9789147104512

Svenska rum 2 är ett läromedel för Svenska 2 på gymnasiet, avsett för elever som går på de högskoleförberedande programmen och skräddarsytt efter Gy 2011. Det är en allt-i-ett-bok med nio tematiska kapitel; sju av kapitlen utgår från skönlitteratur, två har rena språkteman. Centralt är mötet: mellan språk och litteratur, mellan samhälle och litteratur, mellan då och nu.

I Svenska rum 2 hänvisas löpande till ”Guldsidorna”, en uppslagsdel i slutet av boken. Där finns bland annat mönstertexter med marginalkommentarer, arbetsgång och checklista med kamratrespons för olika texttyper. En kort ”lathund” i grammatik ingår också i uppslagsdelen.

Eriksson Heijdenberg Lundfall

SVENSKA

Svenska rum 1

Svenska rum 2

Svenska rum 3

Best.nr 47-10451-2 Tryck.nr 47-10451-2

Omslag-svenska rum_2.indd 1

SVENSKA

Eriksson Heijdenberg Lundfall

SVENSKA RUM 2

En tydlig och inspirerande berättarröst möter dig i Svenska rum 2. Utdrag ur skönlitterära texter och sakprosa vävs dessutom in. Löpande i kapitlen finns kortare övningar. I slutet av varje kapitel finns större och mer övergripande muntliga och skriftliga slutuppgifter.

2013-05-24 09.47

ISBN 978-91-47-10451-2 © 2013 Leif Eriksson, Helena Heijdenberg, Christer Lundfall och Liber AB Redaktion Ann Ohlsson Ax Bildredaktör Nadia Boutani Werner Formgivare Lotta Rennéus Produktion Christina de Besche Illustrationer: Linda Holmer Första upplagan 1 Repro Repro 8 AB, Stockholm Tryck Kina 2013

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUSavtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

BILDFÖRTECKNING Omslag: Olle Lindstedt/Mira/Nordicphotos, Daria Minaeva/Shutterstock Inlaga 6-7 Piecework Productions/The Image Bank/Getty Images 12-13 Mary Evans/Nordicphotos 15-16 Mary Evans/Nordicphotos 20 SuperStock/Getty Images 22-23 Palazzo Poggi Bologna/Gianni Dagli Orti/The Art Archive/www. picture-desk.com 26-27 Lebrecht/IBL Bildbyrå 32-35 Isifa/Getty Images 46-47 Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 54 David Cole/age fotostock/IBL Bildbyrå 60 Mark Wilson/Getty Images 70 De Agostini Picture Library/Getty Images 72-74 Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 76 IBL Bildbyrå 78 Denny Lorentzen/Scanpix 82-83 Fine Art Images/age fotostock/IBL Bildbyrå 99 ©David Nessle 102 Everett Collection/IBL Bildbyrå 103 Mary Evans/IBL Bildbyrå 104 Lionsgate/The Kobal Collection/www.picture-desk.com 110-111 Peter Macdiarmid/Getty Images 112 Jaime Abecasis/Rex Features/IBL Bildbyrå 114-115 Walter Bibikow/age fotostock/IBL Bildbyrå 131 IBL Bildbyrå 144-145 Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 146 Roger-Viollet/IBL Bildbyrå 149 De Agostini Picture Library/Getty Images 150-151 Lebrecht/IBL Bildbyrå 155-156 The Granger Collection/Scanpix 161 Popperfoto/Getty Images 162-163 Hulton Archive/Getty Images 166 Jeff Smith/Photographer’s Choice/Getty Images 172 Dan Callister/Scanpix 176 Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 178-179 Pascale Adele/Nordicphotos 182 IBL Bildbyrå 183(1) Lebrecht/IBL BIldbyrå 183(2), 186 IBL Bildbyrå 187(1) Karl Sandels samling/IBL Bildbyrå 187(2) Jan Delden/Expressen/Scanpix 188-189 Mats Wilhelm/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 192-193 Gleb Granich/Reuters/Scanpix 195 Hermitage Museum Saint Petersburg/Superstock/The Art Archive/www.picture-desk.com 198-199 The Granger Collection/Scanpix 200-201 Colette Masson/Roger-Viollet/IBL Bildbyrå 205 Everett Collection/IBL Bildbyrå 207-208 Universal/Getty Images 211 Piotr Stryjewski/Stone/Getty Images 217 Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 226-227 Christian Svorono/Nordicphotos 228 Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 233-235 MK2/CED/FR3/The Kobal Collection/www.picture-desk.com 237 Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 238-239 BBC Films/The Kobal Collection/www.picture-desk.com 240 Clive Coote/Cineritino/Flach/Miramax/The Kobal Collection/ www.picture-desk.com 242(1) Kirill Kudryavtsev/AFP Photo/Scanpix 242-243 akg images/Scanpix 244-247 Ola Kjelbye/Backa teater 249, 251(2), 252 IBL Bildbyrå 253 Henrik Montgomery/Scanpix 254 Lars Nyberg/Scanpix 262-263 Malin Arnesson/NorrlandsOperan i Umeå 285 Scanpix 286 Scanpix Historical 287 Axel Öberg/Expressen/Scanpix 290 SVT Bild/Scanpix 291 Everett Collection/IBL Bildbyrå 294-295 Tor Lundberg/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 297 Björn Larsson Ask/Scanpix 298 Camilla Cherry/Scanpix 300 Tore Wuttudal/NN/Samfoto/Scanpix 303 Mikael Sjöberg/Expressen/Scanpix 330 Inger Bladh/Nordicphotos Övriga bilder från Shutterstock

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 2

2013-05-23 15.36

Förord SVENSKA RUM 2 är en allt-i-ett-bok skräddarsydd efter Gy 2011.

Svenska rum 2 består av nio tematiska kapitel. Sju av kapitlen utgår från skönlittteraur, två har rena språkteman: ”Retoriken – ett arv från antiken” och ”Minoritetsspråk och dialekter”.

Litteraturen presenteras både kronologiskt och tematiskt. Det är möjligt genom att varje epok, som beskrivs utifrån ett bestämt tema, följs av pendangen ”Hur gick det sen?” där författare från olika tider tar sig an det aktuella temat.

Genomgående betonas sambandet mellan litteratur och samhälle.

Det ska vara lätt att se strukturen i Svenska rum 2. Kortare uppgifter presenteras löpande under stående rubriker som ”Syna texten”, ”Ordet är fritt”, ”På spaning” samt ”Ord och uttryck”. Samtliga kapitel avslutas dessutom med större skriv- och taluppgifter.

Under rubriken ”Samtal pågår” finns exempel på hur nutida författare går i dialog med klassikerna, som Eyvind Johnsons samtal med Homeros, Niklas Rådströms med Dante och Kjell Espmarks samtal med Voltaire.

De återkommande språkrutorna diskuterar normer för språkriktighet. Här finns också konkreta övningar. ”Guldsidorna” är en manual till uppgifterna. Där hittar eleven mönstertexter med marginalkommentarer, arbetsgång och checklista för olika texttyper. På ”Guldsidorna” får eleverna både lära sig konsten att kommunicera med andra och konsten att reflektera – få syn på sina egna tankar. En lathund i grammatik finns också bland guldsidorna.

Elevernas kreativitet utvecklas, inte minst genom besöken i poesiverkstan, där kända dikter inspirerar till eget skrivande!

