrianmäs sigt och lägger ingen djupare innebörd i dem, för vi anser oss förstå vad vi själva och andra menar. Och till vardags kan detta räcka, även om ordet motivation som vi har sett kan användas om allt från mänskliga drivkrafter, positiva och negativa verkningsmedel i företag och organi sationer till positiva eller negativa emotionella och psykiska tillstånd. Men när ordet motivation blir till ett teoretiskt begrepp blir saken annorlunda. Då ligger det plötsligt en rad premisser och grundanta ganden bakom ett till synes oskyldigt och neutralt begrepp – och då är det viktigt att vara exakt. Teorier består grovt uttryckt av ett antal begrepp och vissa antagan den om hur dessa begrepp hänger samman. Därför ligger det också många implikationer dolda i de begrepp man använder. Det kräver att man använder begreppen med omsorg. Man kan inte slänga sig med en massa teoretiska begrepp utan att samtidigt förhålla sig till hur de olika begreppen hänger ihop. Därför kan man inte heller tala om motivation som ett teoretiskt begrepp utan att reflektera över de antaganden som detta begrepp baserar sig på, antaganden som varierar från teori till teori. Låt oss se på en ganska vanlig definition av vad motivation är: Motivation är de faktorer hos en individ som väcker, kanaliserar och bevarar ett viss beteende gentemot ett givet mål. (Weiner 1992, Franken 2002) 13
9789147097326b1-276c.indd 13
2011-12-20 13.09
del 1. perspektiv
Detta är en vid definition som försöker införliva så många teoretiska definitioner som möjligt av begreppet motivation. Problemet är emel lertid att denna definition är så vid att den lika väl passar in i en teori där man antar att individen är utifrånstyrd och att det är möjligt att kontrollera individens beteende genom att använda belöningar och straff som i en teori där man antar att människan är inifrånstyrd och motiverar sig själv såvida inte något eller någon ställer sig i vägen som ett hinder. Definitionen kan med andra ord vila på vitt skilda antagan den om människans natur. Ett annat problem med definitionen är att den bara beskriver orsa ken till ett beteende. Men motivation kan exempelvis också betyda ett psykologiskt eller emotionellt tillstånd. Av dessa skäl kommer inte läsaren av denna bok att hitta någon entydig definition av vad motivation är. I stället är det min förhopp ning att läsaren ska stimuleras till att reflektera över vad motivation är och vilka grundantaganden som olika definitioner av motivation vilar på, oavsett om man använder ordet i dagligt tal eller i ett teoretiskt sammanhang. Endast ett fåtal av de teorier som presenteras i denna bok grundar sig på en explicit definition av vad motivation är, och där för gäller den reflekterande rekommendationen även dessa teorier: Vad menar teoretikern ifråga med motivation? Vilket samband råder mellan de olika begreppen i teorin? Vilka grundantaganden om män niskans natur, ledarens roll och liknande bygger teorin på? För att underlätta sådana reflektioner ska jag här antyda några ned slagspunkter som kan vara fruktbara för att besvara dessa frågor.
Förklaringar till motivation Det första nedslaget är en översikt av olika sätt att förklara motivation (Larsen m.fl. 2005). Översikten är fruktbar när man ska reflektera över hur motivation uppstår och påverkas, och den tar också upp fak torer som ligger utanför den här bokens ramar (huvudsakligen sam hällsförhållanden).
14
9789147097326b1-276c.indd 14
2011-12-20 13.09
9789147097326b1-276c.indd 15
• Individen sätter upp sina mål i förhållande till den enskilda arbetsuppgiften • Man kan utveckla sig själv och bli motiverad
• Gener och behov • Uppfostran i den tidiga barndomen
• Det är arbetsuppgifternas samhälleliga kvalitet och självständighet som skapar motivation
2.1. Motivation skapas av själva arbetet:
Figur 1.1. Olika sätt att förklara motivation (källa: Larsen m.fl. 2005:6).
