Issuu on Google+

7

rg be ist ög v H dq le un O sS at M

n io ig el R

n ne t m ke e ä pa d l ls an de de er e

9 789152 305799

P R IO PRIO Religion 7

7

e t ar on om ien en IO i är or s s R ig t l lls n P el i et hä ola R år am dsk

9 g s n 8, 9 in ed ru 7, 8, 9 m rg fi , a 7 8, , 9 fö gr ia 7, ,8 r eo G isto ion le 7 H lig häl e m Sa R

978-91-523-0579-9


2

Bra på att vara människa

Tjuv och hjälte Varje julaftonskväll sänder TV sagan om KarlBertil Jonsson. Den går så här: Karl-Bertil är fjorton år. Under dagarna före jul arbetar han extra på posten. När Karl-Bertil sorterar paket kommer han att tänka på Robin Hoods motto ”att ta från de rika och ge till de fattiga”. Sagt och gjort. Karl-Bertil tar undan paket som är adresserade till rika människor. Det blir en rejäl säck. Föräldrarna vet ingenting. ”Stackars pojke”, säger hans mor, ”att du måste arbeta på själva julafton.” Karl-Bertil svarar: ”Man måste göra sin plikt här i livet”. På julaftonen tar Karl-Bertil en taxi till stadens fattiga delar. Där delar han ut paketen, på vilka han skrivit: GOD JUL ÖNSKAR EN OKÄND VÄLGÖRARE. Nöjd återvänder han hem till det välfyllda julbordet. Under kvällen avslöjas det. Paketet från en av släktingarna har inte kommit den här julen. På en direkt fråga berättar Karl-Bertil allt. Att ljuga för sin mor på julaftonen är inte att tänka på. ”Jag tog undan paketet och gav det till en fattig”, säger han.

Bra på att vara människa

”Jag har tagit en massa andra paket också från rika människor och gett dem åt fattiga”. Hans far blir rasande. Sonen en tjuv! Men KarlBertil svarar: ”Jag är beredd att ta mitt straff, far. Jag har skänkt lite glädje åt dessa olyckliga som inte äger något varuhus, det är vad jag har gjort”. Det blir direkt i säng för Karl-Bertil. Men han har inte dåligt samvete, utan drömmer om att han är i Sherwoodskogen med Robin Hood. På morgonen tar hans far med honom till alla dem, från vilka han stulit paket. Sonen ska be om ursäkt. Och Karl-Bertil säger om och om igen: ”Jag skulle be så mycket om ursäkt, men ni är ju så rika och lyckliga, även utan det där paketet, och därför har jag sett till att det i stället fått sprida lite julglädje i samhällets bottenskikt.” I stället för att förebrå pojken, så tackar människorna Karl-Bertil. Ja, de mottar honom som en hjälte. Slutligen blir även hans far på bättre humör. Hans son är inte ett rötägg, utan snarare en hjälte att vara stolt över. Och han utbrister: ”Vår son är en god människa.”

Uppgifter u Beskriv Karl-Bertils familj. u Vem var Karl-Bertils idol? Varför kan Karl-Bertil ha valt just honom som förebild? u Får man göra som Karl-Bertil? Hitta skäl både för och emot.

u Vad skulle hända i verkligheten om en anställd på posten bytte ägare på julpaketen? u Varför sänder TV denna kortfilm varje julkväll?

Gott hjärta och totalt ouppfostrad Pippi är en flicka på nio år. Hon delar sitt hus Villa Villekulla med en häst och med apan Herr Nilsson. Pippi tycker att hon har det bra. För hon kan göra precis som hon vill – hon kan äta vad hon vill och hon kan lägga sig när hon har lust. Hennes bästa vänner är Tommy och Annika. De är två försiktiga och skötsamma syskon. Pippi, däremot, är busig och fantasifull och har mycket att berätta, till exempel att människorna i Brasilien har äggula i håret eller att egyptierna går baklänges. En gång ser de tre vännerna hur ett helt gäng ger sig på en pojke som heter Ville. Pippi, som är världens starkaste flicka, lyfter upp de elaka pojkarna i ett träd. Bättre går det inte för ett par poliser som vill hämta Pippi till ett barnhem. Hon lurar upp dem på taket och där får de sitta, tills hon hjälper dem ner och bjuder på pepparkakor. Pippi går inte i skolan. Därför har hon varken jullov, påsklov eller sommarlov. Detta vill hon ändra på. Så en dag kommer Pippi till skolan, svänger på sin stora hatt och ropar: ”Hej svejs, kommer jag lagom till pluttifikationen?” Pippi skojar bort mattelektionen och ritar på golvet. Fröken vet inte vad hon ska ta sig till med Pippi och ber henne lämna skolan och komma tillbaka när hon har blivit litet äldre. När en cirkus kommer till staden går Pippi, Tommy och Annika dit. Pippi kan inte sitta still utan springer runt i manegen. Hon hoppar upp på en häst och klättrar upp till lindansaren. Där

