Migration och anpassning
|
Den okända resan
Riyadh Al-Baldawi
Riyadh Al-Baldawi är docent i psykiatri med transkulturell inriktning vid Ersta Sköndal högskola. Han är specialist i psykiatri och leg. psykoterapeut vid Orient Hälsan i Stockholm där han är verksamhetschef.
Migration och anpassning utgår från människans upplevelser av de psykosociala förändringar som sker under och efter migrationen. Därför är boken främst ett försök att utifrån ett interkulturellt kliniskt perspektiv berätta vad som händer med människor som tvingas fly och anpassa sig till en tillvaro i ett nytt land. I grunden ligger ett antal modeller som förklarar hur människor påverkas av att fly och migrera. För att undvika generaliseringar är modellerna kompletterade med kliniska fallbeskrivningar. Boken är tänkt att stödja behandlingspersonalen i möten med invandrarpatienter eller -klienter genom att bistå med redskap som kan underlätta vid utredning, bedömning och behandlingsarbete. För den som vill engagera sig djupare inom interkulturell medicin, finns en referenslista med både nationella och internationella verk.
Migration och anpassning
Att skriva en bok om migration och anpassningsprocesser är ingen lätt uppgift. Varje immigrant och flykting har sin egen historia och det finns lika många upplevelser som det finns flyktingar och invandrare.
Migration och anpassning Den okända resan
Migration och anpassning riktar sig framför allt till studenter och personal inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, skola och polismyndigheter. Den kan med fördel också läsas av den intresserade allmänheten.
Andra upplagan 2:a uppl.
Art.nr 38300
Riyadh Al-Baldawi
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09644-5_cover.indd 1
2014-02-28 14:22
Denna bok har tidigare givits ut av H. Lundbeck AB med titeln Den okända resan – Migration, ackulturation och hälsa utifrån ett interkulturellt och klinsikt perspektiv och utges från och med denna andra upplaga av Studentlitteratur AB.
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 38300 ISBN 978-91-44-09644-5 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2014
978-91-44-09644-5_book.indd 2
2014-02-28 14:44
Innehåll
Förord 9 Författarens förord 11 Författarpresentation 15 K apitel 1
Att migrera och leva i exil 17
Inledning 17 Migrationsprocess 18 Intern migration 19 Regional migration 20 Internationell migration 22 Känsloförändringar under migrationsprocessens olika faser 24 Faktorer under hemlandsfasen 27 Faktorer under transferfasen 31 Kort om asylsökandefasen 39 K apitel 2
Att leva i och anpassa sig till det nya landet 41
Utmaningar under mottagarlandsfasen 41 Kort om anpassningsprocessen 41 Känsloförändringar hos barn och vuxna under anpassningsperioden 45 Utmaningar i mötet med det nya landet 48
© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-09644-5_book.indd 3
3
2014-02-27 09.36
Innehåll K apitel 3
Att möta en ny kultur 49
Om kulturens definition 51 Förändringar i miljön 54 Dualism – tradition och förändring 57 Vad fyller kulturen för funktion? 58 Kulturens inverkan på sättet att leva 58 Kulturens inverkan på kommunikation 63 Några skillnader i den mänskliga kommunikationen i olika kulturer 63 Kulturen påverkar innehållet i samtal 65 Att lära sig kommunicera på ett nytt språk 66 Missförstånd och hot 67 Att använda tolk 70 Att tolka icke verbala signaler 72 Kommunikation i psykiatrisk vård 76 Att delge beslut 77 Samtalets struktur 79 Kulturens betydelse i det professionella mötet 80 Kulturtillhörighet och hantering av livskriser 84 Kulturell tillhörighet och sättet att uttrycka (o)hälsa 85 Kulturell tillhörighet och sättet att uttrycka känslor 87 Kulturens inverkan på sociala relationer och delaktighet i det nya samhället 88 Kulturens roll för vårt sätt att tolka omvärlden 90 Kan kulturtillhörighet fungera som förklaringsmodell? 92 K apitel 4
Att möta en ny samhällsuppbyggnad och en ny social organisation 97
Individ- och gruppcentrerade tankesätt och dess påverkan på sociala relationer 101 Individcentrerat tankesätt 102 Gruppcentrerat tankesätt 103 Hur påverkas sjukdomsuppfattning utifrån individ- och gruppcentrerade tankesätt? 105 Skam- och skuldpräglade kulturer och individuella rättigheter 111 Mötet mellan individ- och gruppcentrerade tankesätt i det nya landet 113 Hur påverkas familjerelationer av grupptillhörighet? 115
4
978-91-44-09644-5_book.indd 4
© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
2014-02-27 09.36
Innehåll
Viktigt med allsidig hjälp och noggrann analys av situationen 118 Individens rättigheter och gruppens anseende – skamrelaterat våld 122 Viktigt med rätt definition 123 Vad är hedersrelaterat våld? 124 Hjälp vid lojalitetskonflikter 127 Mångfaldig stödmodell för de individer som är hotade av gruppen 129 Kartläggning – socioekonomisk status i hemlandet och nuet 131 Anknytning 132 Konceptualisering 133 Behandling 133 Val av behandlingsstrategi 134 Återförening – upprättelse av samlevnadskontrakt 135 Om återförening inte är möjlig 137 K apitel 5
