Page 1


Z-Material – Lärarservice ISBN 978-91-47-90327-6 © 2007 Bengt-Arne Bengtsson och Liber AB Redaktör: Marie Olsson Formgivning: Bånges Grafiska Form Kartor: Bånges Grafiska Form, Liber kartor Teckningar: Thomas Fehrm Produktion: Thomas Sjösten Foton: IBL, Libers arkiv och Scanpix Upplaga 1:1 Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se


Z

-MATERIAL Lärarservice Z-CLASSIC

Z-FUTURA

Målgrupp, syfte och uppläggning Gymnasieskolans styrdokument Bedömning och betygssättning Begripliga betygskrav? Metakognition och holism

 ill Läraren T

Block

Kopieringsunderlag

Metod

Texter Uppgifter Stordia Instuderingsfrågor

Kommentarer Block

Kommunikation

Texter Uppgifter Stordia Instuderingsfrågor

Ideologier & Partier

Texter Uppgifter Stordia Instuderingsfrågor

Statsskick

Texter Uppgifter Stordia Instuderingsfrågor

Resurser & Ekonomi

Texter Uppgifter Stordia Instuderingsfrågor

Sociala frågor

Texter Uppgifter Stordia Instuderingsfrågor

Internationella relationer

Texter Uppgifter Stordia Instuderingsfrågor

Z-CLASSIC Z-FUTURA ZIGMA

Kopieringsunderlag

Kartor

Texter Uppgifter Kartblad

Kommentarer

Blocköverskridande material Planeringsstruktur

Z- mat erial

Z-CLASSIC Z-FUTURA ZIGMA

Kopieringsunderlag

Kommentarer



Z-CLASSIC Z-FUTURA ZIGMA

Kopieringsunderlag

Kommentarer Block

Z-CLASSIC Z-FUTURA ZIGMA

Kopieringsunderlag

Kommentarer Block

Z-CLASSIC Z-FUTURA ZIGMA

Kopieringsunderlag

Kommentarer Block

Z-CLASSIC Z-FUTURA ZIGMA

Kopieringsunderlag

Kommentarer Block

Z-CLASSIC Z-FUTURA ZIGMA

Kopieringsunderlag

Kommentarer Block

ZIGMA

Ori e n t eri n gs k arta

Kopieringsunderlag

Planeringsblanketter

Aktuelltrapportering

1


Block

Kommunikation Kommentarer

Antal sidor

Texter Kopieringsunderlag P P P P P

Jantelagen extra Faktaruta Massmediebegrepp – liten ordlista extra Faktaruta Om några utländska dagstidningar extra kapitel för Z-classic-användare al Jazira – arabisk utmanare i satellit-TV extra Faktaruta Om massmediernas roll i samhället extra kapitel för Z-classic-användare

1 1 2 1 2

Uppgifter Kopieringsunderlag P P P P P P P P P

Om sändare, budskap, medier och mottagare Om kroppsspråket – nog så talande Selektiv perception – två studier Grupparbete om grupptryck Om opinionsbildare – nu och då, där och här Om goda nyheter – gör en förstasida Analysera snuttifiering och informationsklyftor Om den journalistiska frihetens ramar Analysera medietrender

1 1 1 1 1 1 1 1 1

Forskningsprojekt Kopieringsunderlag P

Om medieföretag eller mediemoguler eller IT-företeelser

1

Stordia Kopieringsunderlag P P

Citat om värderingar Nyhetsvärdet beror på avståndet

1 1

Instuderingsfrågor Kopieringsunderlag

Z- mat erial

P

Z-CLASSIC

3

P

Z-FUTURA

3

P

ZIGMA

4

Blo ck Kommunikation

48


Kommentarer Kommunikationsmodellen

Opinionsbildning

Jantelagen

 etta block inleds – som alla andra block i Z-böckerna – med ett antal centrala D begrepp. Själva kommunikationsmodellen hör förstås till det mest centrala. Den utgör också blockets helhetsbild i såväl Z-classic som Z-futura och Zigma. Allt som tas upp i blocktexten kan faktiskt relateras till denna enkla modell. I blockets andra kapitel avhandlas, oavsett vilken av Z-böckerna man använder, sådant som har med värderingar och opinionsbildning att göra. Följaktligen är det mänskliga företeelser som grupptryck, socialisation och selektiv perception som står i fokus. Apropå grupptryck: Om man väljer att låta eleverna ta del av den extra Faktarutan ”Jantelagen” kan det kanske vara en god idé att följa upp den texten med en kreativ uppgift. Varför inte låta eleverna arbeta i grupp med att skriva om Jantelagen med positiva förtecken – inte bara genom att stryka alla ”inte” bland de negativa budorden? En omvänd Jantelag borde ju i stället ta fasta på bl a generositet i stället för avundsjuka och nyfikenhet i stället för inkrökthet.

Massmedier

Det tredje, och det mest omfattande kapitlet i blocket, handlar om massmedier.  För tydlighets skull har kapiteltexten i Z-böckerna strukturerats i fyra delar: P begreppet nyhet P radio och TV P tidningar P Internet.