börjar hon göra egna konster. Slutligen brottar hon ner Starke Adolf i en tävling, men struntar i belöningen. En höstkväll när Pippi sitter hemma och räknar sina guldpengar kommer Dunder-Karlsson och Blom för att stjäla. När de märker hur stark hon är blir de rädda. Pippi tvingar dem att dansa schottis till klockan tre på natten. Sen bjuder hon dem på mat och innan hon släpper iväg Dunder-Karlsson och Blom, får de varsin guldpeng.

3


2

Bra på att vara människa

Tjuv och hjälte Varje julaftonskväll sänder TV sagan om KarlBertil Jonsson. Den går så här: Karl-Bertil är fjorton år. Under dagarna före jul arbetar han extra på posten. När Karl-Bertil sorterar paket kommer han att tänka på Robin Hoods motto ”att ta från de rika och ge till de fattiga”. Sagt och gjort. Karl-Bertil tar undan paket som är adresserade till rika människor. Det blir en rejäl säck. Föräldrarna vet ingenting. ”Stackars pojke”, säger hans mor, ”att du måste arbeta på själva julafton.” Karl-Bertil svarar: ”Man måste göra sin plikt här i livet”. På julaftonen tar Karl-Bertil en taxi till stadens fattiga delar. Där delar han ut paketen, på vilka han skrivit: GOD JUL ÖNSKAR EN OKÄND VÄLGÖRARE. Nöjd återvänder han hem till det välfyllda julbordet. Under kvällen avslöjas det. Paketet från en av släktingarna har inte kommit den här julen. På en direkt fråga berättar Karl-Bertil allt. Att ljuga för sin mor på julaftonen är inte att tänka på. ”Jag tog undan paketet och gav det till en fattig”, säger han.

Bra på att vara människa

”Jag har tagit en massa andra paket också från rika människor och gett dem åt fattiga”. Hans far blir rasande. Sonen en tjuv! Men KarlBertil svarar: ”Jag är beredd att ta mitt straff, far. Jag har skänkt lite glädje åt dessa olyckliga som inte äger något varuhus, det är vad jag har gjort”. Det blir direkt i säng för Karl-Bertil. Men han har inte dåligt samvete, utan drömmer om att han är i Sherwoodskogen med Robin Hood. På morgonen tar hans far med honom till alla dem, från vilka han stulit paket. Sonen ska be om ursäkt. Och Karl-Bertil säger om och om igen: ”Jag skulle be så mycket om ursäkt, men ni är ju så rika och lyckliga, även utan det där paketet, och därför har jag sett till att det i stället fått sprida lite julglädje i samhällets bottenskikt.” I stället för att förebrå pojken, så tackar människorna Karl-Bertil. Ja, de mottar honom som en hjälte. Slutligen blir även hans far på bättre humör. Hans son är inte ett rötägg, utan snarare en hjälte att vara stolt över. Och han utbrister: ”Vår son är en god människa.”

Uppgifter u Beskriv Karl-Bertils familj. u Vem var Karl-Bertils idol? Varför kan Karl-Bertil ha valt just honom som förebild? u Får man göra som Karl-Bertil? Hitta skäl både för och emot.

u Vad skulle hända i verkligheten om en anställd på posten bytte ägare på julpaketen? u Varför sänder TV denna kortfilm varje julkväll?

Gott hjärta och totalt ouppfostrad Pippi är en flicka på nio år. Hon delar sitt hus Villa Villekulla med en häst och med apan Herr Nilsson. Pippi tycker att hon har det bra. För hon kan göra precis som hon vill – hon kan äta vad hon vill och hon kan lägga sig när hon har lust. Hennes bästa vänner är Tommy och Annika. De är två försiktiga och skötsamma syskon. Pippi, däremot, är busig och fantasifull och har mycket att berätta, till exempel att människorna i Brasilien har äggula i håret eller att egyptierna går baklänges. En gång ser de tre vännerna hur ett helt gäng ger sig på en pojke som heter Ville. Pippi, som är världens starkaste flicka, lyfter upp de elaka pojkarna i ett träd. Bättre går det inte för ett par poliser som vill hämta Pippi till ett barnhem. Hon lurar upp dem på taket och där får de sitta, tills hon hjälper dem ner och bjuder på pepparkakor. Pippi går inte i skolan. Därför har hon varken jullov, påsklov eller sommarlov. Detta vill hon ändra på. Så en dag kommer Pippi till skolan, svänger på sin stora hatt och ropar: ”Hej svejs, kommer jag lagom till pluttifikationen?” Pippi skojar bort mattelektionen och ritar på golvet. Fröken vet inte vad hon ska ta sig till med Pippi och ber henne lämna skolan och komma tillbaka när hon har blivit litet äldre. När en cirkus kommer till staden går Pippi, Tommy och Annika dit. Pippi kan inte sitta still utan springer runt i manegen. Hon hoppar upp på en häst och klättrar upp till lindansaren. Där