1.2. Motivation är något man kan besluta sig för och förändra:
1.1. Motivation är en fråga om grundläggande programmering:
1. Motivation beror på förhållanden hos den enskilda människan
• Lön • Förmåner • Sociala möjligheter, anda och kultur • Ledning
2.2. Motivation skapas av företagets villkor:
2. Motivation beror på förhållanden inom företaget
• Självförstärkande processer som sätts igång ganska godtyckligt • Sociala stereotyper
2.3. Motivation skapas av sociala processer i företaget: • • • •
Livssituation Kultur, religion Generationer Rådande diskurser
3.1. Motivation skapas av samhället:
3. Motivation beror på förhållanden i samhället
1 . i n t r o d u k t i o n t i l l m o t i vat i o n
15
2011-12-20 13.09
del 1. perspektiv
Som framgår av översikten i figur 1.1 är det olika faktorer som anses skapa motivation enligt de olika motivationsteorierna. Motivation kan vara något som härstammar från förhållanden hos den enskilda män niskan. Den kan vara genetiskt bestämd och/eller formad i den tidiga barndomen. Vissa motivationsteorier argumenterar för att behov inte är medfödda utan något man lär sig av sina erfarenheter genom att man inser vilka konsekvenser som olika handlingar får. Dessa fakto rer – såväl de medfödda som de förvärvade – bidrar till att skapa indi videns behov. Motivation kan också vara något som individen själv bestämmer över genom att exempelvis sätta upp mål för sig själv, som i sin tur kan vara ett led i individens utveckling. Motivation kan också bero på förhållanden där man jobbar. Det kan antingen vara så att arbetet tjänar ett syfte i ett samhälleligt perspektiv, eller det kan handla om mer instrumentella motivationsfaktorer som lön, för måner och liknande eller mer generella arbetsvillkor som den sociala mil jön och att företaget har en bra ledning. Motivation kan också påverkas av positiva och negativa självförstärkande processer inom organisationen eller företaget, att man exempelvis får uppskattning för vissa handlingar eller prestationer, eller att man tvärtom stämplas som en person som före taget eller organisationen inte förväntar sig särskilt mycket av. Slutligen kan motivation skapas av samhället. Nationella kulturer, värderingar i samtiden, konjunkturer och liknande kan smitta av sig på individens motivation. De värden eller värderingar som råder i ett samhälle kan införlivas av individen och prägla det som han eller hon betraktar som önskvärt och icke önskvärt.
Inre och yttre motivationsfaktorer Den andra nedslagspunkten är den klassiska uppdelningen i inre och yttre motivationsfaktorer. De inre motivationsfaktorerna skapas ini från, av människan själv, och kan exempelvis vara knutna till en öns kan om att prestera eller utvecklas. Detta inifrånstyrda beteende är i sig tillfredsställande. Det syftar inte till att avhjälpa en brist, och det är inte instrumentellt. 16
9789147097326b1-276c.indd 16
2011-12-20 13.09
1 . i n t r o d u k t i o n t i l l m o t i vat i o n
De yttre motivationsfaktorerna skapas utifrån och ligger utanför individens kontroll. Individen kan reagera på yttre motivationsfakto rer men kan inte själv styra över om de föreligger eller inte. De yttre motivationsfaktorerna kan också vara negativa. Man kan exempelvis reagera på grund av rädsla eller för att undvika smärta och obehag. Den utifrånstyrda motivationen är instrumentell: utförandet av hand lingen leder till en belöning som exempelvis kan avhjälpa en brist eller förhindra obehag.