Analysmodellen

Vissa uppgifter förutsätter att analysmodellen sedan tidigare har introducerats för eleverna. Beträffande forskningsprojektet ”Om medieföretag eller…” vill vi dessutom betona att eleverna måste ha kunskaper om hur man arbetar på ett undersökande eller problembaserat sätt innan de ger sig i kast med sådana projekt. För ändamålet finns ju en särskild text i Z-material (se föregående block). I det fjärde kapitlet i blocket görs en genomgång av massmediernas ramar i form av grundlagar, vanliga lagar och andra spelregler. Den lärare som så önskar kan sedan avsluta blocket med att låta eleverna studera några viktiga extra texter, från Z-material, om massmediernas roll i samhället. Dessutom anknyter ett par av uppgifterna till det temat.

Z- mat e r ia l

B lo c k Kommunikation

49


TEXT 1 (1)

Faktaruta

Jantelagen 1. Du ska inte tro att du är något. 2. Du ska inte tro att du är lika god som vi. 3. Du ska inte tro att du är klokare än vi. 4. Du ska inte inbilla dig att du är bättre än vi. 5. Du ska inte tro att du vet mera än vi. 6. Du ska inte tro att du är förmer än vi. 7. Du ska inte tro att du duger till något. 8. Du ska inte skratta åt oss. 9. Du ska inte tro att någon bryr sig om dig. 10. Du ska inte tro att du kan lära oss något. Ovanstående tio budord utgör den berömda Jantelagen från Aksel Sandemoses – den dansk-norske författaren – mest kända bok ”En flykting korsar sitt spår”. Genom Jantelagen har Sandemose åstadkommit en ironisk beskrivning av begreppen grupptryck och socialisation. Något Jante finns inte i verkligheten. Namnet är en omskrivning av Sandemoses danska födelsestad Nykøbing (på Jylland). Men den inställning till andra människor som Sandemose tycker så illa om finns antagligen lite varstans och därför har Jantelagen blivit ett vanligt begrepp, åtminstone i Norden. Sandemose försökte göra upp med sin barndoms hämmande och inskränkta miljö genom att skriva sig till klarhet om sig själv och sin omgivning. I ”En flykting korsar sitt spår” ser invånarna i Jante – med hjälp av avundsjuka, dumhet och fördomar – till att den udda människan aldrig får någon chans att vara sig själv och gå sin egen väg. Inkröktheten och det utslätade, att vara ”lagom” och ”normal”, är rättesnören. Någon tolerans mot avvikare existerar inte. I Sandemoses bok är Jante en småstad i 1930-talets Danmark. Men lagen är nog tyvärr giltig också i andra tider och andra miljöer, även om formerna för grupp­­ trycket varierar. Hur är det med Jantelagen i exempelvis dagens svenska gymnasieskola?

Z- m ater i a l

B lo c k

Kommunikation

50


TEXT 1 (1)

Faktaruta

Massmediebegrepp – liten ordlista Redaktion: Den grupp medarbetare som på en tidning (ett bokförlag, ett radioeller TV-företag) ställer samman text (ljud) och bilder till något helt – dvs en tidning (en bok, ett radio- eller ett TV-program). Redaktör: Medarbetare på en redaktion. Chefredaktör: Chef för en tidnings redaktion. Redaktionschef: Lyder närmast under chefredaktören och leder det dagliga arbetet på en tidning. Centralredaktion: Bearbetar och ställer samman nyhetsartiklar och annat material från olika delredaktioner. Ansvarig utgivare: Den person som har det yttersta ansvaret för att innehållet i en tidning inte strider mot tryckfrihetsförordningen (TF) eller andra lagar och regler. Den ansvarige utgivaren är ofta samma person som chefredaktören. Programansvarig: Motsvarigheten inom radio och TV till en tidnings ansvarige utgivare. Redigerare: Person som rättar till, stryker eller på annat sätt bearbetar de manus (manuskript) som reportrar skrivit. Frilans: Journalist eller annan person som arbetar på uppdrag – utan att vara anställd. Synopsis: Översiktlig sammanfattning av (det eventuellt kommande) innehållet i t ex en bok eller en film. Görs innan arbetet drar igång för fullt. Korrektur: Sättning på papper av en text (med eller utan bilder) för rättning och ändringar innan tryckning sker. Layout: Skiss över rubriker, texter, bilder och annonser innan allt sådant definitivt monteras på plats för tryckning. Ingress: Inledningen på en text (i exempelvis en artikel eller ett kapitel). Ingressen har oftare lite större eller fetare stil än den vanliga brödtexten (dvs den löpande texten). Notis: Kort meddelande i en tidning (i radio eller i TV). Scoop: Uppseendeväckande nyhet som någon (en journalist eller en hel redaktion) är först med. Copyright: Betyder upphovsrätt. Om en författare eller ett förlag har copyright till en bok eller en artikel får ingen annan kopiera eller trycka detta material utan att först ha skaffat tillstånd från upphovsrättsinnehavaren. Mot dessa regler syndas det en hel del – inte minst på våra skolor. Copywriter (ibland bara copy) är något helt annat än copyright. En copywriter arbetar för det mesta med att skriva korta och snärtiga annonstexter – ofta på en reklambyrå.