Arbetsmarknadsvillkor och dess inverkan på psykosocial hälsa och anpassningsmöjlighet 141
Utvärdering av självskattningsformulär 154 K apitel 6
Migration och anpassningsrelaterad stress, dess psykosomatiska konsekvenser, smärtuttryck samt sjukdomsuppfattning 159
Vad är stress? 159 Stress kopplad till migration och anpassningsperioder 162 Stress bland flyktingar och immigranter 164 Kliniskt samband mellan posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och migration relaterad till stress 164 Migrationsrelaterad stress (MRS) 166 Anpassningssvårigheter och stressutveckling i det nya landet (ackulturationsstress) 170
© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-09644-5_book.indd 5
5
2014-02-27 09.36
Innehåll K apitel 7
Förändringar av familjestruktur under migration och anpassningsprocess 177
Familjen som ett kulturellt och socialt koncept 182 Olika typer av familjer 183 Familj utifrån storleksformen 183 Familjestruktur 185 Familjens sammansättning 188 Den patriarkala familjestrukturen 191 Grunden för patriarkala relationer 192 Från patriarkal familjestruktur till demokratisk 193 Avslutande tankar, reflektioner och rekommendationer 195
Referenser 199 Rekommenderad litteratur 205
6
978-91-44-09644-5_book.indd 6
© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
2014-02-27 09.36
Denna bok tillägnas min fru och kollega Fatemeh och våra underbara barn Mana, Maral, Muhaned och Zahra. Er kärlek gav mig styrka att klara många svårigheter.
978-91-44-09644-5_book.indd 7
2014-02-27 09.36
978-91-44-09644-5_book.indd 8
2014-02-27 09.36
Förord
Det är med glädje jag skriver ett förord till en bok som vill bidra till att göra en okänd resa om migration och anpassning mindre okänd och bidra till fördjupad förståelse och kunskap om flyktingars och invandrares livs villkor i vårt land. Det är ett faktum att vi i Sverige sedan decennier lever i ett genuint mångkulturellt samhälle. Alltsedan arbetskraftsinvandringen tog fart på 1960-talet har vi sett en kontinuerlig ökning av antalet immigranter där också skälen för att söka sig till Sverige blivit alltmer varierade över åren. Ett faktum är också att skälen och motiven för att komma till Sverige allt oftare bottnar i svåra omständigheter i det egna landet. För dem som arbetar professionellt inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten och möter immigranter behövs ofta särskilda kunskaper för att kunna bidra till goda och kvalificerade service-, stöd- och behandlingsinsatser. Riyadh Al-Baldawi har på ett förtjänstfullt sätt kombinerat ett teoretiskt förståelseperspektiv av migrationens villkor med ett antal väl valda exempel från Al-Baldawis egen kliniska vardag som psykiater och psykoterapeut. Det bidrar till att göra läsningen av denna bok mer levande och bekräftar betydelsen av hur viktigt det är att genuint intressera sig för olika individuella livsöden och förståelsen av den unika livsberättelsen som grund för att kunna ge bättre stöd och hjälp åt de som behöver det i det nya hemlandet. Jan-Håkan Hansson Tidigare rektor, Ersta Sköndal högskola Stockholm
© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-09644-5_book.indd 9
9
2014-02-27 09.36
978-91-44-09644-5_book.indd 10
2014-02-27 09.36
Förfat tarens förord
Att skriva om migration och anpassningsprocesser är inte ett lätt uppdrag. Varje immigrant och flykting har sin egen historia. Det innebär att det finns lika många olika upplevelser av dessa processer som det finns flyktingar och invandrare. Att skriva om dessa processer med fokus på människan är en utmaning. Det är svårt att undvika generalisering i sådana sammanhang. Syftet är att kunna följa och konstatera det som är gemensamt för olika fenomen. Jag är medveten om att generalisering skadar sakfrågan. Den förflyttar individen med sina känslor och upplevelser till periferin. Därför försöker jag att berika de generella teoretiska modellerna som jag beskriver i boken med kliniska fallbeskrivningar. Detta för att så gott det går minska generalisering. Grunden för denna bok är mina patienter och deras upplevelser och bekymmer som jag har arbetat med under mer än 20 år. Delar av materialet är hämtat från de ärenden där jag har varit konsult eller handledare inom hälso- och sjukvård eller åt sociala myndigheter och diverse behandlingsinstitutioner runt om i landet. Syftet med dessa fallbeskrivningar är att göra boken mer jordnära och realitetsanpassad. Jag hoppas att du som läsare får en bild av de utmaningar och det mänskliga lidande som ligger bakom migrationsresan. Min förhoppning är att boken också belyser den styrka och det mod som dessa människor har med sig. Jag försöker ge min egen tolkning av hur migration och anpassningssvårigheter påverkar en individs psykosociala hälsa och familjerelationer. Mitt syfte är inte att boken ska vara ett vetenskapligt verk. Jag vill i stället skildra människans upplevelser och lidande under migration och anpassningsprocesser. Jag själv kom till Sverige som flykting för 28 år sedan. Mina erfarenheter och upplevelser ger mig extra styrka i beskrivningen och © F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-09644-5_book.indd 11