Innehåll och process Motivationsteorierna indelas traditionellt i innehållsteorier och pro cessteorier (Alderfer 1972). Innehållsteorier beskriver vad som moti verar individen. De fokuserar på de krafter hos människan eller hennes omgivning som initierar och bevarar beteendet. Det kan vara otillfreds ställda behov som man vill få uppfyllda. Exempel på innehållsteorier som tas upp i denna bok är Maslows teori om behovshierarki, Alderfers ERG-teori, McClellands behovsteori och Herzbergs tvåfaktorteori. Processteorierna beskriver hur individen motiveras. Dessa teorier försöker förklara varför och hur människan styrs till att utföra ett visst beteende. I processteorierna försöker man definiera de grupper av variabler som är väsentliga för att förstå och förklara motiverat bete ende. Exempel på processteorier som behandlas i denna bok är Adams rättviseteori, Vrooms förväntningsteori samt Latham och Lockes mål sättningsteori. Bokens disposition
Boken är indelad i fyra huvuddelar samt ett avslutande metodkapitel. Här följer en kort presentation av upplägget. Del 1: Perspektiv
Den första delen innehåller en introduktion till motivationsbe greppet och en skiss av motivationsteorins historiska utveckling. 17
9789147097326b1-276c.indd 17
2011-12-20 13.09
del 1. perspektiv
Den historiska utvecklingen presenteras i två steg. Först utifrån ett teoretiskt-historiskt perspektiv som utgår från de metateorier som ligger till grund för de olika motivationsteorierna. Dessa metateorier härstammar huvudsakligen från psykologin. Därefter utifrån ett mer praktiskt-historiskt perspektiv där jag presenterar några av de klassiska undersökningarna inom motivationsteorin. Varför bör man känna till motivationsteorins historiska utveckling? För det första därför att det ger ett perspektiv. Perspektiv betyder egent ligen ”att se genom något”, och det är precis vad man gör när man iakttar världen med teoretiska glasögon. Som vi tidigare nämnde har teorier en genomgripande betydelse för de antaganden om världen, människans natur, ledarskapets roll och mycket annat som man baserar sitt ledar skap på. Ett sådant perspektiv måste man vara medveten om, och den medvetenheten kan man bara uppnå genom kunskap om och insikt i ett teoretiskt fält samt de metateorier som ligger till grund för teorifältet. För det andra därför att de klassiska motivationsteorierna ofta är missförstådda. Detta ser man tydligast när det gäller de äldsta moti vationsteorierna, som ofta kritiseras för att vara föråldrade och för att vara baserade på en otidsenlig och nästan stympad människosyn. En del av min privata motivation för att skriva denna bok om motiva tionsteori bottnar i en växande irritation dels över den bristande insikt som ofta visar sig i framställningar av den klassiska motivationsteo rin, dels över den kritik som ofta riktas mot klassisk motivationsteori. Dessa båda saker hänger samman. Därför presenterar jag denna historiska överblick i förhoppning om att kunna skapa större medvetenhet om det perspektiv man ser genom, och i förhoppning om att den kritik som riktas mot de klas siska motivationsteorierna ska förankras i ett bättre fundament. Del 2: Klassiska motivationsteorier
Den andra delen presenterar en rad klassiska motivationsteorier – från Maslow till Hackman och Oldham. Vissa teoretiker har fått ett eget kapitel, primärt därför att de är så pass viktiga, medan jag har samlat andra under rubriker som behovsteorier och processteorier. 18
9789147097326b1-276c.indd 18
2011-12-20 13.09
1 . i n t r o d u k t i o n t i l l m o t i vat i o n
Del 3: Motivation i vår tid
Här följer jag de teoretiska linjerna från de klassiska motivationste orierna fram till moderna motivationsteorier, som fokuserar på den högspecialiserade medarbetaren som en särskild typ av medarbetare. I denna del presenterar jag också en kort skiss av de senaste strömning arna inom fältet motivation. Dessa strömningar finns huvudsakligen inom den mer populärvetenskapliga ledarskaps- och självhjälpslitte raturen, men de kan vara ett tecken på det som kanske visar sig vara nästa byggstenar på det akademiska motivationsteoretiska fältet. Där för har jag tagit med dem här. Del 4: Motivation i praktiken
Denna fjärde del är ett försök att bygga en bro mellan teori och prak tik, och detta i två olika avseenden. Denna del innehåller ett caseka pitel där jag presenterar och diskuterar fyra olika case eller fallstudier. Kapitlet har flera syften: (1) att ge läsaren inspiration genom att ge en inblick i hur man inom andra företag och organisationer tänker kring motivation och ledning, (2) att koppla några inledande diskussions spår till dessa fallstudier med utgångspunkt i bokens motivationste orier och (3) att stimulera läsaren till ytterligare reflektioner om hur man utifrån det perspektiv som finns på det motivationsteoretiska fäl tet kan förstå motivation, både teoretiskt och praktiskt. Avslutande metodkapitel
Boken avslutas med ett metodkapitel där läsaren får en inblick i de metoder som har använts i några av de motivationsteorier som ingår i boken. Tanken är inte att förse läsaren med en färdig metod utan sna rare att inspirera och peka på vissa fallgropar. Återigen är det över gripande syftet att skapa reflektioner över hur man kan mäta och undersöka motivation, och inte minst att reflektera över vilken kun skap som kommer ut av de metoder som redan i dag tillämpas praktiskt av många organisationer för att studera medarbetarnas motivation. Förhoppningen är att denna bok med sina fyra delar ska inspirera till metateoretiska, teoretiska och metodologiska reflektioner som 19
9789147097326b1-276c.indd 19
2011-12-20 13.09
del 1. perspektiv
kan göra en skillnad i praktiken. Detta är så att säga det övergripande syftet: att göra nuvarande och kommande ledare så bra rustade som möjligt för att förvalta motivationsuppdraget i praktiken, så att före tag och organisationer får motiverade medarbetare som skapar bästa möjliga resultat. Men genomförandet av den uppgiften är inget som denna bok kan åstadkomma, men den kan förhoppningsvis vara en av byggstenarna.