Z- Ko nk r e t

B lo ck Kommunikation

51


TEXT 1 (2) TEXT 1 (1)

Faktaruta

al Jazira – arabisk utmanare i satellit-TV • • • •

BBC World når 270 miljoner tittare – huvudkontor i London (Storbritannien) CNN når 165 miljoner tittare – huvudkontor i Atlanta (Georgia, USA) France 24 når 80 miljoner tittare – huvudkontor i Paris (Frankrike) al Jazira når minst 50 miljoner tittare – huvudkontor i Doha (Qatar).

Så såg listan över några av de största internationella nyhetssändande satellitTV-kanalerna ut 2007, enligt Svenska Dagbladet. Låt oss granska en av dessa, den uppmärksammade al Jazira, lite närmare. Kanalen ägs av den stenrike (genom oljeinkomster) emiren i Qatar, Hamad bin Khalifa al Thani, som personligen beräknas satsa motsvarande flera hundra miljoner kr årligen på detta prestigefyllda projekt. Några krav på sig att bära sina egna kostnader eller att gå med vinst har alltså inte al Jazira. Emiren (dvs monarken/statschefen) ser antagligen på al Jazira som ett alternativ till ett starkt militärt försvar. Eftersom oljeproducenten Qatar ligger vid Persiska viken, mellan de mäktiga diktaturerna Iran och Saudiarabien, kan det visa sig vara en klok strategi. Om någon av dessa välrustade grannar skulle få för sig att invadera Qatar militärt skulle al Jaziras många skickliga reportrar säkert föra mycket ofördelaktigt ”oväsen” om den saken till omvärlden. Under sin existens har al Jazira vuxit successivt och idag har man mer än 25 redaktioner, spridda över världen. Fram till 2007 sände man enbart på arabiska och man är idag, internationellt sett, den ojämförligt mest populära arabiska satellit-TV-kanalen. Men sedan 2007 sänder al Jazira även på engelska från sina redaktioner i London, Washington, Qatar och Kuala Lumpur. Frispråkiga al Jazira har kritiserats från många håll – i västvärlden bl a för att man sänt ut videoinspelade budskap från terrornätverket al Qaida. För flera av regimerna i arabvärlden är man som en nagel i ögat, när man kritiserar dem för att vara totalitära diktaturer som bryter mot de flesta mänskliga fri- och rättigheter eller när man t o m låter israeliska uppfattningar komma till tals. Därför är det knappast förvånande att al Jazira är totalförbjudet i flera arabstater. Saudiarabiska företag tillåts inte ens köpa reklamtid i kanalen. Källa: Svenska Dagbladet

Z- m ater i a l

B lo c k

Kommunikation

54


TEXT 1 (2)

Om massmediernas roll i samhället

Massmedierna utgör en viktig del av vår tillvaro. De upptar en massa tid.

De påverkar oss på olika sätt, både direkt och indirekt. De har makt över våra tankar och färgar de glasögon genom vilka vi betraktar omvärlden. I ett demokratiskt samhälle är det följaktligen nödvändigt att massmediernas innehåll och uttrycksformer ständigt diskuteras och ifrågasätts. Även granskaren måste granskas. De här sidorna (de finns även i Zigma, kapitel 11, och Z-futura, kapitel B 4) ska därför ägnas åt några synpunkter som förts fram i debatten om mediernas roll i informationssamhället.

Neil Postman: om ”underhållning till döds” Undervisning, vetenskap, journalistik, politik – ja, all information och kunskapsförmedling håller på att ändra karaktär. Och det är televisionen som är förebilden. Problemet är inte att TV ger oss underhållning, för det ska TV göra. Problemet är i stället att allting – alla ämnen – serveras som lättsmält underhållning. TV har gjort underhållning till ”den naturliga formen för all presentation av verkligheten”. Boken ”Amusing ourselves to death”, av den amerikanske mediaforskaren Neil Postman, har verkligen blivit en klassiker. Den handlar om ”det tryckta ordets nedgång och televisionens uppgång”, om hur en massmediaepok avlöser en annan, om ”det mest avgörande som hänt i den amerikanska kulturen under andra hälften av det tjugonde århundradet”. Visserligen är Postmans bok skriven med utgångspunkt från amerikansk TV, men vi tror att han skulle dra snarlika slutsatser även om han studerat detta medium i vår del av världen. Så länge det tryckta ordet (och i viss mån också radion) var viktigast fanns det plats för bakgrund, eftertanke och analys. Svåra frågor och komplicerade sammanhang kunde ges ordentligt utrymme. Men ”televisionens kunskapsuppfattning står i direkt strid med det tryckta ordets”. Televisionen befrämjar förenkling och ytlighet och håller på att ”omvandla vår kultur till en enda jättelik underhållningsscen”. I televisionens värld är det tempo och snabba bildväxlingar som gäller. Postman pekar bl a på ”snuttifieringen” i TV:s nyhetsprogram: ”Här presenteras ... nyheter utan sammanhang, utan konsekvenser, utan värde och därför utan egentligt allvar - med andra ord nyheter som ren underhållning.” ”Det finns inte något så brutalt mord, inte någon så förödande jordbävning, inte någon så allvarlig politisk blunder ... att det inte kan utplånas ur våra tankar genom att nyhetsuppläsaren säger: ’Och nu över till ...’ Var 45:e eller var 90:e sekund (eller vilka andra intervall man arbetar med) är det dags att rikta uppmärksamheten mot ett helt nytt nyhetsfragment eller mot ett reklaminslag. Det är inte meningen att tittarna ska föra med sig någon tanke eller känsla från det ena korta ’tidspaketet’ till det andra ...”