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 3

2013-05-23 15.36

Innehåll Kapitel 1

Skönlitteratur – vad är den bra för 6

Ett skapande samtal 9 Ett farligt vapen … 9 … som kan förändra världen 10 Uppgifter 11

Kapitel 2

Antiken – äran, plikten, hedern 12

Två stora Epos 14 Det grekiska dramat 29 Romarna segrade, beundrade – och härmade 37 Uppgifter 38 Lagen eller samvetet – hur gick det sen? 39 Uppgifter 41 Besök i poesiverkstan – Sapfo, poeten från Lesbos 42 Språkruta 1 – idiom och ordspråk 44

Kapitel 3

Retoriken – ett arv från antiken 46

Retorikens fem delar 50 Exemplet Barack Obama 60 Uppgifter 64 Språkruta 2 – Variera språket! 66

Kapitel 4

Medeltiden – hjältar, kärlek, våld och list 68

Hövisk kärlek i borgar och slott 71 Kyrkan, tron – och makten 76 Staden som mötesplats 80 Och så Norden – om hjältar och kärlek i norr 93 Uppgifter 100 Hjältarna – hur gick det sen? 102 Uppgifter 105 Besök i poesiverkstan – Ballader 106 Språkruta 3 – tautologi och syftning 108

Kapitel 5

Renässansen – människan tar plats 110

Världens första roman 113 Bakom kulisserna 119 Stiernhielms syn på bjäfs och bling bling 130 Uppgifter 132 Upptäckarglädjen – hur gick det sen? 134 Uppgifter 138 Besök i poesiverkstan – Lätt att skriva sonett? 140 Språkruta 4 – metaforen 142

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 4

2013-05-23 15.36

Kapitel 6

Upplysningen – ”förnuftets gryning” 144

John Locke och Isaac Newton – två viktiga inspiratörer 147 Uppgifter 165 ”Förnuftets gryning” – hur gick det sen? 166 Uppgifter 174 Svenskt sjuttonhundratal 176 Uppgifter 190 Språkruta 5 – Visst går det lika bra med ” Hon är bättre än mig” ! 191

Kapitel 7

Romantikens längtan 192

Först blev den succé … 194 Varifrån kommer skräcken? 206 Skräck $ litteratur = sant – hur gick det sen? 211 Uppgifter 214 Svensk romantik 216 Uppgifter 221 Besök i poesiverkstan – Inre landskap 222 Språkruta 6 – dativ och ackusativ 224

Kapitel 8

Realismen – familjen, kärleken och könsrollerna 226

Människan – en produkt av arv och miljö 229 Naturalismen – en stegrad realism 231 Det moderna genombrottet i Norden 249 Uppgifter 264 Besök i poesiverkstan – Skriv en ljuddikt 266 Språkruta 7 – att skriva dialog 268 Familjen, kärleken och könsrollerna – hur gick det sen? 270 Uppgifter 280 Fantasi och livsglädje – realismen ”under debatt” 283 Besök i poesiverkstan – En fosterlandssång för 2000-talet? 292

Kapitel 9

Minoritetsspråk och dialekter 294

Jiddisch – ett utrotningshotat språk 297 Sveriges Martin Luther King? 297 Samiskan – urspråket 299 Finska 301 En tornedalsfinsk OS-stjärna 303 Dialekter 305 Uppgifter 308

Verktyg för skrivande och analys 311 Grammatik – en lathund 330 Facit 335 Register 336

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 5

2013-05-23 15.36

6

1. Skönlitteraturen – vad är den bra för?

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 6

2013-05-23 15.36

7

–

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 7

2013-05-23 15.36

8

D

et finns många skäl

att läsa skönlitteratur, åtminstone för den som vill leva ett mer medvetet liv – och inte nöjer sig med bara ett! Fantasiliv, visst, men också ett liv i böckernas värld ger värdefulla erfarenheter. En bok kan ju rymma ett helt livs erfarenhet som du kan få del av på bara några timmar. Och tänk då hundra böcker … Betydande litteratur, skriver tänkaren Matthew Arnolds, lagrar helt enkelt ”the best that is known and thought in the world”.

Precis som romanfigurerna drabbas vi alla, förr eller senare, av konflikter: kärleksbekymmer, relationsproblem, utanförskap, moraliska dilemman. Och självklart är det till stor hjälp att få många olika perspektiv genom att se hur andra upplevt och klarat av en knepig situation som vi själva hamnat i. ”Jag har alltid varit en läsande person och mina viktigaste lärdomar om livet har jag hämtat från skönlitteraturen”, skriver en läsare som under en svår sjukdomsperiod hämtade erfarenheter och stöd från den ryske författaren Alexander Solsjenitsyns roman En dag i Ivan Denisovitjs liv – en bok som hjälpte henne att både våga se ”verkligheten i ögonen” och göra det bästa av en svår situation.

SÅ HÄR ÄR DET – MEN MÅSTE DET VARA SÅ?

Böcker ger oss ofta bekräftelse på sådant vi tänkt och känt. Så här är det! Men ändå viktigare är kanske att de kan få oss att ifrågasätta oss själva och de omständigheter vi befinner oss i. Så till exempel har dramatikern Peter Weiss berättat att mötet med Franz Kafkas roman Processen blev ett uppvaknande som ledde till att Weiss fick syn på de förhållanden som han själv satt fast i och fann en väg att komma vidare. Litteraturen kan med andra ord ge oss nya ögon, hjälpa oss att se på oss själva på ett nytt sätt och få oss att ställa den viktiga frågan: Så här är det – men måste det vara så?

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 8

2013-05-23 15.36

9

Ett skapande samtal Genom skönlitteraturen får vi också möjlighet att leva oss in i andras situation och tankevärld och träna upp vår kreativitet. För bäst kanske litteraturen kan beskrivas som ett samtal mellan författare och läsare. Det är alltså inte bara författaren som är skapande. Först när läsaren tolkar texten – jämför den med sina egna erfarenheter, tankar, känslor, fördomar – och reagerar, blir texten färdigskriven. Författaren skriver bara halva boken skulle man kunna säga, den andra hälften får läsaren ta hand om. Kanske håller du med författaren och inser något som du länge haft på känn, men först nu fått ord för. Kanske får du tankar och föreställningar som du aldrig skulle ha fått utan att ha läst en viss bok. Kanske blir du heligt förbannad, fattar pennan och formulerar ett kraftfullt motinlägg. Ju mer kreativitet, koncentration och omsorg du lägger ner på läsningen, desto bättre blir den – en tanke som också författaren Torgny Lindgren uttryckte när han tog emot Augustpriset för sin roman Hummelhonung: ”Egentligen är det läsaren som ger en bok kvaliteter. En god läsare kan göra en bok lysande. En dålig läsare kan skämma vilken bok som helst.”

En bok är helt enkelt, som någon sagt, ”en maskin att tänka med”. Visst är författarens tankar viktiga, men lika viktiga är de tankar en text kan väcka i ditt eget huvud. Tankarna är ju ditt svar på författarens tilltal, texten – och det skapande samtalet om konsten att vara människa är redan igång.

Ett farligt vapen …

Skönlitteraturen hjälper oss inte bara att förstå oss själva och våra medmänniskor lite bättre. Den hjälper oss också att uppfatta världen omkring oss på ett mer medvetet sätt. I alla tider har diktaturer darrat vid tanken på att människor ska få kunskap för att kunna genomskåda ett förtryck – det första steget för att förändra ett orättfärdigt samhällssystem. Redan under 200-talet f.Kr. flammade det första bokbålet, när kejsaren i Kina lät bränna alla böcker för att hindra människorna från att få kunskap om det förflutna – och därmed också

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 9

2013-05-23 15.36

10 möjlighet att kritisera nuet! Två tusen år senare spreds elden till ett nytt bokbål i Hitlers Tyskland. Året var 1933. Ett drygt halvsekel senare brände fundamentalisterna i Iran Salman Rushdies roman Satansverserna (1989) och så sent som 2001 funderade den sydafrikanska regeringen på att förbjuda läsningen av Shakespeares Hamlet och George Orwells 1984. Dramat Hamlet kunde förleda ungdomen till för mycket grubbel och romanen 1984 ansågs alltför samhällsomstörtande. Ja, nog finns det skäl för åsikten att litteraturen är världens farligaste vapen.