börjar hon göra egna konster. Slutligen brottar hon ner Starke Adolf i en tävling, men struntar i belöningen. En höstkväll när Pippi sitter hemma och räknar sina guldpengar kommer Dunder-Karlsson och Blom för att stjäla. När de märker hur stark hon är blir de rädda. Pippi tvingar dem att dansa schottis till klockan tre på natten. Sen bjuder hon dem på mat och innan hon släpper iväg Dunder-Karlsson och Blom, får de varsin guldpeng.

3


6

Bra på att vara människa

Bra på att vara människa

människor på jorden. En gång dömde Salomo i en tvist mellan två kvinnor. De bodde i samma hus och de hade just fött var sitt barn. En natt hade den ena kvinnan rört sig i sömnen och lagt sig över sitt barn, som hade kvävts. När hon upptäckte detta bytte hon i smyg ut sitt döda barn mot den andra kvinnans levande spädbarn. Nu stod de två kvinnorna inför Salomo – med ett enda barn, som båda påstod sig vara mamma till. ”Räck mig ett svärd”, sa Salomo. ”Hugg det levande barnet mitt itu och ge hälften åt den ena och hälften åt den andra.” Rättvist, tyckte den ena kvinnan och samtyckte. Men den andra kvinnan protesterade och sa: ”Herre, ge honom hellre åt henne, döda honom inte!” Då befallde Salomo att barnet inte skulle dödas. Han pekade på den kvinna som hade vädjat om att barnet skulle räddas och sa: ”Det är hon som är hans mor”.

Hur blir man vis?

Om man får önska vad man vill En egenskap eller pusselbit som är viktig i många äldre berättelser är vishet, klokhet. Vad det innebär det då att vara vis? För tretusen år sedan fanns en det en man som hette Salomo. Han hade just blivit kung över ett stort rike. Hur skulle han klara av att styra det? Då kom

Gud till honom på natten i en dröm och sa: ”Be om vad du vill. Jag skall ge dig det.” Salomo svarade: ”Ge mig ett lyhört sinne, så att jag kan skipa rätt åt ditt folk och skilja mellan gott och ont.” Salomo önskade inte vinna krig, inte leva tusen år, inte bli jordens herre. Han ville bli vis. Han ville bli klok för andra människors skull. Gud gillade hans val. Och Salomo blev klokare än andra

Det finns många historier om Nasreddin Hodja. De berättas i ett stort område från Asien till Nordafrika. Här är en. ”Hur blir man vis?” frågade en man. ”Hur blir man så vis som du är?” Hodja tittade på honom och sa: ”Lyssna alltid på andra.” Hodja gjorde en paus och fortsatte ”Och OM någon lyssnar på dig, så lägg noga på minnet vad du själv sa.”

Födelsebyn i Turkiet med statyn över Hodja på torget.

Tänk efter! u Om du fick önska vad du vill – vad skulle du då välja? u Varför var Salomos dom inför de två mammorna så klok? u Vilket råd ger Nasreddin Hodja till den som vill bli vis?

7


6

Bra på att vara människa

Bra på att vara människa

människor på jorden. En gång dömde Salomo i en tvist mellan två kvinnor. De bodde i samma hus och de hade just fött var sitt barn. En natt hade den ena kvinnan rört sig i sömnen och lagt sig över sitt barn, som hade kvävts. När hon upptäckte detta bytte hon i smyg ut sitt döda barn mot den andra kvinnans levande spädbarn. Nu stod de två kvinnorna inför Salomo – med ett enda barn, som båda påstod sig vara mamma till. ”Räck mig ett svärd”, sa Salomo. ”Hugg det levande barnet mitt itu och ge hälften åt den ena och hälften åt den andra.” Rättvist, tyckte den ena kvinnan och samtyckte. Men den andra kvinnan protesterade och sa: ”Herre, ge honom hellre åt henne, döda honom inte!” Då befallde Salomo att barnet inte skulle dödas. Han pekade på den kvinna som hade vädjat om att barnet skulle räddas och sa: ”Det är hon som är hans mor”.