Z- m at e r i a l

B lo c k Kommunikation

55


TEXT 2 (2)

Om massmediernas roll i samhället

Hans Bergström: om ”det mediala två-tredjedels-samhället” Uttrycket ”två-tredjedels-samhälle” har en kritisk botten. Det används ibland om länder som USA och Storbritannien, i vilka det finns stora ekonomiska klyftor mellan den fattiga tredjedelen av befolkningen och de två tredjedelar som har det bättre ställt. Är vi i Sverige på väg mot det massmediala två-tredjedels-samhället? Frågan ställdes för ett tag sedan i Dagens Nyheter av Hans Bergström, f d chefredaktör på tidningen. Bergström tycker sig se negativa tecken och befarar att vi får svårt att behålla ”det speciella för Norden, att alla hänger med”. Han pekar på vikande lyssnarsiffror för radions P1, i synnerhet hos åldersgruppen 15–24 år. Och även den andel av befolkningen som dagligen läser en morgontidning är krympande. Stockholm har förresten redan ett två-tredjedels-samhälle i det avseendet: 64 % regelbundna morgontidningsläsare, mot 77 % i övriga Sverige. Det finns, tror Bergström, mycket som talar för en ny klasskiktning i informationssamhället: de ”tolkningsrika” och de ”tolkningsfattiga”. Den förra gruppen med tillräckliga översiktskunskaper och tankemodeller för att kunna ”sålla hällregnet av budskap”, den senare gruppen utan. Bergström citerar samhällsdebattören Harry Schein, som en gång i tiden formulerat denna tendens så här: ”Det gamla klassamhället var definierat i ekonomiska termer. Det nya klassamhället definieras genom TV-konsumtionen ... Klasserna tappar ett gemensamt språk, gemensamma referensramar.”

Z- m at e r i a l

B lo c k Kommunikation

56


UPPGIFT 1 (1)

Om sändare, budskap, medier och mottagare Arbeta först i grupper om tre-fyra personer, därefter i helklass.

Den här uppgiften knyter an till kommunikationsmodellen. Sändare som sänder ut reklam ägnar mycket arbete och tid åt att ta reda på vad som går hem hos olika målgrupper, dvs sådana grupper av mottagare som utgör mål för deras påverkan.

a Samla annonser från tidningar och tidskrifter av skilda slag. Granska annonserna, med hjälp av nedanstående frågelista, och presentera resultatet av granskningen inför klassen. • Vem/vilka kan vara sändare? • Hur kan man, enligt din/er mening, beskriva målgruppen? • Vilket medium har annonsen varit införd i? Genom vilka andra medier skulle målgruppen också kunna nås? Motivera! • Hur har budskapet utformats? På ett sätt som tilltalar målgruppen? Motivera!

b Ge exempel på propaganda- eller reklambudskap (i form av exempelvis filmer, tidningsannonser eller affischer) som, enligt er bedömning, utformats tilltalande och därför fått god genomslagskraft! Välj helst ut sådana exempel som verkar rikta sig till en målgrupp ni själva känner till – t ex ”modeintresserade män i 18–20-årsåldern” eller ”sportintresserade unga kvinnor”. Presentera era urval inför klassen.

Z- m at e r i a l

B lo c k

Kommunikation

57


UPPGIFT 1 (1)

Om kroppsspråket – nog så talande Diskutera först i grupper om fyra-fem personer. Redovisa därefter resultaten av era gruppsamtal inför klassen.

Det talade ordet är säkert det allra vanligaste mediet vid personlig kommunikation. Men även kroppsspråket har stor betydelse när vi kommunicerar med varandra.

a Studera nedanstående teckningar. Vad är det var och en av personerna uttrycker – utan att till synes säga ett ord? Fyll tankebubblorna över dem med passande text.

b Försök på lämpligt sätt – med hjälp av ord, gester eller teckningar – illustrera några andra vanliga uttryck i vårt kroppsspråk.

c Gester kan betyda olika saker i olika delar av världen. Det lär t ex vara så att om en indier nickar menar han/hon Nej – Ja markeras med en huvudskakning. Försök komma på fler exempel på gester eller kroppsliga uttryck som uppfattas på skilda sätt i skilda kulturer.

Z- m at e r i a l

B lo c k

Kommunikation

58


UPPGIFT 1 (1)

Selektiv perception – två studier Arbeta först med dagböckerna och breven i smågrupper. Redovisa därefter några av gruppernas arbetsresultat inför klassen.