… som kan förändra världen I Svenska rum 2 kommer du att möta många exempel på hur litteraturen påverkat samhällsutvecklingen och inspirerat till förändringar. Ett exempel är synen på våra könsroller (se s. 270), ett annat är upplysningsfilosofernas idéer om frihet, jämlikhet och rättvisa, som inspirerat både den franska revolutionen 1789 och den ryska 1917. Också den så kallade arabiska våren – revolterna i Libyen, Tunisien, Egypten, Jemen, Syrien – utgår från upplysningstidens tankar om frihet, tolerans och rättvisa (se s. 144).

Självklart läser många skönlitteratur bara för att det är så kul och för att de helt enkelt inte kan låta bli. Men det är väl ingen dålig bonus att på köpet få möjlighet att förstå sig själv, sina medmänniskor och världen lite bättre och samtidigt träna upp sin kreativitet – kanske också få mod att förändra en besvärlig situation.

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 10

2013-05-23 15.36

11 ORDET ÄR FRITT

1.

Ofta händer det att människor som läst samma bok uppfattar den på helt olika sätt. Utgå från dina egna och det första kapitlets synpunkter och försök förklara vad det kan bero på.

2.

I avsnittet ovan finns några viktiga skäl för att läsa skönlitteratur.

Vilket eller vilka skäl tycker du är viktigast? Kan du komma på andra skäl än de nämnda?

3.

Har du själv något exempel på en läsupplevelse som betytt mycket, till exempel gjort att du fått bekräftelse, en ny syn på något eller mod att ta itu med ett svårt dilemma?

Uppgifter SKRIVA/TALA

Att lösa problem sidan 316

I Litteraturutredningen (Ku2011:04) konstateras att unga människor läser allt mindre och att läsförmågan därför sjunkit på ett drastiskt sätt. Det är ett stort bekymmer eftersom god läsförmåga är en förutsättning för att lyckas bra i skolan och för ett aktivt deltagande i arbets- och samhällsliv.

Läs guldsidorna och skriv en problemutredande text där du lägger fram dina förslag för att locka ungdomar att läsa mer. Rubrik: Hur kan vi få ungdomar att läsa mer?

Om du vill kan du välja att göra samma sak genom ett muntligt anförande.

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 11

2013-05-23 15.36

12

2. Antiken – äran, plikten, hedern Från fälten nedanför stadsmuren hörs klangen av tunga svärd mot rustningar och sköldar, rop av triumf, skräck och smärta. Solen står högt. Svettiga kämpar slåss man mot man i middagshettan. Någon genomborras av ett spjut, vassa svärd skiljer armar och ben från trötta kroppar och marken färgas av blod. Striden böljar fram och tillbaka, men alla deltar inte. I ett tält sitter en ung krigare, en av de främsta, och vägrar att ställa upp. Hans namn är Akilles.

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 12

2013-05-23 15.36

13

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 13

2013-05-23 15.36

14

B

eskrivningen på sidan 12 skulle kunna vara en scen hämtad från Troja (Ilion) i ett krig som ägde rum för drygt tre tusen

år sedan. Beskrivningar som den här, fyllda med våld, dramatik och starka känslor älskade man att lyssna på – då som nu.

De som berättade historierna på den tiden var kringvandrande rapsoder som brukade framföra dem på ett halvsjungande, rytmiskt sätt, faktiskt ungefär som dagens rappare.

Två stora Epos Senare, cirka 700 f.Kr., sammanfogades olika episoder från myterna och sägnerna om det trojanska kriget i en berättelse – ett epos – som kom att kallas Iliaden. Den som sägs ha ”skrivit” Iliaden och präglat den är Homeros.

Till skillnad från de idealiserade hjältarna vi möter i folksagorna är Iliadens hjältar realistiskt skildrade; deras mänskliga sidor visas fram, både de goda och de dåliga. Agamemnon, överbefälhavaren över de grekiska styrkorna, är visserligen en kraftfull ledare men också en stöddig och självisk översittare: Han offrar sin ena dotter till havsguden för att kunna genomföra fälttåget, han är oförskämd mot Akilles och tar hans älskarinna ifrån honom. Den tappre Akilles, å andra sidan, är lättstött och hämndlysten.

Men det hjälper inte bara med skicklighet och ett tappert hjärta; har man gudarna emot sig går det ändå illa. Från åskådarplats uppe på Olympen sitter de och iakttar de blodiga slagen. De har sina olika favoriter och intrigerar och styr med hjälp av övernaturliga krafter; de knuffar till ett spjut så att det missar eller sänker ner en dimma för att beskydda.

En sak är säker. Utan Akilles kan Troja inte besegras – det har ödet bestämt – men Akilles är ursinnig på Agamemnon och sitter och surar i sitt tält. Det är inte förrän hans bäste vän Patroklos blir dödad av Hektor som han drar på sig rustningen igen för att hämnas.

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 14

2013-05-23 15.36

15 HOMEROS: Ur Sången om Ilion (Iliaden) (svensk översättning av Tord Bæckström) Hektor tar avsked av familjen Hektor är äldste sonen i den trojanska kungafamiljen och den som leder försvaret av Troja mot de grekiska styrkorna som har belägrat staden i nio år. Innan Hektor går ut i strid skäller han ut sin bror Paris och kallar honom ”Olycksfågel, fager i synen och galen i kvinnfolk”, dels för att han orsakat kriget, dels för att han håller sig undan striderna. Därefter söker han upp sin hustru, Andromakhe.

H

enne mötte han nu, och med henne var amman som bar i famnen det intet anande barnet, den älskade sonen,

Hektors son – så vacker som en strålande stjärna.

Hektor gav honom namnet Skamandrios, medan de andra kallade honom Astýanax – stadens herre – då Hektor ensam var Ilions värn. Han såg med ett leende tyst på barnet. Andromakhe gick honom nära, tryckte hans hand och tog till orda, talade till sin make och sade: ”Hektor, ditt mod tar livet av mig! Du visar ju ingen misskund varken med ditt späda barn eller mig, som snart skall bli änka. Snart skall argiverna ta ditt liv när de alla kastar sig över dig. Jag kunde lika gärna låta mig slukas av jorden om jag förlorar dig – ty för mig kommer ingen glädje att finnas om du har gått ditt öde till mötes, endast sorgen! Jag har ju varken far eller mor. /– – –/

H

ektor, du är för mig både fader, moder och bröder!

Du är min härlige make! Förbarma dig. Stanna på muren!

Gör inte honom faderlös eller mig till din änka! ” /– – –/

värn – skydd misskund – nåd, medkänsla argiver – greker

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 15

2013-05-23 15.36

16

H

ektor med den glänsande hjälmen svarade henne: ”Hustru, detta bekymrar ju också mig. Men jag skulle

blygas förfärligt för Trojas män och kvinnor med långa mantlar, om som en feg jag höll mig borta från striden, vilket jag inte är hågad till heller. Jag har fått lära mig att alltid kämpa i trojanernas främsta linje och värja min faders rykte såväl som mitt eget. Ändå vet jag väl en sak i själen och hjärtat: En gång kommer den dag då det heliga Ilion faller, Priamos själv och hans stad, den i lansstrid frejdade kungens. /– – –/

M

åtte jag unnas att dö och må jorden dölja mig innan jag kan höra ditt skrik då du blir bortförd som fånge!”