Hur blir man vis?

Om man får önska vad man vill En egenskap eller pusselbit som är viktig i många äldre berättelser är vishet, klokhet. Vad det innebär det då att vara vis? För tretusen år sedan fanns en det en man som hette Salomo. Han hade just blivit kung över ett stort rike. Hur skulle han klara av att styra det? Då kom

Gud till honom på natten i en dröm och sa: ”Be om vad du vill. Jag skall ge dig det.” Salomo svarade: ”Ge mig ett lyhört sinne, så att jag kan skipa rätt åt ditt folk och skilja mellan gott och ont.” Salomo önskade inte vinna krig, inte leva tusen år, inte bli jordens herre. Han ville bli vis. Han ville bli klok för andra människors skull. Gud gillade hans val. Och Salomo blev klokare än andra

Det finns många historier om Nasreddin Hodja. De berättas i ett stort område från Asien till Nordafrika. Här är en. ”Hur blir man vis?” frågade en man. ”Hur blir man så vis som du är?” Hodja tittade på honom och sa: ”Lyssna alltid på andra.” Hodja gjorde en paus och fortsatte ”Och OM någon lyssnar på dig, så lägg noga på minnet vad du själv sa.”

Födelsebyn i Turkiet med statyn över Hodja på torget.

Tänk efter! u Om du fick önska vad du vill – vad skulle du då välja? u Varför var Salomos dom inför de två mammorna så klok? u Vilket råd ger Nasreddin Hodja till den som vill bli vis?

7


18

Bra på att vara människa

Bra på att vara människa

Fångvaktarna förändrades I ett annat experiment utvaldes två lika grupper av studenter En grupp spelade fångar, och en annan grupp skulle vara fångvaktare. Inget våld skulle få förekomma. Vad hände? Efter en vecka var fångvaktarna förändrade. De hade hittat på metoder att förödmjuka fångarna, att behandla dem som mindre värda. Experimentet höll på att urarta. Våldet var mycket nära och risken för psykiska skador så stor att testet måste avbrytas. Resultat: En tredjedel av fångvaktarna blev ”grymma och hårda”. Lika många var ”hårda men rättvisa”. Mindre än 20 procent blev goda vakter.

Ett experiment Efter nazisternas massmord, har människor funderat över hur så många kunde delta i mördandet. Det finns en hel del forskning som kan svara på den frågan. Här kommer ett exempel: ”Det här är ett experiment”, sa Stanley Milgram som ledde försöket. ”Svarar personerna fel, så ge dem elstötar. Svarar de fel igen, så öka elchocken.” Studenterna som fick information om försöket visste inte att det var de som testades. Milgram ville se hur långt studenterna kunde gå i lydnad. ”Försökspersonerna” satt osynliga bakom skärmar. De låtsades stöna. Men det såg inte studenterna. ”Fel svar igen”, sa Milgram, ”du måste öka strömstyrkan.” Efter en stund gav studenten så starka elstötar, att personen bakom skärmen skrek och ropade på hjälp. Försöket visade att två tredjedelar av studenterna var beredda att ge elstötar som gav ”extrem

smärta”. Studenterna genomförde försöket, utan att fråga sig om det var rätt att dela ut smärtsamma elstötar. De ville vara duktiga. De tyckte att de bidrog till den vetenskapliga forskningen. De tog inte ansvar för situationen. Testet har upprepats många gånger och visar att alldeles normala människor kan göra grymma handlingar, när en ledare tar på sig ansvaret.

Högmod Avund Girighet Vällust

Tänk efter! u Om du fick önska vad du vill – vad skulle du då välja?

u Varför var Salomos dom inför de två mammorna så klok?

u Hur kan de som valde att inte dela ut stötar ha tänkt?

(Stanford Prison Experiment) Experimentet med elstötarna visar att det är lätt koppla bort sitt ansvar. Och att det är lättare att haka på och göra som man blir tillsagd än att ställa frågor och protestera. Det behövs mod för att låta bli att lyda när något är fel. Fångvaktarna i det andra experimentet behövde inte lång tid på sig för att stänga av sina vanliga känslor. Och de flesta i försöket lät sig dras med.