Vi människor uppfattar och tolkar det vi ser och hör på skilda sätt, påstås det på flera ställen i Z-böckerna. Eller som det också uttrycks: Verkligheten kan betraktas genom olika glasögon och beskrivas med olika pennor. ”Alla individer percipierar (varseblir) selektivt (utväljande)”, skulle företeelsen antagligen formuleras av en beteendevetare. Denna process i våra hjärnor beror på att vi har olika värderingar, dvs åsikter, tycke och smak. Och våra värderingar i sin tur påverkas av en rad faktorer: ålder, kön, utbildning, uppfostran, erfarenheter, intelligens osv. Låt oss därför testa den selektiva perceptionen på två ”verkliga” fall!

a Antag att tre personer, med helt olika bakgrund, av olika anledningar samtidigt en dag besöker din skola. Antag också att de på kvällen skriver ner sina intryck, var och en i sin dagbok. De tre är:

• Irma, 74 år, som har sin sjuåriga skolgång långt bakom sig. Hon rör sig sällan ute bland folk, men har just den här dagen fått i uppdrag att överlämna ett viktigt meddelande till ett barnbarn, som är elev på skolan.

• Thabo, 18-årig flykting från ett fattigt land i Afrika. Han kom till Sverige direkt från ett torftigt flyktingläger för bara några månader sedan. Nu ska han påbörja en kortkurs i svenska. Det är första gången i sitt liv han besöker en modern skola.

• Robert, 19-årig engelsk rikemansson, som under hela sin skoltid gått på ”fina” privatskolor. Hans uppgift den här dagen är att studera en svensk gymnasieskola från insidan och rapportera sina observationer hem till sin engelska skola.

Vad tror du att var och en skriver i sina dagböcker? Punkta ner några nyckelord!

b A  ntag att tre svenska 19-åringar för första gången i sina liv tillbringar en semester på Manhattan, mitt i hjärtat av New York. Helt ovetande om varandra sitter de nu på sina hotellrum, efter en vecka i ”The big apple”, och ska skriva brev hem till goda vänner. De tre är:

Z- m at e r i a l

• Anna, musik- och modeintresserad tjej, som gillar att vara ute i ”svängen”. Hon drömmer om en framtid som fotomodell.

• Daniel, som är intresserad av allt som har med teknik att göra. Hans stora passion är datorer och IT-prylar, vilket han hoppas kunna dra nytta av i ett framtida jobb.

• Patrik, vänsterpartist och aktiv medlem i ATTAC-rörelsen. Hans yrkesdrömmar går i riktning mot journalisthållet.

Vad tror du breven kommer att handla om? Skriv ner några nyckelord!

B lo c k

Kommunikation

59


UPPGIFT 1 (1)

Om goda nyheter – gör en förstasida Arbeta först i grupper om tre-fyra personer, därefter i helklass.

Mord, krig, terrordåd, olyckor, naturkatastrofer… Den som följer nyhetsrapporteringen i radio, TV och tidningar eller på ”nätet” blir onekligen matad med mycket ondska och elände. Det negativa dominerar kraftigt, trots att det också borde finnas glädjeämnen att föra fram. Den här uppgiften går därför ut på att arbeta och tänka enbart positivt. Ni ska själva få göra en påhittad förstasida – med rubriker, ingresser, texter och bilder – till en påhittad dagstidning. Varje ”redaktionsgrupp” gör sin egen förstasida. Utnyttja de hjälpmedel som finns att tillgå i skolan: datorer, planscher, tuschpennor, saxar, klister etc. • Börja med att bestämma namn och format på just er tidning. • D  iskutera därefter noggrant vilka goda nyheter ni helst av allt skulle vilja förmedla. Låt inte ”verkligheten” utgöra något hinder – det viktiga är att hela sidan andas en optimistisk ton. • Presentera de färdiga förstasidorna inför klassen. Motivera era urval av nyheter. • A  vsluta med att anslå sidorna på något lämpligt ställe i skolan: en anslagstavla, en vägg el dyl.

Z- m at e r i a l

B lo c k

Kommunikation

62


UPPGIFT 1 (1)

Analysera snuttifiering och informationsklyftor Arbeta först i grupper om tre-fyra personer. Följ sedan upp med en helklassdiskussion.

Den här uppgiften bygger på referat av två debattinlägg, Neil Postmans och Hans Bergströms, om massmedias roll i informationssamhället. Texterna kan hämtas antingen i Zigma (kapitel 11), i Z-futura (kapitel B 4) eller i Z-material Lärarservice (som kopieringsunderlag). Börja med att läsa igenom dessa texter och besvara/diskutera därefter nedanstående frågeställningar!

a Vilka förändringar (vilka problem) är det som oroar Postman respektive Bergström?

b Vilka negativa konsekvenser – för den enskilde individen, för demokratin – kan dessa förändringar leda till, som Postman respektive Bergström ser det?

c Vad tycker du själv? Delar du dessa uppfattningar?

d Hur skulle du vilja beskriva situationen på den egna skolan? Finns det en informationsklyfta där också? Hur skulle du i så fall vilja beskriva den? Vilka klassgränser följer den? Vilka är orsakerna? Vilka konsekvenser kan den få? Går den att minska? I så fall, med vilka åtgärder?

ORSAKER

SITUATION (FENOMEN) (PROBLEM)

Steg 3

Hos: • samhället • grupper av människor • enskilda individer

Steg 1

ÅTGÄRDER

KONSEKVENSER (SYMPTOM)

Steg 2 För: • samhället • grupper av människor • enskilda individer

(HANDLINGAR)

Steg 4

Från: • samhället • grupper av människor • enskilda individer

Z- m at e r i a l

B lo c k

Kommunikation

63


UPPGIFT 1 (1)

Om den journalistiska frihetens ramar Arbeta individuellt med hjälp av Läroboken.

