Bim Riddersporre & Magnus Erlandsson
LEDARSKAP I FÖRSKOLAN
ISBN 978-91-27-81955-9
9 789127 819559
Pedagogiskt ledarskap omslag tryck.indd 4-5
Bim Riddersporre är leg. psykolog, leg. logoped och fil. dr i psykologi. Hon är universitetslektor och prodekan vid Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet. Hennes forskningsintressen är ledarskap, förskola samt små barn och föräldraskap.
Foto: Magnus Jando
Bim Riddersporre Magnus Erlandsson
Upplyftande ledarskap i skola och förskola handlar om vägar och verktyg för att hantera skolledaruppdragets många utmaningar – med fokus på det roliga, konstruktiva och genomförbara.
PEDA G G ISKT
Foto: Malmö universitet
Ett pedagogiskt ledarskap i förskolan kräver både kunskap om, förståelse för och gedigna analyser av verksamheten och dess behov. Den här boken ger dig som förskolechef ett flertal verktyg för just detta – att bygga kunskap, skapa förståelse och analysera dina medarbetares praktik. Författarna går bland annat igenom hur du omsätter nationella krav i den egna förskolan, hur du stödjer barns utveckling och lärande samt hur du leder personalens lärande på ett berikande och upplyftande sätt. Genom många konkreta exempel får du som läsare något att hålla i handen när du sedan på egen hand följer upp, utvärderar, planerar och utvecklar din verksamhet. Boken hjälper dig att möta din verksamhet med nya ögon och att ta dig an det pedagogiska ledarskapet på ett nytt sätt.
PEDAG GISKT LEDARSKAP I FÖRSKOLAN
LÄS OCKSÅ:
Magnus Erlandsson är fil. dr i stats vetenskap och universitetslektor i ledarskap vid institutionen för Skolutveckling och ledarskap, Malmö universitet. Magnus forskning kretsar kring förvaltningspolitik, offentlig organisation och ledarskap.
HANDBOK FÖR FÖRSKOLECHEFER
2017-12-06 09:07
17-79 N&K Pedagogiskt 2 dec.indd 2
2017-12-02 08:52
INNEHÅLL
Inledning
DEL I Uppdraget – att omsätta nationella krav i den egna förskolan
1. P edagogiskt ledarskap i styrdokument, forskning och teori 2. Ett post-heroiskt arbetssätt 3. L edare, medarbetare och verksamhet – en helhet 4. Kvalitetsarbete i vardagen
DEL II Verksamheten – ett stöd för barns utveckling och lärande
7 9 11 27 41 59 75
5. R elationen mellan barnens och personalens lärande 77 6. A tt synliggöra utveckling och lärande genom kärnämnen i förskolan 89 7. K ollegiala lärprocesser och personalens kompetensutveckling 103 8. R edskapen – en praktisk metodlära 123 9. M etodexempel: filmanalys som verktyg 134
DEL III Utvecklingen – förutsättningar och förhållningssätt
151
153 168 182
10. Så blir det pedagogiska ledarskapet hållbart 11. Förskola och föräldrar 12. Undervisning i förskolan – en bristvara
Referenser
17-79 N&K Pedagogiskt 2 dec.indd 5
193
2017-12-02 08:52
17-79 N&K Pedagogiskt 2 dec.indd 6
2017-12-02 08:52
INLEDNING
Detta är en bok till dig som är ledare i förskolan. Det är svårt att tänka sig ett viktigare uppdrag än det – att ta ansvar för den första delen av utbildningskedjan för dagens barn, morgondagens elever och framtidens vuxna. Som chef i förskolan förväntas du, genom ett gott pedagogiskt ledarskap, se till att den verksamhet du leder bedrivs i enlighet med styrdokumentens mål och riktlinjer, något som kräver både kunskap om, förståelse för och gedigna analyser av verksamheten och dess behov. Att vara pedagogisk ledare är svårt, utmanande och stimulerande. Till din hjälp i detta arbete vill vi därför, med den här boken, ge dig en rad verktyg så att du klarar av det. Låt dig inspireras och sätt gärna igång och använd verktygen direkt medan du läser boken! Syftet med Pedagogiskt ledarskap – en handbok för förskolechefer är att uppmuntra alla som har ansvar för det pedagogiska ledarskapet i förskolan att utvecklas. För det finns ingen förskolechef som är fullärd. Det finns alltid ny forskning och kunskap att ta del av, nya idéer och ny praktik att ompröva. Och det ligger i ditt uppdrag att ta del av allt det nya. Den här boken erbjuder kompetensutveckling på en mängd olika plan som du kommer att ha direkt nytta av i jobbet. Har du dessutom möjlighet att läsa den samtidigt eller tillsammans med andra förskolechefer kommer ni gemensamt kunna skapa goda 7