När han talat sträckte sig den lysande Hektor efter sin son, som skrek och kröp ihop i sin ammas famn, förfärad vid faderns anblick, skrämd av den blanka bronsen och av den väldiga tagelbusken på hjälmen när han såg den vaja hotfullt överst på kammen – vilket lockade fram ett leende hos hans föräldrar.

Hektor lyfte genast av sig hjälmen och satte ned den på marken i all dess glans, tog sonen i famnen, kysste honom ömt och gungade honom på armen, i det han bad en bön till Zeus och övriga gudar.

Han lämnar över sonen till Andromakhe, tar på sig hjälmen och ger sig ut till slagfältet för sista gången. Akilles har bestämt sig för att hämnas på Hektor som har dödat hans vän och efter en tvekamp dem emellan dödar han Hektor. Hans hat mot Hektor är så starkt att han trär remmar genom hans hälar och släpar kroppen efter sin stridsvagn varv efter varv. Först när den gamle kung Priamos vädjat till honom överlämnar han Hektor så att familjen kan begrava honom.

vara hågad – ha lust frejdad – berömd

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 16

2013-05-23 15.36

17 SYNA TEXTEN

1.

2.

Vilket är Hektors dilemma ? Varför väljer han att gå ut i strid?

3.

Hurdan verkar relationen mellan makarna vara?

Vilka argument använder Andromakhe för att få Hektor att stanna kvar hos henne?

ORDET ÄR FRITT

Krig och våld är mänsklighetens ständiga följeslagare. Unga människor offrar sina liv för sitt land eller sin heder, för frihet, för demokrati eller för den enda rätta tron.

Det första som dör i kriget är sanningen. /Hiram W. Johnson Det är ljuvt och ärofullt att dö för fosterlandet. /Horatius Kriget föder sig själv. /Cato Krig är lätt att börja men svårt att sluta. /Sallustius Det har aldrig funnits ett bra krig eller en dålig fred. /Benjamin Franklin Kan äran ersätta ett ben? Nej. En arm?

Nej. Eller ta bort smärtan i ett sår?

Nej … Vad är då ära? Ett ord! /Shakespeare

• • • •

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 17

När anser du att det är rätt att ta till vapen?

Vad skulle du själv vara beredd att strida och riskera livet för?

Vilka är alternativen till att lösa konflikter med vapen?

Skulle du klara av att dra dig undan strid eller annat motstånd om din frihet och dina mänskliga rättigheter kränktes? Går det att vara pacifist?

2013-05-23 15.36

18 Från ko till A – det skrivna ordet På en grottvägg i Frankrike har någon ritat ett par prickiga hästar. I andra grottor är mammutar, grottbjörnar och människor med svans och horn avbildade. Bilderna är minst tjugotusen år gamla och de vill säga oss något, men vad?

De första skrivtecknen är bilder som förenklats. Dessa stiliserade bilder kallas ideogram och motsvarar ett ord eller begrepp. De olika ideogrammen kunde kombineras, ungefär som rebusar. Om man satte ihop symbolen för kvinna (w) och symbolen för berg (ooo) fick man betydelsen ”slavinna”, alltså en kvinna som tagits som krigsbyte från ett land på andra sidan bergen.

UPPGIFT 1 Titta på symbolerna ovanför. Vilken betyder kvinna, ko, vänskap, fiendskap, fruktsamhet, berg och natt? oxhuvud

Feniciernas bokstav ALEF, som betydde oxe.

Grekernas bokstav ALFA

Problemet med ideogrammen var att det kunde krävas flera tusen tecken för att uttrycka en händelse eller ett resonemang. Sumererna i Mellanöstern kom på ett system där varje tecken motsvarade ett ljud. Systemet kallas kilskrift. Nu behövde man bara ett trettiotal symboler som kunde kombineras i det oändliga.

Feniciska köpmän spred kunskapen om ljudskriften när de gjorde affärer med folken runt östra Medelhavet.

Då saknade alfabetet vokaler men det problemet löste grekerna. De vände till exempel upp och ner på symbolen för oxe och fick bokstaven A. (se illustration.)

Bokstaven O beskrev de helt enkelt och kallade den omega (stort o).

Romarnas bokstav A

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 18

2013-05-23 15.36

19 UPPGIFT 2 Av de fyra ljuden i till exempel ”stor” kan man få ut orden sto so sot sort tro ro ros rost rot os ost or ort Tor. Genom att kombinera bokstäverna i ordet ”staket” går det att få ut över trettio ord. Pröva att komma på så många som möjligt på tre minuter.

Vad skrev man om när man nu hade tekniken? Kärlek?

Romantik? Spännande äventyr? Ingalunda! De första texterna var praktiska: räkenskapsböcker över hur många säckar spannmål eller djur köpmännen hade i lager men också affärsavtal.

Den som kunde läsa och skriva hade makt och kunde skriva ner samhällets och religionens lagar och regler.

Senare kom berättelserna om hjältar och gudar, Gilgamesh och Mahabharata.

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 19

2013-05-23 15.36

20

ODYSSÉEN Vad som händer sedan, när det trojanska kriget är över, står att läsa i Homeros andra epos, Odysséen, som handlar om Odysseus hemfärd från Troja, en resa som tar tio år. Odysseus är den grekiske hjälten som alltid hittar på utvägar ur knepiga situationer. Det är han som ser till att det bildas en allians mellan de grekiska furstarna, och han är också den som listar ut hur grekerna ska ta sig in i det befästa Troja, en list som leder till Trojas fall.

På Odysseus förslag bygger grekerna en jättelik, ihålig trähäst som de ställer utanför stadsmuren. Inne i den gömmer sig flera man. De låtsas segla bort från Troja men gömmer sig bland öarna i närheten.

Trojanerna känner sig lättade över att äntligen slippa belägringen. De tror att trähästen är ett offer åt gudarna och tar in den i staden. När natten är som mörkast smyger de gömda männen ut ur hästen och öppnar stadsporten. Samtidigt återvänder skeppen och grekerna väller in. Trojanerna har inte en chans att stå emot och blir antingen dödade eller sålda som slavar. Kriget är slut och grekerna återvänder hem.

För Odysseus del börjar resan hem bra men snart råkar han ut för det ena missödet efter det andra.

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 20

2013-05-23 15.36

21 HOMEROS: Ur Sången om Odysseus (Odysséen) (svensk översättning av Tord Bæckström) Berättelsen om cyklopen Odysseus fartyg har lagt till vid en strand och tillsammans med några av sina män går han iland och vandrar upp på ön. De räknar med att bli välkomnade och som gästgåva har de med sig vin. De går in i cyklopen Polyfemos grotta, provsmakar hans goda ostar och lägger sig och väntar på jätten. Han kommer hem i kvällningen, släpper in djuren och stänger grottöppningen med ett gigantiskt klippblock. Så får han syn på männen men han har inga tankar på att vara gästvänlig.

H

an sprang upp med händerna sträckta mot mina kamrater och fick tag i två, vilka han – som med valpar – på en gång

dängde i marken så att hjärnan rann ut och fuktade jorden.

Sen skar han upp dem, lem för lem, och redde sin måltid, varpå han åt som ett lejon från bergen, och utan att lämna något av köttet, av innanmätet och benen med märg i.

Gråtande sträckte vi upp våra händer mot Zeus när vi såg hur skändligt cyklopen betedde sig. Allting föreföll hopplöst!

Men när cyklopen fyllt sin väldiga buk med att äta människokött och att vräka i sig mängder av mjölken, låg han där utsträckt inne i grottan mitt bland sin boskap.