11
2014-02-27 09.36
Författarens förord
analysen av patienternas problem. Men mina egna upplevelser som flykting skildras endast i mycket begränsad omfattning. Delar av materialet i denna bok har jag tidigare publicerat i form av artiklar eller kapitel i olika böcker. Jag har dock försökt att omarbeta materialet med nya aspekter och berika det med nya observationer och erfarenheter. Min förhoppning är att boken kommer att underlätta vårdpersonalens (särskilt de med svensketnisk bakgrund) möte med invandrarpatienter genom att bistå med redskap som kan underlätta vid utredning, bedömning och behandlingsarbete. Interkulturell medicinsk forskning har utvecklats enormt över hela världen under de senaste 30 åren. Jag har försökt att komplettera bokens referenslista med fördjupande nationella och internationella verk i ämnet. Min förhoppning är att detta kommer att underlätta för dem som i framtiden vill engagera sig i forskning inom interkulturell medicin. Sören Kierkegaard har sagt att ”vi måste möta människan där hon är”. Att förbättra våra kunskaper om klientens sociokulturella bakgrund skapar ett sådant möte. Jag vill först tacka alla mina patienter (både individer och familjer) som genom åren har varit min grundkunskapskälla. För det andra mina kolleger som alltid har varit mitt stöd i det vardagliga arbetet och som genom sina kliniska reflektioner och feedback förbättrat mina kliniska modeller. Jag vill tacka all personal inom olika myndigheter och behandlingsinstitutioner över hela landet som jag har handlett eller undervisat under många år. Era diskussioner och reflektioner har påverkat en del av bokens innehåll. Jag vill även skänka ett speciellt tack till min kollega och fru Fatemeh A l-Baldawi som har varit mitt närmsta stöd såväl i det privata livet som inom det kliniska arbetet. Tillsammans med Fatemeh och trots alla svårigheter kunde vi utveckla Orient Hälsan till en unik mottagning inom hälso- och sjukvård i Sverige. Jag vill också tacka alla mina lärare och mentorer i transkulturell psykiatri som engagerade mig i detta område. Speciellt skulle jag vilja nämna några av dem som under åren också har blivit mina vänner: professor Ronald Wintrob (USA), professor Laurence Kirmayer (Kanada), professor Ronald Littlewood (Storbritannien), Wen-shing Tseng (USA), Goffredo Bartocci (Italien), Jim Boehnlein (USA) och Fernando Suman (Storbritannien). Ert stöd och handledning gör mig mer intresserad av ämnet. 12
978-91-44-09644-5_book.indd 12
© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
2014-02-27 09.36
Författarens förord
Denna bok riktar sig framför allt till personal inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, skolan, polismyndigheter och andra behandlingsinstitutioner. Den kan vara nyttig för alla som är intresserade av transkulturella frågor och som jobbar med eller träffar människor med invandrarbakgrund. Riyadh Al-Baldawi Stockholm, januari 2014
© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-09644-5_book.indd 13
13
2014-02-27 09.36
978-91-44-09644-5_book.indd 14
2014-02-27 09.36
Förfat tarpresentation
Riyadh Al-Baldawi är docent i psykiatri, psykiater, leg. psykoterapeut, handledare och författare. Han är grundare och verksamhetschef för Orient Hälsan i Stockholm. Orient Hälsan är ett multidisciplinärt center som arbetar med individer (vuxna och barn) samt med hela familjer. Centret utför arbetsförmågeutredningar i samarbete med Försäkringskassan och landstinget i Uppsala och neuropsykiatriska utredningar (avtal med Stockholms läns landsting). Centretutför en rad bedömningar och utredningar för individer och familjer med olika psykosociala kriser. Centret erbjuder också psykiatrisk service och psykoterapi med både kognitiv och dynamisk inriktning. Riyadh Al-Baldawi är docent och affilierad lektor vid Ersta Sköndal högskola i Stockholm och Göteborg. Han är aktiv som föreläsare och debattör i frågor som berör migration, anpassning, integration och andra samhälleliga frågor som berör hälso- och sjukvård för individer med olika etnisk och kulturell bakgrund. Riyadh Al-Baldawi arbetar med utbildningar i ämnet migration och psykosocial hälsa både inom den akademiska verksamheten och för professionella inom olika myndigheter. Riyadh Al-Baldawi är av irakisk härkomst och kom som flykting till Sverige för 28 år sedan. Han har varit med och startat flera organisationer under sina år i Sverige, bl.a. riksförbundet Sveriges Invandrare Mot Nar kotika (SIMON), (1990). Han deltog i bildandet av ett transkulturellt centrum inom Stockholms läns landsting (1999) och var centrets chef fram till 2003. Riyadh Al-Baldawi bidrog också till att föreningen Internationella Läkare i Sverige (ILIS) startades 2001 och han är aktiv medlem i olika internationella organisationer i transkulturell psykiatri. Han är sedan 2012 styrelseledamot i Världsorganisationen för kulturell psykiatri (WACP).
© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-09644-5_book.indd 15
15
2014-02-27 09.36
978-91-44-09644-5_book.indd 16
2014-02-27 09.36
Kapitel 3
Att möta en ny kultur
För att behandla denna utmaning vill jag ställa några frågor av betydelse: 1 Vad är kultur? 2 Har kulturell tillhörighet inverkan på människans sätt att anpassa sig till nya utmaningar, att tolka omgivningen och att bli tolkad rätt? 3 Vad betyder det för en individ att vara i ständig beredskap att revidera delar av sina inlärda vanor för att bli accepterad av en ny omgivning? 4 Hur påverkas vårt sätt att leva när vi möter nya kulturella referenser och sociala koder? 5 Hur påverkas vår psykiska, somatiska och sociala hälsa i samband med anpassning till nya traditioner, normer, värderingar samt seder och bruk som är långt ifrån det vi är vana vid? För att kunna svara på de ovan ställda frågorna behöver vi först definiera vad kultur är. Utan att sätta ord på detta fenomen blir våra diskussioner ointressanta. Kultur kan spela en viktig roll i kriser. Kulturella grunder kan fungera som en trygg plattform som människan, och i vissa situationer även en hel familj, behöver för att kunna möta en kris eller ett livsproblem. I detta fall hjälper gamla inlärda och välkända traditioner, normsystem och religiösa uppfattningar människan att hitta strategier för att klara sig genom krisen. På så sätt fungerar den kulturella bakgrunden som en livboj som räddar den drunknande människan. Att regrediera i mötet med en kris är ett naturligt försvar som en individ behöver för att hämta styrka för att stå emot och bemästra krisen. Vi har sett många invandrarfamiljer och individer under migration som de första © F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-09644-5_book.indd 49
49
2014-02-27 09.36
3 Att möta en ny kultur
åren i mottagarlandet möter den förändrade miljön och de höga kraven på anpassning genom att idealisera sitt hemlands kultur med sina traditioner och normer (även de som man har kämpat mot, kritiserat eller ignorerat i hemlandet). Detta är en strategi som hjälper många att hitta styrkan att möta förändringar och hantera de nya livssituationerna. Det är svårt att enas om en definition av kultur. Inom kulturforskningen finns många som försökt ge sin tolkning av begreppet. Det brukar skilja sig beroende på vilken vetenskapsgren man tillhör eller vilken syn man har på det som vi kallar kultur. Inom social och medicinsk antropologi har flera försökt att ge sin tolkning av fenomenet kultur, vi kan nämna bl.a. Brody (1964), Helman (1994), Kleinman (1996) och Keesing (1981). Bland kliniker har det funnits flera olika tolkningar av kultur, bl.a. av Leighton m.fl. (1961), Bhugra och Bhui (2001), Suman (1991) och Tseng (2003). Det finns många olika tolkningar av kultur vilket lett till att ”World Association of Culture Psychiatry”, (WACP), har tillsatt en grupp av sina medlemmar för att enas om en definition som är acceptabel och uppfyller alla viktiga element i begreppet kultur. Detta arbete är fortfarande pågående. Den stora oenigheten om en gemensam kulturdefinition beror enligt min uppfattning på att synen på kultur består av både individ- och grupperspektiv. I praktiken kan vi säga att varje individ utvecklar sin egen uppfattning om det som vi kallar kultur. För vissa kan kultur innebära sättet att leva och för andra kan det vara de traditioner, seder och bruk som en folkgrupp utövar tillsammans. Andra uppfattar kultur som mat, musik eller konst. Därför kan vi säga att det finns lika många tolkningar av kultur som det finns människor i världen. Den informationsteknologiska utvecklingen har gjort att grupper och nationer närmat sig varandra och världen har blivit en stor by. Utifrån detta har idén om specifika kulturella gränser försvagats om inte eliminerats totalt. En tradition i dag hos en folkgrupp, såsom karnevalen i Brasilien, kan man fira på samma sätt i många delar av världen. Julfirandet är mer internationellt i dag och utövas av många icke kristna. Även i många muslimska länder kan vi se julfirande med symboler som julgran i både offentliga och privata sammanhang. Utifrån denna teori avskaffas med tiden behovet av att identifiera sig med ett specifikt kulturellt fenomen och kalla det för det egna. Trots styrkan i en sådan analys av utvecklingen anser många att människan är en kulturell varelse och att alla har behov av att relatera till saker 50
978-91-44-09644-5_book.indd 50
© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
2014-02-27 09.37
3 Att möta en ny kultur