17-79 N&K Pedagogiskt 2 dec.indd 7
2017-12-02 08:52
förutsättningar för ett kollegialt lärande där ni kan berika varand ra utifrån era respektive exempel och erfarenheter. Samtliga kapitel i boken är skrivna av oss, Magnus Erlandsson och Bim Riddersporre. Mellan kapitlen gör vi nedslag i verkligheten där du får ta del av några förskolechefers reflektioner och berättelser, kopplade till deras pedagogiska ledarskap. Malmö, 3 november 2017 Bim Riddersporre & Magnus Erlandsson
8
17-79 N&K Pedagogiskt 2 dec.indd 8
2017-12-02 08:52
Del I. Uppdraget – att omsätta nationella krav i den egna förskolan
i bokens första del är det nationella uppdraget och förskolans organisation i fokus. I det första kapitlet, ”Pedagogiskt ledarskap i styrdokument, forskning och teori”, gör Magnus ett försök att fånga in det komplexa begreppet pedagogiskt ledarskap. Han kommer fram till att någon entydig definition helt enkelt inte finns, men att det däremot finns flera spännande förslag på hur begreppet kan förstås och avgränsas. Därefter ger vi oss in i förskolan som organisation. Vad finns det egentligen för föreställningar om förskoleverksamhetens struktur och ledning? Bim prövar i kapitel 2, ”Ett post-heroiskt arbetssätt”, att svara på den frågan genom att komplettera tradi9
17-79 N&K Pedagogiskt 2 dec.indd 9
2017-12-02 08:52
tionella föreställningar om organisationer och ledarskap. På detta sätt framträder både förskolechefens och förskollärarnas uppdrag i ett nytt ljus. Men för att förstå förskolan behöver vi intressera oss för flera centrala aspekter och förutsättningar samtidigt. Det gör Bim i kapitel 3, ”Ledare, medarbetare och verksamhet – en helhet”, där hon skriver om den systemförståelse som krävs för att man verkligen ska kunna ta reda på vad som pågår i förskolan. Denna första del av boken avslutas så med kapitel 4, ”Kvalitetsarbete i vardagen”, som handlar om hur det går att närma sig det systematiska kvalitetsarbetet som en del av den vardagliga praktiken. Magnus presenterar här ett användbart redskap för att lyckas med detta arbete.
10
17-79 N&K Pedagogiskt 2 dec.indd 10
2017-12-02 08:52
1
Pedagogiskt ledarskap i styrdokument, forskning och teori Magnus Erlandsson
På frågan om när man som förskolechef utövar sitt pedagogiska ledarskap svarar många ”hela tiden”. Och ja, det finns aspekter av pedagogiskt ledarskap i så gott som allt en förskolechef gör. Inte bara i det uppenbara – som när det handlar om att initiera ett systematiskt kvalitetsarbete för att lyfta inslaget av teknik och naturvetenskap i förskolans praktik, eller att tillsammans med medarbetarna pröva nya vägar att stärka barnens inflytande och delaktighet. Utan också när det gäller tjänsteplanering, att lägga budgeten, lösa en konflikt i arbetslaget eller ha möten med kollegorna och barnens vårdnadshavare. Eller i beställningen av en ny köksfläkt! För även om pedagogiken inte alltid är i fokus, så får de val man som förskolechef gör, de beslut man tar, ens agerande och förhållningssätt, betydelse för de villkor som pedagogiken utövas under. Det är alltså inte alldeles lätt att dra en generell gräns mellan vilka handlingar som kan sägas vara en del av det pedagogiska ledarskapet och vilka som inte är det.1 Men en bok om pedagogiskt ledarskap i förskolan kan inte handla om allt det en förskole chef tänker, gör och säger. Vi har därmed behövt både avgränsa och precisera oss, och för att göra det har vi tagit hjälp av andra personers och institutioners försök att definiera och fånga innebörden av ett pedagogiskt ledarskap – i bland annat styrdoku Se till exempel Lärarförbundet Skolledare 2016.