Tänk efter! u Hur uppförde sig de ”hårda, men rättvisa?” u Ge exempel på vad de ”grymma och

Det har väckt stor uppmärksamhet när det kommit fram

hårda” fångvaktarna tänkte efter det att

att amerikanska militärer gjort sig skyldiga till grymheter

experimentet måste avbrytas?

mot fångar, både i Abu Ghraibfängelset i Bagdad och i fånglägret på Guantanamobasen på Kuba.

19


18

Bra på att vara människa

Bra på att vara människa

Fångvaktarna förändrades I ett annat experiment utvaldes två lika grupper av studenter En grupp spelade fångar, och en annan grupp skulle vara fångvaktare. Inget våld skulle få förekomma. Vad hände? Efter en vecka var fångvaktarna förändrade. De hade hittat på metoder att förödmjuka fångarna, att behandla dem som mindre värda. Experimentet höll på att urarta. Våldet var mycket nära och risken för psykiska skador så stor att testet måste avbrytas. Resultat: En tredjedel av fångvaktarna blev ”grymma och hårda”. Lika många var ”hårda men rättvisa”. Mindre än 20 procent blev goda vakter.

Ett experiment Efter nazisternas massmord, har människor funderat över hur så många kunde delta i mördandet. Det finns en hel del forskning som kan svara på den frågan. Här kommer ett exempel: ”Det här är ett experiment”, sa Stanley Milgram som ledde försöket. ”Svarar personerna fel, så ge dem elstötar. Svarar de fel igen, så öka elchocken.” Studenterna som fick information om försöket visste inte att det var de som testades. Milgram ville se hur långt studenterna kunde gå i lydnad. ”Försökspersonerna” satt osynliga bakom skärmar. De låtsades stöna. Men det såg inte studenterna. ”Fel svar igen”, sa Milgram, ”du måste öka strömstyrkan.” Efter en stund gav studenten så starka elstötar, att personen bakom skärmen skrek och ropade på hjälp. Försöket visade att två tredjedelar av studenterna var beredda att ge elstötar som gav ”extrem

smärta”. Studenterna genomförde försöket, utan att fråga sig om det var rätt att dela ut smärtsamma elstötar. De ville vara duktiga. De tyckte att de bidrog till den vetenskapliga forskningen. De tog inte ansvar för situationen. Testet har upprepats många gånger och visar att alldeles normala människor kan göra grymma handlingar, när en ledare tar på sig ansvaret.

Högmod Avund Girighet Vällust

Tänk efter! u Om du fick önska vad du vill – vad skulle du då välja?

u Varför var Salomos dom inför de två mammorna så klok?

u Hur kan de som valde att inte dela ut stötar ha tänkt?

(Stanford Prison Experiment) Experimentet med elstötarna visar att det är lätt koppla bort sitt ansvar. Och att det är lättare att haka på och göra som man blir tillsagd än att ställa frågor och protestera. Det behövs mod för att låta bli att lyda när något är fel. Fångvaktarna i det andra experimentet behövde inte lång tid på sig för att stänga av sina vanliga känslor. Och de flesta i försöket lät sig dras med.

Tänk efter! u Hur uppförde sig de ”hårda, men rättvisa?” u Ge exempel på vad de ”grymma och

Det har väckt stor uppmärksamhet när det kommit fram

hårda” fångvaktarna tänkte efter det att

att amerikanska militärer gjort sig skyldiga till grymheter

experimentet måste avbrytas?

mot fångar, både i Abu Ghraibfängelset i Bagdad och i fånglägret på Guantanamobasen på Kuba.

19


20

Bra på att vara människa

Bra på att vara människa

”jämlik” hade rätt att vid särskilda tillfällen skära halsen av en helot. Alla skulle leva ”spartanskt”, utan lyx. Ingen spartan skulle bli rikare än någon annan. Man skulle akta sig för utlänningar och deras seder. Soldaterna skulle vara modiga. De fick aldrig kasta från sig skölden och fly. Det var hedrande att kämpa till döden och bli hemburen på egen sköld. När en ung man begav sig ut i krig, räckte modern honom skölden med orden: ”Kom tillbaka med den eller på den.” De unga spartanerna skulle lära sig uthärda allt. Maten var knapp och det var tillåtet att stjäla. Men inte att bli ertappad. En gång hände just detta. En pojke hade stulit en räv. Då kom en äldre man och började tala med honom. Snabbt gömde pojken den arga rävungen under kläderna. Djuret bet sig in i magen, medan mannen fortsatte att prata. Inte med en min röjde pojken vad som pågick under kläderna. Tills han plötsligt segnade ner till marken. Död! Det var en riktig spartan!