I mitt manliga hjärta funderade jag på att smyga in på cyklopen, dra ut det vassa svärdet ur låret, måtta med handen där mellangärdet omsluter levern – och stöta till. Men en annan tanke höll mig tillbaka.

Vi skulle alla ömkligt gått under därinne; vi kunde inte lyfta från grottans mynning det väldiga klippblock som han satte dit. Och suckande motsåg vi Gryningens ankomst. /– – –/

D

å gick jag fram till vår värd med en bräddad bägare av det mörkröda vinet och vände mig så till kyklopen med orden:

”Smaka på vinet, cyklop, sen du ätit köttet av mänskor!

Då får du se vilka drycker vi hade ombord på vårt fartyg.

Jag tog med mig det här som ett dryckesoffer – ifall du skulle vara så misskundsam att du skickade hem mig. skändligt – skamligt bräddad – fylld upp till kanten misskundsam – barmhärtig, hygglig * Ovtis – ”ingen”, ”ovtis” på grekiska, låter som Odysseus

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 21

2013-05-23 15.36

22

M

en du rasar ju outhärdligt! Ditt odjur – hur kan väl folk från mänskornas bygder hädanefter besöka

en som dig, när du inte har vett att skicka dig bättre?”

Sade jag. Cyklopen drack ur, och det ljuvliga vinet föll honom utomordentligt i smaken. Han ville ha mera: ´Äh, var nu hygglig och bjud lite mera! Och säg vad du heter omedelbart! Jag skall ge dig en vängåva, som du bör gilla. Även åt oss cykloper frambringar jorden ett utmärkt vin med yppiga klasar, som Zeus med sitt regn får att frodas.

Men det här var av nektar- eller ambrosiatappning!´ Sa han, och jag skänkte genast i av det eldiga vinet.

Tre gånger fyllde jag på, och tre gånger tömde han – i sin dårskap – pokalen. När vinet stigit cyklopen till hjärnan, tog jag åter med inställsamma tonfall till orda: ´Du har frågat mig efter mitt namn, cyklop. Jag skall säga dig vad jag heter – och du skall ge mig den gåva du lovat!

Ingen* lyder mitt namn, och Ingen kallar mig både mina föräldrar och alla kamrater och vänner därhemma.` Sade jag, och den obarmhärtige svarade genast: ´Ingen skall ätas sist, efter alla sina kamrater, när jag har slukat de andra. Där har du din gåva som gästvän!´ Sa han och vräkte sig bakåt på rygg, med den kraftiga halsen vriden åt ena sidan – och alltbetvingaren Sömnen övermannade honom. Ur svalget vällde det vin och bitar av människokött när han låg där och kräktes i fyllan.

Strax tog jag fram min påle och körde in den i glöden tills den blev riktigt het, under det att jag talade mod i karlarna för att se till att ingen svek oss av rädsla.

Just som pålen höll på att ta eld, fast olivträet ännu var så färskt som det var, och det lyste förfärligt av spetsen, drog jag ut den ur elden. Kamraterna stod runt omkring mig,

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 22

2013-05-23 15.36

23 och en gudom ingav oss mod. De fattade pålen av olivträ och rände den spetsiga änden i ögat på cyklopen. Jag själv stod bakerst och pressade på och vred den runt – likadant som man gör med ett borr när man borrar hål i bräder till skeppsbord: man drar i remmarna nedtill fram och tillbaka så att den utan uppehåll snurrar.

S

å drev vi alltså nu den i elden spetsade pålen runt i cyklopens öga så blodet strömmade ut, och

ögonlocket och ögonbrynet sveddes av hettan från den brända pupillen. Det fräste nere i roten – såsom när smeden doppar en yxa eller en bila med ett fräsande ljud i det kalla vattnet att härdas, vilket skänker åt järnet dess styrka. Cyklopen gav till ett fruktansvärt illvrål som genljöd i grottan, och vi tog till flykten, slagna av fasa. Han ryckte den blodiga pålen ur ögat alldeles vild av smärta och kastade bort den, i det han med en oerhörd, dånande stämma ropade på de andra cykloper som bodde i trakten, i grottor på bergens vindomsusade kammar. De hörde hans rop och kom dit från alla håll och stod kring hans grotta och frågade honom: `Varför kallar du på oss med sådana vrål, Polyfémos, mitt i den härliga natten, och hindrar oss andra att sova? Är det nån som försöker att stjäla boskapen från dig, eller vill någon dräpa dig själv med list eller styrka?´ Inifrån grottan svarade dem Polyfémos den starke: ´Ingen dräper mig, vänner, med list men inte med styrka!´ Då gav de vingar åt orden och svarade honom och sade: ´Om du är ensam och ingen förgår sig emot dig – då är det väl någon oundviklig sjukdom som Zeus skickat på dig.

Bed du en bön till din fader, till Herren av havet Poseidon!´

bila – bred yxa

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 23

2013-05-23 15.36

24

SYNA TEXTEN

Sitt i grupper om 4–6 personer och stafettläs textutdragen i Iliaden och/eller Odysséen. Läs högt och rytmiskt, som du tänker dig att rapsoderna gjorde det.

Att läsa högt sidan 328

Versmått är en kombination av versfötter (växlingen mellan betonade och obetonade stavelser) och rim. Under antiken var hexametern det vanligaste versmåttet i episk, berättande framställning. Andra tider föredrog andra versmått.

Hexameter, versmåttet som Iliaden och Odysséen skrevs på, består av sex daktyler och trokéer (blandat) per rad. Den sista takten är alltid en troké. daktyl: (en betonad och två obetonade) morgonen, kompisar, föredrag troké: (en betonad och en obetonad) Lena hostar kulor Sjung, o gudinna om vreden som brann hos peliden Akilles.

PÅ SPANING

Det tog Odysseus nästan tio år att komma hem och ett av de första avbrotten i resan var äventyret hos cyklopen Polyfemos.

Läs om något annat av Odysseus möten. Skriv en kort notis om episoden i en tänkt artikel i en kvällstidning. Förslag: På lotofagernas ö, Hos Kirke, Helios oxar, Skylla och Karybdis, Sirenerna, Kärlekshistorien med Kalypso, Skeppsbrottet vid fajakernas ö.

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 24

2013-05-23 15.36

25 Två parallella handlingar I Odysséen får vi följa två parallella händelseförlopp, dels Odysseus dramatiska hemfärd, dels hustrun Penelopes kamp för att hålla ett antal friare på avstånd.

De vill gifta sig med Penelope för att ta över makten på ön. Tills vidare lever de gott på hennes bekostnad och försöker pressa henne att bestämma sig för någon av dem. Sonen Telemakhos är för ung och oerfaren för att klara av situationen och Penelope misstänker att friarna kommer att göra sig av med honom så snart de kommit till makten. Hon lovar att ge besked om vem hon ska gifta sig med och när det ska ske, men genom list lyckas hon skjuta upp beslutet.

SAMTAL PÅGÅR: HOMEROS OCH JOHNSON

Odysseus är en gestalt som fascinerat författare och konstnärer i alla tider. En av dem är Eyvind Johnson som läste Odysséen redan när han var en ung pojke.

Han tog illa vid sig av 1930-talets fascism och nazism och andra världskrigets fasor men trots att han var fredsälskande insåg han att våld ibland måste användas mot förtrycket.

I Strändernas svall från 1946, som är en parafras på Odysséen, skriver Johnson om en Odysseus med samvetskval över alla han har dödat och sårat i krig, en Odysseus som drömmer mardrömmar om Hektors och Andromakes lille son som han kastat ner från Trojas mur. Helst vill han stanna kvar hos den förföriska Kalypso och leva i fred, men plikten kallar honom till Ithaka.