1
11
17-79 N&K Pedagogiskt 2 dec.indd 11
2017-12-02 08:52
ment, forskning och teori. Vår genomgång har landat i ett försök till en egen definition av pedagogiskt ledarskap. I boken diskuterar vi vad ett pedagogiskt ledarskap är utifrån denna definition, och vad den kräver av dig som arbetar som förskolechef när det gäller dina kunskaper, dina kompetenser och ditt agerande. Först vill vi bara skriva några rader om att begreppet pedagogiskt ledarskap i sig kan läsas och förstås på (minst) två olika sätt. Dels som ett uttryck för att den som leder en pedagogisk verksamhet utövar sitt ledarskap på ett ”pedagogiskt” sätt i relation till den personal som hen leder; i bemärkelsen att medarbetarna förstår ledarens budskap, uppmaningar och instruktioner. Dels i betydelsen att det ledarskap som utövas utvecklar pedagogiken i praktiken, det vill säga att medarbetarna förändrar och förbättrar sin egen pedagogik som en effekt av ledarskapet (oavsett om ledarskapet råkar vara ”pedagogiskt” eller inte). Rimligen följer det ena av det andra. En ledare som är en god pedagog som en del av sitt ledarskap har större möjligheter att också utveckla pedagogiken hos de medarbetare och den organisation hen leder. Detta i motsats till den ledare som radar upp en massa pedagogiska misstag i sitt ledarskap, som att vara otydlig, frånvarande, osäker och godtycklig. I den här boken är det framför allt det pedagogiska ledarskapet i relation till personalens utveckling och den förändrade pedagogiska praktiken i förskolan som vi uppehåller oss vid. Men vi gör också täta besök i det andra ledet av ekvationen, det vill säga ledarens förmåga att vara en god pedagog i sitt ledarskap. Ibland förs det en diskussion kring huruvida användningen av begreppet pedagogiskt ledarskap ska vara reserverat för de som är ledare över just pedagoger, som lärare och förskollärare. Vi är inte så stränga med detta, utan vi är övertygade om att det finns goda pedagogiska ledare att lära och inspireras av också i andra verksamheter än skolan och förskolan – och tvärtom. 12
17-79 N&K Pedagogiskt 2 dec.indd 12
2017-12-02 08:52
Många förslag på definitioner Det vore en överdrift att hävda att begreppet pedagogiskt ledarskap är ett lika omtvistat begrepp som till exempel makt, kunskap, demokrati eller rättvisa; begrepp vars innebörd filosofer, forskare och politiker aldrig kommer att bli helt överens om. Men, som vår genomgång här visar, finns det också när det gäller pedagogiskt ledarskap flera olika och inte alltid helt samstämmiga idéer om vad det egentligen står för. (Säkert finns det många olika uppfattningar även bland landets nästan 5 000 förskolechefer om vad som utgör ett pedagogiskt ledarskap. Några av deras röster kommer du att få ta del av längre fram i boken.)
Skollagen Vi börjar vår genomgång i det överordnade styrdokumentet, skollagen, och dess andra kapitel. Där slås det fast att ”[d]et pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef ”, och att denna chef ”ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas” (SFS 2010:800). Det heter också att förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser efter barnens olika förutsättningar och behov. Skollagen är alltså visserligen fåordig kring det pedagogiska ledarskapet – men tydlig: att leda och samordna det pedagogiska arbetet på ett sätt som utvecklar verksamheten.
Läroplanen I nästa dokument i styrkedjan, Läroplan för förskolan, utvecklas detta genom att förskolechefen som pedagogisk ledare tillskrivs ett särskilt ansvar för att ”systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten”, en verksamhet som ska 13
17-79 N&K Pedagogiskt 2 dec.indd 13
2017-12-02 08:52
bedrivas ”i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet” (Skolverket, 2010, s. 16). I läroplanen följer sedan en lång lista på krav på organisationen och olika processer, däribland att det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal; att förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas; att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande; samt att personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter (Skolverket, 2010). Här krävs kanske ett kortare resonemang om det ansvar som vilar på förskollärarna och den övriga personalen, eftersom även de i läroplanen skrivs in som aktörer som har i uppgift att ”systematiskt och kontinuerligt dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla” (Skolverket, 2010, s. 15). Detta även om det huvudsakliga fokuset för deras del ligger på de enskilda barnens utveckling och lärande, snarare än på verksamheten i dess helhet. Enligt en lite fyrkantig läsning skulle detta göra förskolechefen till ensamt ansvarig för att ”planera” och ”utveckla verksamheten”, eftersom just dessa formuleringar inte skrivs in under förskollärarnas ansvar i läroplanen. En rimlig tolkning är dock att gränserna här inte är så skarpa mellan vem som ska göra vad. För förskolechefen är ju med sitt övergripande planerings- och utvecklingsansvar också en deltagare, men framför allt en samordnare i de underliggande stegen i arbetet med barnen; det arbete som handlar om att dokumentera, följa upp och utvärdera de enskilda barnens utveckling och lärande. Sammanfattningsvis kan man säga att läroplanens kortfattade definition av förskolechefens pedagogiska ledarskap finns uttryckt i de rader vi återgav tidigare: att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten.