En kort kommentar om kritik Jag har i boken inte föresatt mig att inta en kritisk hållning till de pre senterade teorierna. Min grundsyn är att de teorier som här presente ras har visat sitt värde i kraft av sin blotta överlevnad. De har visat att de är relevanta. Naturligtvis kan man alltid göra teorier till föremål för en kritisk granskning, och alla teorier har förvisso sina svagheter. Men det har också slagit mig att den kritik som ofta riktas mot de klas siska motivationsteorierna har karaktären av automatiska reaktioner – ja, ännu värre: reaktioner som ofta bottnar i missförstånd. Denna form av reflexartad kritik måste kvalificeras om de klassiska motiva tionsteorierna ska komma till sin rätt. Och det finns stora kunskaper i dessa klassiska teorier, kunskaper som är användbara och relevanta än i dag – kanske rent av ännu mer användbara och relevanta i dagens situation än när de formulerades. Som läsaren kommer att upptäcka var vissa av de stora motivationsteoretikerna ganska långt före sin tid. Mitt syfte är alltså inte att hävda att det inte går att rikta berätti gad kritik mot de klassiska motivationsteoretikerna, utan att en kvali ficerad kritik framför allt kräver respekt. Och respekt kräver kunskap – och omvänt. I stället för att primärt framföra den kritik som så ofta riktas mot de klassiska motivationsteorierna, har jag i första hand valt att förmedla kunskap och perspektiv. Det skapar reflektion – inte reflexer!
20
9789147097326b1-276c.indd 20
2011-12-20 13.09
2. Motivationsteori och psykologi i ett historiskt perspektiv Vad är det för mening med att ägna tid åt den historiska utvecklingen inom ett teoretiskt fält? Det ligger i sakens natur att detta skapa en viss överblick av teorifältet, men framför allt bidrar ett metateore tiskt perspektiv med just – ett perspektiv. Perspektiv betyder egentli gen ”att se genom något”, och alla de klassiska motivationsteoretikerna har sett genom speciella glasögon när de utvecklat sina motivations teorier. Ett metateoretiskt perspektiv har konsekvenser för den grund läggande människosyn och syn på ledarskap som ligger till grund för en specifik teori. Det får avgörande konsekvenser för en motivations teori om man betraktar människan som inifrånstyrd eller om man ser henne som utifrånstyrd, om man betraktar människan som en varelse som är färdigutvecklad vid puberteten eller om man betraktar henne som en varelse som befinner sig i konstant och livslång utveckling. De klassiska motivationsteorierna kritiseras ofta. De äldsta teo rierna kritiseras för att ha en negativ, skev och stympad bild av män niskan, och generellt kritiseras det motivationsteoretiska fältet för att vara gammaldags och förlegat. Det är ju ett teorifält som starkt kon kurrerar med andra besläktade teorifält, och i en värld där man talar om självledarskap, coachning, work–life balance och andra spän nande nya områden kan motivationsfältet mycket väl framstå som något bedagat och föga attraktivt. Kritiken baserar sig emellertid ofta på myter och bristande insikter i fältet, och ibland är kritiken direkt oberättigad och felaktig.