Tänk efter! En bra pojke i Sparta Nu tittar vi långt tillbaka i historien. De bästa krigarna fanns i staden Sparta. Så tyckte man i Grekland för 2500 år sen. En pojke togs från sin mor när han var sju år och sattes i träningsläger. Varje flicka skulle föda friska gossar, som kunde bli bra krigare. Spartanerna såg ner på människor som inte var som de. Alla skulle vara lika, jämlika. Men spartanerna hade slavar, som kallades heloter. En homoioi

u Vilka egenskaper hade en ”riktig spartan”? u Vad tycker du bäst och sämst om i Sparta? u Var pojken med räven en bra människa? u Vilka samband ser du mellan barnens uppfostran och att Sparta var en krigarstat?

Filosoferna I Sparta visste man hur en bra spartan skulle vara. Det räckte för dem. Det var annorlunda i stadsstaten Aten. Handelsfartygen i hamnstaden Pireus förde både varor, människor och idéer till och från Aten. Atenarna hade kontakter med många folk och områden i den dåtida världen. Och de provade olika tankar och idéer. Bland annat tänkte de på hur en bra människa skulle vara. De som var tänkare på heltid kallas filosofer. Hit hör Sokrates, Platon och Aristoteles.

Medelvägen Filosoferna funderade mycket över vilka egenskaper en bra människa ska ha. Hade de känt till Pippi Långstrump, så skulle de ha lagt sina pannor i djupa veck och grubblat. Var fanns Pippi på skalan: feg – modig – dumdristig? Ja, feg var hon inte, hade de sagt. Men sen då… Var hon modig eller dumdristig? En gång hade ju Pippi glatt plockat upp en röd flugsvamp (giftig), tagit en tugga och sagt: ”Jojomen, den här ska vi minsann ta och stuva en annan gång.” Detta var ju snarast dumt. Flickan tog för stora risker. Filosoferna hade kanske kommit fram till, att Pippi kunde vara både dum och dristig (djärv, modig). Alltså dum-dristig. Men för det mesta var Pippi nog ändå modig. Myten om Daidalos och sonen Ikaros handlar om att hålla sig mellan två farliga ytterligheter. Daidalos och Ikaros var instängda i Labyrinten på Kreta. De ville fly. Pappan gjorde då två par vingar av vax och sa: ”Akta dig för att flyga för högt. Då kommer vingarna att smälta och du störtar. Och akta dig för att flyga så nära vågorna, då kan havet sluka dig.” Ikaros steg högre och högre,

berusad av flygandet. Det var inte vingarnas fel, att han drunknade i havet. Lagom är bäst, sa filosoferna. Ta till exempel skalan snålhet – frikostighet – slösaktighet. Vem är bäst på en skala, som säger hur villig man är att dela med sig? Någon som röstar på Joakim von Anka? Inte? Vi tycker om människor som är både frikostiga och modiga. En sådan människa är duktig på att vara människa, sa Aristoteles. Filosoferna funderade över vad som gör en människa duglig, vilka egenskaper som gör att hon duger. Just som människa. Egenskaper som mod och frikostighet kallas sedan gammalt för dygder. Ordet är gammalmodigt. Men det används fortfarande. När vi studerar människors egenskaper använder vi just detta ord. En duglig människa ska alltså ha dygder. Och det finns många fler dygder än mod och frikostighet.

21


20

Bra på att vara människa

Bra på att vara människa

”jämlik” hade rätt att vid särskilda tillfällen skära halsen av en helot. Alla skulle leva ”spartanskt”, utan lyx. Ingen spartan skulle bli rikare än någon annan. Man skulle akta sig för utlänningar och deras seder. Soldaterna skulle vara modiga. De fick aldrig kasta från sig skölden och fly. Det var hedrande att kämpa till döden och bli hemburen på egen sköld. När en ung man begav sig ut i krig, räckte modern honom skölden med orden: ”Kom tillbaka med den eller på den.” De unga spartanerna skulle lära sig uthärda allt. Maten var knapp och det var tillåtet att stjäla. Men inte att bli ertappad. En gång hände just detta. En pojke hade stulit en räv. Då kom en äldre man och började tala med honom. Snabbt gömde pojken den arga rävungen under kläderna. Djuret bet sig in i magen, medan mannen fortsatte att prata. Inte med en min röjde pojken vad som pågick under kläderna. Tills han plötsligt segnade ner till marken. Död! Det var en riktig spartan!