Rätts

r e g l e r, t e x T F o c h Y G L Etiska regler

Red

aktionella normer FRIHETEN

Figuren illustrerar de ramar inom vilka en enskild journalist kan verka. Alla som arbetar i branschen tvingas respektera vissa regler – både skrivna och oskrivna. Ta lärobokstexten till hjälp och besvara nedanstående frågor! a De yttre ramarna utgörs av två grundlagar. Vilka två? Ange i korthet (i punktform) det viktigaste innehållet i respektive grundlag!

b Vad skiljer – lagstiftningsmässigt – en grundlag från andra lagar?

c Radiolagen är en ”vanlig” lag (dvs inte en grundlag). Vad innebär denna lag?

d Förutom lagarna finns bl a pressens egna hedersregler. Ge några exempel på begränsningar som dessa ger!

e Till syvende och sist – och längst in i ramverket – är det de redaktionella normerna som styr utformningen av journalistiska budskap. Sådana normer i sin tur påverkas av många faktorer.

Z- m at e r i a l

P

Vad menas med grupptryck?

P

Vilka är de tre avstånd som journalister strävar efter att minska?

P

Vilka tre faktorer avgör vad en gate-keeper släpper igenom?

B lo c k

Kommunikation

64


UPPGIFT 1 (1)

Analysera medietrender Analysera och diskutera först i grupper om tre-fyra personer. Följ därefter upp med en klassrumsdiskussion.

Några forskare vid Växjö universitet genomförde för ett tag sedan en undersökning av svenska gymnasieelevers TV-vanor. Undersökningen visade bl a att gymnasieelever i genomsnitt ägnar drygt två timmar om dagen åt TV-tittande och att många då undviker SVT:s public service-kanaler. Gymnasieelever betraktar TV främst som ett underhållningsmedium, en frizon från skolan. Enligt forskarna är det komedier, sport och – framför allt – dokusåpor som har högst popularitet. Nyheterna i Rapport och Aktuellt uppfattas däremot som gubbiga och tråkiga, den sorts ”duktiga” program som lärarna tycker att eleverna borde se. Syftet med den här uppgiften är att, med hjälp av analysmodellen, genomföra en analys av undersökningsresultatet. • L åt oss ringa in den situation (den trend) som ska analyseras på följande förenklade sätt: Gymnasieelever tittar ofta och gärna på dokusåpor, men undviker helst nyhetsprogram och annan samhällsinformation. • V  ilka kan konsekvenserna av en sådan trend bli (för enskilda individer, för grupper av människor, för hela det svenska samhället)? • V  ilka kan orsakerna tänkas vara (hos enskilda individer, hos grupper av människor, hos hela det svenska samhället)? • T  ycker ni att trenden är ett problem? Vad bör i så fall göras? Vilka åtgärder kan man tänka sig (från enskilda individer, från grupper av människor, från hela det svenska samhället) för att bryta trenden?

ORSAKER

SITUATION (FENOMEN) (PROBLEM)

Steg 3

Hos: • samhället • grupper av människor • enskilda individer

Steg 1

ÅTGÄRDER

KONSEKVENSER (SYMPTOM)

Steg 2 För: • samhället • grupper av människor • enskilda individer

(HANDLINGAR)

Steg 4

Från: • samhället • grupper av människor • enskilda individer

Z- m at e r i a l

B lo c k

Kommunikation

65


FORSKNINGS- PROJEKT 1 (1)

O  m medieföretag eller mediemoguler eller IT-företeelser Det här projektet förutsätter kunskaper motsvarande det som behandlas i det extra kapitlet ”Att arbeta problembaserat” (se föregående block i Z-material) eller i kapitlet ”Forskningsprocessen – steg för steg” (se Z-futura kapitel B 1). Arbetet genomförs lämpligen i grupper om ca tre personer. Resultatet av gruppernas arbete – liksom utnyttjade källor – presenteras på lämpligt sätt inför klassen.

Många viktiga massmedieföretag – TV- och filmbolag, tidningar och tidskrifter, bokförlag etc – ingår ofta som delar i stora koncerner. De allra största finns förstås i USA, med AOL/ Time-Warner som den verklige jätten. Från Europa kan nämnas Springer-koncernen i Tyskland och Berlusconi-koncernen i Italien. Den svenska Bonnier-koncernen är naturligtvis inte så stor vid internationella jämförelser, men i Sverige är dess dominans betydande – inte minst när det gäller dagstidningar och tidskrifter. Men ägarförhållandena i flertalet av dessa koncerner är så komplicerat att det är nästintill omöjligt att kartlägga dem i detalj. Den här lite mer omfattande uppgiften ska därför vara mycket mer avgränsad. Vi föreslår att varje grupp specialiserar sig på en del (ett före­ tag, en person etc) inom något av nedanstående tre alternativ (givetvis inom givna tids­ ramar för denna uppgift):

E tt medieföretag – en enskild tidning (gärna en lokal) eller en tidskrift, ett bokförlag

P

eller något annat intressant medieföretag (kanske en reklambyrå).