14
17-79 N&K Pedagogiskt 2 dec.indd 14
2017-12-02 08:52
Skolverkets allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan Nästa nivå i de nationella styrdokumenten – efter skollagen och läroplanen – utgörs av Skolverkets allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan (Skolverket, 2017a), i vilket förskolechefens ansvar för utvecklingen i förskolans verksamhet än en gång lyfts fram. Här heter det att förskolechefen ”särskilt ska verka för att utbildningen utvecklas” (Skolverket, 2017a, s. 9, vår kursivering), och därigenom säkerställa en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen. Ordet utbildning i samband med förskolan nämns även i skollagen, men i de allmänna råden ser Skolverket ett behov av att precisera utbildningsbegreppet: ”[m]ed utbildning avses den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål” (Skolverket, 2017a, s. 11, vår kursivering). Och undervisning beskrivs i sin tur som ”målstyrda processer som under ledning av förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden” (Skolverket, 2017a, ibid). (Vi kommer att återvända till diskussionen om utbildning och undervisning i förskolan genom hela boken, men särskilt i det avslutande kapitlet.) Enligt Skolverket är en grundläggande förutsättning för att kunna uppnå detta att ”förskolechefen är väl insatt i förskolans mål och uppdrag” (Skolverket, 2017a, s. 13). Till det pedagogiska ledarskapet förs här också förskolechefens ansvar för att personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling de behöver för att professionellt kunna utföra sina uppgifter (Skolverket, 2017a, s. 13), liksom att ”förskolechefen ger förskollärare och annan personal organisatoriska förutsättningar för att planera, följa upp och utvärdera utbildningen” (Skolverket, 2017a, s. 20). Innebörden av ett pedagogiskt ledarskap i förskolan, enligt de allmänna råden, kan därför lyda så här: att ge organisatoriska förutsättningar för att genom målstyrda processer utveckla utbildningen i relation till de nationella målen.
15
17-79 N&K Pedagogiskt 2 dec.indd 15
2017-12-02 08:52
Skolinspektionens tolkning av det pedagogiska ledarskapet Skolinspektionen, som bland annat har till uppgift att granska huruvida landets förskolechefer lever upp till de krav som ställs på dem som pedagogiska ledare, är förstås lojal med de definitioner som styrdokumenten anger. Samtidigt säger de i en av sina kvalitetsgranskningar att förskolecheferna brister i det övergripande ansvaret för undervisningen genom att inte ge sina förskollärare tillräckliga förutsättningar – när det gäller resurser, tid och kompetens – för att stimulera och utmana barnen i sin utveckling och sitt lärande i riktning mot strävansmålen (Skolinspektionen, 2016a, s. 7). I en annan kvalitetsgranskning säger inspektionen att en förskolechef som vill leda och utveckla den pedagogiska verksamheten mot de nationella målen behöver skapa en gemensam förståelse för både förskolans uppdrag och för hur uppdraget ska genomföras. Den skriver också att förskolechefer som leder sin verksamhet mot de uppsatta målen ”analyserar och bedömer vilka utvecklingsbehov som finns i verksamheten tillsammans med personalen. De initierar och driver utvecklingsprojekt samt följer upp hur väl dessa bidrar till att förskolan når målen” (Skolinspektionen, 2016b, s. 5). Som förskolechef går det att inspireras av de frågor som Skolinspektionen ställer i sina granskningar av det pedagogiska ledarskapet i förskolan. Ett jakande svar på alla dessa frågor innebär att man lever upp till Skolinspektionens krav på det pedagogiska ledarskapet: Initierar och leder förskolechefen utvecklingsprocesser med fokus på att verksamheten stimulerar barnens utveckling och lärande? Kommunicerar förskolechefen med pedagogisk personal om metoder, arbetsformer och mål för den pedagogiska verksamheten i förskolan?
16
17-79 N&K Pedagogiskt 2 dec.indd 16
2017-12-02 08:52
Har förskolechefen förutsättningar för att kunna ha inblick i och kunskap om det dagliga arbetet på förskolan? Tar förskolechefen ansvar för att fördelade ledningsuppgifter i den pedagogiska verksamheten är tydliga, följs upp samt genomförs av personal som har tillräcklig kompetens, erfarenhet och tid för att utföra uppgifterna? Använder förskolechefen analyser och utvärderingar för att definiera behov av utvecklingsinsatser för verksamhetens måluppfyllelse (Skolinspektionen 2016b, s. 11)?