Tänk efter! En bra pojke i Sparta Nu tittar vi långt tillbaka i historien. De bästa krigarna fanns i staden Sparta. Så tyckte man i Grekland för 2500 år sen. En pojke togs från sin mor när han var sju år och sattes i träningsläger. Varje flicka skulle föda friska gossar, som kunde bli bra krigare. Spartanerna såg ner på människor som inte var som de. Alla skulle vara lika, jämlika. Men spartanerna hade slavar, som kallades heloter. En homoioi

u Vilka egenskaper hade en ”riktig spartan”? u Vad tycker du bäst och sämst om i Sparta? u Var pojken med räven en bra människa? u Vilka samband ser du mellan barnens uppfostran och att Sparta var en krigarstat?

Filosoferna I Sparta visste man hur en bra spartan skulle vara. Det räckte för dem. Det var annorlunda i stadsstaten Aten. Handelsfartygen i hamnstaden Pireus förde både varor, människor och idéer till och från Aten. Atenarna hade kontakter med många folk och områden i den dåtida världen. Och de provade olika tankar och idéer. Bland annat tänkte de på hur en bra människa skulle vara. De som var tänkare på heltid kallas filosofer. Hit hör Sokrates, Platon och Aristoteles.

Medelvägen Filosoferna funderade mycket över vilka egenskaper en bra människa ska ha. Hade de känt till Pippi Långstrump, så skulle de ha lagt sina pannor i djupa veck och grubblat. Var fanns Pippi på skalan: feg – modig – dumdristig? Ja, feg var hon inte, hade de sagt. Men sen då… Var hon modig eller dumdristig? En gång hade ju Pippi glatt plockat upp en röd flugsvamp (giftig), tagit en tugga och sagt: ”Jojomen, den här ska vi minsann ta och stuva en annan gång.” Detta var ju snarast dumt. Flickan tog för stora risker. Filosoferna hade kanske kommit fram till, att Pippi kunde vara både dum och dristig (djärv, modig). Alltså dum-dristig. Men för det mesta var Pippi nog ändå modig. Myten om Daidalos och sonen Ikaros handlar om att hålla sig mellan två farliga ytterligheter. Daidalos och Ikaros var instängda i Labyrinten på Kreta. De ville fly. Pappan gjorde då två par vingar av vax och sa: ”Akta dig för att flyga för högt. Då kommer vingarna att smälta och du störtar. Och akta dig för att flyga så nära vågorna, då kan havet sluka dig.” Ikaros steg högre och högre,

berusad av flygandet. Det var inte vingarnas fel, att han drunknade i havet. Lagom är bäst, sa filosoferna. Ta till exempel skalan snålhet – frikostighet – slösaktighet. Vem är bäst på en skala, som säger hur villig man är att dela med sig? Någon som röstar på Joakim von Anka? Inte? Vi tycker om människor som är både frikostiga och modiga. En sådan människa är duktig på att vara människa, sa Aristoteles. Filosoferna funderade över vad som gör en människa duglig, vilka egenskaper som gör att hon duger. Just som människa. Egenskaper som mod och frikostighet kallas sedan gammalt för dygder. Ordet är gammalmodigt. Men det används fortfarande. När vi studerar människors egenskaper använder vi just detta ord. En duglig människa ska alltså ha dygder. Och det finns många fler dygder än mod och frikostighet.

21


24

Bra på att vara människa

Dygdernas motsats Vad är då det sämsta någon kan göra? Är det att vara mallig, ansvarslös, girig eller elak? Är det att ljuga, att mobba eller att ta livet av sitt husdjur? Vilka är människans sämsta egenskaper? Girighet och högfärd står högt på listan. Inom kristendomen har tankarna på dygder levt vidare. De viktigaste kristna dygderna kallades kardinaldygder: klokhet, rättfärdighet, ståndaktighet (eller mod) och måttlighet samt tro, hopp och kärlek. Kristna tänkare har också funderat över motsatsen till dygderna. Dygdernas motsatser kallade de för synder. Speciellt allvarliga synder är de sju dödssynderna. Varje dödssynd kan beskrivas med flera ord. Högmod, fåfänga, egoism, mallighet, skrytsamhet.

Vi är säkert överens om att fördöma skrytsamhet. Men vi vill gärna bli sedda, vi vill att folk ska tycka om oss. Vi vill också känna oss stolta. Det är inget

Tänk efter! u Översätt de sju dödssyndernas lite ålderdomliga ord till modernare ord som beskriver samma sak. u Till vilken av dödssynderna är det svårast att hitta ett modernt ord? u Blir man bra på att vara människa om man försöker undvika dödssynderna? Varför? Varför inte? u Titta noga på bilderna. Vilken bild uttrycker vilken dödssynd?