21
9789147097326b1-276c.indd 21
2011-12-20 13.09
del 1. perspektiv
Alla de klassiska motivationsteorier som nämns i denna bok har visat sitt värde och sin relevans enbart genom att de har överlevt så länge och hör till de mest refererade motivationsteorierna än i dag. Därmed inte sagt att de inte kan och ska kritiseras, men en kvalifice rad kritik förutsätter respekt och reflektion. Det kräver kunskap och insikt. Kunskap och insikt är också en förutsättning för att man ska kunna tillämpa motivationsteorierna i praktiken. Om man bara har en ytlig kännedom om och förståelse av teoriernas grundpremisser, kan man inte använda dem på ett kvalificerat sätt. I detta kapitel ska vi lägga en av grundstenarna till en fördjupad förståelse av de klassiska motivationsteorierna. Motivationsteorin härstammar primärt från psykologin, vilket gör att det finns många överlappningar mellan psykologins och motivationsteorins utveck ling. Utgångspunkten kommer därför att ligga på psykologin som det viktigaste metateoretiska perspektivet. Om man känner till den meta teoretiska utvecklingen på detta fält befrias man från de vanligaste formerna av reflexartad kritik mot motivationsteorierna. Genom kun skap och insikt kan man förhoppningsvis skaffa sig ett självständigt kritiskt förhållningssätt till de klassiska motivationsteorierna och til� lämpa dem mer reflekterat i praktiken. Behaviorism
Behaviorismen brukar dateras till år 1913 då den amerikanske psy kologen John Broadus Watson (1878–1958) i ett föredrag på Ame rican Psychological Association, där han var ordförande, kritiserade den introspektion som var den vanligaste metoden inom experimen tell psykologi och strukturalism.1 Världens första psykologiska experimentlaboratorium inrättades i Leipzig år 1879 av den tyske psykologen Wilhelm Wundt (1832– 1920). Wundt menade att psykiska fenomen som upplevelser, känslor och liknande bara kunde betraktas av individen själv, vilket innebar 1 Delar av detta avsnitt har tidigare publicerats i Hein (2005).
22
9789147097326b1-276c.indd 22
2011-12-20 13.09
2 . m o t i vat i o n s t e o r i o c h p s y k o l o g i i e t t. . .
att det viktigaste experimentalpsykologiska redskapet var introspek tion, alltså förmågan att rikta uppmärksamheten mot sitt inre och betrakta det som sker i det egna medvetandet (Egidius 2005, Hansen m.fl. 1998). Men om psykologin skulle kunna bli en självständig – och veten skaplig – vetenskap så var denna introspektiva metod alltför sårbar och bräcklig. Psykiska tillstånd och processer gick inte att observera direkt och objektivt. Att det dessutom var individen själv som skulle rapportera dessa mentala och emotionella tillstånd gjorde att resulta ten blev än mer subjektiva. Så löd kritiken. Behavioristerna hörde till dem som starkast kritiserade den intros pektiva metoden – just med hänvisning till att beteenden borde kunna förklaras utifrån objektiva och direkt observerbara data i stället för via hypotetiska och spekulativa teorier. Behaviorismen spelade en avgörande roll för framväxten av psyko login som en självständig vetenskap, och Watsons tal inför American Psychological Association och hans artikel Psychology as the Behaviorist Views It (1913) blev början till en genomgripande uppgörelse med den existerande psykologin, som primärt präglades av den tidiga utvecklingspsykologins strukturalistiska och funktionalistiska ten denser. Watsons mission var att upphöja psykologin till en vetenskap i nivå med de naturvetenskapliga disciplinerna. Den nya psykologin skulle vara positivistisk och därför fokusera på beteenden som kunde mätas objektivt. Därmed distanserade man sig från psykologiska begrepp som medvetande, perception, känslor, tankeverksamhet, vilja och psyke. I stället skulle allt beteende betraktas och beskrivas utifrån begreppen stimulus, respons, vanebildning och liknande. Målet med beteendepsykologin var att kunna förutsäga och kontrollera beteende (Misiak & Sexton 1966).
Stimulus–respons Watson var starkt inspirerad av djurpsykologin och den objekti vistiska psykologi som representerades av bland andra den ryske 23
9789147097326b1-276c.indd 23
2011-12-20 13.09
del 1. perspektiv
f ysiologen Ivan Petrovitj Pavlov (1849–1936). Inom djurpsykologin använde man sig inte av de traditionella psykologiska begreppen för att beskriva beteenden, och Watson blev med tiden övertygad om att människors beteende – precis som djurens – kunde observeras och beskrivas objektivt: Psychology as the behaviorist views it is a purely objective expe rimental branch of natural science. Its theoretical goal is the prediction and control of behavior. […] The behaviorist, in his efforts to get a unitary scheme of animal response, recogni zes no dividing line between man and brute. (Watson 1913, i Misiak & Sexton 1966:328) För behaviorister är det bara det observerbara beteendet som räknas och som kan bli föremål för vetenskapliga undersökningar, och allt beteende kan beskrivas som en respons på en stimulus. Utifrån en viss stimulus kan behavioristen förutsäga responsen, och utifrån en given respons kan behavioristen avgöra vad som är en effektiv stimulus (Buhl 1990, Misiak & Sexton 1966). Stimulus
Black box
Respons
Figur 2.1. Stimulus–responsmodellen.