som väcker en speciell känsla. Utan sådana känslor blir det svårt för oss att se omvärlden. Ju tryggare vi är, desto lättare har vi att upptäcka och identifiera oss med andra. Midsommarfirandet i Sverige betraktas som en specifik kulturell händelse. Jag tror att hur europeisk eller liberal i sin relation till kultur svensken än må vara, så ger detta firande en speciell känsla av tillhörighet, om inte gemenskap, som är viktig att bära med sig i globaliseringsprocessen. Ju mer vi identifierar oss med det som betraktas som vår egen kultur, desto öppnare är vi för andra traditioner. Jag är säker på att en människa som är trygg i sin relation till sin egen kultur är mer öppen i sitt interkulturella möte med det som är främmande. De som är osäkra på sin identitet, och inte minst den kulturella delen, är mer skeptiska till att etablera relationer utanför sina egna kulturella ramar och talar om de andra i termer av ”vi och de”. Det är också sant att om människan utgår enbart från sina egna referenser så blir hon begränsad och inte lika mottaglig för omgivningen. Utifrån ovannämnda anser jag att vi behöver identifiera oss med vår kultur för att kunna leva i en globaliserad värld. Så det ena utesluter inte det andra. Att relatera till sin kultur och känna sig stolt över den utesluter inte, utan tvärtom stärker, vår strävan att upptäcka världen och leva i en dialog och interaktion med andra kulturer. Denna syn underlättar när man ska ta sig genom utmaningen att lämna hemlandet. Ju starkare och tryggare vi är i vår kulturella identitet, desto lättare har vi att anpassa oss. Detta gör oss mer flexibla att balansera mellan det som vi bär med oss och det som vi möter i det nya landet.
Om kulturens definition Många har försökt att definiera begreppet kultur. Fokus på definitionen har varierat beroende på vetenskaplig- eller yrkestillhörighet. Vissa forskare, som Linton (1956), Leighton och Hughes (1961) och Brody (1964) sätter fokus på de idéer, vanor och normer som delas bland människor som tillhör eller identifierar sig med en grupp. Keesing (1981) beskriver kultur som ”… systems of shared ideas, systems of concepts and rules and meanings that underlie and are expressed in the ways that humans live”. Keesing menar att när kultur är definierad på ett sådant sätt syftar kulturen till att individen lever utifrån vad man har lärt sig från kulturen. © F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-09644-5_book.indd 51
51
2014-02-27 09.37
3 Att möta en ny kultur
Antropologen C. Helman beskriver i sin bok ”Culture, health and illness” (1994) kultur som ”guidelines” för medlemmar i en grupp att se på världen och etablera relationer till andra. Helman betonar också att man skapar förutsättningar för att överföra detta instrument till nästa generation genom att använda symboler, språk, konst och olika ritualer. Läkaren och forskaren inom kulturell psykiatri F. Suman, betonar andra aspekter i sin behandling av kultur. I sin bok ”Mental Health, Race and Culture” (1991) definierar han kultur som de ackumulerade kunskaper som bestämmer livets totala verklighet såsom att leva, dö och organisera sina sociala institutioner. Arthur Kleinman, professor vid Harvard University, är både psykiater och medicinsk antropolog och har genom åren gjort flera tolkningar av kulturbegreppet. I sitt kapitel med andra författare i boken ”Culture and psychiatric diagnosis, A DSM-IV perspective” (1996) har han beskrivit kultur som det vardagssätt man lever och kommunicerar med andra genom de givna normer och ritualer som utvecklas inom ett samhälle. Kleinman menar att kultur är av människor konstruerade aspekter av samhällets – eller gruppens – sätt att organisera sitt vardagliga liv och uppfatta omvärlden. Kultur i denna bemärkelse kan betraktas som en ram av skriftliga regler, men också oskrivna normer och sociala koder, som reglerar människornas sätt att umgås med varandra och uppfatta omvärlden. Oskrivna lagar och regler kring sättet att leva kan vi hitta i alla grupper oavsett kultur. Jantelagen är en sådan lag och social kod, som finns över hela världen. Hur en sådan lag inverkar på sociala relationer kan variera från ett land till ett annat. I skandinaviska länder, och särskilt i Sverige, har denna lag en dominerande plats. Man lär sig som barn att minimera sina insatser, helst vara anonym och att smälta in i gruppen med sitt sätt att leva eller tala. Detta har påverkat t.ex. svenskarnas sätt att klä sig på jobbet eller vid andra offentligheter. Man tenderar att klä sig i enkla kläder ofta med icke utmanande färger för att så gott det går inte sticka ut från andra. Man försöker undvika att skryta om det som man äger eller gör. Det enda sättet att lära känna sådana koder är att umgås med människor från denna grupp. Genom vardagliga erfarenheter bildar man sig en uppfattning om koderna. När man migrerar till ett nytt land möter man en första utmaning i att hitta och tolka det nya landets sociokulturella koder. Ju öppnare sociala relationer, desto lättare blir det för de nyanlända att anpassa sig till dessa utmaningar. C.M. Allwood (2000) beskriver den centrala delen i det som kallas kultur 52