E n medieperson – från historisk eller moderna tid. Vi tänker i detta fall på människor

P

som på ett eller annat sätt utvecklat (eller fortfarande utvecklar) massmedierna: Johan Gutenberg (den tyske boktryckaren), Albert Bonnier (den stockholmske bokförläggaren), Harry Hjörne (den göteborgske tidningsutgivaren), Bill Gates (den amerikanske utvecklaren av datorprogram) eller någon annan ni finner värd en undersökning.

E n IT-företeelse av något slag. Begreppet IT (informationsteknologi) brukar ju översättas

P

med ”tekniker av olika slag för att samla in, lagra, bearbeta, återfinna, kommunicera och presentera data i form av text/bild/ljud”. Vår tanke är att de grupper som väljer detta alternativ ska samla in information om, analysera och presentera någon/några av IT:s alla möjligheter – såväl redan tillgängliga som sådana som kommer. Följ forskningsprocessen steg för steg: PROBLEMFORMULERING

INFORMATIONSINSAMLING

BEARBETNING OCH ANALYS

PRESENTATION AV RESULTATET

Avslutningsvis vill vi nämna att mogul ursprungligen var en titel på muslimska härskare i 1500-, 1600-, 1700- och 1800-talens Indien. I våra dagar används ordet ofta i överförd betydelse om vissa mycket rika och maktfullkomliga personer.

Z- material

Block Kommunikation

66


Citat om värderingar:

STORDIA 1 (1) 

Arne Hirdman

”Åsikter är som spikar – lätta att slå i, svåra att dra ut.”

Voltaire

”Jag håller inte med dig om det du säger. Men med mitt liv skulle jag försvara din rätt att säga det.”

Willy Brandt

”Det behövs ofta mer mod för att ändra sin åsikt  än att förbli den trogen.”

Esaias Tegnér

”Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.”

Tage Danielsson

”Säll är den som har till rättesnöre att man bör  tänka efter före.”

Oscar Wilde

”När folk är överens med mig har jag alltid  en känsla av att jag måste ha fel.”

Bertrand Russel

”Felet med vår värld är att de dumma är så säkra  på sin sak och de kloka så fulla av tvivel.”

Christel, 5 år

”Fördelen med höns är att de inte stångas  om de blir arga.”

Anne, 6 år

”Det är viktigt att vara rädd om jorden så att  barnen kan få färskt bröd och frisk luft.  Och så är det viktigt att borsta tänderna.”

Z- m at e r ial

B lo c k

Kommunikation

67


Nyhetsvärdet beror på avståndet:

STORDIA 1 (1) 

Tidsavståndet

Perfekt

Det ’’kulturella’’ avståndet

an ge m En

ga

Presens

g

In

tre

ss

e

nn

ed

om

Imperfekt

Hän- Centrum delse

Omgivning

Periferi

Det geografiska avståndet

Från Henke Prakkes ’’Kommunikation und Gesellschaft’’

Z- m at e r ial

B lo c k

Kommunikation

68


INSTUDERINGS- FRÅGOR 1 (3)

Z  -CLASSIC: testa dig själv på texten i block B Kapitel 4 och 5

a Vilka är de fem delarna i den s k kommunikationsmodellen? b Förklara vad som skiljer masskommunikation från personlig kommunikation. c Vad menas med värderingar respektive opinion? d S  ocialisation är något vi utsätts för hela livet, påstås det i texten. Men vad är socialisation? Försök förklara med egna ord. e Vad menas med grupptryck? f S  elektiv perception kan direktöversättas med ”utväljande varseblivning”? Förklara innebörden i detta begrepp lite närmare. g Vilka tre olika syften kan sändarna tänkas ha när det handlar om masskommunikation? h Vad menas med propaganda? i M  assmedierna fungerar främst som förstärkare av de värderingar vi redan har, hävdas det i texten. Hur då? Förklara lite närmare. j E nligt den s k tvåstegshypotesen har opinionsförmedlarna en nyckelroll i opinionsbildningens andra steg. Vad gör och vad kännetecknar en opinionsförmedlare? k V  ad gör och vad kännetecknar en opinionsledare (en opinionsbildare)? Ge också några exempel på personer som kan betecknas som viktiga opinionsledare. l R  äkna upp några produkter som, enligt din mening, har välkända och starka varu- märken. m I många värderingsfrågor ska skolans undervisning, enligt läroplanen, vara objektiv – dvs saklig och allsidig. Förklara innebörden i de bägge senare begreppen. n I vissa grundläggande värderingsfrågor ska skolan, enligt läroplanen, klart och tydligt ta ställning. Räkna upp några frågor som tillhör denna s k värdegrund.

Kapitel 6 – första och andra delen

a V  ilka är de tre avstånd som, enligt texten, bestämmer mottagarnas intresse för en nyhet? b F örr i tiden var det vanligt att man såg det som möjligt att dra en tydlig gräns mellan nyheter och värderande kommentarer. Numera diskuteras ofta svårigheterna. Räkna upp några anledningar till dessa svårigheter. c Vad är en gate-keeper? d Vilka faktorer har betydelse för vad en gate-keeper släpper igenom? e Vad står förkortningen TT för? f R  äkna upp tre stora internationella nyhetsbyråer och ange ägarnas hemland för var och en. g I texten görs en indelning i fyra olika typer av tidningar. Vilka fyra typer? Ge något exempel för varje typ.