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 25

2013-05-23 15.36

26 EYVIND JOHNSON: Ur Strändernas svall (1946) Odysseus har kommit hem och äntligen träffat sin son, Telemakhos. Tillsammans planerar de ett anfall mot friarna och medan Telemakhos informerar friarna om en avgörande tävling sitter Odysseus klädd i trasor bland tiggarna och förbereder sig på sin del av planen.

O

m jag kunde rädda någon av dem skulle det inte vara så svårt, tänkte han och såg från ansikte till ansikte. Om jag kunde rädda någon så skulle det bli min ursäkt inför mig själv efteråt. Han såg från ansikte till ansikte. De dödsdömde sig själva, en efter en, de dömde sig dubbelt, någon dömde sig gång på gång till en skändlig död, andra dömde sig till försvinnande, vandring mot Hades, utplånande. Om jag kunde rädda någon av dem så skulle jag kanske rädda mig själv också, tänkte han. Då skulle jag kunna säga: Du, Astyanax, eller vad du heter, dig räddade jag! Tack vare mig så lever du! Du var på väg till Hades, du försökte döma dig själv till döden, men jag räddade dig, jag låtsades inte höra din dom. Jag var den knepiga, den listiga, jag lurade inte medvetet någon gud men jag lyssnade inte så noga till gudarnas alla befallningar!

Sedan visste han: Jag har kommit hit för att dräpa. Jag har kommit för att skapa ordning i det här spektaklet. Jag har kommit hem för att rädda min sons framtid och min hustrus ära. Jag har kommit som gudarnas sändebud, deras ordningsman. Ännu fanns namn kvar. Evrydamas, vill du bli räddad? Polybos, vill du inte komma ut ur detta? Agelaos, det finns en möjlighet; tig och se ner i bordet eller smit undan medan dörrarna ännu är öppna! /– – –/ – Min mor har bestämt, sade Telemakhos.

– Jaså, det är hon som bestämmer? sade Agelaos. Det visste vi inte! Jaså, är det verkligen hon? Vi trodde att det var ers höga sonliga majestät som bestämde nu för tiden!

De skrattade, det var skönt att få skratta, de var unga och medelålders män.

De drack och de skrattade.

Antinoos ställde ner sin pokal: – Vad är det Den oändligt begärliga har bestämt då? Säg det kvickt, vi har inte tid att höra på struntprat, vi har inte kommit hit för att höra på dåliga föredrag utan för att äta och dricka och uppvakta den ouppnåeliga.

– Min mor har bestämt att den som kan spänna bågen och skjuta genom yxringarna som min far gjorde ska få henne genast.

* rots allt var det en stor nyhet och en sådan förkortning av väntetiden att det blev tyst i megaron. De visste inte omedelbart om de skulle ta det som en god nyhet eller en sorglig. De tittade på Dulikhionfursten och sedan på Sonen. I häpenhetstystnaden hörde de födslojämmern genom murarna men ännu mer hörde de hennes värdiga men ändå inte långsamma steg i inre hallen. Penelope hade gått ner för Kvinnotrappan och stod i dörren en bit bakom sin son. Hon tog en överblick, hon visade sig och hon var mycket

T

megaron – en stor sal

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 26

2013-05-23 15.36

27 skön. Hennes vithet lyste i den grå dagern som höll på att bli skymning. Hon hade många smycken på sig, och en ny klänning, och hennes doft kändes ända ner till ytterdörren och förhallen.

Hon gick, hon skred några steg till, tog en ny överblick, hon såg ner mot dörren där sångare, spioner och tiggare fanns.

– Det är riktigt som min son säger, sade hon. Idag ska jag välja en av er här i salen. Ställ upp yxorna, Telemakhos.

D

en ene friaren efter den andre försöker skjuta, men inte en enda av dem lyckas spänna bågen. Tiggaren Odysseus ber att få försöka.

Och så gick pilen. Det klingade, pilen slog mot stenmuren, studsade, föll.

Någon som satt nära dörren hade rusat upp, skrek: – Genom alla ringarna! Genom alla ringarna!

De andades ut, de andades in, flämtande. Alla kom sig inte för med att springa upp. Antinoos hand sträcktes mot pokalen, men hans ögon såg den inte, de såg snett över salen på dessa stympade, skadade händer. Högerhanden tog en ny pil ur kogret på bordet, vänsterhanden höll kring bågen, högerhandens krok drog i strängen igen, pilen kröp, nu var den i läge, bronsspetsen var bara två fingerbredder från tummen. Männen visste och visste inte. Bågen lyftes, all den kraft som låg mellan den och strängen, pilens inte ännu utlösta kraft, darrade som en återhållen fastlandshingst när bågen med pilspetsen som en gadd vreds från vänster mot höger, sakta, sakta, sakta förbi den breda dörröppningen – förbi, förbi – stannar? stannar inte! förbi hela dörröppningen med pilspetsen som en visare, en sökare, förbi bord efter bord, bröst efter bröst. De enda som rörde sig mer än Bågmannen var Telemakhos, som reste sig, stödd på sin lans och Evmaios som gick baklänges mot dörren och den höga tröskeln och Antinoos som sträckte ut handen mot sin pokal – om man inte vill kalla den kramp som alla hjärtan kände, den hades-gråhet som for över alla ansikten för rörelser.

Så stannade allt. Det som stannade mest i världen, den absoluta orörligheten under Heliosvägen var Den nu hemkomnes tumme och pekfinger. Pilspetsen pekade på Antinoos bröst, den höjdes mot hans hals, stannade.

– Det är jag, Antinoos, sade han lågt, det är jag som har kommit – Kommit, kommit, kommit, gick det genom dem.

– Hem! Strängen sjöng ett ljud som började som klang, som en ton och dämpades tvärt. Den långa pilen – ingen kunde se dess bana snett över salen – slog in i en punkt av ny, fullständig tystnad i världen. Den var tyst där den satt; den darrade men teg. Den hade nyss, nu, i detta ögonblick gått in i mänskostrupen och trängt ut i mänskonacken. Antinoos hand fortsatte sin rörelse mot pokalen, stötte till den, föste undan den, och den välte, rullade över bordskanten. Korgen med bröd och fatet med kött vräktes undan av armen som slog ut när Antinoos, med hakan och halsen framsträckta som i en för trång krage och bröstet framskjutet föll mot bordet, stjälpte det, dråsade ut på golvet med en duns.

Och så stängdes alla dörrar.

Helios – sol

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 27

2013-05-23 15.36

28 SYNA TEXTERNA: SÅNGEN OM ODYSSEUS OCH STRÄNDERNAS SVALL

1.

2.

3.

Vilket grekiskt hedersbegrepp är det som Polyfemos bryter mot?

Vilka är Odysseus känslor inför uppdraget att döda friarna?

Ge exempel på extremt verklighetstroget berättande i textutdragen.

Idag skulle troligtvis Iliaden och Odysséen skrivas på vanlig prosa men på Homeros tid var det vanligt att texterna framfördes muntligt och därför blev rytmen viktig. Då hjälpte versmåttet, hexameter, till (se s. 24).

Ibland, när det är som mest spännande, stannar handlingen upp och ett föremål eller en händelse beskrivs detaljerat och jämförs med något man känner till. När Hektor väntar på att få möta Akilles jämförs han med ”en orm, som i en klyfta i berget inväntar människan, giftstinn och full av förtärande vrede, blickande fruktansvärt när den ringlar ihop sig i hålan” Jämförelserna kallas homeriska liknelser.

Andra särdrag i Iliaden och Odysséen är upprepningarna samt attributen framför personernas namn: den koögda Hera, den uggleögda Athena, den liljearmade Andromakhe. Sådana fasta benämningar kallas stående epitet.