978-91-44-09644-5_book.indd 52
© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
2014-02-27 09.37
3 Att möta en ny kultur
så här: ”… det handlar om det förståelseinnehåll som används av en viss kategori människor”. I denna bemärkelse kan inlärning av de nya koderna vara grunden för en bättre förståelse. Många socialantropologer, bl.a. Barth (1993), har betonat att man nästan alltid har tillgång till flera kulturella traditioner samtidigt. Därför är det svårt att kunna ge en allsidig definition av kultur. I mitt arbete som psykiatriker och psykoterapeut möter jag människor som tillhör olika kulturella och traditionella bakgrunder. Detta har tvingat mig att fundera på begreppet kultur. För att kunna relatera och för att kunna utföra mitt arbete var jag tvungen att forma min egen definition av kultur. Utifrån detta anser jag att kultur är en livslång inlärningsprocess som omfattar olika system av kunskaper, idéer, traditioner, normer, värderingar, trossatser, seder och bruk. Denna process sker ofta omedvetet genom individens dagliga interaktion med den grupp man tillhör. Dessa system bevaras vidare genom överföring från en generation till en annan samtidigt som de förändras och utvecklas i processen. Två viktiga aspekter i denna definition är att kultur är en inlärningsprocess och att den är i förändring. Genom att vi tillhör en grupp så får vi information som formar vår kulturella identitet. Den är inte statisk, utan den förändras genom att vi växer och ändrar vår ursprungsmiljö. Kvar hos oss stannar de gamla inlärda kunskaperna som en del av det omedvetna system vi bär med oss som en ryggsäck. Dessa omedvetna kunskaper kan vara styrande i vårt sätt att hantera kriser och bygga upp sociala relationer. I en krisartad situation måste vi skydda oss genom olika försvarsmekanismer. En del av oss regredierar och söker efter plattformar för att kunna stå stabilt i mötet med krisen. En del av dessa plattformar kan vara de gamla inlärda kunskaperna som bygger vår kulturella identitet. Ibland kan det räcka att höra en gammal sång som påminner om mormor eller mamma eller något annat positivt i vårt minne som hjälp för att vi ska ta oss igenom den aktuella krisen. Mötet med ett nytt land är för immigranter en krisartad situation. Den tvingar vissa att söka tröst genom att binda sig starkare till de gamla kulturella ritualerna och symbolerna. Det kan hjälpa individen att övervinna den uppkomna krisen och hitta lösningar på problemen. Vi har sett att en del immigranter vid ankomsten till det nya landet blir mer bundna till sina traditioner än vad de var i hemlandet. Detta kan vara en del av deras bearbetning av de förluster de drabbas av samt ett sätt att få styrka att möta nya utmaningar. © F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-09644-5_book.indd 53
53
2014-02-27 09.37
3 Att möta en ny kultur
Trots att vår kulturella identitet är dynamisk och föränderlig är vi bundna, och ibland även på ett omedvetet sätt styrda, av gamla inlärda traditioner, normer och sociala koder. De kan påverka vårt sätt att umgås och bygga sociala relationer med andra människor. Att kultur är föränderlig är en viktig aspekt som gör att man inte kan använda sin kulturella tillhörighet som en ursäkt för ett stelt och oflexibelt sätt att hantera de nya omständigheter man möter i sitt liv. Vår relation till kultur förändras beroende på flera faktorer som t.ex. ålder, familjerelationer, boendeplatser, utbildningsnivå och förändringar i social status. Individens förmåga att anpassa sig till sin nya miljö beror på hans eller hennes förmåga att släppa en del av de gamla kunskaperna och vara öppen för påverkan av de nya. Denna flexibilitet beror bl.a. på uppfostran, men också på de möjligheter individen får i sitt sökande efter nya kunskaper. Denna process kallas ackulturation. Den kan beskrivas på olika sätt men i grunden handlar det om en kulturell förändringsprocess som avgör i vilken utsträckning individen överger eller tar avstånd från sin kultur, samt hur delaktig individen är i den nya kulturen och samhället (Almqvist, 2006). Berry (1976) betonade att sådana förändringar äger rum både på en individ- och gruppnivå. Anpassningen till en ny kultur har alltid att göra med individens och gruppens ackulturationförmåga.