Z- m at e r i a l

B lo c k Kommunikation

69


INSTUDERINGS- FRÅGOR 3 (3)

Z-FUTURA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK KOMMUNIKATION

Kapitel A 6

a

Tryckfrihetsförordningen, TF, är grundlagen för pressen. Sammanfatta reglerna i TF vad gäller: • etableringsrätt • utgivare • censur • tryckfrihetsbrott • meddelarskydd • offentlighetsprincip.

b Ange fem viktiga punkter från pressens egna hedersregler. c Vad är och vad gör PO respektive PON? d Y  ttrandefrihetsgrundlagen, YGL, är för ljud- och bildmedier vad TF är för det tryckta ordet. • Vilka medier omfattas av YGL? • I vilka avseenden skiljer sig YGL från TF? e Sammanfatta i fyra punkter radiolagens viktigaste regler. f Vilka är de tre olika ”ramar” som begränsar den journalistiska friheten?

Kapitel B 3 och B 4

a Räkna upp sex stora internationella nyhetsbyråer och ange hemland (vad gäller ägandet) för var och en. b Vilka är USA:s två mest kända – och erkända – kvalitetsdagstidningar? c H  ur kan man förklara förhållandet att det finns en större tidningstäthet i Väst- och Nordeuropa än i Medelhavsområdet och Östeuropa? d Räkna upp några av de största tidningskoncernerna i Europa. e R  äkna upp några av de mest kända – och erkända – kvalitetsdagstidningarna i Storbritannien, Tyskland och Frankrike. f Räkna upp fyra av de stora TV-företagen i USA. g F örklara, i grova drag, skillnaden mellan amerikansk och västeuropeisk radio- och TV-politik. h Vad är BBC? Hur finansierar BBC sin verksamhet? i H  ur kan man – rejält förenklat – sammanfatta Neil Postmans huvudbudskap i ”Underhållning till döds”? j E nligt Bertil Torekull är en trovärdighetskris på väg att växa fram hos svenska massmedier. Vilka uttryck tar sig denna kris? Försök sammanfatta Torekulls kritik. k Hur ser ”det mediala två-tredjedels-samhället” ut, om man får tro Hans Bergström? l U  lf Wickbom tar bl a fasta på den viktiga skillnaden mellan information och kunskap (den skillnad som också uppmärksammas i början av kapitel A 1). Hur resonerar Wickbom? Försök sammanfatta hans resonemang, så som det citeras i kapitlets avslutning.

Z- m at e r i a l

B lo c k Kommunikation

74


INSTUDERINGS- FRÅGOR 1 (3)

Z  IGMA: testa dig själv på texten i block B Kapitel 7 och 8

a Vilka är de fem delarna i den s k kommunikationsmodellen? b Förklara vad som skiljer masskommunikation från personlig kommunikation. c Vad menas med värderingar respektive opinion? d S  ocialisation är något vi utsätts för hela livet, påstås det i texten. Men vad är socialisation? Förklara med egna ord. e Vad menas med grupptryck? f S  elektiv perception kan direktöversättas med ”utväljande varseblivning”? Förklara innebörden i detta begrepp lite närmare. g Vilka tre olika syften kan sändarna tänkas ha när det handlar om masskommunikation? h Vad menas med propaganda? i M  assmedierna fungerar främst som förstärkare av de värderingar vi redan har, hävdas det i texten. Hur då? Förklara lite närmare. j E nligt den s k tvåstegshypotesen har opinionsförmedlarna en nyckelroll i opinionsbildningens andra steg. Vad gör och vad kännetecknar en opinionsförmedlare? k Vad gör och vad kännetecknar en opinionsledare (en opinionsbildare)? Ge också några exempel på personer som kan betecknas som viktiga opinionsledare. l R  äkna upp några produkter som, enligt din mening, har välkända och starka varu- märken. m Räkna upp några företag som sysslar med opinionsundersökningar. n Vad menas med ”intervjuareffekt”? o I många värderingsfrågor ska skolans undervisning, enligt läroplanen, vara objektiv – dvs saklig och allsidig. Förklara innebörden i de bägge senare begreppen. p I vissa grundläggande värderingsfrågor ska skolan, enligt läroplanen, klart och tydligt ta ställning. Räkna upp några frågor som tillhör denna s k värdegrund.

Kapitel 9 – första och andra delen

a V  ilka är de tre avstånd som, enligt texten, bestämmer mottagarnas intresse för en nyhet? b F örr i tiden var det vanligt att man såg det som möjligt att dra en tydlig gräns mellan nyheter och värderande kommentarer. Numera diskuteras ofta svårigheterna. Räkna upp några anledningar till dessa svårigheter. c Vad är en gate-keeper? d Vilka faktorer har betydelse för vad en gate-keeper släpper igenom? e Vad står förkortningen TT för?

Z- m at e r i a l

B lo c k Kommunikation

75


9789147903276  

Z-Material – Lärarservice ISBN 978-91-47-90327-6 © 2007 Bengt-Arne Bengtsson och Liber AB Redaktör: Marie Olsson Formgivning: Bånges Grafisk...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you