För behavioristerna är det alltså inte medvetandet som är det cen trala begreppet, vilket är fallet inom andra grenar av psykologin. För behavioristerna är medvetandebegreppet ett märkligt och simpelt fenomen som helt enkelt inte går att dokumentera. Därmed inte sagt att behavioristerna helt avvisar medvetandet och kognitiva proces ser, men de intresserar sig inte för dem eftersom de menar att dessa inte har någon större betydelse för beteendet. Som behaviorist anser man inte att beteendet vare sig är knutet till inre kognitiva processer eller är intentionellt styrda, utan det är knutet till beteendemässiga 24
9789147097326b1-276c.indd 24
2011-12-20 13.09
Motivation: Motivationsteorier och praktisk tillämpning ISBN 978-91-47-09732-6 © 2012 Författarna och Liber AB © 2009 Hans Reitzels Forlag, Köpenhamn Originalets titel: Motivation: Motivationsteori og praktisk anvendelse ISBN 978-87-412-5227-8 Översättning: Sten Andersson Fackgranskning: Mikael Wickelgren Förläggare: Ola Håkansson Redaktör: Carina Blohmé Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Illustrationer: Jonny Hallberg Layout: OKS, Indien Upplaga 1:1 Tryck: Kina 2012
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
9789147097326b1-276c.indd 2
2011-12-20 13.09
Ytterst få ledare skulle hävda att organisationer kan nå bästa möjliga resultat med omotiverade medarbetare. Trots detta står de klassiska motivationsteorierna och samlar damm. När ledare vill komma underfund med hur de ska få medarbetarna att realisera sin fulla potential, söker de sig inte till dessa teorier och metoder. Vilket är synd, för de klassiska motivationsteoretikerna var väldigt insiktsfulla, och många av dem var långt före sin tid – så långt att teorierna kanske först nu kommer till sin fulla rätt. Boken består av fyra delar: Den första delen, ”Perspektiv”, ger en introduktion till motivationsteorins historiska utveckling och metateoretiska perspektiv, från behaviorismen till den existentiella psykologin.
I del tre, ”Motivation i vår tid”, följs spåren från de klassiska teorierna till nya motivationsteorier om den högspecialiserade, kreativa medarbetaren och vidare fram till de senaste trenderna inom motivationslitteraturen. Den sista delen, ”Motivation i praktiken”, bygger en bro mellan teori och praktik genom fyra illustrativa fall och genom en rad reflektioner kring hur man i praktiken kan undersöka medarbetarnas motivation.
Helle Hedegaard Hein är verksam vid Institut for Ledelse, Politik og Filosofi vid Copenhagen Business School.
Best.nr 47-09732-6
Tryck.nr 47-09732-6-00
Motivation - omslag.indd 1
”Vad menar människor egentligen när de säger sig vara motiverade? Menar de att de har lust att göra en viss sak? Att de är villiga att göra något? Att de har beslutat sig för att göra en viss sak? Att de har för avsikt att göra något? Att de är speciellt fokuserade på en viss uppgift ? Att de känner en drivkraft till något? Att de behöver göra en viss sak? Eller att de måste göra en viss sak?” ”Ledare har ett nästan omänskligt stort ansvar för de människor som de är ledare för. Motivationsteorierna ger en djupare insikt i den kunskap som under nästan hundra år har ackumulerats om medarbetarnas beteende och motivation. I den meningen kan de klassiska motivationsteorierna fungera som en inspirerande ram för reflektioner och därmed som ett viktigt avstamp för en bättre arbetsmarknad, ett bättre samhälle och högre livskvalitet.”
Helle Hedegaard Hein
I del två presenteras ”Klassiska motivationsteorier”, från Maslow till Hackman & Oldham.
Helle Hedegaard Hein
Motivation
”Alla de klassiska motivationsteorier som nämns i denna bok har visat sitt värde och sin relevans enbart genom att de har överlevt så länge och hör till de mest refererade motivationsteorierna än i dag. Därmed inte sagt att de inte kan och ska kritiseras, men en kvalificerad kritik förutsätter respekt och reflektion. Det kräver kunskap och insikt.”
Motivation Motivationsteorier & praktisk tillämpning
11-12-20 12.43.23