Skolinspektionen har också en egen definition på pedagogiskt ledarskap, även om den egentligen är utformad för rektorer (Skolinspektionen, 2015). Men om vi här tillfälligt anpassar den till förskolechefen, genom att byta ut orden skola mot förskola, elever mot barn och rektor mot förskolechef, lyder den så här: Pedagogiskt ledarskap handlar om att leda förskolans arbete och ansvara för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i förskolan och för att förbättra förskolans resultat så att varje barn når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling.
Andra aktörers idéer om pedagogiskt ledarskap Utöver styrdokumenten och några av skolmyndigheternas försök att precisera begreppet pedagogiskt ledarskap finns det även andra aktörer som har försökt fånga det pedagogiska ledarskapets essens. En av dessa är Sveriges Skolledarförbund, som menar att skolmyndigheternas definitioner är för snäva eftersom de endast utgår från skollagens krav och inte tar hänsyn till skolledarnas förutsättningar att utöva det pedagogiska ledarskapet (Skolledaren, 2013). Krav och förutsättningar måste hänga ihop, menar de, 17
17-79 N&K Pedagogiskt 2 dec.indd 17
2017-12-02 08:52
och formulerar följande innebörd av förskolechefens ansvar att leda det pedagogiska arbetet (även om den koppling mellan krav och förutsättningar som Skolledarförbundet eftersträvar inte blir alldeles tydlig här heller). Förskolechefens uppgift är: att styra de tillgängliga resurserna så att de används så strategiskt som möjligt i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande att leda utvecklingen och lärandet genom att känna ansvar för och påverka förskolans interna processer med syfte att nå ökad kvalitet att leda organisationen genom att tydliggöra sambandet mellan de dagliga aktiviteterna i förskolan, barnens utveckling och lärande och de långsiktiga målen i läroplanen (Sveriges Skolledarförbund, 2013).
Även Lärarförbundet Skolledare har gett sin syn på vad ett pedagogiskt ledarskap är och vad det ska innehålla: ”[p]edagogiskt ledarskap innebär att leda och ansvara för att den pedagogiska verksamheten håller hög kvalitet i dag och ännu högre i morgon” (Lärarförbundet Skolledare, 2016). De säger också att det pedagogiska ledarskapet är den del av ledarskapet som riktar sig mot ”barns utveckling och lärande”. Om vi nu följer Lärarförbundet Skolledares formuleringar får vi lite hjälp i att avgränsa betydelsen av det pedagogiska ledarskapet, nämligen att det innefattar den del av en förskolechefs ledarskap som inte alltför indirekt och utan alltför många mellansteg fokuserar på barnens utveckling och lärande. Om den nya köksfläkten inte mer än förbättrar cirkulationen av luft ovanför grytorna, är det momentet alltså svårt att räkna in som en del av det pedagogiska ledarskapet. Om man däremot uppmuntrar sina medarbetare att skapa ett lärtillfälle av fläktens installation och funktion är saken en annan: ”Vart tar 18
17-79 N&K Pedagogiskt 2 dec.indd 18
2017-12-02 08:52
ångorna vägen?” ”Vad hade hänt om vi inte haft någon fläkt?” ”Hur gjorde man förr i tiden, för att få undan matoset, i slott och koja?” Om vi nu sammanfattningsvis bakar ihop de relativt samstämmiga resonemangen och definitionerna om pedagogiskt ledarskap som vi beskrivit ovan, i de tre styrdokumenten, hos tillsynsmyndigheten och de båda skolledarförbunden, så skulle en begreppsbestämning av pedagogiskt ledarskap i förskola kunna se ut så här: pedagogiskt ledarskap handlar om att skapa organisatoriska förutsättningar för utveckling, att leda och samordna det pedagogiska arbetet i riktning mot hög kvalitet och god måluppfyllelse, hela tiden med fokus på barns utveckling och lärande, genom att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utvärdera verksamheten.