Bra på att vara människa

fel med det. Tvärtom, det är rätt att vara stolt. Men när blir den stolte mallig? Avund, svartsjuka, missnöje, skadeglädje. ”Jag är

inte det minsta avundsjuk”, kan man få höra någon säga. Girighet, snålhet, habegär. Kung Midas var omått-

ligt girig och han straffades. Allt han tog i, även maten, förvandlades till guld. Var går gränsen mellan att vara sparsam och att vara småsnål? Och när blir den småsnåle en girigbuk?

Vällust, otukt, njutningslystnad, omåttlighet, lös-

aktighet. Den här dödssynden handlar om att aldrig få nog, att ständigt kräva mer av sex, lyx och överflöd. När blir shopping en synd? Frosseri, glupskhet. Människan måste dricka och

äta, gärna gott naturligtvis. Vad är ett måttligt ätande? Och vad säger du om godisätande?

Vrede, hat, ilska, sadism, grymhet, misstro. Den

här formen av vrede vill göra andra illa. Men det finns också en vrede som är positiv. Liknöjdhet, ansvarslöshet, ointresse, lättja, att inte

bry sig. Detta är väl en förskräcklig synd? Att mobba är illa, att bara se på och inte bry sig är också illa. Vad hindrar den liknöjde från att bry sig om och att ta ansvar?

25


24

Bra på att vara människa

Dygdernas motsats Vad är då det sämsta någon kan göra? Är det att vara mallig, ansvarslös, girig eller elak? Är det att ljuga, att mobba eller att ta livet av sitt husdjur? Vilka är människans sämsta egenskaper? Girighet och högfärd står högt på listan. Inom kristendomen har tankarna på dygder levt vidare. De viktigaste kristna dygderna kallades kardinaldygder: klokhet, rättfärdighet, ståndaktighet (eller mod) och måttlighet samt tro, hopp och kärlek. Kristna tänkare har också funderat över motsatsen till dygderna. Dygdernas motsatser kallade de för synder. Speciellt allvarliga synder är de sju dödssynderna. Varje dödssynd kan beskrivas med flera ord. Högmod, fåfänga, egoism, mallighet, skrytsamhet.

Vi är säkert överens om att fördöma skrytsamhet. Men vi vill gärna bli sedda, vi vill att folk ska tycka om oss. Vi vill också känna oss stolta. Det är inget

Tänk efter! u Översätt de sju dödssyndernas lite ålderdomliga ord till modernare ord som beskriver samma sak. u Till vilken av dödssynderna är det svårast att hitta ett modernt ord? u Blir man bra på att vara människa om man försöker undvika dödssynderna? Varför? Varför inte? u Titta noga på bilderna. Vilken bild uttrycker vilken dödssynd?

Bra på att vara människa

fel med det. Tvärtom, det är rätt att vara stolt. Men när blir den stolte mallig? Avund, svartsjuka, missnöje, skadeglädje. ”Jag är

inte det minsta avundsjuk”, kan man få höra någon säga. Girighet, snålhet, habegär. Kung Midas var omått-

ligt girig och han straffades. Allt han tog i, även maten, förvandlades till guld. Var går gränsen mellan att vara sparsam och att vara småsnål? Och när blir den småsnåle en girigbuk?

Vällust, otukt, njutningslystnad, omåttlighet, lös-

aktighet. Den här dödssynden handlar om att aldrig få nog, att ständigt kräva mer av sex, lyx och överflöd. När blir shopping en synd? Frosseri, glupskhet. Människan måste dricka och

äta, gärna gott naturligtvis. Vad är ett måttligt ätande? Och vad säger du om godisätande?

Vrede, hat, ilska, sadism, grymhet, misstro. Den

här formen av vrede vill göra andra illa. Men det finns också en vrede som är positiv. Liknöjdhet, ansvarslöshet, ointresse, lättja, att inte

bry sig. Detta är väl en förskräcklig synd? Att mobba är illa, att bara se på och inte bry sig är också illa. Vad hindrar den liknöjde från att bry sig om och att ta ansvar?

25


7

rg be ist ög v H dq le un O sS at M

n io ig el R

n ne t m ke e ä pa d l ls an de de er e

9 789152 305799

P R IO PRIO Religion 7

7

e t ar on om ien en IO i är or s s R ig t l lls n P el i et hä ola R år am dsk

9 g s n 8, 9 in ed ru , 7, m rg fi , 8 , 9 9 a 7 8 , fö gr ia 7, ,8 r eo G isto ion le 7 H lig häl e m Sa R

978-91-523-0579-9


9789152305799