Förändringar i miljön Att komma till ett nytt land innebär stora förändringar i de miljöer man är van att relatera till (se figur 3.1). Makromiljön som består av familjen, släkten och det lokala samhället är förändrad. Många immigranter och flyktingar kommer till det nya landet ensamma eller med bara en del av sin familj och lämnar en stor del av sina släktingar, vänner och skolkamrater. Man förlorar även tillgång till sin megamiljö som består av den kultur och de sociala regler och system som man är van vid. Sättet att hantera alla dessa förluster beror inte bara på bagaget av kunskap och nivån av trygghet som en individ bär med sig, utan också på de sociokulturella och arbetsmässiga möjligheter som det nya landet erbjuder. Balansen mellan de här mekanismerna utgör grunden för individens förmåga att anpassa sig till den nya kulturen och de sociala strukturerna. Relationen till kultur varierar beroende på flera olika faktorer. Makro54
978-91-44-09644-5_book.indd 54
© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
2014-02-27 09.37
3 Att möta en ny kultur
Mega Makro
Mikro
Miljö Mikromiljö
Individen med sina biologiska och genetiska grunder, personlighet, egen historia och livserfarenhet.
Makromiljö
Familjen, släkten och det lokala samhället (d.v.s. vänner, skolkamrater, grannar och skola).
Megamiljö
Ursprungslandets kultur, traditioner, normer, religion och historia.
Öppen interaktion mellan alla dessa miljöer ger individen en känsla av trygghet att kunna tolka omvärlden samt att bli rätt tolkad. Detta skapar ett tillstånd av välbefinnande. Figur 3.1 Förändringar i miljön.
miljön fungerar som ett filter genom vilket vi bygger vår uppfattning om vår megamiljö, d.v.s. den kultur och de samhälleliga relationer vi tillhör. Utifrån detta finns det, även bland människor som tillhör samma etniska grupp eller folkgrupp, inte någon absolut och gemensam relation till kultur. Man förhåller sig till de allmänt accepterade traditionerna på olika sätt. Om ett barn växer upp i en religiös familj och bor i ett stängt perifert samhälle så matas barnen med mer strikta religiösa traditioner än barn som växer upp i familjer som bor i storstadsmiljö och uppfostras av föräldrar som har en mer liberal syn på religion. Men trots detta ser vi att det finns vissa normer och traditioner som är allmänt giltiga och mer eller mindre karakteristiska för hela gruppen oavsett de skillnader vi noterade ovan. Sociohistoriska och ekonomiska omständigheter är ett par faktorer som ligger till grund för att sådana traditioner blir allmänt giltiga för medlemmar av en grupp. Man lär sig till exempel att kommunicera med betoning på kroppssignaler. Man lär sig också att beskriva olika situationer, hantera kriser samt överlevnads© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-09644-5_book.indd 55
55
2014-02-27 09.37
3 Att möta en ny kultur
strategier. Vart och ett av dessa beteenden kan förklaras på individnivå men inte sällan illustrera gruppens gemensamma karaktär. Det är svårt att prägla en hel kultur med vissa traditioner som tillämpas bland människor som tillhör en grupp. Vi kan knappast tala om fel eller rätt kultur. Det som vi kan bedöma är hur vi ställer oss till de traditioner vi möter. Vi får inte bedöma andra kulturer enbart utifrån vad vi anser är rätt eller fel. Detta egocentriska synsätt leder ofta till att vårt möte med folk från andra kulturer blir laddat och utgår från principen ”vi och de”. Att acceptera kultur som en livslång inlärningsprocess innebär i praktiken att människor skaffar sin kulturella identitet som t.ex. kurder, araber eller svenskar utifrån alla de intryck de möter. Ju öppnare vi är till att världen består av en mosaik av olika kulturer och traditioner som har rätt att existera och bli accepterade, desto flexiblare blir vi. Självklart kan vi inte acceptera allt men förståelsen gör våra möten med främmande människor till en positiv utmaning som hjälper oss att bättre förstå omvärlden. För vissa svenskar kan en surströmmingsfest fylla en viss social funktion. På samma sätt kan vi inte ifrågasätta de för oss mycket ”konstiga” traditioner som existerar i Spanien, som t.ex. tomatfestivalen där människor njuter av att kasta tomater på varandra. Traditionerna kan låta konstiga för människor som inte födda och uppvuxna i dessa områden, men för lokalbefolkningen är de en del av de traditioner som de är stolta över. Fenomen som flickors omskärelse, att aga barn i uppfostringssyfte, att gifta bort flickor tidigt, principen att mannen är familjens överhuvud eller att ha sexuella relationer och skaffa barn före äktenskapet (sambo- eller särbo förhållanden) tillhör också dessa traditioner som kan väcka olika känslor i olika delar av världen. Att kunna förstå utan att behöva acceptera underlättar vårt sätt att umgås med andra, förbättrar vår kommunikation och ger en mer flexibel dialog, vilket leder till ett fungerande möte. Utifrån ovan undrar jag vem kan bedöma vems eller vilka traditioner eller sätt och leva som är rätt eller fel? Migrationen aktualiserar ett stort tvärkulturellt dilemma genom att olika traditioner möts i det nya området. Immigranter tar med sig sina traditioner och normer som utmanar mottagarlandets befolkning, medan många flyktingar känner att de som minoritet tvingas att acceptera och anpassa sig till det nya landets traditioner och seder. Ömsesidig tolerans och förståelse för varandras behov av egna traditioner kan bädda för att ett sådant dilemma 56