ORDET ÄR FRITT

Vilket stående epitet skulle passa på dig …?

PÅ SPANING

En så pass känd och gammal text som Iliaden har översatts många gånger.

Här följer exempel på de två senaste: När han talat sträckte sig den lysande Hektor efter sin son, som skrek och kröp ihop i sin ammas famn, förfärad vid faderns anblick, skrämd av den blanka bronsen och av den väldiga tagelbusken på hjälmen … (övers. Tord Bæckström)

Så löd den lysande Hektors ord, och han sträckte mot sonen ömt sin famn – men den lille skrek till och tryckte sig häftigt tätt mot sköterskans bröst, förfärad vid synen av fadern, uppskrämd av hjälmens glänsande brons och busken av tagel … (övers. Ingvar Björkeson)

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 28

2013-05-23 15.36

29

1.

Ta fram Bæckströms och Björkesons översättningar av episoden med Cyklopen i Odyssén och jämför de olika tolkningarna. Diskutera föroch nackdelar med de olika översättningarna.

2.

Utgå från textinnehållet och gör en egen tolkning av en kort scen i episoden.

Det grekiska dramat Publiken är sedan länge på plats på theatron och iakttar folklivet i väntan på att föreställningen ska börja. Så marscherar kören in och ställer sig på orkestran. Körens uppgift är att kommentera händelserna och vara statister vid behov. Åskådarna informeras om vad som kommer att spelas: trilogin Orestien av Aischylos . Den myten känner alla till. Skådespelarna klär om inne i barackliknande byggnaden som kallas skene. Idag är den dekorerad för att se ut som ett palats. Kören deklamerar inledningen och spelet är igång.

Agamemnon kommer hem från Troja tillsammans med sin älskarinna, Kassandra. Hon förutser vad som kommer att ske och varnar Agamemnon, men han tror henne inte. Hustrun Klytaimestra hälsar dem välkomna, men publiken känner till att hon inte är glad att se sin man igen. Hon ber honom tvätta av sig resdammet och ger honom en ny, ren skjorta. Det är bara det att den har hopsydda ärmar och när han kämpar för att få ut händerna inne skjortan – då passar de på, hon och älskaren! (Åskådarna ser det inte, men hör när Agamemnon och Kassandra blir mördade inne i palatset.)

Dottern Elektra som är pappas flicka kan inte förlåta mamman och vill hämnas. Så snart hennes bror Orestes kommer hem från kriget eggar hon honom att döda Klytaimestra och älskaren.

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 29

2013-05-23 15.36

30 Orestes skrider till verket men efteråt kommer moderns hämndeandar och driver honom till vansinne. Då griper guden Apollon in. (Han hissas ner i en kran från skenes tak. Det kallas deus ex machina, gud ur maskineriet). Det blir rättegång och Apollon försvarar Orestes. Vid omröstningen avgör gudinnan Athena med sin utslagsröst att han ska bli frikänd från sin skuld.

Hämndgudinnorna blir missnöjda med domen men de kompenseras genom att bli stadens skyddsgudinnor.

HUR UPPSTOD DRAMAT? Dionysos var vinets och fruktbarhetens gud. Festerna till hans ära var vilda och glada; man dansade, drack och sjöng uppsluppna sånger. En person ledde en kör som dramatiserade kända myter. De allvarliga myterna utvecklades till tragedier som tog upp frågor om livets villkor och människans moral. De vilda och galna myterna kallades satyrspel, och ur dem utvecklades komedierna. Satyrerna var ludna varelser med horn, svans och jättefallos.

Stadens politiker insåg snart att de kunde ha nytta av den populära teatern och började lägga sig i hur den skulle skötas. Varje år utsåg de några rika personer till att bekosta evenemangen och bestämde vilka som skulle skriva pjäserna.

Till festerna, som brukade hålla på i fem dagar, skulle en författare per dag visa upp en tetralogi: tre tragedier och ett satyrspel, senare en komedi.

Trots att många av pjäserna handlade om kvinnor var det bara män som spelade.

Den första teatern byggdes i Aten vid Akropolis sluttning.

skene omklädningsrum

theatron åskådarplatser

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 30

orkestra spelplats

2013-05-23 15.36

31 Att bryta mot lagen I dramat Antigone tar Sofokles upp den moraliska frågan: Vad händer när man bryter mot lagen därför att man måste följa sitt samvete?

När Oidipus dör är hans tvillingsöner för unga för att regera. Deras släkting, Kreon, får styra staden. När sönerna växt upp bestäms att de ska turas om att regera, sju år var. När det är dags för den andre sonen att ta över vägrar den förste att lämna ifrån sig makten. Detta leder till ett krig där båda bröderna dör. Den förste brodern får en ärofull statsbegravning, den andre utpekas som landsförrädare, och hans kropp kastas ut för att ätas upp av hundar och gamar.

Deras syster Antigone älskar sina bröder och kan inte acceptera att den ene broderns kropp skändas. På natten letar hon upp broderns kropp som hon tvättar, smörjer in och begraver.

Kreon får veta vad Antigone gjort och beslutar att hon ska straffas med döden; hon har brutit mot lagen. Hon muras in i en grotta och dör. Gudarna anser att Kreon gått för hårt fram och straffar honom . Han förlorar sin ende son – Antigones fästman – som tar sitt liv inne i grottan.

Medea – ett hatobjekt En ung kvinna mördar och styckar sin bror, förgiftar en rival och dödar sina egna barn. Vem kan känna annat än avsky för en sådan människa? En som i alla fall försöker sätta sig in i hennes situation är tragediförfattaren Euripides, författaren som skildrar människorna – inte som de borde vara utan som de faktiskt är. I sin pjäs om Medea tar han fram orsakerna till hennes grymhet.

Satir, sex och buskis Aischylos, Sofokles och Euripides tog upp de stora, existentiella frågorna i sina pjäser. Genom att identifiera sig med pjäsgestalternas lidande kunde åskådarna få en andlig rening, katharsis.

Men alla pjäser handlade inte om livets stora frågor. Vid sidan av dramerna spelades folkliga och burleska komedier. Komediförfattaren Aristofanes gjorde succé med sina elaka parodier på politiker, filosofer och andra kändisar. Han drev till exempel hejdlöst med Sokrates men hans mest kända pjäs Lysistrate handlar om en kärleksstrejk.

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 31

2013-05-23 15.36

32 ARISTOFANES: Ur Lysistrate (svensk översättning av Tord Bæckström) Lysistrate har kallat kvinnor från alla grekiska städer till ett viktigt möte.

Den första som dyker upp är Kleonike, men de andra dröjer.

Kleonike: Vad är det, älskade Lysistrate? Och varför har du kallat oss till detta möte. Vad gäller saken? Hurdan är den?

Lysistrate: Stor!

Kleonike: Och – styv?

Lysistrate: Jo – nog så styv!

Kleonike: Och vi som inte har mött upp!

Lysistrate: Jag menar inte den. Då hade alla kommit. Nej, det är någonting som jag har tänkt ut när jag har vänt och vridit mig i många nätters vaka.

Kleonike: Det är väl något fint som är så vänt och vridet?

Lysistrate: Ja, till den grad att jag har funderat ut att Hellas ska räddas av oss kvinnor och av inga andra.

Kleonike: Av oss? Då hänger allt dess öde på ett hår!

Lysistrate: Nu är det vi som får ta hand om politiken, för annars går det väl åt helsike med Sparta …

Kleonike: Javisst, vid Zeus! Det vore mycket bättre så.

Lysistrate: Och av Boiotien lär ingenting bli kvar …

Kleonike: Jo något, hoppas jag. För deras ål är god.