Pedagogiskt ledarskap i teorin Så långt styrdokument, skolmyndigheter och fackförbund. Även utbildningsvetenskaplig forskning har förstås visat intresse för skolledarnas pedagogiska ledarskap. Detta skymtar till bakom politikernas, myndighetstjänstemäns och fackförbunds försök att fånga betydelsen av det pedagogiska ledarskapet, även om forskningsresultaten långt ifrån dikterar innehållet i styrdokumenten och den fackliga debatten. Begreppet pedagogiskt ledarskap finns också i den engelskspråkiga och akademiska litteraturen där det heter just pedagogical leadership, men oftare används synonyma och, tycker vi, tydligare begrepp, som educational leadership, sharedinstructional leadership eller learning-centred leadership. Om vi översätter dessa får vi begrepp som redan är vedertagna på svenska: pedagogiskt ledarskap och utbildningsledarskap, samt de mindre vanliga delat undervisningsledarskap och lärandefokuserat 19
17-79 N&K Pedagogiskt 2 dec.indd 19
2017-12-02 08:52
ledarskap. Frågan är om dessa perspektiv på pedagogiskt ledarskap från forskningen kan komplettera eller möjligen utmana den syn på pedagogiskt ledarskap som blev resultatet av vår läsning av styrdokumenten ovan? I engelsk litteratur betyder pedagogiskt ledarskap oftast att skolledarens främsta uppgift är att säkerställa att verksamheten fokuserar på kvalitet i undervisning och lärande. För dig som förskole chef innebär det att din uppgift blir att skapa goda förutsättningar för det genom att rensa bort sysslor från personalen som inte har någon tydlig koppling till just undervisning och lärande. Utifrån den här tankegången är ett pedagogiskt ledarskap möjligt att ut öva trots att du inte själv är nära den pedagogiska praktiken eller en aktiv del i utvecklandet av den. Ledarskap handlar här snarare om att administrativt styra och leda förskolans resurser för att möjliggöra den pedagogiska verksamheten, och skapa ramar för en generell förskole- och kompetensutveckling (se även Skolverket, 2016). Många förskolechefer, särskilt den som har ansvar för flera olika enheter, känner säkert igen sig i den här beskrivningen av det pedagogiska ledarskapet, eftersom det kanske sällan finns resurser eller möjligheter att vara ”nära” eller ”i” de olika verksamheterna på det sätt som de tidigare definitionerna förutsätter. Samtidigt kräver detta en professionalitet hos de förskollärare och den övriga personal som förskolechefen arbetar med, där det är chefen som sätter ramarna för utveckling, medan ansvaret att fylla det med innehåll landar på dem själva. När det gäller begreppet utbildningsledarskap så rymmer det en lite mer progressiv och krävande syn på det pedagogiska ledarskapet. Enligt detta synsätt ska förskolechefen vara en aktiv del av hela förskolans verksamhet, inte bara som chef, utan även som pedagog, administratör, coach och mentor. Uppgiften är att motivera och sporra medarbetarna att utvecklas i en strävan att för20
17-79 N&K Pedagogiskt 2 dec.indd 20
2017-12-02 08:52
vandla förskolan från en arbetsplats till en lärandeplats (Hallinger, 2005). Många förskolechefer känner säkert igen sig även i detta, framför allt du som i din vardag antar flera olika roller. Men även om du oftast tycker att det är roligt och givande att vara en allseende och allvetande inspiratör i verksamheten, och en förändringsledare, kan det säkert ibland också upplevas som betungande. Delat undervisningsledarskap innebär i stället ett pedagogiskt ledarskap där skolledaren arbetar tillsammans med pedagogerna för att systematiskt utveckla och förbättra undervisningens kvalitet och resultat. Enligt detta synsätt kombineras skolledarens traditionella uppgifter kring bland annat budgetering, schemaläggning och lokaler med ett djupt engagemang i undervisningen och lärandet. Helst genom att involvera andra i ledarskapet. För en förskolechef skulle det innebära att hen ofta var en förekommande observatör av praktiken i förskolan. Det delade undervisnings ledarskapet innebär också att pedagogerna lyfts upp som utövare av ledarskapet genom att de får ansvar för de uppgifter som kan relateras till undervisningens kvalitet och utveckling (Cotton, 2003; Elmore, 2000; Spillane, Halverson & Diamond 2000; King 2002). Den här definitionen rimmar väl med styrdokumentens syn på hur förskollärarna och den övriga personalen genom kollegialt lärande förändrar och förbättrar den pedagogiska verksamheten. Lärandefokuserat ledarskap, till sist, handlar om ett pedagogiskt ledarskap som utvecklar pedagogiken i verksamheten genom att sprida kunskap och förmågor i och mellan arbetslagen. Ett sådant ledarskap uttrycks ofta i tre olika steg eller strategier: modellering, tillsyn och dialog. Om vi här utgår från dig i din roll som förskolechef innebär det första steget, modellering, att du ska föregå med gott exempel genom att visa dig nyfiken och kunnig när det gäller olika pedagogiska praktiker. Din lust att lära och utvecklas behöver 21
17-79 N&K Pedagogiskt 2 dec.indd 21
2017-12-02 08:52
vara synlig för medarbetarna eftersom de ser vad du prioriterar. I bästa fall tar de sedan efter dig i sitt eget arbete. Det andra steget, tillsyn, handlar om att du behöver iaktta, övervaka och studera vad som sker i de lärande mötena mellan förskollärarna och barnen. Men också att du har mod att våga identifiera vad som är goda eller mindre goda exempel och lyfta fram dessa inför medarbetarna. Det sista och tredje steget slutligen handlar om att ha återkommande dialoger där du gör det möjligt för medarbetarna att verbalisera och förmedla sin kunskap till dig och sina kollegor med syfte att bredda deras ”repertoar” av färdigheter, praktiker, lösningar etc. (Hallinger & Heck, 1999; Leithwood & Riehl, 2003; Southworth, 2004).