978-91-44-09644-5_book.indd 56
© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
2014-02-27 09.37
3 Att möta en ny kultur
inte förvandlas till en konflikt. Det är viktigt att notera här: att följa lagar och den allmänna sociala ordningen är en principiell skyldighet och ett ansvar för alla människor som bor i ett land. Men i och med att människor kommer till det nya landet från olika sociala och kulturella strukturer så är det viktiga inte bara att alla minoriteter i landet ska följa lagen, utan på vilket sätt vi kan hjälpa dessa människor att identifiera sig med andemeningen i dessa lagar. Det är också av stor vikt att hjälpa de nyinflyttade att hitta alternativa metoder att lösa sina problem utan att bryta mot de lagar och bestämmelser som existerar i det nya landet (Al-Baldawi, 2002, 2009).
Dualism – tradition och förändring Den andra aspekten i min definition av kultur är att det inte finns några ”permanenta” eller ”statiska” kulturer. En kultur bygger på en dualism som å ena sidan kräver en permanent/statisk aspekt av tid och beteende för att förvandlas till en tradition som människor identifierar sig med. Å andra sidan krävs att den förändras både genom att förnya de gamla men även genom att ta in nya traditioner, normer, idéer och kunskaper. Ett bra exempel är firandet av Halloween i Sverige, som är en ny tradition som börjar ta mer och mer plats trots att den saknar historiska eller religiösa förankringar i det svenska samhället. Denna dualism mellan det statiska och förändringen är en mycket svår process, men den är viktig att förstå och arbeta med när det behövs. Dualismen inom kulturen är viktig för själva bekräftelsen både för individen och för gruppen. Även i de mest traditionsbundna grupper ser vi element av förändring hela tiden. Många invandrare som har kämpat för att inte påverkas av majoritetskulturen upptäcker framför allt när de reser tillbaka till hemorten att de trots allt förändrats med tiden. Förnekande av kulturella skillnader kan vara lika skadligt i interpersonliga relationer som betoning av dem. Människor har ändå många gemensamma humana grunder som kan bädda för förståelse trots skillnader i det kulturella arvet eller den etniska tillhörigheten. Kulturella skillnader kan man hitta även bland människor som tillhör samma etniska grupp eller nation. Sociala och ekonomiska förhållanden kan dela folk i olika klasser och utifrån tillhörighet till den ena eller den andra © F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-09644-5_book.indd 57
57
2014-02-27 09.37
Migration och anpassning
|
Den okända resan
Riyadh Al-Baldawi
Riyadh Al-Baldawi är docent i psykiatri med transkulturell inriktning vid Ersta Sköndal högskola. Han är specialist i psykiatri och leg. psykoterapeut vid Orient Hälsan i Stockholm där han är verksamhetschef.
Migration och anpassning utgår från människans upplevelser av de psykosociala förändringar som sker under och efter migrationen. Därför är boken främst ett försök att utifrån ett interkulturellt kliniskt perspektiv berätta vad som händer med människor som tvingas fly och anpassa sig till en tillvaro i ett nytt land. I grunden ligger ett antal modeller som förklarar hur människor påverkas av att fly och migrera. För att undvika generaliseringar är modellerna kompletterade med kliniska fallbeskrivningar. Boken är tänkt att stödja behandlingspersonalen i möten med invandrarpatienter eller -klienter genom att bistå med redskap som kan underlätta vid utredning, bedömning och behandlingsarbete. För den som vill engagera sig djupare inom interkulturell medicin, finns en referenslista med både nationella och internationella verk.
Migration och anpassning
Att skriva en bok om migration och anpassningsprocesser är ingen lätt uppgift. Varje immigrant och flykting har sin egen historia och det finns lika många upplevelser som det finns flyktingar och invandrare.
Migration och anpassning Den okända resan
Migration och anpassning riktar sig framför allt till studenter och personal inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, skola och polismyndigheter. Den kan med fördel också läsas av den intresserade allmänheten.
Andra upplagan 2:a uppl.
Art.nr 38300
Riyadh Al-Baldawi
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09644-5_cover.indd 1
2014-02-28 14:22