Lysistrate framförd i Bratislava, maj 2012.

Lysistrate: Jag tänker inte häva ur mig om Athen på samma sätt – du kan nog gissa vad jag tänker. Emellertid – om alla fruntimmer i Hellas församlades, från Sparta och Boiotien och härifrån, då vore fosterlandet räddat.

Kleonike: Men hur kan kvinnor åstadkomma något vettigt eller stort? Vi tänker bara på att pynta oss, på vår make-up och våra fina klänningar – du vet, den nya raka linjen … och så skor …

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 32

2013-05-23 15.36

33 Lysistrate: Javisst. Jag ser vår räddning just i dessa ting. /– – –/ Myrrine: Vi är väl inte sena, va? Lysistrate – du säger ingenting?

Lysistrate: Jag finner ingen ursäkt, Myrrine, när det gäller en så viktig sak.

Myrrine: Det var så mörkt. Jag kunde knappast hitta gördeln. – Men om det är så angeläget, tala då!

Kleonike: Vi får väl vänta lite grann tills kvinnorna från Sparta och Boiotien har hunnit hit.

Lysistrate: Naturligtvis, det har du rätt i, Kleonike. (Lampito in, följd av delegater från Thebe och Korinth) Se där, där kommer ju förresten Lámpito. Var hälsad, o spartanska syster Lámpito. Så käck och söt hon är. Min allra käraste! Se bara en sån hy och vilka fasta former. Du kunde tampas med en tjur!

Lampito (finländsk accent): Jó, lita dú på det! Man har väl júmpat något.

Jag kan hoppa opp och smälla fötterna mot ändan om jag vill.

Lysistrate: Och såna söta bröst – tänk om man hade såna!

Lampito: Int tafsa på mig dú! Man är väl int en gödkalv!

Lysistrate: Och hon, den andra bruden – varifrån är hon?

Lampito: En högst förnäm person, vid gúd, som fári till Athen ifrån Boiotien.

Kleonike: Boiotiska! Hon har en praktfull böljande terräng.

Myrrine: Ja, inte sant – och skogspartierna är prydligt ansade.

Lysistrate: Vem är den andra ungen?

Lampito: Int så illa, va? Hon kommer från Korinth.

Kleonike: En riktig godbit sedd i detta perspektiv.

Lampito: Vem är det som har sammankallat det här mötet av frúntimmer?

Lysistrate: Jo, jag.

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 33

2013-05-23 15.36

34 Lampito: Nå, út med språket! Vad vill du oss?

Kleonike: Ja, älskade Lysistrate låt höra vad det är du går och ruvar på!

Lysistrate: Nu ska jag tala ut. Men dessförinnan vill jag komma med en liten fråga.

Kleonike: Kör i vind!

Lysistrate: Nog längtar ni väl efter era barnafäder som dragit ut i fält? Jag vet ju mycket väl att var och en av er har någon karl därute.

Kleonike: Min man är borta nu på femte månaden, den stackarn! Gränsbevakningen i Thrakien.

Myrrine: Och min har varit åtta månader i Pylos.

Lampito: Knappt har min kille slúppit hem på permis, jó – så húgger han sin sköld och sticker út igen.

Lysistrate: Och några älskare finns inte röken av. Nu sen vi blev förrådda av Miletos så har man inte ens sett röken av det surrogat av läder som vi kunde trösta oss med förr. Om jag kan finna på ett sätt att göra slut på kriget – är ni med på det?

Kleonike: Jag skulle, om det behövdes, stampa på min bästa klänning – och genast supa upp de pengar som jag fick!

Myrrine: Jag skulle kunna platta ut mig till en spätta och sprätta upp mig och ge bort den ena hälften!

Lampito: Jag skú för min del klättra opp till toppen till Taygetos om bára jag fick skåda freden.

Lysistrate: Då ska jag tala, må det inte döljas längre! Om vi – om kvinnorna – ska tvinga männen att sluta fred, då är det bara en sak som vi måste avstå från.

Kleonike: Vad då? Säg ut!

Lysistrate: Ni gör det då?

Kleonike: Det gör vi om det också skulle kosta oss livet!

stampa – pantsätta

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 34

2013-05-23 15.36

35 Lysistrate: Nåväl. Det som vi måste avstå från är – kuken! Ni vänder ryggen till? Vad nu – vart tar ni vägen? Vad tjurar ni sådär för, skakar huvudet och ändrar färg? Och varför dessa tårar? Är ni med mig eller inte? Varför tvekar ni?

Kleonike: Jag gör det inte. Kriget får väl ha sin gång.

Myrrine: Och inte heller jag. Låt kriget ha sin gång.

Lysistrate: Det säger du, din spätta! Var det inte du som sa du ville låta klyva dig på mitten?

Kleonike: Ja, vad som helst, men bara inte det! Du vet att inget är som veken, o Lysistrate!

Lysistrate: Å, vilka löpska hyndor, hela kvinnokönet! Det är precis som skådespelsförfattarna har sagt: att kvinnan lever genom underlivet. (Till Lampito) Och du – kamrat från Sparta? Om du ensam var min bundsförvant – vi skulle klara av det här. Ge mig din röst!

Lampito: Voi víttu! Satan perkele! D´ä rojsigt för ett frúntimmer att sova ensam! Men húr som helst så måste vi ha fred, för fán!

Lysistrate: Å, älskade! Du är det enda kvinnset här!

Kleonike: Men om vi alltså nu – det gudarna förbjude – gick med på ditt förslag och avstod som du sa, fick vi väl fred för det?

Lysistrate: Ja, utan minsta tvivel. För gör vi oss så vackra som vi kan därhemma och går omkring i genomskinliga dessouer som låter de väsentliga behagen skymta så karlen reser påken och vill stiga på – om vi då sätter oss på tvären, var ni lugna för att de genast börjar fredsförhandlingar.

Lampito: Ni vet – det här med Helena och Menelaos …, han släppte svärdet när hon visa pàttorna.

Kleonike: Men kära nån – om karlarna ger sjutton i oss?

Lysistrate: Då får vi, som det sägs, flå kattan en gång till.

rojsigt – tråkigt dessouer – underkläder

Svenska Rum 2-inlaga-CS5.indd 35

2013-05-23 15.36

Svenska rum 2 är ett läromedel för Svenska 2 på gymnasiet, avsett för elever som går på de högskoleförberedande programmen och skräddarsytt efter Gy 2011. Det är en allt-i-ett-bok med nio tematiska kapitel; sju av kapitlen utgår från skönlitteratur, två har rena språkteman. Centralt är mötet: mellan språk och litteratur, mellan samhälle och litteratur, mellan då och nu.

I Svenska rum 2 hänvisas löpande till ”Guldsidorna”, en uppslagsdel i slutet av boken. Där finns bland annat mönstertexter med marginalkommentarer, arbetsgång och checklista med kamratrespons för olika texttyper. En kort ”lathund” i grammatik ingår också i uppslagsdelen.

Eriksson Heijdenberg Lundfall

SVENSKA

Svenska rum 1

Svenska rum 2

Svenska rum 3

Best.nr 47-10451-2 Tryck.nr 47-10451-2

Omslag-svenska rum_2.indd 1

SVENSKA

Eriksson Heijdenberg Lundfall

SVENSKA RUM 2

En tydlig och inspirerande berättarröst möter dig i Svenska rum 2. Utdrag ur skönlitterära texter och sakprosa vävs dessutom in. Löpande i kapitlen finns kortare övningar. I slutet av varje kapitel finns större och mer övergripande muntliga och skriftliga slutuppgifter.

2013-05-24 09.47