Pedagogiskt ledarskap i forskning De olika försöken att formulera innebörden av ett pedagogiskt ledarskap som vi just redogjort för är alla födda ur forskning om framgångsrikt skolledarskap. Forskarna har helt enkelt följt skolledare som lyckats vända resultaten och höja kvaliteten i sina verksamheter och landat i listor på framgångsfaktorer när det gäller beteenden, åtgärder, insatser, processer etc. Vetenskapliga studier av ledarskap syftar visserligen oftast till mer än praktiska tips om hur man utövar ledarskap, men när det gäller just forskning om ledarskap i skolan och förskolan så är en särskilt framträdande egenskap här på vilket sätt forskningsresultaten kan användas för att utveckla och förbättra dessa verksamheter. Som ett slags konkreta råd för skolledare att följa eller inspireras av. En övergripande och generell slutsats man kan dra utifrån forskning om framgångsrikt skolledarskap är att de flesta lyckade ledare använder snarlika ledarskapspraktiker. Det handlar då framför allt om att skapa förutsättningar för att förbättra personalens – pedagogernas – prestationer, där pedagogernas kvalitet och villkor för att utveckla sig själva och verksamheten lyfts fram som 22
17-79 N&K Pedagogiskt 2 dec.indd 22
2017-12-02 08:52
en nyckelfaktor. När det gäller detta har forskningen landat i ett recept med olika ingredienser som talar om skolledarens viktiga roll, till exempel genom att skapa gemensamma visioner; ha höga men rimliga förväntningar på verksamhet och medarbetarna; omorganisera och förändra kulturer i verksamheten; bygga samarbeten med det omgivande samhället; noga följa och utvärdera verksamhetens kvalitet och resultat samt skydda personalen från onödiga distraktioner (Leithwood & Riehl, 2003). Vi skulle kunna skriva hur mycket som helst om alla dessa viktiga delar av skolledarskapet, men det ryms inte riktigt här. Sammanfattningsvis kan vi dock konstatera att forskningen bland annat visar att framgångsrika skolledare har tydliga visioner och värderingar, vilket påverkar deras handlingar och skapar en känsla av riktning och syfte. Detta skapar i sin tur en trygg miljö i vilken pedagogerna vågar pröva nya vägar till en ny pedagogisk praktik. Men forskningen visar också att framgångsrika skolledare erbjuder flera möjligheter till kompetensutveckling för sin personal, både inom och utom skolan och förskolan, för att den vägen höja kvaliteten och upprätthålla pedagogernas motivation och engagemang. Långsiktig framgång tycks också vara kopplad till skolledarnas förmåga att bygga ett gott rykte kring sin skola eller förskola och skapa forum för samarbeten med det omgivande samhället. Men viktigare är att alla dessa praktiker anpassas till skolans och förskolans lokala förutsättningar. De är inga hammare som fungerar på exakt samma sätt överallt. Allt förändringsarbete fungerar bättre om de tar sin början i de praktiska problemen i den egna arbetsvardagen – än att utformas efter ett ”mode” ut ifrån. Detta innebär att förskolechefen måste ha en känslighet för vilken vision just hens ”unika” förskola behöver, vilka mål, vilken kultur, kompetensutveckling, organisation etc.
23
17-79 N&K Pedagogiskt 2 dec.indd 23
2017-12-02 08:52
Definitioner och forskningsresultat översatta till krav på dig som förskolechef Med de många försöken vi gjort ovan med att definiera begreppet pedagogiskt ledarskap, och efter några nedslag i forskning och teori om framgångsrikt skolledarskap, kan det vara på sin plats att ställa frågan: Hur skulle detta kunna översättas i mer konkreta uppmaningar eller förväntningar på dig som förskolechef och pedagogisk ledare? Låt oss börja med att lista Skolinspektionens (2016b) krav – eller råd – lite översiktligt som rubriker, men också uttala ett löfte om att återkomma till dem alla under bokens gång. Som pedagogisk ledare behöver du: … initiera och leda utvecklingsprocesser Det här kräver kunskap om processledning, förändringsledarskap, utveckling och om hur premisserna för lärande ser ut. Vi ger exempel på hur du kan initiera och leda sådana processer i kapitel 4, 5 och 12. … kommunicera om metoder, arbetsformer och mål För att kunna åstadkomma detta behöver du kommunikativa redskap, kunskap om metoder och en utvecklad målförståelse, vilket du kan läsa om i kapitel 2, 3, 8, 9 och 11. … ha inblick i och kunskap om det dagliga arbetet Detta förutsätter att du är fysiskt närvarande i verksamheten och bygger din kompetens genom att observera, skapa och underhålla goda relationer. Du får exempel på hur detta kan göras i kapitel 2, 3, 5 och 6. … ta ansvar för att följa upp fördelade ledningsuppgifter Detta ansvar utgår från att du har organisationsförståelse och förmåga till strategiskt tänkande, något vi återkommer till i kapitel 2, 7 och 10. 24
17-79 N&K Pedagogiskt 2 dec.indd 24
2017-12-02 08:52
… analysera och utvärdera behov av utvecklingsinsatser Här krävs det att du har god kännedom om olika typer av analysverktyg, liksom att du är lyhörd för och har kunskap om olika fortbildningar och relevant litteratur. I kapitel 4 och 8 berättar vi mer om detta.
Avslutningsvis Ansvaret för det pedagogiska ledarskapet i förskolans verksamhet behöver vila på en stabil grund av kunskaper, kompetens och insikt. Vår ambition med den här boken är att bidra till denna stabila grund. En viktig utgångspunkt för att åstadkomma detta är att du som arbetar som chef i förskolan är, eller blir, medveten om de olika föreställningar som finns om organisationer, ledning och medarbetarskap. Dessa föreställningar är ofta djupt rotade inom oss och oftast är vi relativt omedvetna om dem. Samtidigt är de mycket styrande för förståelsen av det egna ledarskapet, den egna organisationen och de egna medarbetarna. Dessa styrande ”inre bilder” av komplexa organisatoriska fenomen är dock inte av naturen givna. Inte heller är de huggna i sten. Eftersom till varon är både föränderlig och ofta svår att fånga kan det därför vara bra att ha mer än en bild att utgå från. Den förklaringsmodell som var ett utmärkt redskap för ett antal år sedan är kanske helt inaktuell i dag. Trots att de flesta förskolechefer oftast är medvetna om detta finns det en tröghet och ett slags förändringsobenägenhet som gör att många tenderar att tänka som de brukar. Det är dessa invanda tankemönster som vi vill utmana i boken. Det gör vi bland annat genom att i de två följande kapitlen titta närmare på de föreställningar som ligger till grund för hur man kan förstå det som skulle kunna kallas för förskolans kontext. Hur kan man tänka kring 25
17-79 N&K Pedagogiskt 2 dec.indd 25
2017-12-02 08:52
Bim Riddersporre & Magnus Erlandsson
LEDARSKAP I FÖRSKOLAN
ISBN 978-91-27-81955-9
9 789127 819559
Pedagogiskt ledarskap omslag tryck.indd 4-5
Bim Riddersporre är leg. psykolog, leg. logoped och fil. dr i psykologi. Hon är universitetslektor och prodekan vid Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet. Hennes forskningsintressen är ledarskap, förskola samt små barn och föräldraskap.
Foto: Magnus Jando
Bim Riddersporre Magnus Erlandsson
Upplyftande ledarskap i skola och förskola handlar om vägar och verktyg för att hantera skolledaruppdragets många utmaningar – med fokus på det roliga, konstruktiva och genomförbara.
PEDA G G ISKT
Foto: Malmö universitet
Ett pedagogiskt ledarskap i förskolan kräver både kunskap om, förståelse för och gedigna analyser av verksamheten och dess behov. Den här boken ger dig som förskolechef ett flertal verktyg för just detta – att bygga kunskap, skapa förståelse och analysera dina medarbetares praktik. Författarna går bland annat igenom hur du omsätter nationella krav i den egna förskolan, hur du stödjer barns utveckling och lärande samt hur du leder personalens lärande på ett berikande och upplyftande sätt. Genom många konkreta exempel får du som läsare något att hålla i handen när du sedan på egen hand följer upp, utvärderar, planerar och utvecklar din verksamhet. Boken hjälper dig att möta din verksamhet med nya ögon och att ta dig an det pedagogiska ledarskapet på ett nytt sätt.
PEDAG GISKT LEDARSKAP I FÖRSKOLAN
LÄS OCKSÅ:
Magnus Erlandsson är fil. dr i stats vetenskap och universitetslektor i ledarskap vid institutionen för Skolutveckling och ledarskap, Malmö universitet. Magnus forskning kretsar kring förvaltningspolitik, offentlig organisation och ledarskap.
HANDBOK FÖR FÖRSKOLECHEFER
2017-12-06 09:07